Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:128 med förslag till förordning om skatt på spel, ni. m. jämte motioner
Skatteutskottets betänkande nr 66 år 1972
SkU 1972: 66
Nr 66
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:128 med förslag till förordning om skatt på spel, ni. m. jämte motioner.
Propositionen
I proposition 1972: 128 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till
1. förordning om skatt på spel,
2. lag om ändring i lotteriförordningen (1939: 207),
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),
4. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
5. förordning om ändring i förordningen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,
6. förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308).
I propositionen föreslås att skatt införs på det spel som bedrivs på automater (s. k. enarmade banditer) och på rouletter. Vidare föreslås en omläggning av beskattningen av bingospelet.
Skatten på automat- och roulettspelet föreslås få formen av en fast avgift. Denna föreslås i fråga om automatspelet utgöra 500 kr. per apparat och månad. I fråga om roulettspelet föreslås avgiften utgöra 2 000 eller 3 000 kr. per speltillstånd och månad, beroende på antalet speldagar per vecka. I fråga om bingospelet föreslås att nuvarande system med lotterivinstskatt och stämpelskatt ersätts med en generell skatt om 5 % på spelinsatserna.
Vidare föreslås att skattepliktigt spel får bedrivas endast efter särskilt tillstånd. Sådant tillstånd skall kunna meddelas för automat- och roulettspel på restaurang med utskänkningsrättighet, i nöjespark och liknande samt i vissa samlingslokaler. Bingospel föreslås även i fortsättningen vara förbehållet välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Härjämte föreslås att högsta insats för automatspel får vara 1 kr. och högsta vinst vid roulettspel 30 gånger insatsen samt att förbudet mot inlösen av vinst i pengar i dessa spel slopas.
Spelskatten liksom de ändrade reglerna beträffande villkoren för bedrivande av skattepliktigt spel föreslås träda i kraft den 1 april 1973. Statens inkomster av spelskatten beräknas bli ca 50 milj. kr. för år räknat.
1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 66
SkU 1972:66
2 Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1972:
1884 av herr Andersson i Örebro (fp), vari hemställs
1. att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts proposition 1972: 128 i den del som avser spelautomater,
2. att riksdagen utan dröjsmål föreläggs förslag i enlighet med lotteriutredningens betänkande (SOU 1972: 52);
1972: 1885 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar
1. att avslå propositionen i vad avser införande av skatt på automat och roulettspel, samt
2. att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag beträffande lagstiftning i syfte att begränsa automat- och roulettspelet i enlighet med vad som anförts i motionen;
1972: 1886 av herr Hörberg (fp), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådana regler att seriös nöjespark, driven av kommun eller i vilken kommuns engagemang utgör en väsentlig förutsättning för parkens fortsatta drift, kan erhålla befrielse från eller nedsättning av skatt på automatspel;
1972: 1887 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar följande ändringar i lotteriförordningen
1. att tillstånd till automatspel förbehålls välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål,
2. att barnavårdsnämnds yttrande alltid inhämtas före beviljande av tillstånd till automatspel,
3. att spelautomat, uppställd i lokal där allmänheten har tillträde, skall stå under tillsyn av person med behörighet att avbryta spel som bedöms som alltför ohämmat med hänsyn till den spelandes ålder eller andra omständigheter;
1972: 1888 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar
1. att spelautomater med en högsta insats av 25 öre får användas utan tillstånd och undantas från beskattning,
2. att skatten på bingospel utformas så att ett grundbelopp på 15 000 kr. per år och tillståndsinnehavare undantas från beskattning i enlighet med vad som har anförts i motionen, samt
3. att uppdra åt vederbörande utskott att utforma erforderlig lagtext; -
SkU 1972: 66
1972: 1889 av herr Rydén m. fl. (fp), vari hemställs
att riksdagen vid behandling av propositionen 1972: 128 beslutar om undantag från beskattning av bingospel som bedrivs av föreningar och där hela vinsten oavkortat tillfaller ideell verksamhet.
I detta sammanhang behandlas också den vid riksdagens början väckta motionen 1972: 155 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till användandet eller beskattningen av spelautomater där vinsten utgörs av penningar, en provisorisk licensavgift införs på 5 000 kr. per apparat och år samt att för rouletter, som är uppställda på allmän plats såsom i restauranger och dylika lokaler och där vinsterna utgörs av polletter som berättigar till inköp, en tillfällig licensavgift införs på 20 000 kr. per roulett och år, samt
2. att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande av bestämmelser. Utskottet
På grundval av 1969 års punktskatteutrednings betänkande (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel föreslås i propositionen att spelautomater skall beskattas genom en månatlig avgift på 500 kr. per apparat och att rouletter avgiftsbeläggs på motsvarande sätt med 2 000 eller 3 000 kr. beroende på utnyttjandegraden. Vidare föreslås att den nuvarande lotterivinstskatten och stämpelskatten på bingospel skall ersättas med en generell skatt som föreslås utgå med 5 % på insatserna.
Samtidigt föreslås ändringar i villkoren för anordnande av spel. Vid automatspel skall myntspel få äga rum om insatsen är högst 1 krona. Spelet skall kunna anordnas i samband med vissa tillställningar, i nöjespark och tivoli samt på restaurang där rusdrycker får utskänkas. Roulettspel skall kunna anordnas av huvudsakligen samma krets som får möjlighet att anordna automatspel, men här föreslås att insatsen alltjämt skall maximeras till 50 öre medan vinsten föreslås höjd från 20 till 30 gånger insatsen. Villkoren för anordnande av bingospel föreslås bli i stort sett oförändrade. Då problemställningarna inom de tre spelområden som behandlas i propositionen är förhållandevis olikartade behandlar utskottet varje område för sig.
Automatspelet
Spelautomatmarknaden, som domineras av de s. k. enarmade banditerna, uppvisar utan tvivel de mest svårbedömda problemen i detta sammanhang. Några helt tillförlitliga uppgifter om apparatparkens storlek finns inte att tillgå. Utredningen uppger ett antal på minst 15 000 exemplar medan andra uppskattningar tyder på att antalet kan vara väsentligt större.
lf Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 66
SkU 1972: 66
4 Riksdagen har i olika sammanhang prövat motionsyrkanden att från sociala synpunkter förbjuda eller sanera automatspelet, men motionerna har som regel avvisats med hänvisning till pågående utredningar. På näringsutskottets hemställan beslöt 1971 års riksdag att begära omedelbara åtgärder på grundval av lotteriutredningens förslag för att begränsa automatspelet. Vissa av lotteriutredningens förslag återfinns i det i propositionen framlagda förslaget till ändring av lotteriförordningen. De nya reglerna om beslag och förverkande av apparaterna bör vara av stort värde i kampen mot olaga spel. Det kan antas att den — jämfört med punktskatteutredningens förslag — restriktivare linje i fråga om spelmöjligheterna som förordas i propositionen får ses som ett hänsynstagande till riksdagens uttalande.
Vid sin prövning av propositionen har utskottet övervägt att inte låta automatspelet bli ett speciellt privilegium för rusdrycksrestaurangerna och därvid prövat möjligheten att tillåta sådant spel även vid andra former av serveringsrörelser. Utskottet har emellertid stannat för att i denna del tillstyrka propositionen med hänsyn till att en dylik utvidgning skulle vara utomordentligt svår att genomföra i praktiken utan väsentliga olägenheter. En sådan åtgärd skulle dessutom leda till ett vidgat spelande, som inte skulle vara förenligt med riksdagens önskemål om begränsningar.
En annan fråga som också rör begränsningen av spelet gäller insatsens storlek och beskattningens höjd. På dessa punkter föreligger ändringsförslag i form av motioner och skrivelser till utskottet.
Många torde komma i kontakt med automatspelet främst vid besök på nöjesparker såsom folkparker, Gröna Lund, Liseberg, Furuvik och andra. Folkparkernas företrädare har i skrivelse till utskottet påvisat att åtskilliga av de automater som används inom parkerna inte kommer upp till en sådan omsättning att det med de föreslagna månadsavgifterna blir lönsamt att fortsätta med spelet. I motionen 1972: 1886 framhålls att exempelvis Liseberg skulle få betala över 400 000 kr. per år i skatt på automater och att skatten i detta fall verkar som en kommunal utgift. Inkomsterna av spelverksamheten bidrar för närvarande till att finansiera kulturella aktiviteter inom den kommunalt drivna parken. Ett bifall till förslaget i propositionen skulle innebära dels att folkparkernas ekonomiska ställning avsevärt försämras, dels att övergången till 1-kronas myntspel skulle öka hasardmomentet i automatspelet. Med hänsyn till bl. a. dessa omständigheter förordar folkparkernas företrädare att särskilda befrielseregler skall gälla för sådana nöjesparker som drivs i kommunal regi eller med kommunalt stöd.
Utskottet anser sig inte kunna förorda en sådan åtgärd eftersom detta skulle innebära en diskriminering av de anläggningar som drivs utan stöd från det allmänna. Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att man bevarar möjligheterna för folkparker och därmed jämför -
SkU 1972: 66
liga anläggningar att kunna anordna automatspel av mera förströelsebetonad karaktär, bl. a. med hänsyn till att de därigenom även i fortsättningen till viss del skulle kunna finansiera sin verksamhet på detta sätt. Den föreslagna månadsavgiften skulle uppenbarligen medföra att detta spel i många fall blev olönsamt för parkerna, vilket i sin tur skulle medföra en total övergång till 1-kronas myntspel. Utskottet kan inte finna att en sådan utveckling är önskvärd från sociala synpunkter. En förutsättning för att bibehålla 25-öresspelet får anses vara att avgiften nedsätts i proportion till insatsen. Utskottet förordar därför att månadsskatten för 25-öresspel skall utgå med 100 kr. per apparat. Med hänsyn bl. a. till svårigheterna att övervaka till vilket värde spelanordnaren säljer och inlöser sina polletter har utskottet emellertid funnit det nödvändigt att som villkor för denna lägre skatt uppställa kravet att apparaten skall vara konstruerad så att spel kan bedrivas endast med insatser i form av 25-öresmynt. En sådan ändring av automaterna kommer att medföra vissa kostnader, men det får bli en avvägningsfråga för anordnaren om han anser skattelättnaden innebära sådana fördelar att han är beredd att bekosta ändringen. Den föreslagna nedsättningen bör enligt utskottets mening i inte obetydlig grad tillgodose folkparkernas önskemål. Skattenedsättningen kan väntas medföra att åtskilliga apparater som skulle tagits ur bruk om 500-kronorsavgiften tillämpats generellt kommer att användas även i fortsättningen. Skattebortfallet genom nedsättningen torde under dessa förutsättningar bli av begränsad omfattning.
Utskottet vill i fråga om automatspelet också ta upp en särskild kontrollfråga som främst berör polismyndigheternas möjligheter att inskrida mot olaga spel. Såväl tillståndsgivningen som beskattningen är enligt förslagen i propositionen knutna till spel som bedrivs med mynt eller polletter. I uppenbart syfte att kringgå dessa regler har på senare tid spel anordnats på apparater som inte betalar ut mynt eller polletter utan noterar resultatet i ett räkneverk. Det blir i dessa fall en bevisfråga om vinsten har utbetalats eller om den bara består i rätt till återspel. Kan det bevisas att utbetalning ägt rum föreligger vanligen olagligt spel, och apparaten kan tas i beslag. Från polishåll bedömer man emellertid bevisfrågan som svårlöst, samtidigt som man inom vissa polisdistrikt konstaterat att ett flertal spelautomater försetts med räkneverk. Mot denna bakgrund förordar utskottet att även möjligheten till återspel betecknas som en vinst i lotteriförordningen och att alltså alla spelautomater i princip beskattas. Sådana mera oskyldiga spelapparater som s. k. flipperspel som normalt endast erbjuder möjlighet till ett återspel bör dock undan tas.
Med de här förordade ändringarna skulle yrkandena i motionen 1972: 1888 i vad de avser automatspel till viss del vara tillgodosedda liksom yrkandet i motionen 1972: 1886 om åtgärder beträffande de kommu -
SkU 1972: 66
nalt stödda nöjesparkernas automatspel och skrivelsen från Folkparkernas centralorganisation och Folkets Husföreningarnas riksorganisation. Som framgår av det anförda kan utskottet emellertid inte biträda yrkandena i motionen 1972: 1884 och 1972: 1885 om avslag på propositionen i vad den avser spelautomater eller de begränsningar som föreslås i motionen 1972: 1887.
Rouletter
Den väsentligaste ändringen på tillståndssidan som föreslås i propositionen i fråga om roulettema är att vinsten skall få utgöra 30 gånger den alltjämt till 50 öre maximerade insatsen, mot f. n. 20 gånger. Skatt föreslås utgå med 3 000 kr. per månad för roulettspel som bedrivs minst tre gånger i veckan och eljest med 2 000 kr. Sveriges automatägares riksförbund har i skrivelse till utskottet påpekat bl. a. att den föreslagna höjden av roulettbeskattningen skulle leda till att ett flertal rouletter i framför allt mindre tätorter skulle bli olönsamma medan däremot etablissemangen i storstäderna sannolikt skulle komma undan för billigt. Här gäller alltså i princip samma invändningar som i fråga om spelautomaterna med den skillnaden att roulettspelet är mera begränsat till sin omfattning och mindre varierat än automatspelet. Utskottet vill i denna fråga rekommendera fortsatta överväganden om en nettobeskattning, men i avvaktan härpå förordar utskottet att den lägre skattesatsen sänks till 1 500 kr. och att den högre höjs till 3 500 kr. Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1972: 1885 om avslag på propositionen i denna del.
Bingo
Utredningens förslag i fråga om bingospelet har i huvudsak accepterats av såväl remissinstanserna som departementschefen. De i motionerna 1972: 1888 och 1972: 1889 framförda yrkandena om undantag från beskattningen för bingo med viss högsta insats per år respektive annan bingo än s. k. automatbingo som bedrivs i egen regi av ideella föreningar kan utskottet inte biträda. Sådana åtgärder skulle skapa gränsdragnings- och kontrollproblem. Utskottet anser att undantag från spelskatten inte bör göras med hänsyn till vem som anordnar spelet eller till spelets omfattning.
Övriga frågor
Utskottet vill avslutningsvis också något beröra den fortsatta utvecklingen av de här behandlade problemen. Lotteriutredningens förslag innebar huvudsakligen vissa skärpningar av tidigare etablerad praxis. Det förslag som punktskatteutredningen framlagt föreslås nu bli genomfört med vissa ändringar. I propositionen aviseras att frågan om statliga kasinon, som punktskatteutredningen ansett vara värd att närmare pröva, skall bli föremål för ytterligare överväganden medan 1972 års lotteriutredning skall verkställa en allmän översyn på lotteriområdet.
SkU 1972: 66
7 Utskottet anser mot bakgrund av de invändningar som kan resas mot det enskilda vinstintressets roll på spelområdet och med hänvisning till de statsmonopol på lotterisidan, som sedan länge fungerat, att tanken på en monopoliserad spelverksamhet lämpligen bör kunna övervägas i samband med det fortsatta utredningsarbetet beträffande spel och lotterier.
Utskottet finner en sådan mera genomgripande reform på längre sikt vara den effektivaste åtgärden för att komma till rätta med de problem som åberopas i motionerna 1972: 1884, 1972: 1885 och 1972: 1887 men anser att riksdagen först bör avvakta erfarenheterna av de i propositionen föreslagna åtgärderna med de av utskottet förordade jämkningarna. Utskottet vill samtidigt framhålla angelägenheten av att fortsatta ansträngningar görs för att införa en nettobeskattning enligt punktskatteutredningens förslag i fråga om spelautomater och rouletter.
Utskottet avstyrker samtliga de med anledning av propositionen väckta motionerna och även den vid riksdagens början väckta motionen 1972: 155 om en provisorisk spelskatt, men utskottet anser syftet med flertalet motioner till viss del vara tillgodosett genom vad utskottet förordat och uttalat.
Utskottet hemställer att riksdagen
A. med avslag på motionerna 1972: 1884, 1972: 1885, 1972: 1887 och 1972: 1889 i vad de avser ändringar i propositionen 1972: 128 och med anledning av motionerna 1972: 155, 1972: 1886 och 1972: 1888 samt propositionen 1972: 128 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. förordning om skatt på spel med den ändringen att 10 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Kungl. Ma]:ts förslag
10 § Spelskatt utgår i fråga om
1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 500 kronor per automat,
2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 3 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2 000 kronor för annat tillstånd,
Utskottets förslag
10 § Spelskatt utgår i fråga om
1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 100 kronor per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt och med 500 kronor per automat i annat fall,
2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 3 500 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 1 500 kronor för annat tillstånd,
SkU 1972: 66
3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
2. förslag till lag om ändring i lotteriförordningen med den ändringen att 1 § och 1 a § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
1 §
Lotteri om i förvärvssyfte.
Såsom lotteri anses varje före- Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning, gissning, tag, däri efter lottning, gissning,
vadhållning eller jämförlig av vadhållning eller jämförlig av
slumpen helt eller delvis beroende slumpen helt eller delvis beroende
anordning kan av en eller flera anordning kan av en eller flera
deltagare erhållas vinst till högre deltagare erhållas vinst till högre
värde än det, som erhålles av en värde än det, som erhålles av en
var deltagare. Marknads- och ti- var deltagare. Marknads- och ti volinöjen,
såsom mekaniska spel- volinöjen, såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordning- apparater, ringkastningsanordning ar
och skjutbanor, vilka äro för- ar och skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som enade med vinstmöjligheter som
nu sagts, skola betraktas såsom nu sagts, skola betraktas såsom
lotterier oavsett företagens beskaf- lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Utbetalas vid au- fenhet i övrigt. Rätt till fortsatt
tomatspel anvisning, är denna att spel är att anse som vinst,
anse som vinst, oaktat den endast berättigar till fortsatt spel.
Bestämmelserna i statens premieobligationer.
Angående dobbleri i brottsbalken.
1 a §
Spel med mynt eller polletter Spel på mekaniska eller elektro på
mekaniska eller elektroniska niska apparater (automatspel) må
apparater (automatspel) må anord- anordnas efter tillstånd av polis nas
efter tillstånd av polismyndig- myndigheten under förutsättning
heten under förutsättning
att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521),
att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,
att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
Tillstånd meddelas tills vidare.
Automatspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten må anordnas utan tillstånd.
SkU 1972: 66
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),
4. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
5. förordning om ändring i förordningen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,
6. förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308);
B. att riksdagen avslår motionerna
1. 1972: 155,
2. 1972: 1884,
3. 1972: 1885,
4. 1972: 1886,
5. 1972: 1887,
6. 1972: 1888,
7. 1972: 1889,
i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet hemställt under A.
Stockholm den 7 december 1972
På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg (fp), Marcusson (s), Björk i Gävle (c), Söderström (m) och fru Normark (s).
Reservation
av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg (fp) och Söderström (m) vilka
dels ansett att utskottet under rubriken Bingo (s. 6) bort anföra följande: I
fråga om bingospelet har det föreliggande utredningsförslaget accepterats i sina huvuddrag av såväl remissinstanserna som departementschefen. Utskottet finner emellertid de i motionerna 1972: 1888 och 1972: 1889 framförda yrkandena om undantag från beskattningen av bingospel med en viss högsta insats per år resp. annan bingo än s. k. automatbingo som bedrivs i egen regi av ideella föreningar värda beaktande.
SkU 1972: 66
10 I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att statsmakterna inte försvårar frivilligt fostrande ungdomsarbete. När det gäller ekonomiska möjligheter att utöva sin verksamhet är flertalet föreningar hänvisade till inkomster från bingo- och lotteriverksamhet. Ett ökat uttag av skatt försvårar sålunda möjligheterna att fortsätta det ungdomsvårdande arbetet. För närvarande är ett visst grundbelopp undantaget från beskattning i samband med bingospel. Utskottet anser att ett motsvarande grundavdrag bör bibehållas beträffande bingospel, där hela vinsten går till ideell verksamhet.
dels ansett att utskottet under punkten A 1 bort hemställa
att riksdagen med anledning av propositionen 1972: 128 samt motionerna 1972: 1888 och 1972: 1889 beslutar att 10 § i förordningen om skatt på spel skall ha följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag 10 §
Spelskatt utgår
3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
Reservanternas förslag
annat tillstånd,
3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. Vid annat bingospel än s. k. automatbingo, som anordnas av ideell förening under medverkan endast av föreningens medlemmar, äger den skattskyldige rätt till grundavdrag med 15 000 kronor för varje kalenderår. Riksskatteverket meddelar föreskrifter om grundavdragets fördelning på redovisningsperioder.
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 720046