Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en branschutredning rörande pälsindustrin
Näringsutskottets betänkande nr 53 år 1973
NU 1973:53
Nr 53
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en branschutredning rörande pälsindustrin.
Ärendet
I motionen 1973:822 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en branschutredning om pälsvaruindustrins inriktning och framtidsförutsättningar företas.
Bakgrund
Kommerskollegium mottog i november och december 1972 tre framställningar om att en förutsättningslös undersökning av pälsbranschen i fabrikantledet skulle genomföras.
Svenska pälsfabrikantföreningen gjorde sin framställning med anledning av uppgifter i pressen om tänkbart statligt stöd åt nyetablering i större skala av pälsproduktion i Norrland. En sådan utökning av pälsproduktionen i landet skulle enligt föreningens uppfattning allvarligt försämra branschens redan bekymmersamma läge. Därtill kom, sade föreningen, att pälsindustrin — en med teko-branschen besläktad bransch — för sitt bestånd var i starkt behov av allmänt stöd till en branschutredning. Föreningen anförde att tillverkningskapaciteten för pälsvaror är mer än tillräcklig i Sverige under nuvarande förhållanden. Ett stöd åt ytterligare produktion skulle därför vara ett stöd åt överproduktion och därmed följande ekonomiska svårigheter för branschen i dess helhet. Att produktionen väl täckte efterfrågan hade enligt föreningen bäst visats genom de senaste årens försäljningssvårigheter för den svenska pälsbranschen, vilka lett till att medlemmarna hade stora osålda lager. Föreningen ansåg att det i fortsättningen skulle bli en betydande importkonkurrens inom det billigare varusortimentet, då den svenska pälsvaruindustrin inte skulle kunna komma ned till utlandets väsentligt lägre arbetslöner och kostnader. Däremot skulle denna industri troligen kunna öka sin totala försäljningsandel inom landet och utveckla en icke obetydlig export av högklassiga varor genom rationaliseringar av produktionen och statligt stöd åt exportfrämjande åtgärder. Föreningen ville framhålla att dagens situation inte medgav en utökning av produktionskapaciteten i fråga om pälsvaror men att en väsentlig näringsförbättring skulle kunna beredas om kommerskollegium ville ställa medel och expertis till förfogande för en utredning av rationaliseringsmöjligheterna för branschen och bidra till exportfrämjande åtgärder.
Länsstyrelsen i Jönköpings län hemställde att en undersökning rörande pälsindustrin skulle utföras inom ramen för det s. k. omställ -
1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 53
NU 1973:53
ningsprogrammet för teko-industrin med flera branscher. Länsstyrelsen betecknade det som angeläget att en sådan utredning som pälsfabrikantföreningen hade begärt kom till stånd. Länsstyrelsen erinrade om att företag inom teko-, sko- och möbelindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin enligt beslut av 1972 års riksdag kan få statligt stöd till undersökningar beträffande förutsättningarna för en samverkan mellan olika företag. Länsstyrelsen ansåg det vara naturligt att pälsvaruindustrin fördes till den grupp av branscher som erhållit dessa stödmöjligheter.
Länsstyrelsen lämnade i sin skrivelse grundläggande uppgifter om pälsindustrin i länet.
Tranås kommun, Jönköpings läns näringsliv sråd och Jönköpings läns företagareförening stödde pälsfabrikantföreningens framställning och uttalade att de branschproblem som finns i pälsbranschen torde vara jämförbara med de problem som kännetecknar teko-branschen.
För att få en bild av pälsvaruindustrins situation och problem som underlag för bedömningen av i vad mån den skall omfattas av de omställningsfrämjande åtgärderna för teko-industrin uppdrog kommerskollegium åt konsultföretaget Ekonomisk företagsledning AB att genomföra en första analys av industrin. Utredningen igångsattes i februari 1973.
Motionen
I motionen redogörs i anslutning till länsstyrelsens i Jönköpings län framställning för pälsindustrin och dess betydelse för Tranås kommun. Det framhålls att ganska många pälsföretag har mindre än fem anställda och att det sammanlagda förädlingsvärdet inom branschen därför totalt ligger betydligt högre än enligt den statistik som avser företag med mer än fem anställda. Motionärerna anför att utvecklingen för pälsindustrin i Sverige har varit tämligen konstant under 1960-talet men att man under den senaste tiden kunnat märka en vikande tendens beroende på milda vintrar men också på en ökad import främst inom det billiga varusortimentet. Efter att ha lämnat uppgifter om den av kommerskollegium initierade utredningen rörande pälsbranschen anför motionärerna att denna säkerligen kommer att ge ett gott underlag att arbeta vidare på men måste vara otillräcklig för en bedömning av pälsindustrins framtid. Det anges som mycket angeläget att en övergripande utredning om pälsvaruindustrins förutsättningar i framtiden företas. Denna utredning bör ge besked om huruvida tillverkningskapaciteten redan nu är tillräcklig för det inhemska behovet av pälsvaror och klarlägga om en export av högklassiga pälsvaror kan ge resultat genom rationaliseringar i tillverknings- och försäljningsledet, exempelvis genom samverkan. En branschutredning bör också, säger motionärerna, pröva möjligheterna till statligt stöd för exportfrämjande åtgärder.
NU 1973:53
3 Förutsättningsanalys för pälsbranschen
I en rapport i april 1973, Förutsättningsanalys för pälsbranschen, har Ekonomisk företagsledning till kommerskollegium redovisat resultatet av den undersökning som företaget fått i uppdrag att utföra. I undersökningen redovisas antal företag och anställda i branschen, nuvarande produktsortiment, branschens lönsamhet sedd över en femårsperiod, kalkylering inom branschen, finansieringssituationen i fabrikantledet, fabrikantledets inköpsförfarande, distributionen och marknadsföringen till detaljistledet, detaljistledets ändringar av produkterna, total inhemsk produktion och produktionskapacitet, den totala förbrukningen i Sverige av olika pälsprodukter, importen och exporten samt lagersituationen. Materialet har insamlats genom genomgång av officiell statistik, rapporter, verksamhetsberättelser m. m. och genom intervjuer med företrädare för olika delar av branschen. Undersökningen har bedrivits i samverkan med en referensgrupp bestående av representanter för näringslivsrådet, länsarbetsnämnden och företagareföreningen i Jönköpings län, kommerskollegium, Tranås kommun, Svenska pälsfabrikantföreningen och Svenska beklädnadsarbetareförbundets lokalavdelning i Tranås.
I hela landet torde — bortsett från utövare av hemsömnad samt detaljister med mindre än fem sysselsatta — finnas 190—200 arbetsställen inom pälsbranschen med 1 800—1 900 sysselsatta. Arbetsställena fördelar sig på 27 pälsfabriker med minst fem anställda, 56 detaljister med mer än fem anställda (varvid viss del av personalen bedöms vara sysselsatt med tillverkning) och ca 110 löntillverkare med mindre än fem anställda.
En stor del av tillverkningen är förlagd till Tranås. Av landets 27 pälsfabrikanter är 21 lokaliserade dit. Större delen av löntillverkningen sker också i Tranås, och där finns dessutom två skinnberederier. Enligt undersökningen finns i Tranås fyra företag med mer än 25 sysselsatta, 17 företag med 5—25 sysselsatta och 104 företag med mindre än fem sysselsatta. Inklusive skinnberederierna — med 342 anställda — fanns sålunda under första kvartalet 1973 i Tranås 127 arbetsställen med 1 242 anställda, vartill kom mer än 100 personer sysselsatta med hemsömnad. Den totala tillverkningen av pälsvaror i Sverige bedöms på branschhåll röra sig om 150 milj. kr. med en kraftig nedgång under senare år. Även importen har minskat (till 35 milj. kr. 1972). En betydande lagerökning har skett under år 1972. 55 tillverkare i Tranås med 514 sysselsatta redovisar inskränkningar under första kvartalet 1973 som berör 99 personer, dvs. ca 20 % av de anställda. Utläggningen av hemsömnad har minskat kraftigt. Stora lagerökningar väntas återverka på sysselsättningen under höstsäsongen 1973.
Undersökningen utmynnar i följande slutsatser. En sjunkande konsumtion inom landet leder till överkapacitet. Överkapaciteten i förening med otillfredsställande lönsamhet tvingar företagen till friställande av personal. Otillfredsställande lönsamhet har även sin orsak i strukturen inom branschen, kännetecknad av ett stort antal små företag. Överensstämmelse anses föreligga mellan teko-industri och pälsindustri, vilket
NU 1973:53
skulle göra det berättigat att behandla dem som tillhörande samma bransch. Åtgärder till förmån för pälsindustrin skulle då kunna komma till stånd inom ramen för teko-industrins anslag. I rapporten föreslås följande åtgärder. En utredning syftande till att klargöra pälsindustrins förutsättningar att avsätta produkter utanför Sverige bör verkställas. I denna utredning bör behandlas bl. a. lämpliga marknader, marknadsföringsmetodik, pris- och distributionspolitik, kollektionsutformning och storleksgraderingar. Därest förutsättningar finns skall utredningen ge förslag till verksamhetsform för de företag som är intresserade av en samverkan för ökad försäljning på export. En utredning syftande till att klargöra förutsättningarna för en produktionsteknisk samverkan eller strukturering berörande företagen inom Tranås kommun bör också komma till stånd. Inom ramen för denna utredning faller även att ge förslag till produktionsteknisk förbättring för varje enskilt företag. Denna utredning kan även ta upp och behandla förutsättningarna för en samverkan mellan företagen avseende marknadsföring på Sverige, administration av lager eller distribution m. m.
Framställning till Kungl. Maj:t från kommerskollegium
I skrivelse till Kungl. Majit (industridepartementet) den 9 maj 1973 har kommerskollegium anfört att pälsindustrin uppvisar sådana likheter med konfektionsindustrin att den bör omfattas av de omställningsfrämjande åtgärder som finns för textil- och konfektionsindustrierna och hemställt att päslindustrin skall komma i åtnjutande av dessa stödåtgärder (se prop. 1972:46, NU 1972:32).
Den föreliggande utredningen är av begränsad omfattning, sägs det i skrivelsen, och kommerskollegium anser att den bör fördjupas på flera områden vilka nu har behandlats endast översiktligt. En kompletterad och fördjupad utredning anges vara nödvändig som underlag för en mer planmässig anpassning av pälsindustrin till en förändrad branschstruktur. I denna utredning bör enligt kommerskollegium ingå en marknadsundersökning som belyser långsiktiga förändringar i efterfrågan av pälsar både på hemmamarknaden och på exportmarknaden. Kommerskollegium uttalar att medel enligt dess uppfattning bör ställas till förfogande för en sådan fördjupad branschutredning.
Utskottet
Pälsindustrin i Sverige har råkat i ett brydsamt ekonomiskt läge till följd av avsättningssvårigheter som tillskrivs de milda vintrarna och även en ökad import av billiga pälsar. På grund av den ovanliga geografiska koncentration som utmärker branschen är det en kommun, Tranås, där verkningarna härav blir särskilt kännbara.
På framställning av bl. a. Svenska pälsfabrikantföreningen och länsstyrelsen i Jönköpings län har kommerskollegium låtit utföra en begränsad
NU 1973:53
undersökning — en ”förutsättningsanalys” — av pälsbranschen. En av de slutsatser som denna undersökning utmynnar i är att det mellan textiloch konfektionsindustrierna och pälsindustrin råder en sådan överensstämmelse att de omställningsbefrämjande åtgärder som införts för de båda förstnämnda branscherna borde bli tillämpliga också för pälsindustrin. Kommerskollegium har nyligen i en skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt att så skall bli fallet.
I undersökningsrapporten framförs också förslag om ytterligare utredningsverksamhet rörande bl. a. pälsindustrins marknadsförutsättningar och möjligheterna till produktionsteknisk och annan samverkan mellan företag i branschen. Kommerskollegium rekommenderar i sin skrivelse till Kungl. Maj:t att medel skall ställas till förfogande för en fördjupad branschutredning, i vilken föreslås ingå en marknadsundersökning som belyser långsiktiga förändringar i efterfrågan på pälsar i Sverige och på exportmarknaden.
I motionen, som väcktes när den av kommerskollegium beställda undersökningen just hade inletts, förordas en övergripande utredning rörande pälsindustrins inriktning och framtidsförutsättningar.
Utskottet har redan av det material som förelåg innan undersökningsrapporten framlades ansett sig kunna dra slutsatsen att en mera ingående branschutredning beträffande pälsindustrin är önskvärd. Den ytterligare information som nu föreligger styrker denna uppfattning. Det är angeläget att den översiktliga kartläggning av branschen som nu har verkställts blir kompletterad med ett grundligt studium av förutsättningarna för att branschen skall kunna konsolideras och finna ökad avsättning för sina produkter på exportmarknaden.
Utskottet hemställer således
att riksdagen med bifall till motionen 1973:822 hos Kungl. Maj:t hemställer om en branschutredning rörande pälsindustrin i enlighet med vad utskottet anfört.
Stockholm den 25 maj 1973
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Bengtson i Jönköping (c) och fru Hambraeus (c).
GOTAB 73 3923 S Stockholm 1973