Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om rätt för statstjänsteman till förtida uttag av pension

Inrikesutskottets betänkande nr 32 år 1973

InU 1973:32

Nr 32

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om rätt för statstjänsteman till förtida uttag av pension.

Motionen

I motionen 1973:358 av herr Olsson i Sundsvall (c) yrkas att riksdagen uttalar sig för att rätt införes för statstjänsteman till förtida uttag av statlig tjänstepension med motsvarande reducering som gäller vid förtida uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP.

Motionären anför som skäl för sitt yrkande:

För statstjänstemän är pensionsåldern normalt 65 år, men däremot föreligger icke rätt för den som så önskar att före denna ålder få statlig tjänstepension, om ej speciella hälsoskäl föreligger. Möjligheter borde kunna skapas även för statstjänstemän, som ej på grund av hälsoskäl kan få förtidspension, att — med motsvarande reducering som gäller för ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP — göra förtida uttag. Därmed skulle de som så önskar kunna erhålla pension upp till två år tidigare än vid den ordinarie pensionsåldern.

För många människor i 60-årsåldern kan dessa år — om man anser sig ha råd därtill - betyda möjlighet att innan hälsa och krafter avtar ägna några år åt resor, andra hobbies eller annan verksamhet som man länge drömt om att få tillfälle till.

Införandet av en möjlighet till rörlig pensionsålder för statstjänstemän skulle innebära en välmotiverad ökad valfrihet för berörda kategorier utan stegrade kostnader för staten.

Gällande bestämmelser m. m.

Ålderspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utgår i princip fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år. Pensionsåldern 67 år inom folkpensioneringen har gällt sedan år 1914.

Efter framställning från den försäkrade kan ålderspension tas ut före 67 års ålder, dock tidigast fr. o. m. den månad den försäkrade uppnår 63 års ålder. Om ålderspension tas ut i förtid, minskas pensionen med 0,6 % för varje månad, som då pensionen böljar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Pensionsuttag kan också uppskjutas. I sådana fall ökas pensionen på motsvarande sätt med 0,6 % per månad, dock att hänsyn inte tas till tid efter det att den försäkrade fyllt 70 år. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag — liksom ökningen vid uppskjutet uttag — är livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatematiska beräkningsgrunder. Principen är att värdet av de sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade uppbär i sin livstid skall bli

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 32

InU 1973:32

detsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension. Det uppställs inga särskilda krav för rätt till förtida uttag av pension, t. ex. att den försäkrade skall sluta sitt förvärvsarbete. Däremot kan kommunalt bostadstillägg eller hustrutillägg inte utgå till ålderspension förrän pensionären uppnått 67 års ålder.

Pension före 67 års ålder kan också utgå i form av förtidspension. Rätt till sådan pension har den som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften.

Fr. o. m. den 1 juli 1972 föreligger vidare rätt till förtidspension för äldre försäkrad, som är arbetslös och som i egenskap av medlem i erkänd arbetslöshetskassa uppburit ersättning från sådan kassa under den längsta tid ersättning kan utgå eller som under 21 månader uppburit omställningsbidrag enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368). Därjämte krävs att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och att denna nedsättning kan anses varaktig.

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) innehåller inte någon motsvarighet till AFL:s regler om förtida uttag. Statstjänsteman kan emellertid liksom andra som har rätt till folk- och tilläggspension lyfta dessa pensioner från 63 års ålder och detta oavsett att han samtidigt upprätthåller sin tjänst.

Pensionåldern varierar mellan olika statliga tjänstemannakategorier. Ofta gäller en viss rörlighet i pensionåldern på det sättet att tjänstemannen har viss valfrihet att med full pension lämna tjänsten inom en fastställd pensioneringsperiod, t. ex. 63—65 års ålder. Tjänsteman kan också i vissa fall av Kungl. Maj:t erhålla förtidspension, om han har 20 tjänsteår och vid avgången högst fem år återstår till pensioneringsperiodens nedre gräns. Pensionen minskas i sådana fall regelmässigt med 1/200 för varje fullt eller påbörjat fjärdedels år som pensionen lyfts i förtid. Vid allvarlig sjukdom finns möjlighet att i förtid erhålla sjukpension.

Pensionsförmåner på det statliga området tillhör numera de frågor om vilka parterna har rätt att träffa avtal. Arbete på ett pensionsavtal, som skall ersätta SPR, pågår. I avvaktan på ett sådant avtal förhandlar parterna då fråga uppkommer om materiella ändringar i pensionsförmånerna.

Frågan om sänkning av pensionsåldern och standardsäkring inom den allmänna pensioneringen utreds inom pensionsålderskommittén (S 1971: 34). Utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. pröva olika möjligheter att vidareutveckla de regler om rörlig pensionsålder som redan är inbyggda i pensionssystemet. Kommittén beräknas enligt uppgift i riksdagsberättelsen slutföra sitt arbete i år.

InU1973:32

3 Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring har de försäkrade möjlighet att lyfta folkpension och tilläggspension vid valfri tidpunkt mellan 63 och 70 års ålder. Om pensionen lyfts före 67 års ålder, reduceras den under pensionärens återstående livstid med 0,6 % för varje månad som pensionen tas ut i förskott. På motsvarande sätt höjs pensionen om den lyfts efter 67 års ålder.

Den statliga tjänstepensioneringen är samordnad med den allmänna pensioneringen i fråga om pensionsförmånernas storlek. Däremot råder inte någon samordning i fråga om pensionsålder eller möjlighet att lyfta allmän pension före pensionsålderns inträde. Pensionsåldern varierar mellan olika tjänstemannakategorier. Flexibilitet råder på så sätt att det finns möjlighet att i viss utsträckning välja att gå i pension med fullständiga förmåner inom en angiven pensioneringsperiod, t. ex. 65—66 år. Någon direkt motsvarighet finns däremot inte till den allmänna pensioneringens bestämmelser om rätt att i förtid lyfta pension. I vissa fall kan dock staten medgiva att förtidspension utgår, i regel då med reducerat belopp.

Motionären vill att det för den statliga tjänstepensioneringen skall införas ett system som motsvarar den allmänna pensioneringens regler om förtida uttag. I motionen yrkas att riksdagen skall uttala sig för en sådan lösning.

Det av motionären upptagna problemet tillhör de frågor om vilka parterna på arbetsmarknaden äger träffa avtal. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att göra ett uttalande av det slag motionären begär. Utskottet vill emellertid tillägga att den framtida utformningen av den allmänna pensioneringens regler om flexibel pensionsålder f. n. övervägs inom pensionsålderskommittén, vars arbete enligt uppgift i riksdagsberättelsen beräknas bli slutfört i år. Det finns anledning räkna med att, sedan statsmakterna tagit ställning till den framtida utformningen av den allmänna pensioneringens regler på det aktuella området, parterna på arbetsmarknaden kommer att överväga i vilken utsträckning dessa bestämmelser bör samordnas med kompletterande pensionssystem, däribland den statliga tjänstepensioneringen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973 :358.

Stockholm den 30 oktober 1973

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

InU 1973:32

4 Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson i Halmstad (m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Ekinge (fp), Gustafsson i Säffle (c) och Olsson i Asarum (s).

GOTAB 73 5285 S Stockholm 1973