Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:143 med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m. m. jämte motion
Skatteutskottets betänkande nr 64 år 1972
SkU 1972: 64
Nr 64
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:143 med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391), m. m. jämte motion.
Propositionen
I proposition 1972: 143 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att
dels anta vid propositionen fogade förslag till
1. förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391),
2. förordning om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution,
3. lag om ändring i lagen (1962: 120) om straff i vissa fall för oriktig ursprungsdeklaration m. m.,
4. förordning om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
5. lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,
6. förordning om upphävande av förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m.,
7. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920),
8. förordning om upphävande av förordningen (1960: 243) angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelser från tulltaxan m. m.,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
9. vidtaga de ändringar i underpositionema i tulltaxan (1971: 920) som föranleds av avtalen med EEC och CECA och som ej påverkar tullnivån,
10. förordna om kontroll av uppgifter som lämnas i samband med export,
11. förordna om de avvikelser från förordningen (1953: 372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur som föranleds av avtalet med EEC,
12. förordna om de avvikelser från förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område som kan föranledas av avtalet med EEC och av EFTA-konventionen.
1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 64
SkU 1972: 64
2 I propositionen framläggs förslag till de författningsändringar i fråga om tull och råvaruprisutjämning m. m. som behövs för att genomföra de svenska åtagandena i avtalen med EEC och CECA.
Motionen
I motionen 1972: 1912 av herr Åsling m. fl. (c, fp, m) yrkas
att den föreslagna externa prisutjämningen på bröd ur tulltaxenummer 19.07 skall utgå utan maximering av införselavgiften.
Utskottet
De författningsändringar i fråga om tull och råvaruprisutjämning som föreslås liksom de bemyndiganden som Kungl. Maj:t begär i propositionen 1972: 143 är motiverade av de svenska åtagandena enligt avtalen med EEC och CECA.
Skatteutskottet har i yttrande till utrikesutskottet — SkU 3 y — anslutit sig till kritiken mot EEC-avtalets ursprungsregler, men utskottet vill i detta sammanhang också erinra om avtalets utomordentliga betydelse och räckvidd.
I princip överensstämmer förslagen i propositionen med de åtgärder som riksdagen godkände i samband med genomförandet av åtagandena enligt EFTA-avtalet och bör därför inte ge anledning till några betänkligheter. De bemyndiganden som begärs har självfallet inte kunnat preciseras i detalj, utan de har nu liksom vid EFTA-avtalet en generell utformning. Användandet av fullmakter av denna art skulle i och för sig kunna leda till en förskjutning av prövningsrätten från riksdagen till Kungl. Maj:t. Utskottet förutsätter emellertid att riksdagen även i fortsättningen kommer att få information om eller tillfälle att pröva alla de frågor som är av sådan art att de inte bör avgöras av Kungl. Maj:t ensam.
Propositionen innehåller förslag till författningsändringar och fullmakter men redovisar också hur dessa fullmakter är avsedda att tilllämpas i fråga om de enskilda varugrupperna. I flertalet av dessa frågor föreligger enighet mellan berörda myndigheter och näringslivets företrädare. Det är egentligen endast i fråga om en varugrupp, nämligen matbröd, som det föreligger några mera väsentliga motsättningar, och dessa åsiktsbrytningar återspeglas också i motionen 1972: 1912, där motionärerna begär ändring av den i propositionen förordade lösningen beträffande importen av matbröd.
Bakgrunden till dessa invändningar är att vissa livsmedelsindustrivaror, däribland matbröd, som inte varit tullfria inom EFTA, kommer att omfattas av EEC-avtalet. Till skydd för vissa av dessa varor föreslås i propositionen ett system med rörliga importavgifter och däremot svarande exportbidrag. Enligt avtalet får dessa avgifter helt uppväga den
SkU 1972: 64
råvarufördyring som den svenska jordbruksregleringen medför. Kommerskollegium har i sitt förslag emellertid framhållit att denna rätt inte bör utnyttjas under alla förhållanden. Kollegiet anser att sådan prisutjämning inte bör medges för varor som inte tillverkas i landet eller där importkonkurrensen är obetydlig. Med hänsyn till att brödimporten svarar för en mycket ringa del av den inhemska konsumtionen och av handelspolitiska skäl, som bl. a. skall ses mot bakgrund av att Finland är den största exportören av matbröd till Sverige, förordar kollegiet att importavgiften maximeras till 12 % för flatbröd och 20 % för övrigt matbröd. Detta innebär att nuvarande tullskydd i huvudsak bibehålls oförändrat, medan en importavgift utan maximering skulle medföra ett praktiskt taget fördubblat tullskydd. Statens jordbruksnämnd har emellertid av principiella skäl inte ansett sig kunna godta detta resonemang utan ansett att avgiften utan undantag bör motsvara avgiftsbelastningen på råvarorna. Departementschefen ansluter sig närmast till kommerskollegiets uppfattning och anser att man nu bör undvika en höjning av gränsskyddet för matbröd men uttalar också att Kungl. Maj:t bör kunna bemyndiga jordbruksnämnden att höja avgifterna om förhållandena så kräver. Motionärerna ansluter sig till jordbruksnämndens uppfattning och pekar på riskerna för ökad import och vikande sysselsättning inom den svenska bageribranschen.
Utskottet medger att skäl kan anföras för båda ståndpunkterna, men utskottet lutar närmast åt uppfattningen att handelspolitiska skyddsåtgärder inte skall sättas in mot befarade olägenheter utan först när man kan visa att det gällande skyddet verkligen är otillräckligt. Med hänsyn härtill anser utskottet att det är till fyllest att Kungl. Maj:t får fullmakt att vidta höjningar så snart det visar sig erforderligt. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1972: 1912.
Mot övriga i propositionen behandlade förslag har utskottet inte heller funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1972: 143 och med avslag på motionen 1972: 1912 dels antar
1. förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391),
2. förordning om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution,
3. lag om ändring i lagen (1962: 120) om straff i vissa fall för oriktig ursprungsdeklaration m. m.,
4. förordning om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
5. lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,
SkU 1972: 64
6. förordning om upphävande av förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m.,
7. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920),
8. förordning om upphävande av förordningen (1960: 243) angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelser från tulltaxan m. m.,
dels bemyndigar Kungl. Maj:t att
9. vidtaga de ändringar i underpositionerna i tulltaxan (1971: 920) som föranleds av avtalen med EEC och CECA och som ej påverkar tullnivån,
10. förordna om kontroll av uppgifter som lämnas i samband med export,
11. förordna om de avvikelser från förordningen (1953: 372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur som föranleds av avtalet med EEC,
12. förordna om de avvikelser från förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område som kan föranledas av avtalet med EEC och av EFTAkonventionen.
Stockholm den 5 december 1972
På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg* (fp) och fru Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olof Johansson i Stockholm (c) och Hörberg (fp), som med hänvisning till innehållet i motionen 1972:1912 ansett att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av propositionen 1972: 143
A. antar de vid propositionen fogade författningsförslagen,
B. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar och göra de förordnanden som avses i punkterna 9—11 i propositionens hemställan,
SkU 1972: 64
5 C. med bifall till motionen 1972: 1912 bemyndigar Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område som kan föranledas av avtalet med EEC och av EFTAkonventionen under förutsättning att förordnandena i fråga om matbröd, ur tulltaxenummer 19.07, icke innehåller begränsningar av de föreslagna införselavgiftemas höjd.
Särskilt yttrande
av herrar Josefson i Arrie (c), Sundkvist (c) och Olof Johansson i Stockholm (c):
Utskottet markerar, att bemyndiganden för Kungl. Maj:t av den karaktär som behandlas i prop. 1972: 143 kan leda till en förskjutning av prövningsrätten från riksdagen till Kungl. Maj:t. Det finns särskild anledning att understryka denna risk i samband med EEC- och CECAavtalens fullföljande, eftersom de innebär en omfattande tullavveckling men också får konsekvenser utanför frihandelsområdet. Bl. a. därför innehåller avtalen en rad paragrafer, där regleringen av konflikter vid sidan av frihandeln läggs fast. EEC- och CECA-avtalen kan komma att föranleda en kontroversiell tillämpning. Därför bör bemyndigandena för Kungl. Maj:t att verkställa avtalsåtagandena på tullområdet tillämpas restriktivt. Bemyndigandena bör syfta till att på ett smidigt sätt fullfölja avtalen sådana dessa anmäls för riksdagen. En förändring av avtalens innehåll och omfattning skall självfallet prövas av riksdagen men även en sådan avtalstillämpning av exempelvis skyddsklausulerna som får långsiktig karaktär.
HARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 720046