lagen.nu
Bet. 1972:SkU3

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående befrielse från inkomstskatt för realisationsvinst vid avyttring av aktier

Typ
Betänkande
Datum
1972-02-22
Källa
data.riksdagen.se

}

Skatteutskottets betänkande nr 3 år 1972 SkU 1972:3

Nr 3

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående befrielse från inkomstskatt för realisationsvinst vid avyttring av aktier.

Motionen

I motionen 1972:77 av herr Taube (fp) hemställs att riksdagen beslutar, att tillämpningen av bestämmelserna i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen om befrielse vid strukturrationalisering från inkomstskatt för realisationsvinst på aktier, som innehafts i minst fem år, i fortsättningen skall behandlas i finansutskottet och avgöras i riksdagens kammare.

Gällande bestämmelser

Enligt 35 § 3 mom. kommunalskattelagen beskattas vinst vid avyttring av aktier och därmed likartade värdepapper i princip oberoende av innehavstidens längd och oberoende av om säljaren fått aktierna genom benefikt förvärv, t. ex. genom gåva eller arv. Beräkningen av den skattepliktiga vinsten är beroende av innehavstidens längd. Om aktien vid avyttringen innehafts mindre än fem år skall vinsten inkomstbeskattas efter en fallande skala. Under de första två åren beskattas hela vinsten och under de återstående tre åren av femårsperioden reduceras vinsten med 25 % per år till 75, 50 resp. 25% av vinsten. Har aktien innehafts längre tid än fem år beräknas den skattepliktiga realisationsvinsten efter schablon till 10% av försäljningssumman efter avdrag för kostnad för avyttringen. Innehavstiden beräknas med utgångspunkt i senaste köp, byte eller liknande förvärv mot vederlag. Man bortser alltså från mellankommande överföring av äganderätten genom gåva, arv e. d.

Vid avyttring av aktie som innehafts minst fem år gäller undantag från beskattningen, om det framstår som sannolikt att avyttringen skett utan vinst eiler med vinst som inte överstiger 5 % av försäljningssumman. Vidare gäller för vinstberäkningen vid sådan avyttring, att den skattskyldige, i förekommande fall gemensamt med sin make, från den skattepliktiga realisationsvinsten under ett beskattningsår får göra avdrag med 500 kr., dock inte med högre belopp än som svarar mot summan av sådan realisationsvinst som beräknats enligt den nämnda schablonregeln.

I 35 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen finns en dispensregel av innebörd att om tillämpningen av ovannämnda schablonregel kan antas hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän synpunkt, äger Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer medge befrielse helt eller delvis från beskattning, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning därom.

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 3

f

SkU 1972:3 2

Från vinstbeskattning undantas även överlåtelse i vissa fall av aktier mellan företag som tillhör en och samma koncern.

Ovannämnda bestämmelser tillkom genom beslut vid 1966 års riksdag (prop. 1966:90, BeU 46, rskr 266). I fråga om dispensbestämmelsen vid aktieförsäljningar i strukturrationaliseringssyfte anförde departementschefen i prop. 1966:90 bl. a. följande:

Dispens skall givetvis inte medges i alla de fall då försäljningen leder till att två företag sammanslås. Det måste bli en bedömning från fall till fall. Om köpeskillingen lämnas i form av aktier i det andra företaget torde i regel förutsättningar för dispens få anses föreligga. Betalas köpeskillingen i likvida medel har man däremot anledning ställa större krav på att det är fråga om en sådan från allmän synpunkt angelägen strukturrationalisering som bör medföra skattefrihet. Skattebefrielsen bör gälla endast vinster som beräknas enligt schablonregeln.

Dispenser av detta slag bör, åtminstone tills vidare, ankomma på Kungl. Maj:t. Om emellertid erfarenheterna av dispensgivningen skulle ge vid handen att den lämpligen kan delegeras till riksskattenämnden eller annan central myndighet bör Kungl. Maj:t ha rätt att besluta om sådan delegation. Ansökan om dispens bör inges av de berörda företagen eller ett av dem för aktie- eller andelsägarnas räkning. Då en sådan ansökan ofta kan komma att innehålla uppgifter, som vid den tidpunkt då ansökan inges inte bör bli offentliga, bör sådan ansökan vara hemlig på samma sätt som t. ex. ansökan om förhandsbesked i taxeringsfråga.

Bevillingsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande 1966:46, att det var förenat med betydande svårigheter att i författningstexten ange de fall, då en aktieförsäljning skulle fritas från beskattning enligt schablonmetoden. Enligt utskottets mening var det emellertid angeläget att prövningen av dispensfallen blev så liberal och likformig som möjligt. Utskottet ansåg det inte uteslutet att man med stöd av vunna erfarenheter så småningom kunde utforma mer preciserade författningsregler i ämnet.

Realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79), som har till uppgift att se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom, skall enligt utredningsdirektiven bl. a. undersöka möjligheterna att i större utsträckning än f. n. låta beskattningen av realisationsvinster vid försäljning av aktier anknyta till den verkliga vinsten.

Utskottet

Beträffande aktier och vissa andra därmed jämförliga värdepapper, som innehafts kortare tid än 5 år, gäller i princip att vinst vid försäljning inom 2 år från förvärvet beskattas helt. Har aktien innehafts 2 men inte 3 år beskattas 75 % av vinsten, vid 3 men inte 4 års innehav beskattas 50 % av vinsten och vid 4 men inte 5 års innehav 25 % av vinsten.

Om aktien innehafts 5 år eller mera beräknas den skattepliktiga realisationsvinsten efter schablon till 10 % av vad den skattskyldige fått vid försäljningen av aktien efter avdrag för kostnader i samband med

\

SkU 1972:3

avyttringen. Från den schablonmässigt beräknade skattepliktiga realisationsvinsten medges avdrag med högst 500 kr.

Beskattning enligt denna schablon skall inte ske, om det framstår som sannolikt att avyttringen skett utan vinst eller med vinst, som inte överstiger 5 % av försäljningssumman. Schablonregeln tillämpas inte heller vid avyttring av aktier i bostadsaktiebolag och andelar i bostadsföreningar eller vid överlåtelse av s. k. organisationsaktier eller liknande andelar mellan företag inom en koncern. Kungl. Maj:t kan medge befrielse helt eller delvis från beskattning enligt schablonregeln, om regelns tillämpning kan antas hindra från allmän synpunkt önskvärd strukturrationalisering.

I motionen 1972:77 yrkas att befrielse från realisationsvinstbeskattning enligt schablonregeln vid aktieförsäljningar i strukturrationaliseringssyfte skall meddelas av riksdagen i stället för av Kungl. Maj:t. Till stöd för yrkandet åberopar motionären att dispensregeln i vissa fall tillämpats alltför generöst.

Yrkandet i motionen torde åtminstone delvis få ses mot bakgrunden av att aktieägare under innehavstiden inte beskattas för aktiebolagets ej utdelade vinst och att denna vinst på grund av realisationsvinstbeskattningens utformning till väsentlig del undgår beskattning även då den realiseras genom försäljning eller byte av aktier. Svårigheten att värdera icke börsnoterade aktier kan även medföra inte avsedda fördelar vid förmögenhetsbeskattningen under innehavstiden och vid arvs- och gåvobeskattningen. Dessa problem torde emellertid komma att uppmärksammas av realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79) och av företagsskatteberedningen (Fi 1970:77).

Utskottet vill erinra om departementschefens uttalande i prop. 1966: 90 att om köpeskillingen i strukturrationaliseringsfallen lämnas i form av aktier bör förutsättningar för skattebefrielse i regel anses föreligga. Betalas däremot köpeskillingen i likvida medel finns det enligt departementschefsuttalandet anledning ställa större krav på att det är frågan om en sådan från allmän synpunkt angelägen strukturrationalisering som bör medföra skattefrihet. Enligt utskottets mening är det angeläget att dessa uttalanden i förarbetena till lagstiftningen noga beaktas och att stor restriktivitet sålunda iakttas vid dispensgivningen i de fall då köpeskillingen för aktierna betalas kontant. Det finns enligt utskottets uppfattning också anledning att vid dispensgivningen ta hänsyn till om det företag i vilket aktierna avyttras underlåtit att utdela vinstmedel i skälig omfattning.

Som i andra sammanhang framhållits bör dispensärenden principiellt avgöras av Kungl. Maj:t och inte av riksdagen. Detta gäller särskilt sådana fall varom nu är fråga, eftersom dispensansökningarna ofta innehåller uppgifter, som av affärsmässiga skäl inte bör offentliggöras, och dessutom kräver skyndsam behandling.

Av anförda skäl och då aktievinstbeskattningen är föremål för överväganden inom realisationsvinstkommittén avstyrker utskottet bifall till motionen.

SkU 1972:3

4 Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1972:77.

Stockholm den 22 februari 1972 På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s), fruar Nettelbrandt* (fp), Holmqvist (s), herrar Kristenson* (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Westberg i Hofors (s) och Björk i Gävle (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1139 S