Finansutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 gjorda framställningar om vissa anslag för budgetåret 1973/74 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Finansutskottets betänkande nr 11 år 1973
FiU 1973:11
Nr 11
Finansutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 gjorda framställningar om vissa anslag för budgetåret 1973/74 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
SJUNDE HUVUDTITELN Finansdepartementet m. m.
1. Finansdepartementet. Gemensamma ändamål för statsdepartementen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1973: 1, bilaga 9 (finansdepartementet) under punkterna A 1—A 2 (s. 8—10) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar
1. till Finansdepartementet ett förslagsanslag av 15 850 000 kr.,
2. till Gemensamma ändamål för statsdepartementen ett förslagsanslag av 25 675 000 kr.
2. Ekonomiska attachéer. Kungl. Maj:t har under punkten A 3 (s. 10) föreslagit riksdagen att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.
Utskottet tillstyrker att även kostnader som kan falla på budgetåret 1973/74 för en tjänst som ekonomisk attaché i Washington får bestridas från anslaget. Utskottet hemställer
att riksdagen till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 750 000 kr.
3. Kommittéer m. m. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna A 4—A 5 (s. 10—11) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar
1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,
2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
4. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 1 (s. 12—13) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 7 181 000 kr.
1 Riksdagen 1973. 5 sami. Nr 11
Fil) 1973:11
5. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet. Kungl. Maj:t har under punkten B 5 (s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 672 000 kr.
Utskottet noterar att departementschefen biträder konjunkturinstitutets förslag att i fortsättningen fördela verksamheten på tre enheter, en för konjunkturanalys, en för annan forskningsverksamhet och en för administrativt arbete. Arbetsuppgifter från den tidigare enheten för ekonometri och modellarbete överförs till forskningsenheten. Någon ändring i institutets bemanning föreslås ej i propositionen. Utskottet hemställer
att riksdagen till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 2 672 000 kr.
6. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. Kungl. Maj:t har under punkten B 6 (s. 29—30) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kr.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att anslaget för särskilda undersökningar föreslås ökat. Detta bör möjliggöra en vidareutveckling av institutets beräkningar eller uppskattningar av olika ekonomisk-politiska förslags samhällsekonomiska effekt. Utskottet underströk behovet av sådana beräkningar i FiU 1972: 33. Det vore enligt utskottets mening värdefullt om detta arbete kunde samstämmas med det modellarbete, som under de senaste åren redovisats i nationalbudgeten för att sammanfatta den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 630 000 kr.
7. Statskontoret. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 7 (s. 31—34) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statskontoret inrätta två tjänster för organisationsdirektör i Be 6 eller Ce 1,
2. till Statskontoret för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 29 250 000 kr.
FiU 1973:11
8. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Kungl. Maj:t har under punkten B 8 (s. 34—35) föreslagit riksdagen att till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt anslag av 1 000 kr. äskats. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem samt för att t. v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 10 milj. kr.
I motionen 1973: 554 av herr Turesson (m) har hemställts dels att riksdagen ger till känna som sin mening att DAFA:s etablering i Gävle inte innebär en regionalisering av DAFA:s verksamhet utan endast igångsättningshjälp av en myndighetsdatacentral för CFD, dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att statskontoret får i uppdrag att utreda huruvida statsverkets kostnader kan minskas genom ett utbyte mot en mindre dator, enbart avpassad för fastighetsdataregistreringens behov i Uppsala län.
Utskottet. Som framgår av propositionen gick DAFA:s verksamhet under budgetåret 1971/72 med en förlust på 2,9 milj. kr. Underskottet förklaras i första hand av att maskinbeläggningen blivit lägre än vad som planerades. Enligt vad utskottet under hand inhämtat har emellertid DAFA:s resultat under senare tid successivt förbättrats. Detta framgår av följande sammanställning.
Period Bruttoomsättning Resultat
1/7—31/12 1971 14,0 milj. kr. — 2,1 milj, kr.
1/1-30/6 1972 16,4 ” ” —0,9 ” ”
1/7-31/12 1972 19,4 ” ” + 0,1 ” ”
De frågor beträffande datoranläggningen för fastighetsregistrering m. m. i Gävle, som tas upp i motionen 1973: 554, har nära samband med det förslag till driftsystem 1 för fastighetsdatabanken, som presenterats för riksdagen under justitiedepartementets huvudtitel (propositionen 1973: 1, bilaga 4, s. 16—25). Civilutskottet, som berett detta ärende (CU 1973: 8 och 9) har inte haft något att erinra mot det av centralnämnden för fastighetsdata (CFD) föreslagna och av justitieministern förordade förslaget om ett terminalbaserat centralt system, knutet till en datorutrustning i Gävle. Utskottets majoritet biträder också förslaget att driftsystem 1 fr. o. m. den 1 juli 1974 skall omfatta Uppsala län och att det därefter skall byggas ut i etapper efter Kungl. Maj:ts beslut. I en gemensam borgerlig reservation till betänkandet hävdas att den fortsatta utbyggnaden av driftsystem 1 utan -
FiU 1973:11
för Uppsala län och Gävle kommun endast skall ske efter riksdagens hörande.
Som centralenhet för driftsystem 1 har efter beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 beställts en IBM 370/155-anläggning. Motionären, som i en annan motion (1973: 879) bl. a. hemställt att driftsystem 1 endast skall omfatta Uppsala län, vill att det uppdras åt statskontoret att utreda om den beställda IBM-anläggningen inte med fördel skulle kunna utbytas mot en mindre dator.
Uppsala län omfattar ca 97 000 fastigheter. De områden, som av CFD planeras bli omfattade av driftsystem 1, kan enligt uppgifter i propositionen vid slutpunkten den 1 september 1976 beräknas rymma över 800 000 fastigheter.
Riksdagen har genom beslut åren 1968 och 1970 godkänt att ett nytt fastighetsregister respektive ett nytt inskrivningsregister skulle föras med användande av automatisk databehandling vid en central anläggning. Civilutskottet har emellertid konstaterat att utvecklingen lett till meningen, att ett kommande definitivt beslut om dessa registers uppbyggnad skall fattas efter ytterligare utredning och att statsmakterna därvid skall stå obundna av tidigare beslut i fråga om val av system. Civilutskottet har dock ingen invändning mot den nu förordade uppbyggnaden av driftsystem 1.
Man får förutsätta att dimensionering och utformning av den för dessa register beställda dataanläggningen föregåtts av grundliga och allsidiga överväganden.
Mot bakgrunden av det sålunda anförda finner finansutskottet inte skäl föreligga för bifall till yrkandena i motionen 1973: 554.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1973: 554.
9. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 9 (s. 35—36) och hemställer att
riksdagen till F/m rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
10. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 10 (s. 36—40) och hemställer
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 30 610 000 kr.
FiU 1973:11
11. Byggnadsstyrelsen. Kungl. Maj:t har under punkten B 11 (s. 40— 43) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Utskottet. Byggnadsstyrelsens projekterande och byggande verksamhet m. m. finansieras över förskottsstat. Vid budgetårets slut förs kostnaderna över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag.
Från förevarande anslag finansieras enligt nu gällande principer styrelsens övriga verksamheter. I propositionen föreslås att dessa förvaltningskostnader fr. o. m. budgetåret 1973/74 skall belasta fastighetsfondens stat och att endast ett formellt belopp tas upp under förevarande anslag. Överskottet på fastighetsfonden minskas i motsvarande mån. Förslaget att byggnadsstyrelsens centrala förvaltningskostnader påföres fastighetsfonden bör ses mot bakgrund av att de hyror som numera debiteras för statliga fastigheter är avvägda så att de skall täcka dessa kostnader.
Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna omläggningen av redovisningen av byggnadsstyrelsens förvaltningskostnader. Förslaget till ny stat för fastighetsfonden tillstyrks av utskottet (FiU 1973: 12) liksom det här behandlade förslagsanslaget. Byggnadsstyrelsens verksamhet förutsätts även i fortsättningen redovisas för riksdagen under detta anslag. Utskottet hemställer
att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
12. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna B 12—B 14
(s. 43—47) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar
1. till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
3. till Statens förhandlingsnåmnd ett förslagsanslag av 1 556 000 kr.
Skatte- och kontrollväsen
13. Myntverket: Förvaltningskostnader. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna C 3—C 4 (s. 68—70) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar
1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 3 560 000 kr.,
2. till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.
lf Riksdagen 1973. 5 sami. Nr 11
FiU 1973:11
6 Bidrag och ersättningar till kommunerna
14. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 1 (s. 87) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 820 000 kr.
15. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Kungl. Majit har under punkten D 3 (s. 87—88) föreslagit riksdagen att till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 000 kr.
Från anslaget bestrids skattebortfallsbidrag till kommuner, landstingskommuner och församlingar som kompensation för att det kommunala skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform (prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr 1972: 139 och prop. 1972: 130, FiU 1972: 39, rskr 1972: 336). Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen (1972: 140, ändrad 1972: 702) om skattebortfallsbidrag.
Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på 1 200 milj. kr. För inkomståret 1971 beräknas dock skattebortfallet bli ca 50 milj. kr. högre eller 1 250 milj. kr. För inkomståret 1972 kan skattebortfallsbidragen beräknas utgå med ett i runt tal 100 milj. kr. lägre belopp. Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 kan med ledning härav beräknas till 1 200 milj. kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 200 000 000 kr.
16. Särskilt bidrag till kommunerna. Kungl. Maj:t har under punkten D 4 (s. 88—89) föreslagit riksdagen att till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 122 000 000 kr.
I motionen 1973: 551 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala sig för att kompensationen till landsting och primärkommuner för den höjda arbetsgivaravgiften även måtte innefatta kompensation för det skattebortfall som uppstår.
FiU 1973:11
7 Propositionen
Riksdagen har uttalat sig för (SkU 1972: 32, rskr 1972: 238) att kommuner och landstingskommuner bör få viss kompensation för den skatteomläggning som trätt i kraft den 1 januari 1973.
Bakgrunden härtill var följande. I proposition 1972: 95 föreslogs en sänkning av den direkta inkomstskatten, vilken skulle finansieras huvudsakligen genom höjd mervärdeskatt. Detta förslag utgjorde grunden för en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet innebärande att förbunden skulle utfärda rekommendationer till kommunerna och landstingen att under tvåårsperioden 1973—1974 avstå från att höja kommunal- resp. landstingsskatt. Finansieringen av den sänkta inkomstskatten förändrades under riksdagsbehandlingen från höjd mervärdeskatt till en med 2 % höjd arbetsgivaravgift. Riksdagen uttalade härvid att i den mån en sådan höjning av arbetsgivaravgiften innebar en merkostnad för primärkommuner och landsting i förhållande till den i propositionen föreslagna höjningen av mervärdeskatten borde staten med hänsyn till överenskommelsen rörande kommunal- och landstingsskatterna lämna kompensation för detta. Skatteutskottet uppskattade kompensationsbehovet till ca 140 milj. kr., varav 80—90 milj. kr. beräknades återbetalas i form av automatisk kompensation för lönekostnader.
Inom finansdepartementet och hos kommunförbunden har beräkningar gjorts över det här aktuella kompensationsbehovet. Enighet har härefter nåtts mellan finansministern och företrädare för kommunförbunden om att ett särskilt bidrag bör utgå med 122 milj. kr. per år. Härav avses 93,5 milj. kr. gå till landstingen samt Gotland, Malmö och Göteborgs kommuner, övriga primärkommuner får sammanlagt 28,5 milj. kr.
Bidragen bör betalas ut en gång per år, lämpligen vid budgetårets början och fördelas i förhållande till antalet invånare i kommunerna.
Utöver det här förordade bidraget utgår kompensation genom förhöjt statsbidrag till lönekostnader med drygt 90 milj. kr., huvudsakligen till lärarlöner i grundskolan och gymnasieskolan.
Sammanlagt kompenseras alltså kommuner och landsting med drygt 210 milj. kr., varav 122 milj. kr. bör bestridas från detta anslag.
Motionen
Motionärerna framhåller att arbetsgivaravgiften är en avdragsgill omkostnad för företagen, varför avgiften kommer att belasta nettoresultaten, vilket innebär att landsting och primärkommuner därigenom får ett minskat skatteunderlag och sålunda drabbas också indirekt. Den kompensation som utlovats för den direkta belastningen på löneutbetalning -
FiU 1973:11
arna för landsting och primärkommuner bör enligt deras mening utvidgas att även omfatta kompensation för det skattebortfall som uppstår genom arbetsgivaravgiftens höjning.
Utskottet
Riksdagens uttalande innebar att Kungl. Majit förutsattes överväga och för riksdagen framlägga förslag om lämpliga åtgärder för att kompensera kommuner och landsting för kostnadsökningar på grund av avgiftshöjningen. Någon indirekt kompensation av det slag motionärerna åsyftar ingick inte som en förutsättning för de överläggningar om kompensationsbeloppets storlek, som fördes mellan finansdepartementet och kommunförbundens representanter. Enligt vad utskottet under hand inhämtat från finansdepartementet krävde inte heller kommunförbunden någon sådan kompensation.
Någon anledning för riksdagen att genom ett särskilt uttalande i efterhand söka ändra innebörden i den träffade uppgörelsen föreligger inte enligt utskottets mening. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.
Det i propositionen begärda anslaget tillstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1973/74 anvisar ett anslag av 122 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1973: 551.
Diverse
17. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 1—E 3 (s. 90—91) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 9 186 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.,
3. till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag av 52 000 kr.
18. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten E 6 (s. 92) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1973/74 anvisar ett anslag av 300 000 kr.
19. Viss informationsverksamhet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten E 9 (s. 94—96) och hemställer
FiU 1973:11
att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
20. Vinstutlottning i lönsparandet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten E 10 (s. 96-—97) föreslagit riksdagen att till Vinstutlottning i lönsparandet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.
De tidigare lönsparformerna — ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet — har i enlighet med statsmakternas beslut ersatts av nya lönsparandet, som startade den 1 september 1972 (prop. 1972: 22, FiU 1972: 15, rskr 1972: 109).
Inom det nya lönsparsystemet skall anordnas en årlig vinstutlottning. Vinsterna betalas av staten. Utlottningen skall äga rum i september månad året närmast efter sparåret. Den första vinstutlottningen kommer att äga rum i september 1973. Vinstsumman skall beräknas till 2 % av saldoökningen inkl. ränta under sparåret på samtliga lönsparkonton. På grundval av de vid slutet av oktober förefintliga uppgifterna om sparformens utveckling bedömes saldoökningen (inkl. ränta) på samtliga konton för perioden september—december år 1972 uppgå till mellan 175 och 200 milj. kr. Medelsbehovet för vinster i utlottningen i september 1973 beräknas med utgångspunkt häri till 4 milj. kr.
För en lönsparkampanj begärs 800 000 kr.
Administrationskostnader för lönsparandet redovisas under femtonde huvudtiteln.
Utskottet. Enligt numera föreliggande uppgifter hade fram till årsskiftet 1972—73 öppnats nära 350 000 konton i det nya lönsparandet. Den sammanlagda behållningen inkl. ränta på de nyöppnade kontona uppgick till ca 126,8 milj. kr. Medelsbehovet för vinstutlottning kan med utgångspunkt häri beräknas till ca 2 536 000 kr.
De i propositionen begärda medlen för en lönsparkampanj tillstyrks av utskottet.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kan sålunda beräknas till avrundat (2,6 + 0,8=) 3,4 milj. kr.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Vinstutlottning i lönsparandet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 3 400 000 kr.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
21. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Kungl. Maj:t har under punkten II: 11 (s. 103—106) föreslagit riksdagen att till Byggnadsar -
FiU 1973:11
beten för statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 190 000 000 kr.
I motionen 1973: 378 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) har hemställts dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte lämna riksdagen en redogörelse för kostnaderna i samband med statliga förvaltningsbyggen och orsakerna till dessas storlek, dels att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 140 000 000 kr., innebärande en sänkning av begärt anslag med 50 000 000 kr.
Propositionen
I propositionen föreslås ändrade kostnadsramar för ett antal byggnadsobjekt i Stockholm, däribland kv. Loen. Vidare redovisas fyra omlokaliseringsobjekt, i Uppsala för statens livsmedelsverk (Hugin och Munin), i Norrköping för luftfartsverket och statens invandrarverk (Oxelbergen), i Linköping för statens kriminaltekniska laboratorium, statens geotekniska institut och statens väg- och trafikinstitut (Valla) samt i Karlstad för vämpliktsverket, militärpsykologiska institutet, försvarets sjukvårdsstyrelse och del av försvarets materielverk m. m. (Klara). För dessa fyra objekt föreslås en gemensam preliminärt beräknad kostnadsram om 272 milj. kr. För nybyggnad i kvarteret Göta i Jönköping för lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen föreslås en till 36 milj. kr. jämkad kostnadsram.
Den beräknade medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 för de i investeringsplanen upptagna byggnadsobjekten beräknas till 190 milj. kr., vilket belopp föreslås anvisat.
Motionen
Enligt motionärernas bedömning är de i statsverkspropositionen redovisade beräknade kostnaderna för byggnadsarbeten för statlig förvaltning utomordentligt höga. För kvarteret Loen, där kostnadsramarna nu föreslås till ca 36 milj. kr., innebär detta en kostnad per arbetsplats på drygt 70 000 kr. Detta är nära tre gånger så mycket som anses vara den genomsnittliga kostnaden för motsvarande bygge i privat regi. Även kostnaderna för de i statsverkspropositionen redovisade byggnadsarbetena för statliga förvaltningsbyggnader i Uppsala, Norrköping, Linköping, Jönköping och Karlstad ligger, räknat per arbetsplats, allt för högt. Motionärerna begär att riksdagen, innan den beviljar anslag av den begärda storleksordningen, ges en redovisning av den statliga byggnadspolitiken och orsakerna till de höga byggkostnaderna.
FiU 1973:11
11 Utskottet
Kostnaderna för en kontorsarbetsplats i en statlig förvaltningsbyggnad, sorn kan räknas fram med ledning av kostnadsuppgifterna för ett redovisat byggnadsobjekt, avser inte endast själva arbetsplatsytan. Mer än hälften av den totala ytan avser andra nödvändiga utrymmen som entréer, hissar, personalutrymmen, fritidslokaler, sammanträdesrum, arkiv, förråd och reproduktionsanläggning, ofta också personalrestaurang, laboratorier, tryckeri, databehandlingsanläggning osv. Vissa utrymmen av detta slag är stundom dimensionerade för att täcka behov utanför den aktuella arbetsplatsen.
Så är t. ex. fallet i kvarteret Loen som berörs i motionen 1973: 378. Där är inrymd en större personalrestaurang, motionslokaler och andra fritidslokaler, bibliotek m. m. samt i källarplanen omfattande kommunala anläggningar för trafik- och VA-anordningar. Överhuvud låter sig de behov som gjort sig gällande i denna byggnad, som utnyttjas för departementsändamål i centrala Stockholm, knappast jämföras med t. ex. en kontorsbyggnad, där förhållandena medgett ett enkelt, utbrett byggnadssätt och vilken kanske består av ett enda kontorslandskap med ett minimum av andra utrymmen än arbetsplatsytan.
Kostnaderna för en arbetsplats i de byggnadsobjekt som tillkommer i samband med omlokalisering av statlig verksamhet varierar kraftigt, beroende bl. a. på behovet av särskilda laboratorie- och provningslokaler. Såvitt utskottet kan bedöma saken är kostnaderna i det byggande som handhas av byggnadsstyrelsen jämförbara med kostnaderna i enskilt byggande för lokaler av motsvarande slag. Enligt vad utskottet inhämtat från byggnadsstyrelsen understiger självkostnadshyran i de förvaltningsbyggnader som är under styrelsens projektering de hyreserbjudanden som styrelsen fått.
Vad utskottet nu anfört motsäger självfallet inte att även i fortsättningen varje möjlighet till kostnadsbegränsningar och rationalitet måste tillvaratas vid anskaffning av lokaler för statliga förvaltningsändamål. Det bör emellertid också betonas att kraven på en god arbetsmiljö innebär ett större behov av bl. a. gemensamma utrymmen än vad som tidigare varit fallet. De i motionen berörda objektens utformning och kostnader bör ses jämväl mot denna bakgrund.
I motionen begärs en redogörelse från Kungl. Maj:t för kostnaderna i samband med statliga förvaltningsbyggen och orsakerna till dessas storlek. Den principiella frågan om utförligheten i Kungl. Maj:ts redovisning till riksdagen av byggärenden har utskottet gett synpunkter på i sitt betänkande 1972: 31. Utskottet anser sig för egen del ha haft möjlighet att få den information som erfordras. Någon hemställan till Kungl. Maj:t om en redovisning är sålunda inte erforderlig -
FiU 1973:11
12 Motionärerna yrkar att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning anvisar 140 milj. kr. mot i propositionen begärda 190 milj. kr. Hemställan i propositionen bygger på en i denna redovisad beräknad medelsförbrukning för samtliga pågående och föreslagna byggnadsobjekt. En neddragning av medelsanvisningen i den utsträckning som motionärerna yrkar skulle riskera att allvarligt rubba tidsplanen för den beslutade omlokaliseringen. Detta anser utskottet inte vara försvarligt. Yrkandet avstyrks sålunda.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande redogörelse för kostnaderna i samband med statliga förvaltningsbyggen avslår motionen 1973: 378 i denna del,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1973: 378 i denna del till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 190 000 000 kr.
22. Inköp av fastigheter m. m. Kungl. Maj:t har under punkten II: 12 (s. 107) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Anslaget används för fastighetsförvärv för statlig förvaltning m. m., inkl. markinköp som föranleds av omlokalisering av statlig verksamhet och markinköp för polishus.
I motionen 1973: 380 av herr Schött m. fl. (m) har hemställts att riksdagen i avvaktan på en redogörelse för möjligheterna att försälja ej längre erforderliga fastigheter i framför allt Stockholmsområdet avslår Kungl. Maj:ts begäran om ett investeringsanslag på 25 000 000 kr. för budgetåret 1973/74 för Inköp av fastigheter m. m.
Motionärerna anför att i samband med utflyttningen av statliga myndigheter från Stockholm kommer behovet av förvaltningsbyggnader där att minska. En försäljning av fastigheter i Stockholm bör alltså kunna komma till stånd. Enligt motionärernas uppfattning bör, innan riksdagen beviljar medel för inköp av ytterligare fastigheter, en redogörelse lämnas rörande möjligheterna att genom försäljning av ej längre erforderliga fastigheter erhålla de för annan fastighetsanskaffning erforderliga medlen.
Utskottet. För försäljning av större statliga fastigheter krävs riksdagens medverkan i varje särskilt fall. I enlighet härmed redovisas intäkter från fastighetsförsäljning på statsbudgetens inkomstsida. De kan sålunda ej direkt användas för förvärv av andra fastigheter. Så länge dessa principer gäller påverkar en eventuell försäljning av fastigheter inte i sig anslagsbehovet för inköp av fastigheter.
FiU 1973:11
13 Utskottet har från byggnadsstyrelsen fått en redogörelse i fråga om eventuella försäljningar av fastigheter i samband med omlokaliseringen. Byggnadsstyrelsen uppger att de myndigheter som skall omlokaliseras inom etapp I f. n. disponerar ca 17 000 m2 lägenhetsyta i statsägda lokaler av vilka 15 000 m2 beräknas kunna återanvändas. De statsägda lokaler för forskning och högre utbildning som friställs i samband med utflyttningen räknar styrelsen med att använda för verksamheten vid framför allt Stockholms universitet och Tekniska högskolan.
Med hänsyn till ett alltjämt föreliggande behov av att sammanföra nu lokalmässigt splittrade myndigheter liksom till ett erfarenhetsgrundat behov av visst årligt lokaltillskott för den statliga förvaltningen finner utskottet det uppenbart att de ledigblivna lokalerna vid utflyttningsetapp I erfordras för statens eget behov. Det bör också erinras om att en mycket stor andel av lokalerna för statlig förvaltning i Stockholm är förhyrda, ofta till en hög hyra.
Byggnadsstyrelsen redovisar också verkningar i fråga om lokaler av den planerade omlokaliseringsetappen II. I det sammanhanget kan det enligt vad också delegationen för lokalisering av statlig verksamhet redovisat (SOU 1972: 55) bli aktuellt med försäljning av statliga lokaler. Beslut i denna lokaliseringsetapp kan emellertid inte påverka nu aktuella behov av medel för fastighetsköp.
Under innevarande budgetår har anslaget till Inköp av fastigheter m. m. hitintills tagits i anspråk i sådan omfattning att endast ett mindre belopp nu står till förfogande för ytterligare köp. För att säkerställa bl. a. nödvändiga markinköp för omlokaliseringen tillstyrker utskottet den i propositionen begärda medelsanvisningen och avstyrker sålunda motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1973: 380 till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
23. Vissa projekteringskostnader. Kungl. Maj:t har under punkten VII: 1 (s. 109—110) föreslagit riksdagen att till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.
Anslaget disponeras enligt Kungl. Maj ris beslut för sådana projekteringsarbeten som föregår den slutliga prövningen av byggnadsobjekt. Projekteringsanslaget kan även användas för att skapa en reserv av färdigprojekterade byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl. a. kravet på en god arbetsmarknadspolitisk beredskap.
Då verksamheten under budgetåret 1973/74 bedöms komma att ligga på en tämligen hög nivå hemställs att anslaget för nästa budgetår förs upp med 70 milj. kr.
FiU1973:11
14 I motionen 1973: 379 av herr Nilsson i Trobro m. fl. (m) har hemställts att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.
Motionärerna anför att inte minst mot bakgrund av finansplanens förväntningar om en uppgång i konjunkturen är behovet av att skapa en ytterligare reserv av färdigprojekterade byggnadsobjekt begränsat. En nedskrivning av anslaget med 20 milj. kr. borde vara möjligt utan påtagliga men, vare sig för utvecklingen på arbetsmarknaden eller för statsmakternas möjligheter till en rationell planering.
Utskottet. Anslaget till vissa projekteringskostnader utnyttjas av en rad myndigheter, bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och kriminalvårdsstyrelsen. I samband med lämnat projekteringsuppdrag ställer Kungl. Majit medel till myndighetens förfogande för projekteringen. Det byggnadsanslag som senare begärs av riksdagen innefattar de totala kostnaderna för utredning och projektering. När byggnadsanslag anvisats återbetalas de rekvirerade projekteringsmedlen till riksgäldskontoret. De redovisas därvid på budgetens inkomstsida och avräknas inte på detta anslag. Anslaget är att betrakta som förskott på byggnadsanslag. Slutligt kvarstannar dock på anslaget utgifter för objekt som ej kommer till utförande.
Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att behovet av färdigprojekterade objekt skulle minska i samband med konjunkturuppgången. Inom byggnadsbranschen kan även under kommande år väntas betydande svårigheter som gör det nödvändigt med en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap. Att riksdagen anvisar tillräckliga medel för projektering av statliga byggen är ett nödvändigt bidrag härtill.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1973: 379 till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.
DIVERSE KAPITALFONDER
24. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Kungl. Majit har under punkten IX: 5 (s. 110—112) föreslagit riksdagen att dels medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp — högst 65 000 000 kr., dels till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 88 000 000 kr.
I motionen 1973: 553 av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m) har hemställts att riksdagen dels i skrivelse till Kungl. Maj:t
FiU 1973:11
hemställer att Kungl. Maj:t redogör för hittillsvarande erfarenheter av användning av datamaskiner i statsförvaltningen, samt dels i avvaktan på en sådan redogörelse måtte avslå Kungl. Maj:ts hemställan om bemyndigande att beställa datamaskinutrustning för 65 000 000 kr.
Propositionen
Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrustning som anskaffas för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken. Fonden består av två delfonder, försvarets delfond och civila statsförvaltningens delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret.
Statskontoret har på grundval av bl. a. uppgifter från myndigheterna beräknat att datamaskinutrustning kommer att anskaffas för 94,5 milj. kr. under nästa budgetår. Medelsbehovet avser i huvudsak anskaffning av utrustning för polisväsendet, den allmänna försäkringen, centrala biloch körkortsregistreringen samt universitetens datamaskincentraler. Denna utrustning har Kungl. Maj:t till stor del redan bemyndigat statskontoret att anskaffa.
Departementschefen beräknar medelsbehovet under anslaget till 88 milj. kr. för nästa budgetår.
Vidare begärs riksdagens bemyndigande för beställning av datamaskinutrustning till ett värde av 65 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden. Det begärda beställningsbemyndigandet gäller utrustning, som huvudsakligen beräknas bli levererad under budgetåren 1974/75 och 1975/76. Det omfattar anläggningar för bl. a. rättsväsendets informationssystem, riksförsäkringsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, universitetens datamaskincentraler samt exekutionsväsendet.
Motionen
Enligt motionärernas uppfattning bör riksdagen, innan bemyndiganden ges för beställning av ytterligare datamaskinutrustning, få en redogörelse för de hittillsvarande erfarenheterna av att använda datateknik i den statliga administrationen. Det bör sålunda klarläggas i vilken utsträckning övergången till datateknik har medfört en minskning av den administrativa personalen och i vilken utsträckning de statliga myndigheternas service till medborgarna har förbättrats. En redogörelse av detta slag måste också klarlägga i vilken utsträckning inköpt utrustning kan utnyttjas till full kapacitet och hur en ökad förhyrning av datamaskiner kostnadsmässigt ställer sig jämfört med inköp.
Utskottet
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda investeringsanslaget på 88 milj. kr. till statens datamaskinfond.
FiU 1973:11
16 När det gäller det begärda beställningsbemyndigandet för datamaskinutrustning på 65 milj. kr. vill motionärerna att riksdagen — i avvaktan på en redogörelse för de hittillsvarande erfarenheterna av datateknikens användning i den statliga administrationen — skall avslå detsamma. Utskottet har i och för sig förståelse för att det är viktigt, att datateknikens konsekvenser i olika avseenden prövas och utvärderas. Som utskottet underströk i sitt betänkande FiU 1972: 16 är det också angeläget att man inom den statliga förvaltningen tar till vara de betydande möjligheter till höjning av effektivitet och servicenivå som datateknikens snabba utveckling skapar.
Statskontoret, som är den centrala förvaltningsmyndigheten för rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, har dessutom till uppgift att svara för samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaskiner. Ämbetsverket utför som ett led i sin löpande verksamhet prövning och utvärdering av olika ADB-projekt inom statsförvaltningen, som regel i samarbete med de myndigheter, som svarar för eller skall svara för driften av de olika projekten. Resultaten härav redovisas i petita och andra framställningar till Kungl. Maj:t eller i särskilda promemorior och utredningar. När de olika projekten aktualiseras för riksdagen föreligger dessutom möjlighet att i samband med utskottsbehandlingen få ytterligare information från berörda myndigheter.
Valet mellan förhyrning och köp av datamaskiner — i de fall där valmöjlighet föreligger — torde som regel bestämmas från fall till fall med utgångspunkt från vad som ter sig ekonomiskt gynnsammast för statsverket. Många olika synpunkter spelar härvid in, den relativa snabbheten i den tekniska utvecklingen för olika slag av utrustning, den förväntade föränderligheten i de program som skall köras på datamaskinerna, näringspolitiska överväganden m. m. Av 1972/73 års stat för datamaskinfonden framgår bl. a. att fondens utgifter för hyrda maskiner under innevarande budgetår beräknas till ca 37 milj. kr. medan ränta och avskrivningar på köpt utrustning förslagsvis angivits till ca 25 milj. kr. Inom den förhyrda utrustningen väger de s. k. länsdatorema och DAFA:s datamaskiner tungt.
En tumregel har tidigare varit att dataanläggningar om möjligt bör utnyttjas i minst två skift. ”Klocktiden” har emellertid blivit ett allt osäkrare mått på kapacitetsutnyttjandet allteftersom datamaskinsystemen utvecklats och blivit mer komplexa. Enligt vad utskottet inhämtat har statskontorets styrelse nyligen beslutat genomföra en mer ingående studie av utnyttjandegraden i olika avseenden för ett tiotal större datorer.
Utskottet vill i sammanhanget också erinra om den år 1971 tillsatta datasamordningskommittén. Denna har som grundläggande uppgift att belysa vilken samordning som är möjlig och önskvärd på dataområdet — främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt. Härvid bör
FiU 1973:11
ekonomiska lönsamhetsbedömningar spela en viktig roll. I direktiven sägs också att kommittén inledningsvis måste göra en strukturering och prioritering av problemområdena. Detta förutsättter bl. a. en hel del kartläggningsarbeten. Enligt vad utskottet inhämtat har kommittén bl. a. i samarbete med statskontoret initierat en studie av ADB-teknikens hittillsvarande verkningar på rättsväsendets område.
Mot bakgrunden av vad sålunda anförts och i avvaktan på resultaten av datasamordningskommitténs arbete är enligt utskottets mening en särskild redogörelse av det slag motionärerna begärt ej påkallad.
Det begärda beställningsbemyndigandet på 65 milj. kr. tillstyrks. Enligt vad utskottet under hand erfarit är det möjligt att en av de aktuella beställningarna kan komma att senareläggas.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande redogörelse för erfarenheterna av användningen av datamaskiner avslår motionen 1973: 553 i denna del,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1973: 553 i denna del medger att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp — högst 65 000 000 kr.,
3. att riksdagen till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 88 000 000 kr.
UPPSKJUTEN FRÅGA
25. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under punkten D2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. framlagda förslag vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 13 mars 1973
På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Åsling (c), Möller (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Arne Pettersson i Malmö (s), fru Thorsson (s), herrar Gadd (s), Fridolfsson i Stockholm (m) och Nilsson i Visby (s);
dock att herr Gadd (s) ej deltagit vid behandlingen av punkt 10 och herr Arne Pettersson i Malmö (s) ej deltagit vid behandlingen av punkt
18.
FiU 1973:11
18 Reservationer
1) vid punkten 8 (Datamaskincentralen för administrativ databehandling) av herrar Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Burenstam Linder (m), Åsling (c), Möller (fp), Fågelsbo (c) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Man får” och slutar med ”i motionen 1973: 554” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i den gemensamma borgerliga reservationen till civilutskottets betänkande kan en utbyggnad av driftsystem 1 enligt de förslag som torde komma att leda Kungl. Maj:ts bedömningar innebära en faktisk om än inte avsedd begränsning av det obundna val mellan alternativa lösningar för ett driftsystem 2 som statsmakterna bör förbehålla sig. Reservanterna vill därför, som redan nämnts, att vidgningar av driftsystem 1 utanför Uppsala län och Gävle kommun endast skall ske efter riksdagens hörande.
Enligt finansutskottets uppfattning är det angeläget att man inte genom ett beslut på maskinsidan begränsar den framtida friheten att välja system för hanteringen av fastighetsdatabanken. Man bör inte nu låsa sig för åtgärder, som skulle kunna försvåra och fördyra ett senare beslut om decentralisering. Detta talar enligt utskottets mening mot att vidhålla beslutet att beställa en IBM 370/155-anläggning. Även kostnadsskäl talar häremot.
Det förtjänar att nämnas att statskontoret i sitt remissyttrande 1972- 05-29 angående fastighetsdatabanken ville begränsa utprovningen av driftsystem 1. Statskontoret anförde då beträffande fortsatt verksamhet i Uppsala län:
”Då 1971 års databankförsök planerades, framhöll statskontoret angelägenheten av att försöksverksamheten begränsades till att omfatta det minsta antal fastigheter som krävdes för att försöksverksamheten skulle bli meningsfull. Ämbetsverket har samma principiella inställning till utprovningen av driftsystem 1 och förordar att försöksområdet inte utvidgas till hela Uppsala län utan begränsas till det område som omfattades av försöket 1971 med tillägg av Östhammars kommun.”
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att statskontoret får i uppdrag att utreda, huruvida inte den beställda IBM-anläggningen skulle kunna utbytas mot en mindre dator. Storleken av denna bör anpassas så att den framtida valfriheten under driftsystem 2 binds så litet som möjligt, samtidigt som driftsystem 1 kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 554 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
FiU1973:11
2) vid punkten 16 (Särskilt bidrag till kommunerna) av herrar Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Åsling (c), Möller (fp) och Fågelsbo (c) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Riksdagens uttalande” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse: Även
om det vid överläggningar mellan finansdepartementet och representanter för kommunförbunden inte framförts några krav på kompensation för det indirekta inkomstbortfall, som orsakas av införandet av den höjda arbetsgivaravgiften, anser utskottet det rimligt att denna effekt också beaktas. Genom förnyade överläggningar bör det vara möjligt att finna godtagbara former för en ytterligare kompensation till kommunerna. De medelsanvisningar som kan erfordras bör upptagas i samband med framläggandet av kompletteringspropositionen.
Med vad här anförts tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973: 551.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 551 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala sig för att kompensationen till landsting och primärkommuner för den höjda arbetsgivaravgiften även måtte innefatta kompensation för det skattebortfall som uppstår.
3) vid punkten 21 (Byggnadsarbeten för statlig förvaltning) av herrar Burenstam Linder (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
I utskottet har redovisats visst ytterligare material som belyser kostnaderna för de i propositionen redovisade byggnadsprojekten och orsakerna till dessa kostnader. Det är obestridligt att kostnaderna för såväl det i motionen 1973: 378 berörda projektet Loen som för de projekt som har samband med 1971 års beslut om omlokalisering är mycket höga. I enlighet med vad som anförs i motionen bör Kungl. Maj:t lämna riksdagen en redogörelse för orsakerna härtill. Detta bör ske i samband med att riksdagen nästa gång underställs motsvarande anslagsfrågor.
Det stämmer inte överens med kraven på sparsamhet med statens medel att nödgas registrera så utomordentligt höga kostnader för det statliga byggandet. För att motverka detta föreslår utskottet att man — med utgångspunkt i kostnaderna på den privata sidan — i fortsättningen fastställer vissa riktvärden för hur stor kostnaden rimligen bör vara per arbetsplats. Utrustning och standard får då anpassas till det tillgängliga ekonomiska utrymmet.
Vid vissa omlokaliseringsprojekt ligger den beräknade kostnaden per arbetsplats på mellan 100 000 och 200 000 kr. Kostnader av denna storleksordning uppkommer när tekniskt avancerade verksamheter måste
FiU 1973:11
flyttas. De kostnader som sålunda registreras bestyrker att 1971 års beslut om omlokalisering av statlig verksamhet borde ha fattats på ett utredningsmaterial som givit underlag för olika avvägningar.
I enlighet med motionärernas yrkande tillstyrker utskottet därför att investeringsanslaget begränsas till 140 milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa den nedbantning av projekten som erfordras med hänsyn härtill.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 378 i denna del hemställer att Kungl. Majit måtte lämna riksdagen en redogörelse för kostnaderna i samband med statliga förvaltningsbyggen och orsakerna till dessas storlek,
2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1973: 378 i denna del till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 140 000 000 kr.
4) vid punkten 22 (Inköp av fastigheter m. m.) av herrar Burenstam Linder (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Under innevarande budgetår har betydande statliga fastighetsförvärv skett. Mark har köpts för omlokaliseringsändamål men också i centrala Stockholm har fastigheter förvärvats. Sammanlagt har hittills under 1972/73 fattats beslut eller tagits i anspråk medel omfattande över 50 milj. kr.
Som framhålls i motionen 1973: 380 kommer behovet av statliga förvaltningslokaler i Stockholm att bli mindre som följd av omlokaliseringen. Utskottet kan därför inte se några motiv för fortsatta fastighetsköp i Stockholm. Om särskilda skäl likväl skulle motivera visst inköp kan frågan underställas riksdagen.
För de ytterligare inköp av mark som erfordras för andra statliga förvaltningsändamål, även i samband med omlokaliseringen, bör enligt utskottets mening ett avsevärt mindre belopp än det i propositionen föreslagna vara tillräckligt.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 380 till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
5) vid punkten 23 (Vissa projekteringskostnader) av herrar Burenstam Linder (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Riksdagen anvisade i höstas på tilläggsstat ytterligare 45 milj. kr. till vissa projekteringskostnader. Under innevarande budgetår har
FiU 1973:11
därmed 90 milj. kr. anvisats. Även under 1971/72 anvisades medel på tilläggsstat till projekteringskostnader. De sålunda höjda medelsanvisningarna har varit motiverade av det sysselsättningspolitiska läget och av de tidigareläggningar av projekt som skett i samband härmed. Genom anvisningarna på tilläggsstat bör emellertid en erforderlig reserv av projekt ha kunnat arbetas fram. Behovet av nya pro jekteringsmedel
bör därför nu kunna återföras till en mer normal nivå. I all synnerhet gäller det om man tar hänsyn till att projekteringen för den beslutade utlokaliseringen nu i huvudsak är slutförd och till de minskande behoven av nya investeringar inom universitetssektom. Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1973: 379 till Vissa projekteringskostnader
för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av
50 000 000 kr.
6) vid punkten 24 (Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner) av herrar Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Burenstam Linder (m), Åsling (c), Möller (fp), Fågelsbo (c) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Det begärda” och slutar med ”att senareläggas” bort ha följande lydelse: Beträffande det begärda beställningsbemyndigandet på högst 65 milj. kr. har utskottet under hand inhämtat att det däri ingående utbytet av anläggningar vid Stockholms universitets datamaskincentral inte torde aktualiseras förrän 1977. Det synes heller inte lämpligt att redan nu lämna beställningsbemyndigande för den föreslagna terminalutrustningen för fastighetsdatabanken i Gävle (se s. 18). Med hänsyn härtill förordar utskottet att bemyndigandet begränsas till högst 45 milj. kr. dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 553 i denna del medger att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp — högst 45 000 000 kr.
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 730045
I
!
I