Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om skogsindustrins långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov

Näringsutskottets betänkande nr 58 år 1972

NU 1972:58

Nr 58

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om skogsindustrins långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov.

Ärendet

I motionen 1972:1327 av herr Jonsson i Husum m. fl. (s) hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära att frågan om skogsindustrins långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov blir föremål för utredning.

Motionen

Massa- och pappersindustrin kännetecknas, säger motionärerna, av en betydande ojämnhet i sysselsättningen på grund av skarpa växlingar i produktionen och framför allt i investeringarna. Denna ojämnhet är större än inom de flesta andra branscher och tar sig uttryck bl. a. i ofta återkommande produktionsbegränsningar. På arbetstagarhåll anser man det emellertid vara företagens skyldighet att hålla arbetsstyrkan i arbete och undvika permitteringar. Man torde, anförs det vidare, inom den internationella massa- och pappersindustrin hävda att prisnivån bör höjas för att tillfredsställande avkastning på investeringar i nya produktionsanläggningar skall uppnås. Samtidigt skulle dock en prissänkning kunna vara gynnsam för sysselsättningsläget genom att förmå köpare i Europa att sluta skära ned sina lager. En viss tendens till konjunkturutjämning skulle uppstå. Under den följande högkonjunkturen skulle priserna likväl komma att höjas, med minskad efterfrågan och eventuellt ny produktionsinskränkning som följd.

Motionärernas slutsats blir att lager, produktion och sysselsättning utjämnas i den mån man lyckas utjämna prisutvecklingen. Medlet härför skulle vara att köpare och säljare komme överens om långtidskontrakt där priset för avtalade leveranser fastställdes som medeltalet av noteringarna under t. ex. den senaste konjunkturcykeln. En förutsättning för en samverkan mellan de svenska företagen i fråga om priser och leveranser torde emellertid vara, säger motionärerna, att de utvidgar sitt samarbete på andra områden, t. ex. i fråga om försäljning och investeringsplanering. Ett sådant samarbete skulle kunna lockas eller tvingas fram på olika vägar, t. ex. via etableringskontroll eller selektiv kontroll av obligationsemissioner. Sveriges investeringsbank borde uppställa viss samverkan som villkor för bidrag till skogsindustrins kapacitetsutvidgningar. Sammanfattningsvis rekommenderar motionärerna en ökad

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 58

NU 1972:58

samhällelig styrning av massa- och pappersindustrin.

Utredningar rörande skogsindustrin

Statsrådet Wickman tillkallade år 1967 statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp, bestående av representanter för skogsnäringen och berörda departement och med uppgift att ”söka skapa ett samstämt grundläggande underlag rörande skogsbruket och skogsindustrins framtid”. Enligt sina direktiv skulle gruppen bl. a. diskutera pågående och planerade utredningars uppläggning och arbetsfördelning samt skapa sig en uppfattning om vilka problem som ytterligare behövde belysas. Gruppen skulle vidare kunna ta initiativ till nya utredningar och föreslå kompletteringar av pågående.

Tillkallandet av samarbetsgruppen skall ses mot bakgrunden av att lönsamhetsutvecklingen inom den svenska skogsnäringen under hela 1960-talet varit föremål för omfattande diskussioner. Från slutet av 1950-talet sjönk räntabiliteten successivt fram till 1962, och efter en återhämtning under åren 1963-1965 försämrades läget ånyo under 1966 och 1967.

Gruppens arbete har bestått av en genomgång av existerande utredningsmaterial. Gruppen har inte ansett sig böra försöka dra några generella industripolitiska slutsatser av sina diskussioner och överväganden utan främst inriktat sig på att kommentera föreliggande utredningsmaterial och i korthet diskutera vissa problemområden som kan behöva bli föremål för mera ingående analyser. Resultatet av detta arbete redovisas i Rapport (Ds 1 1972:4) från statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp, dagtecknad den 7 november 1972.

I rapporten behandlas särskilt fyra övergripande studier av den svenska skogsindustrin, vilka publicerats under de senaste åren.

Träfackens utredningsavdelning har i arbetet ”Massa och papper i en föränderlig ekonomi. Försök till framtidsanalys av svensk massa- och pappersindustri 1970-1990” (Stockholm 1969) behandlat ett stort antal aspekter på den svenska massa- och pappersindustrin. Mot bakgrund av internationella utvecklingstendenser behandlas dels de svenska företagens anpassningsåtgärder, bl. a. deras prispolitik och produktionsstrategi, dels samhällets anpassningsåtgärder visavi massa- och papperssektorn.

I Lars Wohlins undersökning ”Skogsindustrins strukturomvandling och expansionsmöjligheter” (Industriens utredningsinstitut, Stockholm 1970) studeras främst utbudssidan, medan efterfrågeutvecklingen behandlas mera kortfattat. Författaren redovisar en strukturanalys, enligt vilken den faktiska strukturomvandlingen inom massaindustrin nära har anslutit sig till den från ekonomisk synpunkt optimala. Ett utvecklingsalternativ för den svenska skogsindustrins produktion av massa, papper och sågade trävaror fram till 1980 presenteras. Utifrån detta alternativ har utförts vissa kalkyler över produktivitetsutvecklingen, strukturom -

NU 1972:58

vandlingen samt efterfrågan på arbetskraft och kapital.

1970 års långtidsutredning behandlade skogsindustrin i ett kapitel i betänkandet (SOU 1971:5) Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80-talet. Här framläggs bl. a. beräkningar rörande produktionsvolym, investeringar och sysselsättning inom de aktuella branscherna.

Skogsindustriernas samarbetsutskott har i sin strukturutredning ”Svensk skogsindustri i omvandling — utvecklingen sedan 1950” (Stockholm 1971) presenterat en omfångsrik kartläggning av den svenska skogsnäringen, inte minst vad gäller produktivitetsutveckling och finansieringsförhållanden.

I första bandet belyses utvecklingen under efterkrigstiden för de tre delbranscherna med avseende på bl. a. anläggningsstruktur, produktionsinriktning, ägarförhållanden, teknisk utveckling och produktivitet, transport- och marknadsföringsfrågor, FoU-verksamhet samt miljövårdsfrågor. 1 andra bandet behandlas bl. a. råvaruförsörjningen och virkesprisernas bestämningsfaktorer. Huvuddelen av framställningen ägnas här åt en ingående analys av investeringsutvecklingen och av skogsindustrins lönsamhet och finansieringsförhållanden. Utredningen innehåller vidare en utförlig analys av utfallet av de efterfrågeprognoser som under de senaste åren utförts inom internationella organ (främst FAO) och av privata institut och företag.

Samarbetsgruppen uttalar att dess genomgång av aktuella och pågående utredningar rörande skogsindustrin ger vid handen att det föreligger ett mycket omfattande och allsidigt utredningsmaterial, som tillsammans ger en tämligen god uppfattning om de frågeställningar som aktualiseras vid ett försök till bedömning av den svenska skogsnäringens konkurrensförutsättningar.

För den övervägande delen av skogsbruket och skogsindustrin i Sverige anses inte finnas någon anledning till pessimism beträffande de naturliga konkurrensförutsättningarna. Huruvida dessa kan utnyttjas så att en lönsam produktion åstadkoms på lång sikt är, framhåller samarbetsgruppen, beroende av en mängd faktorer, såsom fortsatt produktutveckling och effektivisering av produktionsmetoder, specialisering, marknadsanpassning av produktionsinriktningen, höjning av förädlingsgraden och erforderlig tillgång till avsättningsmarknader utomlands. Av olika faktorer vill gruppen särskilt understryka betydelsen av dels att institutionella faktorer (såsom lagstiftning, ägarstruktur och virkesmarknadens funktionssätt) inte försvårar att skogsråvaran utnyttjas på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt, dels att så långt möjligt en avstämning sker mellan skogsindustriföretagens investeringsplaner i syfte att undvika kapitalförluster orsakade av felbedömningar angående den tillgängliga råvarukvantiteten. Gruppen har emellertid inte haft möjlighet att utforma några rekommendationer rörande formerna för de närmare överväganden i dessa frågor som statsmakterna eller direkt berörda parter kan finna motiverade.

NU 1972:58

4 Virkesmarknadens funktionssätt och därmed sammanhängande frågor rörande samarbete mellan skogsbruk och förädlingsindustri behandlas av skogspolitiska utredningen (Jo 1966:28; ordförande: generaldirektör Valfrid Paulsson). En samlad bedömning av behovet av åtgärder på detta område bör enligt samarbetsgruppens mening anstå till dess denna utrednings betänkande föreligger.

Avslutningsvis påpekar samarbetsgruppen att de stora konjunkturmässiga variationerna i skogsnäringens — och särskilt skogsbrukets — sysselsättning medför betydande sociala och ekonomiska problem i berörda regioner och på sikt försvårar rekryteringsmöjligheterna. Konjunkturella svängningar i efterfrågan på skogsprodukter kan inte helt undvikas. Ansträngningarna att minska återverkningarna på sysselsättningen av dessa variationer i efterfrågan bör emellertid enligt gruppens mening intensifieras och ytterligare åtgärder övervägas. Erfarenheterna av det nu utgående statliga stödet för lagerproduktion sägs kunna vara en av flera tänkbara utgångspunkter härför.

Utskottet

I motionen begärs en utredning av frågan om skogsindustrins långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov. En sådan utredning skulle främst ha till ändamål att anvisa metoder varigenom produktionsinskränkningar med åtföljande bortfall av arbetstillfällen kan undvikas. En stabilisering av priserna på skogsindustrins produkter, åstadkommen genom långsiktiga prisavtal, framställs som önskvärd. En starkare samhällelig styrning av skogsindustrins investeringar, bl. a. genom Sveriges investeringsbank AB, rekommenderas av motionärerna i syfte att ett utvidgat samarbete mellan företagen inom näringsgrenen skall komma till stånd.

Såsom framgår av den redogörelse som lämnats ovan har flera omfattande undersökningar rörande skogsindustrins senaste utveckling, nuläge och framtid genomförts under åren omkring 1970 och kommenterats i en nyligen framlagd rapport av statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp. Ett omfattande underlag för bedömning av skogsindustrins villkor föreligger sålunda. Av betydelse i detta hänseende blir också skogspolitiska utredningens förslag, som snart torde vara att vänta, Statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp — som inte haft till uppgift att föreslå konkreta åtgärder från statsmakternas och övriga berörda parters sida — har framhållit att ansträngningarna för att dämpa de konjunkturbetingade sysselsättningsvariationerna inom skogsindustrin bör intensifieras. Utskottet har erfarit att en fortsatt utredningsverksamhet rörande skogsindustrin pågår inom industridepartementet och att uppmärksamhet därvid kommer att ägnas bl. a. åt de problem som motionärerna berör. Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte anledning att förorda någon sådan framställning till Kungl. Maj:t som motionärerna påyrkar.

NU 1972:58

5 Utskottet hemställer alltså

att riksdagen avslår motionen 1972:1327.

Stockholm den 5 december 1972

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Rydén (fp) och Fridolfsson i Stockholm (m).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1990 S Stockholm 1972