Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om ändrade regler för beräkning av substansvärdet av aktier i fåmansbolag

Skatteutskottets betänkande nr 54 år 1972 SkU 1972:54

Nr 54

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om ändrade regler för beräkning av substansvärdet av aktier i fåmansbolag.

Motionen

I motionen 1972:854 av herrar Levin (fp) och Annerås (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begären översyn av värderingsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen i syfte att lindra bördan för i synnerhet ägare av aktier i fåmansbolag.

Gällande regler m. m.

Enligt 3 och 4 §§ förordningen om statlig förmögenhetsskatt (1947:577) med tillhörande anvisningar skall värdesättningen av förmögenhetsskattepliktiga tillgångar ske med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom verksamheten.

Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar för stadigvarande bruk i rörelsen tas upp till anskaffningsvärdet efter årliga avskrivningar för utrangering, slitning och annan värdeminskning. Om avskrivningar inte verkställts eller gjorts i större omfattning än som kan anses motiverat skall hänsyn därtill tas vid värdesättningen av tillgångarna. Lager värderas såsom helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning. Den omständigheten att en värdesättning blivit godkänd vid inkomstberäkningen medför inte att denna värdesättning skall anses bindande även för förmögenhetsbe räkningen.

Börsnoterat värdepapper tas upp till det noterade värdet om det kan antas att detta motsvarar vad som skall ha kunnat erhållas vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande aktier i rörelsedrivande bolag som inte är börsnoterat och som inte är fåmansbolag gäller enligt riksskattenämndens anvisningar (RN 1962:5) den principen att värdesättningen bör grundas på det kapitaliserade värdet av avkastningen, avkastningsvärdet.

För rörelsedrivande fåmansbolag gäller däremot enligt samma anvisningar att ett kapitaliserat värde av den beslutade utdelningen i regel inte kan läggas till grund för värdesättningen. Till grund för denna måste i stället läggas ett på visst sätt beräknat matematiskt värde, ett substansvärde. Substansvärdet bör i huvudsak beräknas efter samma värde på tillgångar och skulder som aktieägaren skulle haft att själv ta upp vid förmögenhetsberäkningen, om tillgångarna och skulderna varit hans personliga. Vissa modifikationer är dock nödvändiga med hänsyn till

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 54

SkU 1972:54

formen för egendomsförvaltningen. Skälig hänsyn måste sålunda tas till dubbelbeskattningen beträffande bolagsinkomster med därav följande utskiftningsskatteskuld för bolaget. Substansvärdeberäkningen bör ske på grundval av den senast tillgängliga balansräkningen för bolaget. Om det inte görs sannolikt att bolaget skall avvecklas, bör tillgångarna värderas med utgångspunkt från att rörelsen skall bestå. Hänsyn skall därvid tas till sådana faktorer som förekomsten av vissa dolda reserver, inte bokförda skatteskulder m. m. Å andra sidan beaktas att en fastighets verkliga värde kan överstiga taxeringsvärdet; då bör ett skäligt tillägg göras.

Vid värdesättningen gäller att maskiner och inventarier inte bör tas upp högre än till bokförda värden. Om en mera avsevärd dold reserv föreligger bör dock tillägg ske för värdet av dold reserv. Detta tillägg bör avse endast hälften av den dolda reserven. Fastigheter tas upp till taxeringsvärdet. Hänsyn tas till eventuell dold reserv, som läggs till. Varulager bör tas upp till bokförda värdet med tillägg för hälften av dold reserv i lagret. Med dold reserv förstås härvid skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärde (tillverkningsvärde), efter avdrag för inkurans och prisfallsrisk, och å andra sidan bokfört värde å lagret. Om lagret består av fastigheter eller värdepapper, beräknas den dolda reserven till skillnaden mellan taxeringsvärdet eller börsvärdet samt bokfört värde. Hänsyn tas också till utskiftningsskatteskuld. Här får som regel 1/3 frånräknas.

Som en jämförelse kan nämnas att latent skatteskuld i allmänhet inte får dras av vid förmögenhetsberäkningen. Så medges t. ex. vid värderingen av andel i handelsbolag inte avdrag för latent skatteskuld (Se RÅ 1962:1080 och 1969:2009).

Översyn av anvisningarna rörande aktievärderingen pågår f. n. inom riksskatteverket.

Förmögenhetsbeskattningen av kapital som lagts ned i jordbruk eller rörelse berörs också av vissa särskilda regler om skattelättnader för familjeföretagare. Dessa regler, som antogs av 1970 års riksdag (prop. 1970:71, BeU 41) i syfte att i avvaktan på kapitalskatteberedningens slutbetänkande undvika skatteskärpningar med anledning av då beslutade reformer av kapitalbeskattningen, är av visst intresse bl. a. vid en bedömning av förmögenhetsbeskattningen av aktier i fåmansbolag. Om värdet av ett rörelsedrivande fåmansbolag understiger 2 milj. kr. och bolaget till minst 75 % ägs av den skattskyldige ensam eller tillsammans med högst nio fysiska personer, medges under vissa förutsättningar ett särskilt avdrag vid förmögenhetsberäkningen med 25 % av den del av förmögenheten som överstiger 500 000 kr. Avdraget är maximerat genom att minst 75 % av den skattskyldiges förmögenhet måste vara nedlagd i företaget för att avdrag skall medges.

Kapitalskatteberedningen har i sitt slutbetänkande SOU 1971:46 föreslagit att dessa särskilda regler för förmögenhetsberäkningen skall behållas med bl. a. den ändringen att avdraget begränsas till 25 % av den del av företagsförmögenheten som överstiger 400 kr. och till högst 400 000 kr. Reglerna skall enligt förslaget kunna tillämpas även om företagets värde överstiger 2 milj. kr.

SkU 1972:54

3 När frågan om ändrade regler för värdering av icke börsnoterade aktier senast prövades av riksdagen anförde bevillningsutskottet (BeU 1967:26) följande.

För att tillgodose önskemålet om mera enhetliga normer för värderingen har riksskattenämnden meddelat anvisningar avsedda att tjäna till ledning vid upprättande av dessa förslag till aktievärden (senaste lydelse se riksskattenämndens meddelanden nr 5/1962). Dessa anvisningar är att betrakta endast som allmänna riktlinjer för värderingen och kan således frångås när särskilda omständigheter så påkallar. Vid utarbetandet av anvisningarna har enligt utskottets mening rimlig hänsyn tagits till de olika faktorer som kan tänkas påverka en akties värde. Då anvisningarna även i övrigt fått en för de skattskyldiga gynnsam utformning, anser utskottet sig inte kunna biträda motionärernas yrkande om utredning av frågan om värdering av icke börsnoterade aktier. Utskottet anser således att det även framdeles bör ankomma på riksskattenämnden att närmare överväga om en ändring av värderingsmetoderna kan anses erforderlig.

I sammanhanget bör erinras om att riksskattenämnden den 15 november 1966 beslutat rekommendera att försiktighet iakttas då det gäller att höja aktievärdena på grundval av de vid 1965 års allmänna fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena. Riksskattenämnden framhåller, att enligt reglerna för värdering av icke börsnoterade aktier de höjda taxeringsvärdena på fastigheter skulle medföra högre värden på sådana aktier. Mot en sådan höjning talar emellertid den kraftiga nedgången under år 1966 av de börsnoterade aktiernas värde. När det gäller värdet på aktier i rörelsedrivande fåmansbolag skall substansvärdet bibehållas som värde på aktierna, om det inte framgår att detta värde med hänsyn till företagets vinstförhållanden inte obetydligt överstiger eller understiger det antagliga förräntningsvärdet. Effekten av de höjda taxeringsvärdena kommer därför i en del fall att neutraliseras av en justering på grundval av vinstförhållandena. Där en sådan nedjustering inte sker med hänsyn till vinstförhållandena kan de höjda taxeringsvärdena enligt riksskattenämndens mening leda till ett aktievärde, som mot bakgrund av den kraftiga kursnedgången på de börsnoterade aktierna ter sig alltför högt.

Riksdagen godkände betänkandet.

Utskottet

Motionärernas yrkande om en översyn av reglerna för värdering av icke börsnoterade aktier i rörelsedrivande fåmansbolag syftar till en lindring av beskattningen av delägares förmögenhet i bolaget. Motionärerna åberopar bl. a. att lönsamheten för de avsedda företagen genomsnittligt sett sjunkit sedan riksskattenämndens anvisningar i ämnet utfärdades i början av 1960-talet och att framtiden ter sig oviss inom många branscher. De anser därför att värderingen av aktier i fåmansbolag bör ske på grundval av avkastningsvärdet eller att i varje fall större försiktighet bör iakttas vid tillämpningen av den substansvärderingsmetod som nämnda anvisningar rekommenderar.

De anvisningar som riksskattenämnden på sin tid utfärdat rörande aktievärderingen syftar till att få fram ett så rättvisande värde på aktierna som möjligt. Som framhålls i dessa anvisningar är det givetvis svårt att

SkU 1972:54

beträffande aktier i fåmansbolag, där de i bolaget verksamma delägarna tar ut avkastningen såsom lön, använda annan metod än en värdering av tillgångarna. Det kan också påpekas att anvisningarna tar hänsyn till olika faktorer, som kan påverka en akties värde. Bl. a. beaktas latent skatteskuld, vilket inte är fallet i andra sammanhang.

Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid anvisningarna under översyn inom riksskatteverket, och utskottet utgår från att de synpunkter som motionärerna anfört därvid kommer att prövas. Enligt utskottets mening bör emellertid inte särskilda skattefavörer denna väg beredas delägare i fåmansbolag. Om sådana skattelättnader kan anses motiverade, bör i stället lättnaderna beredas genom bestämmelser av den art som införts genom förordningen (1970:171) om beräkning av skattepliktig förmögenhet som är att hänföra till företag. Vissa ändringar av dessa regler övervägs f. n. inom finansdepartementet med anledning av kapitalskatteberedningens slutbetänkande. I avvaktan på den översyn som pågår inom ifrågavarande område avstyrker utskottet motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1972:854.

Stockholm den 17 oktober 1972 På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i Bäckmora (c), Engkvist (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Stadling (s), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och fru Normark (s).

Reservation

av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), herrar Larsson i Umeå (fp) och Söderström (m), som ansett

dels att andra och tredje stycket i utskottets yttrande bort ersättas av följande:

”Utöver vad som framhållits i motionen bör även observeras vid värdering av aktier i fåmansbolag att minoritetsposter inte sällan är mycket svåra att avsätta. Detta gäller över huvud taget för fåmansaktier i jämförelse med börsnoterade aktier. Vidare bör observeras att nuvarande beräkningsgrunder endast i viss utsträckning tar hänsyn till latent skatteskuld. En översyn av värderingsreglerna i enlighet med motionen är därför erforderlig.”

dels att utskottet bort hemställa

”att riksdagen med bifall till motionen 1972:854 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av värderingsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen i syfte att lindra bördan för i synnerhet ägare av aktier i fåmansbolag.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1683 S Stockholm 1972