Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om undervisning i religionspsykologi för förskollärare

Nr 34

U tb ild n in gsu tsk ottets betänkande i anledning av m o tio n om undervisning i religionspsykologi för förskollärare.

M otionen

I m otionen 1972:1 172 av herr W ikström m. fl. (fp) hem ställs a tt riksdagen som sin m ening ger Kungl. Maj:t till känna vad i m otionen anförts om behovet av undervisning i religionspsykologi i utbildningen av förskollärare.

R em issyttrandena

U tsk o ttet har in h äm tat y ttra n d en över m otionen från skolöverstyrel­ sen (SÖ) och invandrarverket (SIV).

S k o l ö v e r s t y r e l s e n har i sitt y ttra n d e anfört bl. a. följande. En översyn av förskollärarutbildningens utbildningsplan har påbörjats. E xperter arbetar sålunda f. n. med översyn av studieplanerna i äm nena pedagogik o ch förskolstadiets m etodik. Bitr. sekreteraren i 1968 års barnstugeutredning m edverkar i d e tta arbete. De önskem ål som m otionen ger u ttry c k för torde i avsevärd m ån tillgodoses inom den nuvarande utbildningens ram. SÖ finner em ellertid skäl a tt i det fo rtsatta arb etet med utbildningsplanen överväga huruvida en utvidgning bö r företas av sådana m om ent, som syftar till ökad förståelse för förskolbarnens frågor av religiös karaktär. Därvid kom m er också frågan om en gruppering och rubricering av de i sam m anhanget relevanta utbildningsm om enten att aktualiseras, så att de tydligt kan u ppfattas som sådana ingredienser i utbildningen, som syftar till a tt tillgodose det behov som m otionen påtalar. Undervisningen i etiska och religiösa frågor på grundskolans lägre stadier visar sig innebära vissa problem som är jäm förbara med problem beträffande m otsvarande om råden i förskolan. F. n. planerar SÖ därför e tt forskningsprojekt, Barn o ch livsfrågor, m ed syfte att bland barn i förskole- och lågstadieåldrarna studera vilka frågor av ideologisk och livsåskådningsmässigt slag inför tillvaron o ch om världen som är aktuella. P rojektet avser a tt belysa de m etodiska problem , som u ppstår när sådana frågor aktualiseras. SÖ avser a tt inom lärarutbildningarna fö r de aktuella stadierna tillvarata undersökningens resultat.

S t a t e n s i n v a n d r a r v e r k har över m otionen y ttr a t följande. A ntalet invandrare med annan sam fundstillhörighet än den lutherska överstiger enligt en nyligen gjord uppskattning 100 000. Under hösten 1971 gjorde religionssociologiska in stitu te t på uppdrag av invandrarver­ ket en kartläggning av de religiösa organisationerna bland invandrare. Enligt denna är de stö rsta grupperna den katolska (45 000 utlänningar),

1 Riksdagen 1972. 14 sami. N r 34

den o rto d o x a (30 - 35 000 utlänningar) och den mosaiska (samm anlagt om kring 16 0 0 0 personer). Muslimernas an tal anges till m ellan 5 000 och 10 0 0 0 . Invandrarverket har i sitt y ttra n d e över 1968 års barnstugeutrednings diskussions-PM bl. a. berört frågan om förskollärarnas utbildning. V erket vidhåller sin u p p fattn in g a tt i all utbildning av förskollärare bör ingå inform ation om invandrarna, deras bakgrund och k u ltu r sam t om deras situation i Sverige. En väsentlig del av d e tta är upplysning om de olika invandrarreligionerna, särskilt som de flesta av dessa griper mera in i vardagslivet än den lutherska. Då de dessutom o fta har andra norm er och värderingar vid vilka invandrarna är starkt bundna kan m otsättningar och m issförstånd lä tt uppstå. Barnen i förskolan u tsä tts fö r sto r risk a tt slitas mellan två olika värde- och norm system . E tt sätt a tt förebygga sådana slitningar och skapa en förståelse också för andra värderingar än de traditionellt svenska, är a tt ge alla kategorier av förskolans personal goda kunskaper om främ m ande religioner och traditioner. Personalen blir då i stånd a tt skapa en öppen och tolerant atm osfär bland barnen och bidra till större förståelse bland föräldrarna. Invandrarverket vill d ärför principiellt instäm m a i de önskem ål som fram förs av m otionärerna m en anser det inte inom sin kom petens att u tta la sig om form erna för utbildningens uppläggning.

U tsk o ttet

1968 års barnstugeutredning h a r den 2 maj 1972 avläm nat betänkan­ d e t Förskolan. B etänkandet redovisas i två delar (SOU 1972:26 och 27). Utredningens andra huvuduppdrag avseende fritidshem och övrig fritids­ verksam het för barn och ungdom i skolåldrarna kom m er a tt behandlas i e tt senare betänkande. Enligt direktiven av den 26 april 1968 skall utredningen uppm ärksam m a h u r dess slutsatser beträffande den inre verksam heten i daghem och lekskolor kan inverka på utbildningen av förskollärare vid lärarutbildningsanstalterna. U tredningen h ar den 21 novem ber 1969 och den 17 ju n i 1970 få tt tilläggsdirektiv. Enligt de senare skall de sakkunniga u tre d a frågan om fortbildning av den personal som är sysselsatt inom barnstugeverksam heten. Skolöverstyrelsen, som i sitt y ttra n d e över m otionen 1972:1 172 erinrar om a tt en översyn av förskollärarutbildningen påbörjats under m edverkan av expertis från barnstugeutredningen, har funnit skäl a tt i det fo rtsatta arb e tet med ifrågavarande utbildning överväga huruvida en utvidgning bö r företas av sådana utbildningsm om ent, som syftar till ökad förståelse för förskolbarnens frågor av religiös karaktär. S tatens invand­ rarverk h ar i sitt y ttra n d e bl. a. fram fört den uppfattn in g en a tt i all utbildning av förskollärare b ö r ingå inform ation om invandrarna, deras bakgrund och k u ltu r sam t om deras situation i Sverige. I propositionen 1972:1 bil. 10 (s. 394) uttalad e föredraganden a tt det, för a tt barnstugan skall k u n n a erbjuda en så utvecklande miljö som möjligt, krävs a tt personalen h ar grundläggande psykologiska och pedago­ giska kunskaper och är orienterad om olika sociala förhållanden som påverkar barnens situation, t. ex. invandrarnas problem . Genom den b ety d an d e invandring som skett till Sverige u nder senare

år kom m er e tt sto rt antal förskollärare i daglig k o n ta k t med ku ltu rer och religioner, som utm ärks av andra traditioner, andra värderingar och andra um gängesform er än m otsvarande svenska. På grund härav och av den stora spännvidd som även i övrigt finns m ellan olika åsiktsriktningar i sam hället är det enligt u tsk o tte ts m ening angeläget a tt en undervisning om olika livsåskådningar och religioner kom m er till stånd för bl. a. förskollärare. Med hänsyn till att skolöverstyrelsen och statens invandrar­ verk i sina y ttra n d e n ställt sig positiva till de i m otionen fram förda önskem ålen b ö r det vara möjligt att utgå från a tt behovet av ifrågavaran­ de undervisning kom m er a tt beaktas i sam band med den översyn av förskollärarutbildningen som skall ske. Med hänvisning häftill finner u tsk o tte t a tt m otionen 1972:1172 inte behöver föranleda någon riks­ dagens åtgärd och hem ställer a tt riksdagen avslår m otionen 1972:1172.

Stockholm den 19 septem ber 1972 På utbild n in g su tsk o ttets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: h errar A lem yr (s), Wikström (fp), Larsson i S taffanstorp (c), M årtensson (s), Jönsson i Arlöv (s), N ordstrandh (m ), Wiklund i Härnösand (s), G ustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m ), herr Berndtson i Linköping (vpk), fru Söder (c), h err Jonsson i Alingsås (fp ) och fröken Andersson i S tockholm (c).

G öteborgs O ffsettryckeri AB 72 1596 S Stockholm 1972