Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående fördjupad arbetsdemokrati inom statliga företag
Inrikesutskottets betänkande nr 29 år 1973
InU 1973:29
Nr 29
Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående fördjupad arbetsdemokrati inom statliga företag.
Motionen
I motionen 1973:852 av herr Hörberg m. fl. (fp) redovisas bakgrunden till pågående strävanden att demokratisera arbetslivet. Den hittillsvarande utvecklingen har huvudsakligen avsett information och samråd. Med åberopande av program som antagits av TCO och LO hävdar motionärerna att ett nytt steg innebärande avtal om medbestämmanderätt blir av avgörande betydelse. Försök med en sådan beslutsorganisation vid olika typer av företag bör därför nu startas. Staten kan härvidlag föregå med gott exempel. En möjlig utveckling skulle vara att revidera företagsnämndsavtalet.
Motionen mynnar ut i en hemställan ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär initiativ på lämpligt sätt som syftar till inledande av försök vid vissa statliga företag med medbestämmanderätt på alla beslutsnivåer för arbetstagarna.”
Allmänt om företagsdemokratins utveckling
År 1946 träffades det första företagsnämndsavtalet mellan SAF samt LO och TCO. Därigenom fick man en lokal ordning för samråd och information. År 1966 reviderades företagsnämndsavtalet. Detta blev inledningen till en betydligt större aktivitet i företagsdemokratifrågorna.
År 1968 tillsattes en delegation för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (företagsdemokratidelegationen) och året därefter inrättades delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF). Båda dessa utredningar har till uppgift att stimulera strävanden som går ut på att tillförsäkra de anställda ett ändamålsenligt inflytande över verksamheten i statliga företag och förvaltningar. Utredningarna har lämnat ett flertal rapporter. I det följande skall lämnas ytterligare uppgifter om företagsdemokratidelegationens verksamhet.
Vid sidan om försöksverksamheten i anslutning till de båda delegationernas arbete har statsmakterna tagit andra initiativ för att stimulera företagsdemokratin.
Rätt till styrelserepresentation för anställda vid företag med mer än 100 anställda föreligger sedan den 1 juli 1973. En utredning har nyligen lagt fram förslag om liknande representationsrätt för anställda i statlig förvaltning.
Vid årets höstriksdag skall behandlas propositioner som berör de anställdas inflytande över olika förhållanden i arbetslivet. På grundval av
1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 29
InU 1973:29
ett förslag av arbetsmiljöutredningen föreslås skyddsombuden få en väsentligt starkare ställning (prop. 1973:130). Vidare läggs i prop. 1973:129 fram förslag till åtgärder för att öka anställningstryggheten.
På begäran av riksdagen (InU 1971:13) tillsattes i slutet av år 1971 arbetsrättskommittén för att utreda de s. k. § 32-frågorna. I direktiven för utredningen betonas att statsmakterna bör genom lagstiftningsåtgärder ge löntagarorganisationerna erforderligt stöd för att få till stånd en demokratisering av arbetslivet. Förhandlingsrätten bör genom lagstiftning göras så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer som det är angeläget för de anställda att få inflytande på.
Vid sidan av det arbete som sker under medverkan av staten i någon form förekommer inom de enskilda och kommunala sektorerna av arbetslivet omfattande och betydelsefulla försök med olika former av inflytande för de anställda. Verksamheten bedrivs bl. a. inom partssammansatta organ. På den enskilda sektorn har SAF, LO och TCO tillsatt Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor. Rådet har en permanent arbetsgrupp (URAF) som med hjälp av forskare och konsulter driver försök som avser att belysa förutsättningar för och konsekvenser av ökat inflytande för de anställda på olika beslutsområden. Liknande försöksverksamhet drivs på de kommunala och landstingskommunala områdena.
Förutom verksamheten inom URAF s ram förekommer försök organiserade vid enskilda företag med varierande grad av inflytande för de anställda.
De fackliga organisationerna driver på egen hand ett arbete för att driva företagsdemokratifrågorna vidare. TCO har en särskild kommitté, SAM KO, som givit ut skrifter i ämnet. På LO-kongressen i september 1971 antogs ett företagsdemokratiskt program.
Utvecklingen inom de statliga bolagen
Företagsdemokratidelegationen har sedan sin tillkomst år 1968 medverkat i olika försök att vidareutveckla företagsdemokratiska arbetsformer. Delegationen har fortlöpande publicerat resultat från olika projekt.
Delegationen har i september 1973 publicerat en sammanfattande redovisning av sin verksamhet i en rapport benämnd Försöksverksamhet med företagsdemokrati vid statliga bolag. Rapportens syfte är att mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen ange vissa utgångspunkter för försöksverksamhet med vidgad företagsdemokrati i de statliga bolagen. Rapporten vänder sig i första hand till ledamöter i företagsnämnder, och syftet är att den skall stimulera till diskussion och intensifierad försöksverksamhet. Rapporten redovisar översiktligt en del erfarenheter från de hittillsvarande försöken. Den anger olika vägar och metoder som kan prövas för att föra utvecklingen framåt. Delegationen sammanfattar erfarenheterna från försöksverksamheten på följande sätt:
InU 1973: 29
3 Erfarenheterna från försöken visar att det är svårt att utveckla olika delfunktioner inom en organisation i demokratisk riktning oberoende av varandra. Företagsdemokratin förverkligas bäst genom parallella insatser på flera nivåer i företaget. En enstaka förändring inom ett begränsat avsnitt kan visserligen under en kortare tid framstå som lyckad, men efter hand tillstöter komplikationer. Dessa kan bl. a. ha sin grund i att arbetet inom försöksområdet organiseras efter andra principer och kräver en annan typ av administrativt system än företagets övriga verksamhet. Utvecklingen av arbetstagarinflytande på en nivå eller inom en sektor av arbets- och företagsorganisationen kräver således förr eller senare en utvidgning av arbetstagarnas inflytande på övriga nivåer och inom övriga sektorer inom företaget. Detta innebär att ett representativt inflytande över de frågor som berör de anställda kollektivt får ses som ett nödvändigt komplement till inflytande på individ- och gruppnivå.
Delegationen finner även att en fortsatt utveckling av enbart informations- och samrådsverksamheten enligt gällande företagsnämndsavtal inte leder till en tillräcklig reell ökning av arbetstagarnas inflytande i företaget, emedan företagsledningens möjligheter att ensam driva igenom sin linje kvarstår i en situation då parterna inte kan enas. Kännedom därom påverkar parternas agerande i kommittéer och nämnder och kan bl. a. leda till att såväl de anställda som den verkställande ledningen inte tillräckligt aktivt engagerar sig i arbetet med att utveckla demokratin. Inflytandegraden bör följaktligen vara sådan att de anställdas representanter får möjlighet till direkt medverkan i beslutsfattandet.
Delegationen avslutar rapporten med följande deklaration.
Den företagsdemokratiska utvecklingen har starkt stöd hos majoriteten av dem som verkar i arbetslivet. Riksdagens och regeringens samt arbetsmarknadsparternas klara ställningstaganden leder med säkerhet till en snabbare utveckling av företagsdemokratin. De företag som tidigt inser detta och tar konsekvenserna härav kommer att stå bättre rustade än sina konkurrenter, när nya ramar för ett demokratiskt arbetsliv under de närmaste åren formuleras i lagstiftning och avtal. Delegationen vill därför rekommendera alla parter i de statliga bolagen att medverka till en påskyndad utveckling av demokratin i sina företag.
Staten har även på annat sätt än genom företagsdemokratidelegationens verksamhet framhållit vikten av en intensifierad utveckling på det aktuella området inom de statliga bolagen.
I den proposition som låg till grund för bildandet av Statsföretag AB framhölls att vid sidan av de ekonomiska målsättningarna skulle gälla även målen arbetstillfredsställelse och medinflytande för de anställda. I enlighet härmed utgav Statsföretag AB hösten 1971 ett ramprogram med vissa riktlinjer för den företagsdemokratiska utvecklingen. Av programmet framgår bl. a.
att anställda på alla nivåer skall beredas tillfälle att påverka sin arbetssituation både i fråga om den egna arbetsplatsen och i fråga om företagets verksamhet i stort
att ägaren genom stämma, styrelse och verkställande direktör skall medverka till att de som arbetar i företagen får vidgade möjligheter att delta i beslutsprocessen
att varje företag inom gruppen skall ha ett partsgemensamt handlings -
InU 1973:29
program för den företagsdemokratiska utvecklingen av vilket omfattning och takt i riktlinjernas förverkligande skall framgå.
Även det statliga förhandlingsorganet, SFO, har engagerat sig i det företagsdemokratiska arbetet, bl. a. genom att anordna konferenser. Överläggningar pågår mellan SFO och arbetstagarnas organisation om inrättande av ett utvecklingsråd för de statsägda bolagen.
Utskottet
I förevarande motion yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära att vid statliga företag startas försöksverksamhet med medbestämmanderätt på alla nivåer för de anställda.
Som framgår av den tidigare i betänkandet lämnade redogörelsen strävar de organ som har att verka för vidgad företagsdemokrati i de statliga bolagen att driva försöksverksamheten med den inriktning som motionärerna förordar. Detta framgår klart bl. a. av en i september i år lämnad redogörelse för företagsdemokratidelegationens verksamhet. Motionärernas önskemål är alltså redan tillgodosett och utskottet hemställer därför
att motionen 1973:852 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 oktober 1973
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson i Halmstad (m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Ekinge (fp), Gustafsson i Säffle (c) och Olsson i Asarum (s).
GOTAB 73 5245 S Stockholm 1973