Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om deltidsarbete och flexibel arbetstid
Inrikesutskottets betänkande nr 35 år 1973 InU 1973:35
Nr 35
Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om deltidsarbete och flexibel arbetstid.
Motionerna
1973:841 av herr Bohman m. fl. (m)
1 motionen hemställs - med hänvisning till motiveringen i motionen 1973:241 — i yrkandet 4 att försöksverksamheten med s. k. flextid inom den statliga förvaltningen utvidgas.
I motionen 1973:241 anförs att ökade möjligheter till flexibel arbetstid, som det torde finnas förutsättningar att införa på många statliga och kommunala arbetsplatser, sannolikt skulle vara till fördel för bl. a. barnfamiljer där båda parter önskar arbeta.
Yrkandena 1 och 2 har behandlats i betänkandet InU 1973:3. Yrkandet 3 kommer att behandlas i ett senare betänkande.
1973:1535 av fru andre vice talmannen Nettelbrandt m. fl. (fp)
I motionen föreslås — med hänvisning till motiveringen i motionen 1973:1204 -
1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågor i samband med deltidsarbete, bl. a.
a) kartläggning av möjligheter att införa deltid på flera arbetsområden och på olika nivåer inom arbetslivet,
b) förutsättningar, organisation och kostnader vid eventuellt införande av rätt till deltid enligt de riktlinjer som angivits i motionen,
c) åtgärder för att jämställa deltidsarbete med heltidsarbete beträffande sociala förmåner,
2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till reform av det statliga lönesystemet som möjliggör ordinarie deltidsanställning,
3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om försök med flexibel arbetstid inom statsförvaltningen på det sätt som angivits i motionen.
I motionen 1973:1204 anförs att uppgiften att skaffa fram fler deltidsarbeten, med varierad arbetstid, måste lösas på varje arbetsplats. Staten skulle kunna göra en betydelsefull insats dels genom att skapa ökade möjligheter till deltid i statlig verksamhet, dels genom att kartlägga möjligheterna att inrätta deltidsarbeten inom olika områden och i samband härmed också utreda hur de deltidsanställda i fråga om sociala förmåner m. m. skall bli jämställda med heltidsanställda.
Krav på försök med flextid i statliga ämbetsverk har enligt motionärerna visat sig ha stor resonans bland de berörda anställda. Flextid bör införas inom den statliga verksamheten där det är möjligt och där personalen önskar det.
1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 35
InU 1973:35
1973:1539 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c)
I motionen hemställs i yrkandet 1 att försöksverksamhet med flexibel arbetstid genomförs i den statliga förvaltningen på sätt som anges i motionen och i yrkandet 4 att försöksverksamhet med deltidstjänster startas i enlighet med vad som i motionen anförts.
Vad flexibel arbetstid angår erinras om att försöksverksamhet härmed f. n. pågår inom de till kvarteret Garnisonen i Stockholm förlagda ämbetsverken. Motionärerna anser att försöken bör utökas att omfatta även mindre arbetsplatser och arbetsplatser i landsorten. Härigenom skulle man få bredare underlag för bedömning av den flexibla arbetstidens för- och nackdelar.
Med hänvisning till liknande försöksverksamhet i Norge förordar motionärerna att arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att intressera arbetsgivare för att på försök placera arbetslösa makar på var sin deltidstjänst.
Yrkandena 2 och 3 har behandlats i betänkandet InU 1973:3 och yrkandet 5 i betänkandet InU 1973:34.
Vissa uppgifter i anslutning till motionerna
Deltidsarbete
Antalet deltidsarbetande var enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) vid mitten av 1960-talet ca 660 000. Med deltidsarbetande avses personer som arbetar 1—34 timmar i veckan. Antalet hade år 1969 stigit till 720 000. Utvecklingen under åren 1970—1978 framgår av följande sammanställning.
Deltidsarbetande enligt AKU (årsmedeltal). Siffror i tusental.
1972 Män
188 Kvinnor
595 Summa
(därav deltid av arbets-
marknadsskäl
83)
Majoriteten av de
deltidsarbetande
kvinnorna
är gifta
448 000, 1971 455 000 och 1972 467 000) och deras antal ökar. Antalet småbarnsmödrar ligger däremot konstant vid ca 140 000 under alla tre åren.
Siffrorna för den gångna delen av år 1973 visar på fortsatt ökning av deltidsarbetet.
En av styrelsen för arbetarskyddsfonden tillsatt arbetsgrupp för
InU 1973:35
skiftarbete har samlat och redovisat uppgifter om deltidsarbete. Uppgifterna har publicerats i fondens rapport 1973:1 Arbetstidens förläggning. Kartläggning och analys av forskningsbehov. I en sammanfattning anförs följande:
Arbetskraftsundersökningarna ger vid handen att antalet deltidsarbetande ökat mycket kraftigt under senare år. Den största ökningen, som delvis torde sammanhänga med affärstidslagens slopande, faller inom handeln och restaurang- och hotellarbete. Mer än 3/4 av de deltidsarbetande är kvinnor (mest gifta), relativt jämnt fördelat över åldrarna. Hos män är det emellertid vanligast vid 25—34 år. Bland män förekommer deltidsarbetet antingen i kombination med annan syssla eller på grund av sjukdom eller studier. För kvinnor innebär det i stor utsträckning dubbelarbete (hushållsarbete).
På vissa områden har praktiskt taget alla anställda deltid. Detta gäller t. ex. städpersonal, fastighetsskötare, hemvårdspersonal och frivillig brandförsvarspersonal. I övrigt är andelen deltidsarbetande stor inom servicesektorn: vårdpersonal, restauranganställda, anställda inom kommunal trafikverksamhet, posten, banker, försäkringsväsendet, handeln, vårdsektorn, taxi m. fl.
Deltidsarbetet bedrivs i viss (ännu begränsad) utsträckning som ”partnerarbete”, dvs. att två anställda delar ett heltidsarbete. Denna form förekommer t. ex. inom bokbinderi samt vid järnbruk, pappers- och verkstadsind ust ri.
En stor del av de deltidsanställda fullgör sitt arbete på ”obekväm tid”, dvs. lör- och söndagar samt morgnar och kvällar. Detta gäller t. ex. inom detaljhandeln, kommunal trafikverksamhet, städnings- och fastighetsarbete och vårdarbete (nattsköterskor m. fl.). Mycket ofta utgör deltidsarbetet ett extraarbete (gäller praktiskt taget uteslutande män).
Flexibel arbetstid
SAV och berörda personalorganisationer har den 30 juni 1972 överenskommit om att försök skall göras med flexibel arbetstid för personal som arbetar inom kvarteret Garnisonen i Stockholm. Försöksverksamheten berör personal hos byggnadsstyrelsen, försvarets forskningsanstalt, statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen. Enligt överenskommelsen gäller följande riktlinjer för verksamheten:
Tidsstämpling införs för all personal. Stämpling skall ske vid arbetets början och slut och vid lunchuppehåll samt vid annan frånvaro från arbetsplatsen under arbetsdagen.
Användningen av flextiden anpassas till arbetets krav, vilket exempelvis kan medföra att tjänsteman kan beordras att tjänstgöra på tid som utgör flextid och att försöket i vissa fall kan få karaktären av gruppflexibilitet.
Försöket avser tills vidare veckoflex och innebär under tid då den ordinarie arbetstiden är 40 tim 50 min per vecka vid normal arbetsdag — obligatorisk närvaro kl 9 — 16 (fast tid) med 30 minuters avbrott för lunch
1* Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 35
InU 1973:35
— valfri starttidpunkt kl 7.24—9 (flextid)
— valfri sluttidpunkt kl 16—17.42 (flextid)
— valfri förlängning av lunchuppehållet med högst 30 minuter (flextid)
— flexram kl 7.24-17.42.
Om arbetets art kräver det kan arbetsgivaren efter överläggningar med berörd personalorganisation för vissa personalgrupper fastställa andra klockslag än ovan angivits.
Vad som skall gälla under tid då den ordinarie arbetstiden är 37 tim 30 min per vecka överenskommes senare.
Avstämning av arbetstidsuttaget skall ske veckovis.
Försöksverksamheten uppföljes normalt månadsvis. Rapport härom lämnas till avtalsverket och företagsnämnderna.
Myndigheterna utfärdar behövliga tillämpningsföreskrifter i samråd med personalorganisationerna.
Överenskommelsen har godkänts av Kungl. Maj:t den 13 juli 1972 att gälla under tiden den 1 oktober 1972—den 30 september 1975.
Statsrådet Löfberg har tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter för finansdepartementets löneenhet och företrädare för samtliga berörda personalorganisationer med uppgift att studera frågan om en vidgad försöksverksamhet med flexibel arbetstid. Gruppen leds av statssekreteraren A. Aldestam. Den började sitt arbete i september 1973.
Tidigare riksdagsbehandling
Utredningsyrkanden beträffande deltidsarbete av liknande slag som framställs i motionen 1973:1535 har behandlats av 1970, 1971 och 1972 års riksdagar (ABU 1970:56, InU 1971:24 resp. InU 1972:23). Frågan om ordinarie deltidsanställning i statsverksamheten har prövats av 1969 och 1972 års riksdagar (SU 1969:142 resp. InU 1972:23). Vid 1972 års riksdag förelåg också motionsyrkanden om försöksverksamhet med flexibel arbetstid inom den statliga sektorn (InU 1972:23).
Beträffande ordinarie deltidsanställning anfördes följande i InU 1972:23:
I motionen 1972:281 tas vidare upp speciella frågor om deltidsarbete i statlig verksamhet. Motionärerna vill att man skall pröva ett system med ordinarie deltidsanställning, vari skulle ingå att myndigheterna disponerar ett antal heltidstjänster för inrättande av hel- eller deltidstjänster efter den aktuella personaltillgången.
Enligt nu gällande regler inrättas ordinarie tjänst endast för heltidstjänstgöring. Redan anställd ordinarie tjänsteman kan dock beredas deltidsarbete genom partiell ledighet. Extra ordinarie eller extra tjänst får inrättas för halvtids- eller längre tjänstgöring. Vid kortare tjänstgöring blir arvodesanställning eller anställning mot timersättning aktuell. Medgivande att inrätta extra ordinarie eller extra tjänst avser normalt heltidstjänstgöring, men det står myndigheten fritt att i stället inrätta deltidstjänster. I sådant fall får inrättas så många deltidstjänster som ryms inom ramen för den sammanlagda tjänstgöringstiden för medgivna heltidstjänster. Enligt utskottets mening bör den sålunda redovisade
InU 1973:35
statliga tjänsteorganisationens utformning i och för sig ge tillräckliga möjligheter för att tillgodose motionärernas önskemål om ökad tillgång på deltidstjänster.
I motionen tas upp även en annan aspekt på statligt deltidsarbete. Motionärerna vill att kortare tjänstgöring än på halvtid skall kunna komma i fråga för dem som så önskar.
Det är riktigt som påpekas i motionen att de statliga reglerna (se SFS 1971:1030) rekommenderar tjänstgöring på minst halvtid. Regeln är emellertid inte ovillkorlig. Skulle kortare tjänstgöringstider efterfrågas, finns visst spelrum för individuella önskemål. Det kan noteras i sammanhanget att önskemålen hos deltidsarbetande i allmänhet hittills snarare gått i riktning mot förlängd tjänstgöringstid.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Utskottet
Två av de föreliggande motionerna tar upp allmänna frågor om deltidsarbete. I samtliga motioner begärs dessutom att pågående försök med flexibel arbetstid inom den statliga verksamheten utvidgas.
I motionen 1973:1535 av fru Nettelbrandt m. fl. (fp) hemställs om en utredning av olika frågor om deltidsarbete. Motionärerna anser att staten skulle kunna göra en betydelsefull insats genom att skapa ökade möjligheter till deltidsarbete i statlig verksamhet men också genom att kartlägga möjligheterna att inrätta deltidsarbeten inom olika områden och i samband därmed även utreda hur de deltidsanställda i fråga om sociala förmåner m. m. skall bli jämställda med heltidsanställda.
Deltidsarbetet har ökat snabbt i omfattning under 1960-talet. Ökningen har fortsatt under 1970-talet om än i långsammare takt. En redovisning för åren 1970—1972 har lämnats i det föregående. Under första och andra kvartalen 1973 var det 847 000 (år 1972 833 000) resp. 826 000 (år 1972 809 000) som arbetade på deltid.
Deltidsarbetet vinner sålunda snabbt terräng, och det är i och för sig angeläget att få en god tillgång på deltidsarbete för att möta den efterfrågan som obestridligen finns på sådant arbete. Utbredningen av deltidsarbetet är emellertid inte problemfritt. Bland de deltidsarbetande ingår en växande grupp personer som arbetar på deltid, fastän de skulle vilja ha heltidsarbete. Också ur en annan aspekt finns anledning att ifrågasätta den snabba utvecklingen av deltidsarbetets omfattning. Den övervägande delen av de deltidsarbetande är kvinnor. Bland kvinnor i arbete är andelen deltidsarbetande så hög som drygt en tredjedel. Man kan inte bortse från att det begränsade arbetsutbudet är en viktig faktor som försvårar för kvinnor att i praktiken nå jämställdhet på arbetsmarknaden, bl. a. genom att de hålls kvar i rutinbetonade låglöneyrken. Mot den bakgrunden vill utskottet uttala sin tillfredsställelse med att den i slutet av förra året tillsatta delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor har beslutat att kartlägga deltidsarbetet med utgångspunkt i antydda frågeställningar. Arbetet befinner sig i sitt inledningsskede. Med hänvisning till delegationens projekt finner utskottet inte anledning för riksdagen att initiera ett ytterligare utredningsarbete av det slag som
InU 1973:35
begärs i motionen 1973:1535.
I motionen 1973:1539 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c) förordas en försöksverksamhet med deltidstjänster som skulle inriktas på att bereda sysselsättning åt två arbetslösa makar genom att de får dela på en befattning. Delning av befattning förekommer redan inom industrin och på annat håll, ofta under benämningen partnerarbete. Redan av det skälet saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ på området. Utskottet vill emellertid tillägga att flertalet arbetslösa önskar heltidsarbete, inte minst för att klara sin försörjning, och det måste självfallet vara arbetsmarknadsverkets strävan att hjälpa de arbetslösa till sådant arbete.
På grund av det anförda avstyrker utskottet de båda ovan behandlade motionsyrkandena.
I motionen 1973:1535 framställs vidare ett yrkande om att man i den statliga verksamheten skall pröva ett system med ordinarie deltidsanställning. Samma yrkande framställdes i den förra året väckta motionen 1972:281 och avstyrktes, som ovan redovisats, av utskottet. Utskottet finner inte anledning frångå sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker därför motionen även i denna del.
I de båda nu behandlade motionerna samt i motionen 1973:841 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas på utvidgning av den statliga försöksverksamheten med flexibel arbetstid. Utskottet erinrar om att Kungl. Maj:t förra året godkände en med personalorganisationerna träffad överenskommelse om flexibel arbetstid för personal hos de myndigheter som är förlagda till kvarteret Garnisonen i Stockholm. Överenskommelsen gäller för tiden den 1 oktober 1972—30 september 1975 och berör närmare 5 000 tjänstemän. Vidare har inom finansdepartementets löneenhet tillsatts en arbetsgrupp, vari ingår företrädare för samtliga berörda personalorganisationer, med uppgift att studera frågan om en vidgad försöksverksamhet med flexibel arbetstid. Gruppen böljade sitt arbete i september i år. Det har förutsatts att den skall utnyttja de erfarenheter som redan har vunnits av pågående verksamhet i kvarteret Garnisonen. Med hänvisning till att den av motionärerna väckta frågan redan prövas avstyrker utskottet de framställda yrkandena.
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning av olika frågor om deltidsarbete m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:1535, yrkandet 1, och 1973:1539, yrkandet 4,
2. beträffande ordinarie deltidsanställning att riksdagen avslår motionen 1973:1535, yrkandet 2,
3. beträffande utvidgning av den statliga försöksverksamheten med flexibel arbetstid att riksdagen avslår motionerna 1973:841, yrkandet 4, 1973:1535, yrkandet 3, och 1973:1539, yrkandet 1.
Stockholm den 6 november 1973
På inrikesutskottets vägnar BENGT FAGERLUND
InU 1973:35
7 Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson i Halmstad (m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp) och Olsson i Asarum (s).
Reservationer
1. utredning av olika frågor om deltidsarbete m. m. (punkt 1)
av herr Nordgren (m), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Peterson i Linköping (fp), Oskarson i Halmstad (m), Mattsson i Skee (c), Fransson (c) och Ekinge (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Deltidsarbetet vinner” och slutar på s. 6 med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Även om antalet deltidsarbeten ökar, är tillgången fortfarande otillräcklig. Möjligheterna att öka tillgången på deltidsarbete, inte minst inom den statliga sektorn, kräver därför ökad uppmärksamhet. Det är i och för sig tacknämligt att delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor har böijat studera allmänna frågor rörande deltidsarbete. Arbetet befinner sig i ett inledningsskede, och enligt vad utskottet erfarit har inte erforderliga personella resurser för utredningsarbetet ställts till delegationens förfogande. Det har också ifrågasatts om delegationens sammansättning och arbetssätt är de mest ändamålsenliga. I annat sammanhang har även föreslagits vissa förändringar i fråga om utredningsarbetet.
Utskottet bedömer det som angeläget att Kungl. Maj:t tillsammans med parterna på arbetsmarknaden snabbt och systematiskt kartlägger de områden där ökat deltidsarbete kan komma i fråga. I det sammanhanget skulle också kunna prövas förslaget i motionen 1973:1539 om försöksverksamhet med deltidstjänster som skulle inriktas på att bereda sysselsättning åt två arbetslösa makar genom att de delar på en befattning. Vid sidan av detta arbete bör den nya utredningen som förordats för jämlikhetsfrågorna ta upp de särskilda problem som är förenade med deltidsarbete. Bl. a. gäller detta sociala förmåner.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att ett utredningsarbete efter de av utskottet skisserade riktlinjerna kommer till stånd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utredning av olika frågor om deltidsarbete m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1973:1535, yrkandet 1, och 1973:1539, yrkandet 4, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
2. ordinarie deltidsanställning (punkt 2)
av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Oskarson i Halmstad (m) och Ekinge (fp) som anser
InU 1973:35
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 motionen 1973:1535” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
I det för statsmyndigheterna gällande cirkuläret om deltidsarbete (SFS 1971:1030) uttalas att kortare tjänstgöring än på halvtid i allmänhet inte bör förekomma. Vidare bör alltför många alternativ i fråga om tjänstgöringstidens längd undvikas. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen 1973:1535 beträffande ordinarie deltidsanställning att det är angeläget att hänsyn tas till önskemål om varierad arbetstid. Bl. a. kan det för en anställd av familjeskäl vara önskvärt med kortare arbetstid än halvtid. I den mån sådan tjänstgöring medges blir det enligt nuvarande regler fråga om anställning med timlön. Enligt utskottets uppfattning bör tjänstgöringstidens längd inte vara avgörande för anställningsformen. Även en anställd som t. ex. arbetar kortare tid än halvtid bör kunna beredas den större trygghet och de bättre sociala förmåner som en fast tjänst ger. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ordinarie deltidsanställning att riksdagen i anledning av motionen 1973:1535, yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
3. utvidgning av den statliga försöksverksamheten med flexibel arbetstid
av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Oskarson i Halmstad (m) och Ekinge (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 de” och slutar med ”framställda yrkandena” bort ha följande lydelse:
I de båda nu behandlade motionerna samt i motionen 1973:841 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas på utvidgning av den statliga försöksverksamheten med flexibel arbetstid. Vid vissa stora ämbetsverk förlagda till kvarteret Garnisonen i Stockholm pågår sedan förra året försök med flexibel arbetstid. Vidare har inom finansdepartementets löneenhet tillsatts en arbetsgrupp, vari ingår företrädare för berörda personalorganisationer, med uppgift att studera frågan om en vidgad försöksverksamhet med flexibel arbetstid. Utskottet vill i anslutning härtill understryka behovet av ytterligare åtgärder för att vidga verksamheten. Utskottet ser det som särskilt angeläget att den pågående försöksverksamheten, som är koncentrerad till en enda storarbetsplats i Stockholm, breddas till att omfatta även mindre förvaltningar liksom arbetsställen utanför Stockholm. Härigenom skulle det bli möjligt att inom en relativ snar framtid göra en utvärdering på grundval av försök med flexibel arbetstid från skiftande typer av statlig verksamhet i olika delar av landet. Den utvidgade verksamheten skall självfallet bedrivas i samråd med personalen och deras organisationer. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
InU 1973:35
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utvidgning av den statliga försöksverksamheten med flexibel arbetstid att riksdagen med bifall till motionerna 1973:841, yrkandet 4, 1973:1535, yrkandet 3, och 1973:1539, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.