Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:34 angående inkomstprövningsreglema för bostadstillägg för barnfamiljer jämte motioner
Socialutskottets betänkande nr 11 år 1972
SoU 1972:11
Nr 11
Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972: 34 angående inkomstprövningsreglema för bostadstillägg för barnfamiljer jämte motioner.
Genom en den 3 mars 1972 dagtecknad proposition, 1972: 34, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden föreslagit riksdagen att godkänna de av föredragande statsrådet förordade reglerna för bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1973.
I samband med propositionen har utskottet behandlat dels den vid riksdagens början väckta motionen 1972: 476 av fru Olsson i Hölö (c) och herr Larsson i Öskevik (c) om vidgad rätt till bostadstillägg åt barnfamiljer, i vilken hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostadstillägg för barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skall ökas med 10 procent av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kronor,
dels ock den i anledning av propositionen väckta motionen 1972: 1507 av herr Romanus m. fl. (fp), i vilken hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag framläggs hösten 1972 om sådana förändringar i reglerna för inkomstprövningen av bostadstilläggen för barnfamiljer, att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas inkomstökningar avsevärt mildras.
Föredraganden
Föredraganden, statsrådet Odhnoff, har anfört följande.
Både de statliga och de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen för barnfamiljer är inkomstprövade. Inkomstprövningen grundas på familjeförsörjarnas gemensamma beskattningsbara inkomst till statlig inkomstskatt enligt den senaste taxering som det finns uppgift om vid beslutstillfället. Beräkningen av bostadstilläggen för år 1972 grundas normalt på den inkomst under år 1970 som fastställts vid 1971 års taxering.
Enligt de regler som gäller för bidragsgivningen under år 1972 utgår oreducerat bostadstillägg om den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten enligt 1971 års taxering är högst 10 000 kr. Detta motsvarar en faktisk årsinkomst av ca 20 000 kr. för gift vars make saknar
Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 11
Soll 1972:11
inkomst och ca 23 000 kr. för ensamstående med barn liksom för makar som båda har inkomster. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 10 000 kr. reduceras bostadstilläggets årsbelopp på följande sätt.
Statlig beskattningsbar inkomst
Bidraget reduceras med följande andel av den beskattningsbara in- komsten i resp. inkomst- skikt
10 100-16 000 kr.
12%
16 100-20 000 »
18%
20 100-24 000 »
24%
24100- »
30%
Vid inkomstprövningen tas även hänsyn till familjens behållna förmögenhet i den mån den överstiger 50 000 kr. Vid reducering av bostadstilläggen med hänsyn till inkomsten reduceras i första hand det statliga tillägget och därefter det kommunala.
Genom de nya skatteregler som gäller fr. o. m. år 1971 förändras innebörden av den beskattningsbara inkomsten. En teknisk anpassning av reduceringsreglema för bostadstilläggen bör därför göras i avvaktan på den översyn som pågår inom familjepolitiska kommittén. Som jag anförde vid min anmälan av anslaget Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. i årets statsverksproposition (bil. 7 s. 38) bör utgångspunkten därvid vara att för år 1973 behålla bostadstilläggssystemet på i huvudsak oförändrad nivå jämfört med förhållandena om tidigare skatteregler gällt.
Detta resultat kan enklast uppnås om inkomstprövningen fr. o. m. år 1973 grundas på den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten i stället för beskattningsbar inkomst. Jag förordar därför att inkomstprövningen för bostadstillägg avseende år 1973 grundas på den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten enligt 1972 års taxering. Gränsen för oreducerat bostadstillägg bör därvid sättas till 21 000 kr. i taxerad inkomst. Detta belopp motsvarar en faktisk årsinkomst av närmare 22 000 kr. för makar med endast en inkomsttagare och omkring 24 000 kr. för ensamstående med barn liksom för makar som båda har inkomster. För överstigande inkomst bör tillägget reduceras med 12 % av den taxerade inkomsten mellan 21 000 och 26 000 kr., med 18 % av inkomsten mellan 26 000 och 36 000 kr. samt med 24 % av den taxerade inkomst som överstiger 36 000 kr.
Vad jag här förordat innebär inte något slutgiltigt ställningstagande till vilket inkomstbegrepp som bäst ger uttryck för familjens behov av ekonomiskt stöd i form av bostadstillägg. Som jag nämnt pågår en översyn av inkomstprövningsreglema inom familjepolitiska kommittén. Kommittén väntas redovisa sina förslag under första halvåret 1972. Sedan utredningens förslag remissbehandlats blir det anledning att återkomma till dessa frågor.
SoU 1972:11
3 Utskottet
Den inkomstprövning som skall ske vid beräkningen av bostadstillägg för barnfamiljer grundar sig på den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Till denna läggs 20 % av familjens behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr. Om den sålunda framräknade inkomsten överstiger 10 000 kr. reduceras bostadstilläggets årsbelopp med viss andel av den överskjutande inkomsten. Genom de nya skatteregler som gäller fr. o. m. år 1971 förändras innebörden av den beskattningsbara inkomsten. I propositionen läggs fram förslag till de ändringar i inkomstprövningsreglerna som behövs för att tekniskt anpassa behovsreglerna till de nya skattereglerna. Det förordas att inkomstprövningen i fortsättningen skall grundas på den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. Gränsen för oreducerat bostadstillägg sätts vid 21 000 kr. i taxerad inkomst. För överstigande inkomst bör enligt förslag i propositionen tillägget reduceras med 12 % av den taxerade inkomsten mellan 21 000 och 26 000 kr., med 18 % av inkomsten mellan 26 000 och 36 000 kr. samt med 24 % av den taxerade inkomst som överstiger 36 000 kr.
I motionen 1972:476, som väcktes vid riksdagens början, framställs ett yrkande som syftar till att den inkomst, som skall läggas till grund för reduktion av bostadstillägget, skall ökas med endast 10% av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr. I motionen 1972: 1507 vill motionärerna att riksdagen skall begära förslag till höstriksdagen om sådana förändringar i reglerna för inkomstprövningen att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas inkomstökningar avsevärt mildras.
Som föredragande statsrådet anför i propositionen innebär Kungl. Maj:ts förslag inte något slutgiltigt ställningstagande till vilket inkomstbegrepp som bäst ger uttryck för familjens behov av ekonomiskt stöd i form av bostadstillägg. En översyn av inkomstprövningsreglerna pågår inom familjepolitiska kommittén. Denna väntas redovisa sina förslag inom någon månad. Sedan kommitténs förslag remissbehandlats, bör bl. a. den här aktuella frågan tas upp till prövning. Det skulle enligt utskottets mening vara olämpligt att föregripa kommitténs förslag och remissbehandling av detta genom att nu ta ställning till den framtida utformningen av inkomstprövningsreglerna. Utskottet avstyrker därför motionen 1972: 1507.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer i det aviserade förslaget från familjepolitiska kommittén frågan att tas upp till prövning om förmögenhetens inverkan vid beräkning av bostadstillägg. Även i detta avseende bör därför enligt utskottets mening kommitténs förslag avvaktas innan man tar ställning till den framtida utformningen av reglerna på området. Utskottet avstyrker således motionen 1972: 476.
I
SoU 1972:11
4 Under hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet de ändringar i grunderna för bostadstillägg för barnfamiljer som föreslås i propositionen.
Utskottet hemställer
A. att riksdagen avslår motionen 1972:476,
B. att riksdagen avslår motionen 1972: 1507,
C. att riksdagen med bifall till propositionen 1972: 34 godkänner de i statsrådsprotokollet förordade reglerna för bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1973.
Stockholm den 18 april 1972
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), Carlshamre (m), Hyltander (fp)*, Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c)*, Nordberg (s), Åkerlind (m), fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Romanus (fp), Olsson i Timrå (s)* och Nilsson i Växjö (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp), vilka anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 3 med »Som föredragande» och slutar på s. 4 med »i propositionen» bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motionen 1972: 1507, att den samlade belastningen av marginalskatter och bortfall av bostadstillägg vid barnfamiljernas inkomstökning nu nått en orimlig nivå. Kravet att det måste löna sig bättre att arbeta är synnerligen berättigat. Det är anmärkningsvärt att detta allvarliga problem helt förbigås i propositionen.
I motionen redovisas följande samlade effekter av skatt och bostadstillägg för gifta varav en är inkomsttagare (kommunalskatt 24 kr./skattekrona): -
Inkomst
Skatt
Bostadstillägg
Totalt
(procent)
20 - 25 000
45,4
8,6
54,0
25 - 30 000
51,3
15,6
66,9
30 - 35 000
60,2
18,0
78,2
35 - 40 000
62,6
22,1
84,7
40 - 45 000
62,4
24,0
86,4
45 - 50 000
62,4
24,0
86,4
50 - 60 000
62,1
24,0
86,1
SoU 1972:11
5 Familjer med två inkomsttagare (med samma inkomst), bostadstillägg och ett barn på daghem får vidkännas följande bortfall vid en inkomstökning: -
Makamas
sammanlagda
inkomster
Skatt
Bostads-
tillägg
Daghems-
avgifter
(enl. Kommun- förbund.rek.)
Totalt
(procent)
30 - 40 000
39,5
18,0
8,0
65,5
40 - 50 000
44,2
24,0
6,7
74,9
50 - 60 000
50,1
24,0
6,7
80,8
60 - 70 000
58,1
24,0
6,7
88,8
70 - 80 000
62,5
24,0
6,7
93,2
För två makar, som båda förvärvsarbetar, med inkomster på 30 000 kr. och ett barn på daghem blir det således endast ca tio procent kvar av en löneökning.
För en ensamstående inkomsttagare med ett barn och en årsinkomst på 32 000 kr. samt en kommunalskatt på 22: 50 kr. (genomsnitt 1971) blir den samlade marginaleffekten av skatt, bostadstillägg och daghemsavgift ca 80 procent. Vid en inkomst på 38 000 kr. blir marginaleffekten 92 procent. Med den ytterligare höjning av kommunalskatten som genomförts i år blir det således praktiskt taget ingenting kvar av en inkomstökning.
Utskottet delar motionärernas mening, att åtgärder så snart som möjligt bör vidtas för att mildra de redovisade effekterna. För en begränsad kostnad torde det vara möjligt att åstadkomma en märkbar förändring till det bättre bl. a. genom en mildare avtrappning av bostadstilläggen. Det är nödvändigt att barnfamiljernas problem tas på allvar. Därför bör riskdagen enligt vår mening begära att regeringen redan i höst lägger fram förslag till sådana ändringar i reglerna för inkomstprövningen av bostadstilläggen, att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas inkomstökningar avsevärt mildras. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1973.
Utskottet instämmer också i önskemålet i motionen 1972: 476 om minskning av den del av förmögenheten som skall leda till bortfall av bostadstillägget. En lösning av denna fråga torde emellertid kunna anstå till den större familjepolitiska reform som bör följa på familjepolitiska kommitténs betänkande.
Utskottet har inget att erinra emot att de i propositionen föreslagna ändringarna av inkomstprövningsreglerna, som är av rent teknisk natur, antas som ett provisorium i avvaktan på det av utskottet begärda förslaget från regeringen till höstriksdagen.»
dels att utskottet under B bort hemställa
»B. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1507 hos Kungl.
Majt. hemställer att förslag framläggs hösten 1972 om så -
SoU 1972:11 6
dana förändringar i reglerna för inkomstprövningen av bostadstilläggen för barnfamiljer, att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas inkomstökningar avsevärl mildras.»
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 722062