Bet. 1972:SoU10

Socialutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts proposition 1972:25 med förslag till lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1972-04-18
Källa: data.riksdagen.se

Socialutskottets betänkande nr 10 år 1972

SoU 1972:10

Nr 10

Socialutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts proposition 1972: 25 med förslag till lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften jämte motioner.

Propositionen

Genom en den 3 mars 1972 dagtecknad proposition, 1972:25, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag till

Lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften

Härigenom förordnas som följer.

1 § Bekämpningsmedel enligt bekämpningsmedelsförordningen (1962: 703) får ej spridas från luften över annat område än åkermark.

Om spridning av bekämpningsmedel från luften över åkermark gäller vad giftnämnden beslutar med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.

2 § Giftnämnden får medge undantag från 1 § första stycket, om det behövs för vetenskaplig prövning eller för bekämpning av växtskadedjur eller växtsjukdom. Därvid skall giftnämnden föreskriva de villkor som behövs till skydd för allmänheten.

3 § Talan mot giftnämndens beslut enligt denna lag fores hos Konungen genom besvär.

4 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 § första stycket eller mot villkor som föreskrivits enligt 2 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande fem i anledning av propositionen väckta motioner.

1 Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 10

SoU 1972:10

1) I motionen 1972: 1522 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c) har hemställts att riksdagen i anledning av proposition 1972: 25 hos Kungl. Maj:t begär förslag angående obligatorisk rapportering och registrering av skador på människor och djur som misstänks härröra från användning av bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen.

2) I motionen 1972:1523 av herr Lothigius (m) och fru Mogård (m) har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t ger till känna att sådana undantag bör medgivas mot förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften att biologiska och ekologiska undersökningar kan genomföras i olika delar av vårt land så att tillfredsställande analyser kan verkställas också på det biologiska och ekologiska området.

3) I motionen 1972: 1524 av herr Måbrink m. fl. (vpk) har hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar

att all flygbesprutning över skogs- och åkermark förbjuds tills de av chefen för jordbruksdepartementet tillsatta sakkunniga framlagt sina förslag om hur bekämpningsmedel i fortsättningen skall användas,

att dispenser endast medges om det behövs för vetenskaplig prövning, samt

att bekämpningsmedel innehållande giftet dioxin, exempelvis 2,4,5-T, totalförbjuds.

4) I motionen 1972: 1525 av herr Norrby i Åkersberga (fp) har hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1972: 25 hos Kungl. Maj:t anhåller om att totalförbud utfärdas mot användning av hormoslyr (fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ).

5) I motionen 1972: 1526 av herr Turesson (m) har hemställts att riksdagen måtte besluta att 2 § Lagen om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften får följande lydelse:

2 § Giftnämnden får medge undantag från 1 § första stycket, om det behövs för vetenskaplig prövning eller för bekämpning av växtskadedjur eller växtsjukdom samt om det gäller hyggesytor för skogsföryngring om dessa är belägna inom sådana områden av landet att risken för att allmänheten skall komma i kontakt med sådana medel är små eller obefintliga. Därvid skall giftnämnden föreskriva de villkor som behövs till skydd för allmänheten.

Departementschefen

Frågan om användning av bekämpningsmedel i naturen har under senare tid tilldragit sig stor uppmärksamhet. Inte minst har man diskuterat vilka risker det skulle kunna innebära för människor att bli utsatta för medlen. De restriktioner för spridning av bekämpningsmedel

SoU 1972:10

från luften som gällt sedan hösten 1970 och som sedan kompletterats med andra förbud mot användningen av bekämpningsmedel har i hög grad bidragit till att minska riskerna för allmänheten att ovetande bli utsatt för obehag och andra följder av medlens användning. Genom att efter giftnämndens beslut i februari innevarande år de omdiskuterade fenoxisyroma numera får spridas från luften över skogshyggen har läget till en del förändrats.

Giftnämndens beslut har föregåtts av omfattande utredningar och nämndens ställningstagande bygger på material från olika experter. Såväl bland experterna som inom nämnden föreligger det dock delade meningar om i vilken utsträckning och på vilket sätt medlen skall få användas. Det är också uppenbart att många människor känner oro eller upplever obehag inför spridningen av kemiska medel på områden dit allmänheten har tillträde. Detta gäller inte minst då bekämpningsmedel sprids från luften. Med hänsyn härtill avser jag att i det följande föreslå lagstiftningsåtgärder som - i avvaktan på en närmare utredning av dessa frågor - innebär ett fortsatt förbud mot spridning från luften av bekämpningsmedel över skogsmark m. m. I realiteten kommer därigenom de förbud mot spridning av fenoxisyror från luften som gällt under förra året att t. v. ha oförändrad omfattning.

Frågan om spridning av bekämpningsmedel från luften utgör endast en del av den större frågan om användningen av miljöfarliga produkter över huvud taget i vår omgivning. Miljökontrollutredningen (Jo 1970: 20) kommer inom kort att lägga fram förslag till lagstiftning om kontroll av samtliga hälso- och miljöfarliga produkter. Den särskilda frågan om sättet för spridning av kemiska medel torde dock enligt vad jag erfarit inte komma att behandlas i utredningen. Chefen för jordbruksdepartementet kommer därför senare denna dag att begära bemyndigande att få tillkalla särskilda sakkunniga med uppgift att allsidigt utreda frågan om spridning av kemiska medel. Den principiella utgångspunkten för de sakkunniga skall vara att allmänheten så långt det är möjligt skall skyddas mot spridning av kemiska medel och inte heller ovetande behöva komma i kontakt med sådana medel eller de områden inom vilka de spritts. De sakkunniga kommer också att få i uppdrag att bedöma de konsekvenser - bl. a. de ekonomiska - som förbud eller restriktioner i olika avseenden beträffande spridning av kemiska medel kan få för i första hand jordbruket och skogsbruket. I de fall de sakkunniga finner att spridning kan tilllåtas, skall de bedöma under vilka betingelser det skall få ske. De sakkunniga skall särskilt behandla spridningen av kemiska medel från luften. Utredningen skall bedrivas skyndsamt.

Som jag förut nämnt bör fortsatta restriktioner för spridning av bekämpningsmedel från luften över skogsmark m. m. gälla i avvaktan på resultatet av denna utredning. I detta syfte föreslår jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet en särskild lag, varigenom spridning

1* Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 10

SoU 1972:10

från luften av bekämpningsmedel förbjuds över skogsmark och annan mark som inte är åkermark. En bestämmelse av denna innebörd har tagits in i 1 § första stycket i lagförslaget. Då resultatet av de sakkunnigas arbete föreligger bör frågan ånyo underställas riksdagen.

Spridningen av bekämpningsmedel från luften över åkermark bör som hittills regleras av giftnämnden med stöd av bekämpningsmedelsförordningen. En erinran härom har tagits in i 1 § andra stycket. De tillstånd som giftnämnden hittills meddelat beträffande åkermark kommer alltjämt att gälla. Spridningen av bekämpningsmedel på annat sätt än från luften kommer även i fortsättningen att regleras helt med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att ge dispens från förbudet enligt 1 § första stycket. Detta är fallet om allvarlig skadegörelse befaras på grund av angrepp av växtskadedjur eller växtsjukdom. Det bör också vara möjligt att undantagsvis ge dispens för vetenskaplig prövning av bekämpningsmedel. Det bör ankomma på giftnämnden att besluta om sådana dispenser (2 §).

Talan mot giftnämndens beslut enligt lagen bör föras hos Kungl. Maj:t i statsrådet (3 §).

Lagen bör också innehålla påföljdsbestämmelser för det fallet någon uppsåtligen bryter mot lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (4 §).

Utskottet

Bekämpningsmedel används till skydd mot egendomsskada som orsakas av växter, djur, bakterier eller virus. Av de gräs- och buskbekämpningsmedel - herbicider - som vanligen används intar fenoxisyrorna en helt dominerande ställning i både Sverige och utlandet. Det är i huvudsak tre typer av fenoxisyror som används, nämligen MCPA,

2.4-D och 2,4,5-T. Sedan början av 1950-talet har preparat av de båda sistnämnda typerna haft stor användning i skogsbruket, där de använts för bekämpning av lövträdsvegetation. År 1970 beräknas cirka 100 000 hektar skogsmark ha behandlats med herbicider och då huvudsakligen

2.4-D och 2,4,5-T. Den största användningen av herbicider sker emellertid på åkermark. Ärligen besprutas nämligen större delen av stråsädesarealen eller omkring 1 300 000 hektar med sådana bekämpningsmedel. Även här dominerar fenoxisyrorna. 2,4,5-T används dock inte vid denna besprutning. I vissa fall innehåller 2,4,5-T-preparat s. k. dioxiner, av vilka en del är höggiftiga substanser.

Den intensiva debatt som under senare år förts rörande användningen av bekämpningsmedel har så gott som undantagslöst avsett fenoxisyrapreparaten och bland dem främst preparat av typen 2,4-D och 2,4,5-T. Av den redovisning som lämnas i propositionen framgår att med hänsyn

SoU 1972:10

till de risker det kan innebära för människor att utsättas för dessa och andra bekämpningsmedel vissa spridningsrestriktioner för medlen gällt sedan hösten 1970. Efter beslut av giftnämnden i början av innevarande år är emellertid spridning från luften av fenoxisyror över skogshyggen tillåten.

I propositionen föreslås en lag som innebär förbud mot spridning från luften av bekämpningsmedel över skogsmark och annan mark som inte är åkermark. Lagförslaget innebär bl. a. att de förbud mot spridning av fenoxisyror från luften som gällt under förra året t. v. kommer att ha oförändrad omfattning.

Föredragande departementschefen framhåller att det både bland experter och bland giftnämndens ledamöter råder delade meningar om i vilken utsträckning och på vilket sätt fenoxisyrorna skall få användas. Som departementschefen också framhåller är det uppenbart att många människor känner oro eller upplever obehag inför spridningen av kemiska medel på områden dit allmänheten har tillträde. Detta "äller inte minst då bekämpningsmedel sprids från luften. Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning att med hänsyn till det anförda det är motiverat med lagstiftningsåtgärder rörande spridning av bekämpningsmedel från luften. De restriktioner som lagstiftningen innebär bör gälla i avvaktan på den i propositionen förutskickade allsidiga utredningen av frågan om spridning av kemiska medel.

I fråga om det närmare innehållet i lagen föreslås i motionerna 1972: 1524 och 1972: 1526 vissa jämkningar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. I den förstnämnda motionen yrkas att all flygbesprutning av bekämpningsmedel över skogs- och åkermark skall förbjudas tills den tillsatta utredningen framlagt sina förslag om spridning av bekämpningsmedel och att dispens från spridningsförbudet - som enligt förslaget i propositionen skall få medges om det behövs för vetenskaplig prövning eller för bekämpning av växtskadedjur eller växtsjukdom - skall begränsas till att avse vetenskaplig prövning. Motionärerna i motionen 1972: 1526 vill att dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luften skall få medges på de i propositionen angivna grunderna samt därjämte om det gäller hyggesytor för skogsföryngring, under förutsättning att ytorna är belägna inom sådana områden av landet att risken för att allmänheten skall komma i kontakt med bekämpningsmedlen är små eller obefintliga.

Förslagen i motionen 1972: 1524 har, som framgår av motionens motivering, helt sin grund i en önskan att begränsa användningen av sådana bekämpningsmedel som utgörs av fenoxisyror. Som motionärerna framhåller har fenoxisyrorna sitt största användningsområde inom jordbruket. Enligt vad utskottet inhämtat torde det emellertid över huvud taget inte förekomma att fenoxisyror, då de används inom jordbruket, sprids från luften. En utvidgning av spridningsförbudet till att avse även

1 SoU 1972:10 6

åkermark är därför inte erforderlig för att tillgodose motionens syfte i denna del. Utskottet vill också framhålla att i fråga om spridning från luften över åkermark av andra bekämpningsmedel giftnämnden har beslutat att spridning får ske endast efter nämndens godkännande. Även dä det gäller frågan om innehållet i dispensreglerna i den föreslagna lagen synes motionens syfte bli tillgodosett utan att man företar någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Fenoxisyror kan nämligen inte användas för att bekämpa växtskadedjur eller växtsjukdom och dispens från sådan bekämpning med fenoxisyror blir därför inte aktuell. Utskottet avstyrker motionen i motsvarande del.

Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att minska risken för allmänheten att ovetande bli utsatt för obehag och andra följder av medlens användning. Utskottet är inte berett förorda någon utvidgning av lagens dispensmöjligheter. Även om risken för att allmänheten skall komma i kontakt med bekämpningsmedel som sprids från luften i vissa delar av vårt land får anses vara begränsad, kan man inte med fog hävda att den i något fall är obefintlig. Därtill kommer att det kan vara svårt att avgöra hur stor risken är i det enskilda fallet. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1972: 1526. I detta sammanhang vill utskottet framhålla betydelsen av att den utredning som tillsatts rörande spridningen av bl. a. bekämpningsmedel arbetar med största skyndsamhet så att statsmakterna får möjlighet att ta en mera definitiv ställning till frågan om användningen av medlen i bl. a. skogsbruket.

För att den vetenskapliga prövningen av bekämpningsmedel skall kunna ske under betryggande former - anförs det i motionen 1972: 1523 - bör generösa dispenser lämnas så att tillfredsställande analyser kan erhållas vid erforderliga biologiska och ekologiska undersökningar i olika delar av vårt land och med olika klimatologiska förhållanden. Motionärerna vill att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t till känna vad som sålunda anförts om tolkningen av den föreslagna dispensmöjligheten för vetenskaplig prövning.

Enligt utskottets mening ryms inom ramen för giftnämndens dispensmöjlighet enligt 2 § lagförslaget sådan vetenskaplig forskning som anges i motionen. Det bör ankomma på giftnämnden att i varje särskilt fall med hänsyn till omständigheterna ta ställning till om dispens bör medges och, om sådan anses motiverad, hur långt den bör sträcka sig. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot den i propositionen föreslagna lagen.

I två av de motioner som väckts i anledning av propositionen, nämligen motionerna 1972: 1524 och 1972: 1525, framställs yrkanden om totalförbud mot användningen av vissa bekämpningsmedel. Avgränsningen av dessa medel sker visserligen på olika sätt i motionerna, men

SoU 1972:10

i realiteten torde yrkandena vara i det närmaste identiska. Motionärerna vill att fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ skall förbjudas.

Med utgångspunkt i det material rörande fenoxisyror som framlades förra året av en expertgrupp - och som i stark sammanfattning redovisats i utskottets betänkande SoU 1971: 28 - och med hänsyn till de vetenskapliga rapporter som framkommit senare är det enligt utskottets mening väl motiverat att utspridande av fenoxisyror väsentligt begränsas samt att i de fall de användes detta sker så att de miljöskadliga effekter som kan finnas blir så små som möjligt. Enligt utskottets mening tillgodoser det lagförslag, som utskottet i det föregående anslutit sig till, nämnda önskemål. Med hänsyn till användningsområdet och användningssättet för fenoxisyror av 2,4,5-T-typ - i stor utsträckning flygbesprutning över skogsmark - gäller detta i särskilt hög grad dessa bekämpningsmedel. Som inledningsvis nämnts används inte sådana fenoxisyror vid den omfattande besprutning av stråsädesarealen som förekommer. Utskottet vill också nämna att det, enligt vad utskottet inhämtat, är en strävan hos tillverkarna att använda sådana metoder vid framställningen av 2,4,5-T att dioxiner därvid inte bildas. Det sagda hindrar dock inte att även andra insatser bör göras som ett led i strävan att väsentligt begränsa användningen av fenoxisyrorna. Av betydelse härvidlag är att man söker få tillgång till medel som utgör fullgod ersättning för de nämnda och andra bekämpningsmedel som kan vara miljöfarliga. Det är därför av vikt att intensiva insatser görs på forskningsområdet. Att så bör ske har starkt understrukits av riksdagen i samband med behandlingen av anslag till jordbruksforskningen (se JoU 1972: 1 s. 20). Bland annat har det framhållits vikten av att biologiska bekämpningsmöjligheter blir närmare klarlagda. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motionen 1972: 1522 anförs att det bör skapas ett informationssystem för obligatorisk rapportering och registrering av uppgifter angående skador på människor och djur som kan misstänkas ha ett samband med användningen av bekämpningsmedel. Enligt motionerna bör i första hand socialstyrelsen komma i fråga som huvudman för en sådan registrering. Motionärerna vill att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära förslag i frågan. Miljökontrollutredningen kommer att om några veckor avlämna förslag i en av de två huvudfrågor utredningen har att pröva. Förslaget kommer att avse bl. a. organisatoriska frågor som sammanhänger med en ny lagstiftning om kontrollen av miljö- och hälsofarliga produkter. I samband med den fortsatta beredningen av detta förslag aktualiseras frågan om en informationsinsamling av den karaktär som tas upp av motionärerna då det gäller såväl bekämpningsmedel som andra hälso- och miljöfarliga produkter. Med hänsyn härtill är någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen inte erforderlig.

SoU 1972:10 8

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1524 i motsvarande del antar 1 § i det vid propositionen 1972: 25 fogade förslaget till lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften,

B. att riksdagen avslår motionen 1972: 1523,

C. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1524 i motsvarande del och motionen 1972: 1526 antar 2 § i det vid propositionen fogade lagförslaget,

D. att riksdagen antar lagförslaget i övrigt,

E. att riksdagen avslår dels motionen 1972: 1524, såvitt däri yrkas totalförbud mot vissa bekämpningsmedel, dels motionen 1972: 1525,

F. att riksdagen avslår motionen 1972: 1522.

Stockholm den 18 april 1972

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp), Dahlberg (s), Carlshamre (m), Larsson i öskevik (c), fru Sigurdsen (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Akerlind (m), fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under A (omfattningen av förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med »Förslagen i» och slutar på s. 6 med »motsvarande del» bort ha följande lydelse:

»Förslagen i motionen 1972: 1524 har i väsentlig mån sin grund i en önskan att begränsa användningen av fenoxisyrapreparat. Även om det inte förekommer att fenoxisyrapreparat sprids från luften över åkermark, finns det inte anledning att undanta åkermark från förbud mot spridning av bekämpningsmedel. Lagen bör därför gälla all mark. Utskottet tillstyrker således motionen 1972: 1524 i denna del. Då det gäller frågan om innehållet i dispensreglema i den föreslagna lagen synes motionens syfte bli tillgodosett utan att man företar någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker motionen i motsvarande del.»

SoU 1972:10

dels att utskottet under A bort hemställa

»A. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1972: 25 och med bifall till motionen 1972: 1524 i motsvarande del för sin del antar följande såsom utskottets förslag betecknade förslag till 1 § lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften:

Kungl. Maj.ts förslag Utskottets förslag

1 § Bekämpningsmedel enligt 1 § Bekämpningsmedel enligt bebekämpningsmedelsförordningen kämpningsmedelsförordningen (1962: 703) får ej spridas från luf- (1962: 703) får ej spridas från luften över annat område än åker- ten.»

mark.

Om spridning av bekämpningsmedel från luften över åkermark gäller vad giftnämnden beslutar med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.

2. vid utskottets hemställan under C (dispensmöjligheterna) av herr Carlshamre (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 sorn börjar med »Huvudsyftet med» och slutar med »bl. a. skogsbruket» bort ha följande lydelse:

»Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att minska risken för allmänheten att ovetande bli utsatt för obehag och andra följder av medlens användning. Enligt utskottets mening motverkas inte detta huvudsyfte om dispensmöjlighetema utvidgas till att gälla även hyggesytor för skogsföryngring, under förutsättning att ytorna är belägna inom sådana områden av landet att risken för att allmänheten skall komma i kontakt med bekämpningsmedlen är små eller obefintliga. Den dispensgivande myndigheten, giftnämnden, skall givetvis ha att övervaka att betryggande utmärkning sker av behandlade hyggesytor. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionen 1972: 1526.»

dels att utskottet under C bort hemställa

»C. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1524 i motsvarande del samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1972: 1526 för sin del antar följande såsom utskottets förslag betecknade förslag till 2 § lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften:

Kungl. Maj.ts förslag Utskottets förslag

2 § Giftnämnden får medge un- 2 § Giftnämnden får medge undantag från 1 § första stycket, om dantag från 1 § första stycket, om det behövs för vetenskaplig prov- det behövs för vetenskaplig prövning eller för bekämpning av växt- ning eller för bekämpning av växt -

SoU 1972:10

10 Kungl. Maj.ts förslag skadedjur eller växtsjukdom. Därvid skall giftnämnden föreskriva de villkor som behövs till skydd för allmänheten.

Utskottets förslag skadedjur eller växtsjukdom samt om det gäller hyggesytor för skogsföryngring, om dessa är belägna inom sådana områden av landet att risken för att allmänheten skall komma i kontakt med bekämpningsmedlen är små eller obefintliga. Därvid skall giftnämnden föreskriva de villkor som behövs till skydd för allmänheten.»

3. vid utskottets hemställan under E (frågan om totalförbud mot vissa bekämpningsmedel) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med »Med utgångspunkt» och slutar med »utskottet motionsyrkandena» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Med utgångspunkt i det material rörande fenoxisyror som framlades förra året av en expertgrupp - och som i stark sammanfattning redovisats i utskottets betänkande 1971: 28 - och med hänsyn till de vetenskapliga rapporter som framkommit senare är det enligt utskottets mening väl motiverat att utspridande av fenoxisyror väsentligt begränsas samt att i de fall de användes detta sker så att de miljöskadliga effekter som kan finnas blir så små som möjligt. Materialet pekar på att det finns anledning att befara att fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ är skadligare än andra förekommande typer, bl. a. avseende giftighet, upplagring i levande organismer, genetiska och fosterskadande effekter. Mot denna bakgrund anser utskottet att totalt förbud mot användning av 2,4,5-T-typ temporärt bör införas. Enligt en uppfattning som nu vinner ökad anslutning bör det åligga den, som önskar sprida ett preparat, att göra sannolikt att detta är oskadligt. I avvaktan på ytterligare forskningsresultat bör, i enlighet med denna syn, spridning av 2,4,5-T-typ-preparat ej förekomma. Efter en tidsbegränsad förbudsperiod bör frågan prövas på nytt. Med hänsyn till att MCPAester-preparat i stor utsträckning kan ersätta 2,4,5-T-preparat får ett totalförbud mot den senare typen relativt begränsade verkningar för användarna. Det sagda hindrar dock inte att även andra insatser bör göras som ett led i strävan att väsentligt begränsa användningen av fenoxisyrorna. Av betydelse härvidlag är att man söker få tillgång till medel som utgör fullgod ersättning för de nämnda och andra bekämpningsmedel som kan vara miljöfarliga. Det är därför av vikt att intensiva insatser görs på forskningsområdet. Att så bör ske har starkt understrukits av riksdagen i samband med behandlingen av anslag till jordbruksforskningen (se JoU 1972: 1 s. 20). Som framhålles i motionen 1972: 1525 är en övergång från kemiska till biologiska bekämpningsmetoder

SoU 1972:10

angelägen. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet att ett förbud mot användning av fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ införes.»

dels att utskottet under E bort hemställa

»E. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1524, såvitt däri yrkas totalförbud mot vissa bekämpningsmedel, och motionen 1972: 1525 hos Kungl. Maj:t hemställer att temporärt förbud införs mot användning av fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ.»

4. vid utskottets hemställan under E (frågan om totalförbud mot vissa bekämpningsmedel) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med »Med utgångspunkt» och slutar med »utskottet motionsyrkandena» bort ha följande lydelse:

dels att utskottet under E bort hemställa

»E. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1524, såvitt däri yrkas totalförbud mot vissa bekämpningsmedel, och motionen 1972:1525 hos Kungl. Maj: t hemställer att förbud införs mot användning av bekämpningsmedel som innehåller höggiftiga dioxiner.»