Utrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om erkännande av och upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken Korea

Utrikesutskottets betänkande nr 17 år 1972 UU 1972:17

Nr 17

Utrikesutskottets betänkande i anledning av m otioner om erkännande av och upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folk­ republiken Korea.

M otionerna

I m o tio n en 1972:55 av h e rr H erm ansson m. fl. (vpk) föreslås

” 1. a tt riksdagen hos regeringen hem ställer om att denna ta r initiativ till u p p rä tta n d e t av diplom atiska förbindelser med D em okratiska folk­ republiken K orea,

2. a tt riksdagen hos regeringen hem ställer om a tt denna genom FN verkar för alla främ m ande truppers bortdragande ur K orea” .

I m otionen 1972:655 av herrar G add och H ellström (s) hem ställes ” a tt riksdagen som sin m ening u tta la r a tt regeringen b ör ta initiativ i syfte a tt u p p rätta diplom atiska förbindelser med Folkrepubliken Koreas och Tyska dem okratiska republikens regeringar” .

Frågans tidigare behandling

Frågan har behandlats i riksdagen 1969, 1970 och 1971, då m otioner om u p p rä tta n d e av diplom atiska förbindelser m ed D em okratiska folk­ republiken K orea avslogs. U trik esu tsk o tte t hänvisade (1969:17, 1970:2, 1971:4) till Sveriges deltagande i den neutrala övervakningskom m issionen i Korea.

U tsk o ttet

Sveriges inställning i K oreafrågan, sedan denna första gången 1947 togs up p på FN:s generalförsam lings dagordning, fram går av tal och u ttalan d en av utrikesm inistern och av den svenska FN -delegationen. Sverige har bl. a. konsekvent rö stat fö r FN -resolutioner, i vilka bekräftas a tt FN:s syften i Korea är a tt m ed fredliga m edel åstadkom m a e tt enat o b eroende och dem okratiskt Korea u nder representativt styrelseskick och a tt till fullo återställa internationell fred och säkerhet i om rådet.

Vidare har Sverige rö stat för resolutioner, i vilka k o n sta te ra ts a tt de tru p p er som i enlighet med FN:s beslut sänts till Korea till större delen har dragits tillbaka och a tt de tru p p e r som fö r närvarande befinner sig där har till enda. uppgift a tt bevara freden o ch säkerheten i o m rådet sam t a tt vederbörande regeringar är beredda a tt kalla hem sina kvarvarande sty rk o r från Korea, så snart R epubliken Korea så skulle önska, eller när fö ru tsättn in g ar fö r en bestående lösning skapats.

A nledningen till att Sverige inte har erkänt D em okratiska folkrepu-

1 Riksdagen 1972. 9 sami. Nr 17

bliken Korea är a tt en sådan åtgärd har bedöm ts kunna få en negativ inverkan på Sveriges ställning i de neutrala nationernas övervakningskom m ission (NNSC) och därigenom även försvåra kom m issionens fo rt­ satta arbete. Kom m issionen u p p rättad es genom 1953 års vapenstilleståndsavtal, som ingicks m ellan FN:s överbefälhavare å ena sidan sam t den nordkoreanska arm éns överbefälhavare och de kinesiska frivilligas befälhavare å andra sidan. Enligt vapenstilleståndsavtalets artikel 37 utsågs fyra stater, vilkas tru p p er inte deltagit i striderna i Korea, a tt ingå i en n eu tral kom m ission för övervakning av stilleståndet. Dessa sta te r utgörs av Sverige och Schweiz, vilka nom inerats av FN:s överbefälhavare, sam t Polen och Tjeckoslovakien, vilka nom inerats av den nordkoreanska arm éns överbefälhavare och av de kinesiska frivilligas befälhavare. I vapenstilleståndsavtalet definieras uttryckligen begreppet ” neutral na­ tio n ” som en nation, vars stridande sty rk o r inte h ar deltagit i fientligheterna i Korea.

Sverige liksom Schweiz har inte erkänt N ordkorea, m edan Polen och Tjeckoslovakien inte h a r erk än t Sydkorea. De genom vapenstilleståndsav­ ta let u p p rä tta d e organen har bedöm ts spela en n y ttig roll med tanke på den mellan de två koreanska staterna rådande spänningen.

Utvecklingen i Korea h ar tagit en positiv vändning genom a tt regeringarna i N ordkorea och S ydkorea har etablerat direkta k o n ta k te r i syfte a tt uppnå en återförening. I en gemensam kom m uniké den 4 juli 1972 h ar de två regeringarna u tta la t a tt återföreningen skall åstadkom ­ mas genom fredliga medel och genom oberoende koreanska ansträng­ ningar u ta n utländsk inblandning. Man skall söka uppnå en nationell koreansk enighet som överbryggar ideologiska m otsättningar.

Den gynnsam m a utveckling i Korea-frågan som sålunda in letts bör hälsas med tillfredsställelse. Om de två koreanska staterna u p p n år den återförening, som de uppställt som mål, kom m er landets förbindelser med om världen att normaliseras. Även om tid p u n k ten för en sådan lösning tills vidare är oviss, kan den dialog som nu inletts mellan de båda koreanska staterna bli av sto r betydelse. Rimligen b ör den leda till ö kad stabilitet i Korea. Frågan om folkrättsliga förbindelser med de två koreanska staterna, i avvaktan på deras återförening, blir då också m indre kontroversiell.

Riksdagen har tidigare fram hållit (UU 1971:4) önskvärdheten av a tt Sverige, så länge den neutrala övervakningskom m issionen fyller en fu n k tio n i fredsbevarande syfte, d eltar aktivt i dess arbete. N är spänningen i Korea m inskar kan den neutrala kom m issionens verksam het ses i n y tt perspektiv. I e tt avspänt läge skulle det argum ent som hittills funnits m ot e tt svenskt erkännande av D em okratiska folkrepubliken Korea bortfalla. Såsom utrikesm inistern nyligen påpekat i e tt anförande i FN:s generalförsam ling, skulle e tt m era allm änt intern atio n ellt erkännan­ de av de två koreanska staterna sannolikt bidra till avspänning och fred i denna del av världen. Regeringen bö r uppm ärksam t följa utvecklingen och ta initiativ till e tt svenskt erkännande av D em okratiska folkrepubli­

ken K orea, n ä r tid p u n k ten därför befinnes lämplig. Skulle en återfö r­ ening m ellan N ord- o ch S ydkorea kom m a till stånd bör Sverige givetvis erkänna den återförenade staten.

U tsk o tte t hem ställer

1. a tt riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad u ts k o tte t anfört

b eträffande frågan om erkännande av D em okratiska folk­

republiken Korea,

2. a tt riksdagen anser m otionen 1972:55 besvarad med vad

u ts k o tte t anfört,

3. a tt riksdagen anser m o tio n en 1972 :6 5 5 , i vad avser D em okra­

tiska folkrepubliken Korea, besvarad med vad u tsk o tte t

anfört.

S tockholm den 30 novem ber 1972 På u trik e su tsk o tte ts vägnar ARNE G E IJE R

Närvarande: h errar Arne Geijer i S tockholm (s), Lange (s), Dahlén (fp), Bengtson i Jönköping (c), Johansson i Jönköping (s), Palm (s), Turesson (m ), H ellström (s), A ndersson i Ö rträsk (s), Helén (fp ), Virgin (m ), Sjönell (c), K orpås (c), Ericson i Ö rebro (s) och Nilsson i Stockholm (s).

G öteborgs O ffsettryckeri AB 72 1946 S Stockholm 1972