Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om lagstiftningen pa arbetslivets område

Inrikesutskottets betänkande nr 11 år 1973 InU 1973:11

Nr 11

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om lagstiftningen pa arbetslivets område.

Motionen

I motionen 1973:227 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas

A. Att riksdagen hos regeringen hemställer att denna snarast framlägger förslag om grundläggande demokratiska rättigheter för de anställda och deras fackliga organisationer:

1. lagstadgad rätt till förhandlingar i alla frågor,

2. lagstadgad rätt till strejk när förhandlingar inte ger resultat,

3. lagstadgad rätt att avbryta hälsofarligt arbete,

4. lagstadgad rätt att välja löneform samt att säga nej till sådana

produktions-, rationaliserings- och tidmätningsmetoder som ökar utsvettningen,

5. lagstadgad rätt att hindra uppsägningar och omplaceringar,

6. lagstadgad rätt att inlägga veto i personalfrågor,

7. lagstadgad rätt för fackförening att anordna möten på betald arbetstid samt rätt till möten och agitation på arbetsplatsen,

B. att riksdagen vidare hos regeringen hemställer om följande lagförslag respektive lagändringar:

1. lagen om kollektivavtal av den 22 juni 1928 omarbetas i syfte att i första hand ur nämnda lag avlägsna paragraf 4, gällande förbud mot att under avtalstiden tillgripa arbetsinställelse,

2. i samband med kollektivavtalslagens omarbetning företas en översyn och revidering av lagen om arbetsdomstol,

3. ur statstjänstemannalagen av den 3 juni 1965 strykes paragraf 3,

4. bestämmelser av typen paragraf 32 i Svenska arbetsgivareföreningens stadgar ogiltigförklaras genom lagstiftning, varigenom tillämpandet av de prejudicerande domarna i arbetsdomstolen med grund i nämnda paragraf upphäves,

5. arbetsköparens ensidiga tolkningsföreträde avskaffas.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1971 års riksdag väckte herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) motionen 1971:1118 som hade samma syfte som den förevarande. Motionen behandlades tillsammans med andra arbetsrättsliga motioner i inrikesutskottets betänkande 1971:13. I betänkandet, som godkändes av riksdagen, begärde utskottet att den arbetsrättsliga lagstiftningen skulle bli föremål för en allsidig översyn. Till grund för utskottets begäran låg bl. a. motionen 1971:155 av herr Geijer, Arne, i Stockholm m. fl (s).

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 11

InU 1973:11

2 Däremot var utskottet inte berett att som utgångspunkt för utredningsarbetet acceptera de i motionen 1971:1118 framlagda förslagen. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet reserverade sig till förmån för motionen.

Den begärda utredningen tillsattes i december 1971 och antog namnet arbetsrättskommittén.

I januari 1972 väckte herr Hermansson m. fl. (vpk) motionen 1972:766 i vilken begärdes att kommitténs direktiv skulle vidgas till att omfatta samma problem som nu behandlas. Inrikesutskottet som behandlade motionen 1972:766 i betänkandet InU 1972:16 refererade inledningsvis direktiven till arbetsrättskommittén och motionsyrkandena samt anförde därefter:

Vid behandlingen förra året av de motioner som utgjorde grunden för beslutet om tillsättandet av arbetsrättskommittén förelåg yrkanden av samma slag som de förevarande. Inrikesutskottet yttrade då att åtskilliga av de frågor motionärerna tagit upp faller inom området för den tillämnade utredningens arbetsområde men att utskottet inte var berett att acceptera motionärernas förslag som utgångspunkt för utredningsarbetet.

Sedan utredningen nu tillsatts kan det konstateras att så gott som samtliga i motionen upptagna frågor tillhör de ämnesområden utredningen skall behandla. I den mån så inte är fallet är utredningsarbete aktuellt i annat sammanhang. I fråga om hälsofarligt arbete kan hänvisas till arbetsmiljöutredningen och beträffande uppsägningsskyddet till utredningen rörande ökad anställningstrygghet m. m. Båda dessa utredningar kommer inom kort att avlämna betänkanden.

Vad nu sagts innebär emellertid inte att utredningsdirektiven tillgodoser motionärernas önskemål. I motionen har framställts bestämda yrkanden om vad som bör bli resultatet av utredningsarbetet, och detta utan att konsekvenserna av ställningstagandena närmare belysts. På vissa punkter, t. ex. i fråga om fredsplikten, strider motionen direkt mot vad som uttalas i direktiven.

Lika litet som i fjol är utskottet i år berett att tillstyrka de framlagda förslagen. Utredningen bör få arbeta i enlighet med de givna direktiven utan att bindas på det sätt motionärerna tänkt sig. Utskottet avstyrker således motionen.

Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet reserverade sig ånyo och begärde att tilläggsdirektiv skulle utfärdas i enlighet med motionsyrkandet.

1972 års riksdag fick ytterligare ett tillfälle att pröva frågan. I anledning av propositionen 1972:1 16 med förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar m. m. väcktes en partimotion (1972:1845) av vänsterpartiet kommunisterna med yrkanden av samma lydelse som de nu aktuella. Näringsutskottet (NU 1972:62) avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till inrikesutskottets tidigare under året framförda motivering och riksdagen avslog på nytt motionsförslagen.

InU1973:11

3 Gällande bestämmelser m. m.

Utskottet får beträffande gällande rätt m. m. hänvisa till InU 1971:13, 1972:16.

Arbetsrättskommitténs direktiv återfinns i riksdagsberättelsen 1973 s. 431.

Utredningen rörande ökad anställningstrygghet m. m. publicerade i januari i år sitt huvudbetänkande Trygghet i anställningen (SOU 1973:7). Arbetsmiljöutredningen avgav i december förra året delbetänkandet Bättre arbetsmiljö (SOU 1972:86). Utredningsarbetet fortsätter i båda kommittéerna.

Utskottet

I motionen läggs fram långtgående förslag om förändringar i den centrala lagstiftningen på arbetslivets område. Riksdagen har vid tre tillfällen under de senaste två åren haft tillfälle att ta ställning till förslag av väsentligen samma innebörd och har därvid avvisat desamma. Som skäl har åberopats bl. a. att frågorna så gott som samtliga tillhör ämnesområden som är under utredning. Därvid har man i första hand syftat på arbetsrättskommittén, arbetsmiljöutredningen och utredningen rörande ökad anställningstrygghet m. m. Riksdagen har inte varit beredd att föreslå ändringar av det slag motionärerna tänker sig i utredningsarbetets inriktning.

Sedan riksdagen senast prövade frågan i december 1972 har arbetsmiljöutredningen och utredningen rörande ökad anställningstrygghet m. m. lagt fram betydelsefulla förslag. Propositioner på grundval av dessa förslag har aviserats till maj i år.

Utskottet är i år lika litet som tidigare berett att tillstyrka motionsförslagen. Det blir — som framgår av det ovan sagda — inom kort möjlighet att i anslutning till propositioner lägga fram motionsförslag på två viktiga områden, nämligen i fråga om arbetsmiljön och anställningstryggheten m. m. Arbetsrättskommittén bör få fortsätta sitt arbete enligt givna direktiv. Utskottet avstyrker sålunda motionen och hemställer att riksdagen avslår motionen 1973:227.

Stockholm den 13 mars 1973

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson’i Östersund (s), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), Fridolfsson i Rödeby (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Ekinge (fp) och Olsson i Asarum (s).

InU 1973:11

4 Reservation

av herr Lorentzon (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Motionärerna riktar uppmärksamheten på de grundläggande problemen när det gäller att tillförsäkra de anställda ett reellt inflytande på arbetsplatserna. Det nuvarande systemet bygger på fiktionen att ett sådant inflytande är möjligt genom ”samverkansavtal” och lagstiftning som måhända ger arbetarna ett formellt inflytande. Avtalens och den nuvarande lagstiftningens syfte är emellertid att i praktiken utestänga arbetarna från ett verkligt inflytande.

De senaste årens dramatiska händelser på svensk arbetsmarknad illustrerar klart riktigheten i detta resonemang. Händelserna visar också att det är hög tid att vidta åtgärder för att förändra de nuvarande förhållandena. Det är nödvändigt att radikalt förändra maktstrukturen i svenskt arbetsliv och ge de anställda den avgörande makten i företagen. Ett program med detta syfte anges i motionen. Riksdagen bör ställa sig bakom de principer och förslag som läggs fram i detta program. Inriktningen på det pågående utredningsarbetet måste därför ändras och de halvhjärtade direktiv efter vilka bl. a. arbetsrättskommittén arbetar måste radikalt revideras.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen 1973:227 begär att regeringen snarast lägger fram förslag till åtgärder i form av lagändringar m. m. för att förverkliga det reformprogram som anges i motionen.

GOTAB 73 3436 S Stockholm 1973