Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående folk- och bostadsräkningarna
Skatteutskottets betänkande nr 44 år 1972 SkU 1972:44
Nr 44
Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående folk- och bostadsräkningarna.
Motionen
I motionen 1972:610 hemställer herr Helén m. fl. (fp) — med hänvisning till motionen 1972:415 — att riksdagen begär
1. att det arbete som bedrivs i statistiska centralbyråns regi för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folk- och bostadsräkningen och för att planera framtida sådana räkningar snarast möjligt offentliggörs,
2. att en rådgivande grupp med parlamentarisk sammansättning tillsätts för att följa planering och genomförande av nästa folk- och bostadsräkning.
I motionen 1972:415 framhålls beträffande folk- och bostadsräkningar (FoB) bl. a. behovet av vetenskaplig bearbetning av 1970 års FoB, möjligheten av att ersätta totalräkningar med sticksprovsundersökningar samt värdet av en rådgivande parlamentarisk grupp för nästa FoB.
Frågans tidigare behandling m. m.
I sitt betänkande SkU 1971:62 i anledning av skrivelse från riksdagens ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och bostadsräkning jämte motion, som behandlades av 1971 års höstriksdag, lämnade skatteutskottet en redogörelse för tidigare folk- och bostadsräkningar och bestämmelserna beträffande 1970 års folk- och bostadsräkning samt för det utredningsarbete som kunde anses vara av betydelse för de då behandlade frågorna. I dessa frågor hänvisas därför till nämnda betänkande. Den del av utskottets yttrande som kan anses vara av betydelse för den här behandlade frågan har följande lydelse:
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att de grundläggande bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning f. n. är föremål för översyn av hemvistsakkunniga och att betänkande i ämnet kan emotses under första halvåret 1973. Enligt skatteutskottets mening finns det anledning anta att utredningens överväganden kan komma att aktualisera ändringar i FoB-lagen inför nästa folk- och bostadsräkning. Även på flera andra områden pågår eller kommer att igångsättas utredningsarbete av betydelse för kommande sådana räkningar. Utskottet tänker härvidlag särskilt på offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, som under första halvåret 1972 väntas avge ett betänkande rörande offentlig och privat hantering av personorienterat ADB-material, samt på den särskilda arbetsgrupp inom statistiska centralbyrån som skall utvärdera erfarenheterna av folk- och bostadsräkningen 1970 och utreda den framtida utformningen av sådana räkningar.
1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 44
SkU 1972:44
2 På grund av det anförda och då nästa folk- och bostadsräkning kan väntas ske tidigast 1973 anser utskottet att skrivelsen från riksdagens ombudsmän inte bör föranleda några omedelbara lagstiftningsåtgärder.
Vad utskottet anfört i det föregående innebär enligt utskottets mening också ett bemötande av yrkandet i motionen 1971:1183. 1 denna motion yrkas dels att riksdagen föreläggs rapport angående 1970 års folk- och bostadsräkning och förslag till förbättringar av frågeutformning, sekretesskydd och information, dels att en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring på ett tidigt stadium knyts till nästa folk- och bostadsräkning.
Enligt skatteutskottets mening får det förutsättas att det arbete som i statistiska centralbyråns regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folk- och bostadsräkningen och för att planera den framtida utformningen av sådana räkningar kommer att leda till förbättringar av de kommande räkningarna.
Motionen kan således sägas redan vara i viss mån tillgodosedd. Frågan huruvida en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring bör knytas till nästa folk- och bostadsräkning finner utskottet för tidigt väckt. Enligt utskottets mening bör resultatet av arbetet såväl inom statistiska centralbyrån som inom övriga nu pågående utredningar i frågan avvaktas innan ställning tas till detta spörsmål.
I betänkandet återgavs också vad statistiska centralbyrån (SCB) framhållit i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 rörande bl. a. utvärderingen av FoB 1970. I statsverkspropositionen (Prop. 1972:1, Bilaga 9, Finansdepartementet, s. 19) till 1972 års riksdag anförde chefen för finansdepartementet följande i denna fråga.
Centralbyrån föreslår att medel tilldelas verket för utredningsarbete rörande en eventuell folk- och bostadsräkning år 1975. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt centralbyrån att redan under innevarande budgetår göra en översiktlig utvärdering av folk- och bostadsräkningen 1970 och därvid förutsättningslöst undersöka möjligheterna att få fram den för samhället behövliga informationen på andra vägar och belysa de kostnadsmässiga konsekvenserna härav. Mot denna bakgrund räknar jag inte medel enligt verkets förslag för nästa budgetår men har vid avvägningen av medelstilldelningen för utvecklingsarbete räknat med kostnader för fortsatt utredningsarbete i ämnet.
SCB meddelade den 10 januari 1972 direktiv för en särskild inom verket tillsatt projektgrupp — utredningen om FoB-arbetet. I förevarande sammanhang förtjänar nedan återgivna avsnitt ur direktiven särskild uppmärksamhet
Vid den innehållsmässiga utvärderingen av FoB skall särskild uppmärksamhet ägnas åt hur olika konsumentbehov tillgodoses genom FoB. Framför allt bör undersökas i vilken utsträckning konsumentbehoven kan tänkas förändras över tiden för räkningens olika variabler och om en totalräkning av FoBs typ är nödvändig för samtliga variabler. Projektgruppen bör i detta sammanhang också beakta vad riksdagens ombudsmän i sin skrivelse 1971:19 påpekat om FoB-lagens bestämmelser om vilka uppgifter den uppgiftsskyldige har att lämna. I lagen anges endast att vederbörande är skyldig att avge fastighetsuppgift eller hushålls- och bostadsuppgift. I tillämpningskungörelsen anges bl. a. vilka uppgifter som skall ingå i hushålls- och bostadsuppgiften.
SkU 1972:44
3 Riksdagens ombudsmän har påpekat att exempelvis uppgifter om arbetsförhållanden samt skol- och yrkesutbildning inte kan sägas gälla den tillfrågades bostads- och hushållsförhållanden. I skrivelsen ifrågasätts därför om inte riksdagen bör komplettera FoB-lagen så att av denna kan utläsas vad uppgiftsskyldigheten omfattar. I skatteutskottets betänkande i anledning av bl. a. denna skrivelse uttrycker utskottet den uppfattningen att det skulle vara till fördel om man i FoB-lagen klarare kunde ange de allmänna riktlinjerna för uppgiftslämnandet. Vad som sålunda framkommit i skrivelsen från riksdagens ombudsmän samt i skatteutskottets betänkande bör beaktas vid den innehållsmässiga utvärderingen av FoB.
I detta sammanhang bör även tas upp frågan vilken roll de olika administrativa och andra register som nu byggs upp i samhället kommer att få för möjligheterna att ta fram erforderlig statistisk information utan mycket omfattande räkningar. Utvärderingen bör på denna punkt ges en förutsättningslös inriktning så att alternativa metoder prövas att ge information om de samhällsföreteelser som FoB beskriver. Bl. a. bör undersökas om en enklare FoB kan kompletteras med registerdata eller en utbyggd löpande statistikproduktion baserad på register eller särskilt inhämtade material. För vissa variabler bör möjligheten prövas att inhämta data med hjälp av intermittenta eller löpande urvalsundersökningar. Det kan t. ex. tänkas att en variabel som utbildning, för vilken de regionala kraven på information möjligen kan vara mindre än för andra variabler, skulle låta sig belysas med hjälp av en urvalsundersökning.
I sin behandling av problemen i samband med materialinsamlingen skall projektgruppen också närmare belysa de kvalitetsproblem som konstaterats genom brister i kyrkobokföringen och mantalsskrivningen. Härvid skall projektgruppen framför allt beakta det gemensamma utredningsarbete som f. n. bedrivs av SCB och riksskatteverket och som kommer att redovisas under våren 1972. Det skall också erinras om att enligt departementschefens intentioner i Kungl. Maj:ts proposition 1967:88 folkbokföringen skall kontrolleras i samband med FoB. I övrigt bör projektgruppen beakta att de grundläggande bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning f. n. är föremål för översyn av hemvistsakkunniga som beräknas avlämna sitt betänkande under första halvåret 1973. De förslag som utredningen där kommer att framlägga kan komma att aktualisera ändringar i tillvägagångssättet vid insamlingen av uppgifter till FoB. Även på flera andra områden pågår utredningsarbete som projektgruppen bör beakta. Framför allt gäller det offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén som under första halvåret 1972 väntas avge ett betänkande rörande offentlig och privat hantering av personorienterat ADB-material.
Det bör vidare erinras om att skatteutskottet i sitt betänkande i anledning av dels den tidigare nämnda skrivelsen från riksdagens ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och bostadsräkning, dels en motion väckt vid 1971 års riksdag i sin sammanfattning hänvisat till den nu tillsatta projektgruppen inom SCB. Man säger där att det enligt skatteutskottets mening får förutsättas att det arbete som i SCBs regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folkoch bostadsräkningen och för att planera den framtida utformningen av sådana räkningar kommer att leda till förbättringar av de kommande räkningarna. I samband med behandlingen av den i ovan nämnda motion väckta frågan om huruvida en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring bör knytas till nästa FoB hänvisar utskottet också till att
SkU1972:44
resultatet av bl. a. SCBs utredning bör avvaktas innan ställning tas till denna fråga.
Det ovan anförda innebär att projektgruppen som en första uppgift senast den 1 juli 1972 bör redovisa en översiktlig utvärdering av FoB 70 och en plan för projektgruppens fortsatta arbete. Därefter skall projektgruppen avlämna en rapport om utvärderingens resultat samt ett första preliminärt förslag till plan för fortsatt verksamhet. Denna del av projektgruppens arbete bör vara avslutad senast den 1 april 1973 så att material för principbeslut kan föreligga som kan tas in i anslagsäskandena för 1974/75. Därefter skall projektgruppen utarbeta ett definitivt förslag till en eventuell folk- och bostadsräkning 1975. Detta arbete skall vara avslutat senast den 1 april 1974 så att förslag kan tas in i anslagsäskandena för 1975/76. Det ankommer vidare på projektgrupper att under arbetets gång föreslå de förändringar i utredningsarbetets uppläggning och organisation som är nödvändiga för att arbetet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt och förslag kunna läggas fram vid de angivna tidpunkterna. Det kan exempelvis bli aktuellt att till projektgruppen knyta särskilda subgrupper för att utarbeta förslag för olika delområden. Formerna för konsumentkontakten bör också undersökas.
Resultatet av projektgruppens arbete kommer att redovisas senare under hösten 1972.
OSK har under sommaren 1972 i delbetänkandet Data och integritet (SOU 1972:47) framlagt sina förslag rörande personorienterad ADB-information.
OSK föreslår bl. a. att tillståndstvång för upprättande av personregister med automatisk databehandling införs. Tillståndstvånget bör avse både statliga, kommunala och enskilda register. Vissa typer av enklare register, vilka regelmässigt kan antas inte medföra intrång, bör kunna undantas från tillståndstvånget och i stället underkastas anmälningsskyldighet. Personregistren måste också underkastas en fortlöpande tillsyn.
Prövningen bör anförtros en självständig myndighet, vars sammansättning ger garantier för att den företräder en bred medborgaropinion. OSK föreslår, att myndigheten benämnes datainspektionen.
OSK lägger fram de författningsförslag som föranledes av det anförda, nämligen förslag till ändringar i 2 kap. TF, till datalag och till ändringar i sekretesslagen och brottsbalken.
Enligt förslaget till datalag skall tillstånd att föra register över personuppgifter med automatisk databehandling meddelas, om anledning saknas att antaga att otillbörligt intrång i registrerades personliga integritet skall uppkomma.
Datalagsförslaget innehåller vidare bl. a. föreskrifter om skyldighet för registerförare att kontrollera riktigheten av uppgifterna och att rätta felaktiga uppgifter samt att högst en gång om året på begäran lämna registrerad underrättelse om innehållet i de uppgifter som rör denne.
För att säkra att datainspektionen företräder en bred medborgaropinion på området bör flertalet av dess ledamöter ha nära kontakt med den allmänna opinionen genom arbete i riksdagen, folkrörelserna etc. En ledamot bör ha särskild sakkunskap i datateknik och informationsbehandling, en särskild erfarenhet av offentlig förvaltning och en av
I
SkU 1972:44 5
verksamhet inom näringslivet. Med hänsyn härtill föreslås att datainspektionen skall bestå av ordförande och åtta andra ledamöter jämte fem ersättare, vilka alla utses av Kungl. Maj :t för fyra år i sänder.
Datainspektionen föreslås besluta om tillstånd inte bara för enskilda register utan också för statens och kommunernas register. Härigenom betonas vikten av att tillåtligheten av offentliga register bedöms på samma sätt som i fråga om enskilda.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974. Datainspektionen bör dock inrättas redan den 1 juli 1973.
Utskottet
I motionen begärs dels att det arbete som bedrivs i statistiska centralbyråns (SCB:s) regi för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folk- och bostadsräkningen snarast möjligt skall offentliggöras, dels att en rådgivande grupp med parlamentarisk sammansättning skall följa planering och genomförande av nästa folk- och bostadsräkning.
Enligt vad utskottet erfarit kommer de första resultaten av den pågående utvärderingen av 1970 års folk- och bostadsräkning att redovisas under hösten 1972. Den slutliga utvärderingen lär emellertid inte kunna ske förrän under 1973 på grund av att bearbetningen av det insamlade materialet inte hinner slutföras i år. Någon framställning om offentliggörande av resultatet finner utskottet inte erforderlig.
Yrkandet om en rådgivande grupp med parlamentarisk representation ansåg utskottet vid föregående års riksdag vara för tidigt väckt med hänsyn bl. a. till pågående och väntade utredningar, vilkas resultat kunde påverka ställningstagandet till frågan. Enligt utskottets mening äger denna invändning fortfarande giltighet. Syftet med den rådgivande gruppen skulle främst vara att skapa erforderligt skydd för den enskildes integritet i samband med en kommande folk- och bostadsräkning. Utskottet vill med anledning härav erinra om att denna fråga särskilt skall beaktas av den nämnda utredningen inom SCB, som också skall ta ställning till formerna för en eventuell folk- och bostadsräkning 1975. Med hänsyn härtill och till att frågan om integritetsskyddet vid ADB-information kan väntas bli föremål för särskild lagstiftning vid 1973 års riksdag på grundval av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs förslag i betänkandet Data och integritet (SOU 1972:47) bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu besluta om några åtgärder som föregriper den omprövning av integritetsskyddet i bl. a. förevarande sammanhang som kan väntas inom en inte alltför avlägsen framtid.
SkU 1972.44
6 Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1972:610.
Stockholm den 17 oktober 1972 På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Johansson i Jönköping (s), Hörberg (fp), Söderström (m) och fru Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Larsson i Umeå (fp), Nilsson i Trobro (m), Hörberg (fp) och Söderström (m) vilka
dels anfört följande:
1970 års folk- och bostadsräkning genomfördes på sådant sätt att den skapade irritation och misstro hos betydande grupper i samhället. Det är därför angeläget att när nästa folk- och bostadsräkning skall genomföras man planlägger denna på sådant sätt att man undviker de misstag som gjordes i föregående bostadsräkning. Ett sätt att undvika misstagen och återställa förtroendet mellan de styrande och de styrda är att — som i motionen 1972:610 föreslås — tillsätta en rådgivande grupp med parlamentariskt inslag för att följa planering och genomförande av nästa folk- och bostadsräkning. Tillsättandet av en sådan grupp bör ske i god tid så att bedömningar och förberedelser för den kommande folk- och bostadsräkningen kan ske med betryggande tidsmarginaler. dels ansett att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1972:610 begär att en rådgivande grupp med parlamentarisk sammansättning tillsätts för att följa planering och genomförande av nästa folkoch bostadsräkning.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1665 S Stockholm 1972