Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 bilaga 13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 6 år 1973

InU 1973:6

Nr 6

Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 bilaga 13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner.

Invandringens omfattning

De två senaste åren har såväl bruttoinvandringen som nettoinvandringen minskat kraftigt. Som framgår av nedanstående diagram som visar invandringens omfattning åren 1962—1972, har det tidigare stora invandringsöverskottet övergått till en nettoutvandring som under 1972 preliminärt uppgick till 6 692 totalt och 8 632 vad gäller kategorin nordbor.

70 000

40 000

30 000

Brutto invandring totalt -

000 Brutto invandring nordbor -

10 000

0 Netto invandring totalt Nettoinvandring nordbor -

■10 000

Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 januari 1973 till 220 748. Invandringens betydelse för arbetsmarknaden illustreras av omstående diagram, som visar antalet arbetsanmälda utlänningar vid ingången av åren 1964-1973. Den kraftiga dämpningen i invandringstakten synes, såvitt statistiken utvisar, endast måttligt ha påverkat antalet arbetsanmälda utlänningar.

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 6

InU 1

240 000

220 000

200 000

180 000

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

'3:6

Icke

Nordbor nordbor

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973

InU 1973:6

3 C Invandring m. m.

Cl. Statens invandrarverk

Propositionen

Kungl. Majit har i propositionen 1973:1, bilaga 13, punkt C 1 (s. 134—142) föreslagit riksdagen att till Statens invandrarverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.

Under förevarande punkt tas också frågan om viss omorganisation av invandrarverket upp, varvid förordas att verket under verksledningen organiseras på fyra byråer och en registerenhet. Omorganisationen innebär att tillståndsbyrån i huvudsak samt medborgarskaps- och anpassningsbyråerna i sin helhet bibehålls, medan kanslibyrån och vissa delar av tillståndsbyrån ersättes med en administrativ byrå och en registerenhet.

De rationaliseringsvinster som uppkommer till följd av omorganisationen och övergången till ADB-rutiner medför att för budgetåret 1973/74 minskar, sedan hänsyn tagits till en föreslagen ökning av den handläggande personalen med två personer, antalet tjänster med 38.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot omorganisationsförslaget utan tillstyrker detsamma. Utskottet tillstyrker vidare att anslaget Statens invandrarverk för nästa budgetår förs upp med i propositionen föreslaget belopp.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.

C 2. Åtgärder för flyktingar

Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag under punkten C 2 (s. 142—144) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 20 670 000 kr.

C 3. Anpassningsåtgärder för invandrare

Propositionen

Kungl. Majit har under punkten C 3 (s. 144—147) föreslagit riksdagen att till Anpassningsåtgärder för invandrare förbudgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 505 000 kr.

Motioner

1973:847 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1973:702, hemställs att riksdagen beslutar anvisa ett i förhållande till Kungl. Majit med 255 000 kr. förhöjt reservationsanslag

InU 1973:6

för tolkutbildning under anslagsposten Anpassningsåtgärder för invandrare.

1973:1255 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1973:1256, hemställs att riksdagen till Bidrag till invandrarkyrkor för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

1973:1524 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

att informationen om invandrares fackliga, sociala, ekonomiska och politiska rättigheter och skyldigheter utbygges,

att katastroflarmet och landstingens sjukvårdsupplysning förses med tolkservice,

att vid polisiär behandling av utlänning denne på sitt modersmål ges information om sina rättigheter.

1973:1533 av herr Måbrink m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen till Kungl. Majd ger till känna vad som anförts i motionen

2. att anslaget i propositionen 1973:1 Bilaga 13 punkten C 3 på 4 505 000 kr. nedräknas med 5 000 kr. avseende anslag till Sd Johannes Teologens grekiska-ortodoxa församling i Stockholm.

1973:1544 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen till Anpassningsåtgärder för invandrare måtte anslå ett i förhållande till Kungl. Majds förslag med 225 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 730 000 kr. varav 975 000 kr. att användas till Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder.

Remissyttranden

Statens invandrarverk har på utskottets begäran avgivit yttranden över dels motionen 1973:1533, dels motionerna 1973:1255 och 1973:1544.

I sitt yttrande över motionen 1973:1533 anför statens invandrarverk att under föregående budgetår utbetalades ca 400 000 kr. till olika religiösa organisationer och samfund, varav 5 000 kr. tilldelades S:t Johannes Teologens grekisk-ortodoxa församling i Stockholm. Bidraget avsågs täcka resekostnader uppkomna i samband med församlingsprästens tjänsteutövning. Vidare anför invandrarverket att de riktlinjer för bidragsgivningen som godkänts av verkets styrelse innebär att ”varje beviljat bidrag är ett engångsbidrag och är inte i något avseende prejudicerande för framtida bidragsgivningar”. Den av motionärerna förutsatta automatiken avseende förnyade bidrag från ett år till ett annat till en och samma organisation är alltså inte aktuell. Verket har vid fördelningen av årets bidrag inte ansett sig kunna tillgodose framställningen från S:t Johannes Teologens församling.

Att verket vägrat fortsatt stöd åt församlingen kan samtidigt komma att innebära att enskilda grekisk-ortodoxa församlingsmedlemmar går miste om både religiös och annan omvårdnad som de känner ett stort

InU 1973:6

behov av. Verket ser för närvarande ingen lösning på detta problem.

I yttrandet över motionerna 1973:1255 och 1973:1544 anför invandrarverket att från delposten Bidrag till organisationer m. fl., till vilken för innevarande budgetår anvisats 725 000 kr., utgår bidrag både till religiösa och profana organisationer. Under innevarande budgetårs sju första månader har inkommit bidragsanspråk som många gånger överstiger det disponibla beloppet. Vidare anför verket att stödet till organisationer och invandrarnas religiösa samfund måste fortsätta och ökas så att det inte som nu i regel betyder blott marginella bidrag. Med sådant stöd kan inte jämställdhet och medinflytande skapas. Utan ett ökat bistånd från verket torde flera invandrarorganisationer och religiösa samfund ha en osäker framtid i Sverige. Invandrarverket anför vidare, att det bör vara invandrarnas eget val om de vill tillhöra de egna religiösa, kulturella och sociala samfunden och organisationerna. Detta är en valfrihet som förutsätts i prop. 1968:142, men valfriheten är inte reell så länge samhället inte hjälper till att grunda, utveckla och finansiera sådana organisationer och samfund.

Slutligen understryker invandrarverket att behovet av ökade medel till bidrag till organisationer och institutioner är mycket stort.

Utskottet

Från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Därjämte bestrids kostnader för en del anpassningsåtgärder, för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning.

Från anslaget bekostas bl. a. försöksverksamhet med tolkutbildning. För det kommande budgetåret föreslår departementschefen främst i syfte att öka utbildningen och examinationen av rättstolkar en uppräkning av anslaget från 475 000 kr. till 525 000 kr.

I motionen 1973:847 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att 255 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag ställs till förfogande för tolkutbildning. Motionärerna pekar bl. a. på att en viktig förutsättning för att tillförsäkra invandrarna samhällelig service och rättstrygghet är att det finns goda tolkar och en väl fungerande tolkservice, som omhändertar registrering och förmedling av tolkar. Samhället bör ansvara för att det finns en tillfredsställande utbildning och testning av tolkar och att invandrarna tillförsäkras kostnadsfri tolkhjälp vid sina kontakter med samhälleliga organ.

I motionen liksom i den i det följande behandlade motionen 1973:1524 av herr Hermansson m. fl. (vpk) tas frågan om en förbättrad tolkservice för invandrare upp. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med en utökad tolkservice för att underlätta invandrarnas kontakter med myndigheter och andra organ som tillhandahåller viktig samhällsservice.

Utskottet erinrar om att frågan om användning av tolk regleras i ett flertal lagar. Sålunda får statliga myndigheter och förvaltningsdomstolar

InU 1973:6

genom 1971 års förvaltningsrättsreform på det allmännas bekostnad anlita tolk eller översättare om man har att göra med person som inte behärskar svenska språket. Bestämmelser om tolk vid allmän domstol har funnits sedan länge i rättegångsbalken. Bestämmelserna har endast avsett muntlig förhandling och ej översättning av skriftliga inlagor m. m. I en den 28 december 1972 dagtecknad lagrådsremiss föreslås att nuvarande bestämmelser i rättegångsbalken om anlitande av tolk vid allmän domstol skall vidgas till att inte bara omfatta muntlig förhandling utan även avse skriftlig handläggning. Förslaget innebär även en utvidgning av det allmännas ansvar i vad gäller frågan om vem som skall stå för kostnaden för tolk. Ersättning för tolkning och översättning skall sålunda alltid gäldas av statsverket.

De ökade anspråken på tolkservice som bl. a. manifesteras i de ovan angivna reglerna nödvändiggör ökade insatser i fråga om utbildning av tolkar. Sedan invandrarutredningen behandlat frågan om invandrarnas undervisning i svenska, har utredningen i delbetänkandet Tolkservice — nordisk språkkonvention (SOU 1972:83) tagit upp frågan om utbildning och auktorisation av tolkar och översättare. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Utskottet är som tidigare sagts medvetet om att ökade utbildningsinsatser är nödvändiga för att tillgodose behovet av tolkar. 1 propositionen föreslås också en uppräkning av anslaget med 50 000 kr. Av invandrarverkets petita framgår dessutom att kostnader för läromedel vid tolkutbildning, vilka bekostas från anslaget, nästa budgetår beräknas gå ned med ca 50 000 kr. I realiteten torde därför — utöver vad som för innevarande budgetår är tillgängligt — mellan 50 000 kr. och 100 000 kr. stå till förfogande för utbildningsinsatser. På grund härav och med hänsyn till den pågående beredningen av tolkfrågan i Kungl. Maj:ts kansli är utskottet inte berett att förorda en ytterligare uppräkning av anslaget. Utskottet förutsätter att invandrarutredningens förslag bereds utan onödigt dröjsmål och att förslag därefter föreläggs riksdagen.

I motionen 1973:1524 behandlas olika informationsfrågor. Motionärerna vill att informationen till invandrarna om fackliga, sociala, ekonomiska och politiska rättigheter och skyldigheter skall byggas ut. De vill även ha bättre tolkservice i samband med sjukvård och katastroflarm samt information till utlänning på dennes eget modersmål i samband med polisförhör.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma med motionärerna. Att förbättra den allmänna informationen i samhällsfrågor m. m. är en verksamhet som i hög grad upptar invandrarverket. Att finna nya vägar och metoder ankommer dessutom på invandrarutredningen. Frågan om förmedling av tolkar kommer sannolikt att behandlas i samband med departementsbehandlingen av invandrarutredningens betänkande. De kommunala invandrarbyråerna gör betydelsefulla insatser inte minst vid förmedling av tolkuppdrag inom sjukvården. Det är bl. a. med hänsyn härtill angeläget att invandrarbyråer inrättas i samtliga kommuner som har en relativt stor andel utlänningar. När det gäller information till

InU 1973:6

invandrare via radio och TV kan det anmärkas att den frågan för närvarande är föremål för prövning i 1969 års radioutredning. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen att under våren lägga fram förslag om bl. a. ifrågavarande spörsmål. Även invandrarutredningen har att ta ställning till ökad information via radio och TV. Dessutom har enligt vad utskottet inhämtat direkt kontakt nyligen tagits mellan invandrarverket och Sveriges Radio i syfte att få till stånd ett rikare programutbud för invandrare.

Problemet om information till invandrare på deras eget modersmål om deras rättigheter vid polisförhör m. m. får anses löst genom reglerna om anlitande av tolk och genom den nya lagstiftningen om offentligt biträde som på förevarande område i huvudsak innebär att sådant biträde skall förordnas i ärenden som rör utlännings avlägsnande ur riket. Det offentliga biträdets uppgift skall vara att tillvarata utlänningens rätt inför myndigheter m. m. Kostnaden för biträde skall gäldas av statsverket. Utskottet hänvisar i övrigt till prop. 1972:132, JU 1973:1.

Med hänsyn till den sålunda lämnade redovisningen anser utskottet det inte påkallat med någon åtgärd i anledning av de aktuella motionsyrkandena.

Från anpassningsanslaget bekostas vidare bidrag till organisationer m. fl. Bidrag utgår till invandrarnas egna organisationer, svenska ideella organisationer och s. k. invandrarkyrkor.

I motionerna 1973:1255 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) och 1973:1544 av herr Strömberg m. fl. (fp) behandlas frågan om ökat stöd till organisationer och invandrarkyrkor. I motionen 1973:1255 yrkas, med hänvisning till invandrarkyrkornas besvärliga ekonomiska situation, att bidraget till invandrarkyrkor ökas till 500 000 kr. I motionen 1973:1544 föreslås att de av Kungl. Maj:t anvisade medlen för bidrag till organisationer ökas från det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 750 000 kr. till 975 000 kr. Motionärerna pekar bl. a. på att trots de knappa ekonomiska omständigheter som invandrarnas organisationer och invandrarkyrkorna lever under utför dessa dock betydande insatser för invandrarnas anpassning.

I motionen 1973:1533 av herr Måbrink m. fl. (vpk) yrkas att det aktuella anslaget skall sänkas med 5 000 kr. avseende ett belopp som utgår till den grekisk-ortodoxa församlingen i Stockholm. Motionärerna vill också ha ett riksdagsuttalande beträffande vissa förhållanden som rör denna församling.

Av remissyttrande från invandrarverket framgår att något bidrag från förevarande anslag inte längre utgår till den grekisk-ortodoxa församlingen i Stockholm. Motionärernas önskemål i den delen synes alltså redan tillgodosett, och utskottet vill för sin del inte föreslå någon sänkning av anslaget. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet härom. Inte heller anser sig utskottet ha anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd beträffande det andra yrkandet i motionen.

Utskottet anser däremot att det med hänsyn till de insatser som olika organisationer — både religiösa och andra — gör för att förbättra

InU 1973:6

invandrarnas anpassning kan vara berättigat att räkna upp anslaget såvitt avser bidrag till organisationer m. fl. med 175 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag. Därmed har utskottet besvarat även motionerna 1973: 1255 och 1973:1544.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslagspunkt.

Utskottet hemställer

1. att motionen 1973:1524 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1973:1255 och 1973:1544 samt med avslag på motionerna 1973:847 och 1973:1533, såvitt angår yrkandet 2, till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 4 680 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionerna 1973:1255 och 1973:1544 i den mån de inte behandlats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:1533 i den mån den inte behandlats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 27 februari 1973

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Mattsson i Skee (c), Carlström (fp), Olsson i Asarum (s), Winberg (m) och Hallgren (vpk).

GOTAB 73 3389 S Stockholm 1973