Socialutskottets betänkande i anledning av motion om riktlinjer för en inre miljöpolitik
Socialutskottets betänkande nr 3 år 1973
SoU 1973:3
Nr 3
Socialutskottets betänkande i anledning av motion om riktlinjer för en inre miljöpolitik.
Motionen
I motionen 1973:1172 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.
Motionärerna anför att miljöpolitiken under det senaste årtiondet fått allt större betydelse men att de miljöpolitiska åtgärderna hittills i huvudsak varit avgränsade till de samhällsmiljöer som de betecknar som yttre. Motionärerna framhåller att människan för sitt välbefinnande är beroende av hela sin omgivning och anför att de därmed avser inte endast de yttre miljöerna utan också de miljöer som de betecknar som inre i bemärkelsen att de är avgörande för den psykiska tryggheten. Det påpekas att en fysisk miljö, t. ex. bo- eller arbetsmiljö, kan som yttre vara acceptabel för den fysiska hälsan men som inre dock alltför påfrestande för den psykiska hälsan. Motionärerna anför vidare att de i de inre miljöerna även innesluter seder, bruk, traditioner, normer, kravinställningar etc., som enligt motionärerna sammanfattningsvis kan betecknas som det sociala värdemönstret.
Motionärerna påpekar att den inre miljöpolitikens uppgift är att verka för att samhällslivet och den tekniska utvecklingen formas så, att även människans psykiska välfärd främjas och att det är angeläget att miljöplaneringen inriktas på att forma de fysiska miljöerna med hänsyn även till människans psykiska förutsättningar och behov. Målet måste enligt motionärerna vara att t. ex. bo-, arbets- och trafikmiljöerna blir även psykiskt stimulerande miljöer. Motionärerna anför att hittills har man i samhällsplaneringen litat uteslutande till ekonomisk och teknisk expertis. Det betonas att det är väsentligt att sociologiska, socialantropologiska, psykologiska, ekologiska och socialmedicinska experter utnyttjas i ökad utsträckning i samhällets miljöplanering.
Motionärerna anför vidare att liksom det från psykiska utgångspunkter kan vara fel på fysiska miljöer kan även värderingar och kravinställningar vara ogynnsamma och för många människor t. o. m. omöjliga att uthärda. Det anförs att individen kan känna att omgivningen ställer krav på honom, vilka han inte förmår uppfylla, och att han också kan ställa alltför hårda krav på sig själv. Det påpekas att motsvarande problem finns i skolans betygsjäkt och konkurrenshets samt att de negativa verkningarna torde ökas av att det i arbetsliv och även familjeliv
1 Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 3
SoU 1973:3
fortfarande finns kvar vissa patriarkaliska och t. o. m. auktoritära betraktelsesätt.
Det bör vara möjligt, sägs det vidare, att forma sådana bestämmelser om arbete och arbetsmiljöer att en skadlig stress i arbetsliv och i skolan effektivt motverkas. Men, framhålls det, minst lika väsentligt är att den socialmedicinska och beteendevetenskapliga forskningen får möjligheter att klarlägga det sociala värdemönstrets inverkan i fråga om den psykiska tryggheten och att forskningsresultaten förs vidare i samhällets undervisning, debatt och rådgivning.
Den viktigaste målsättningen för den inre miljöpolitiken måste enligt motionärerna vara en systematisk anpassning av samhällets inre miljöer efter människans psykiska förutsättningar och behov.
Utöver åtgärder avseende de fysiska miljöerna och det sociala värdemönstret kan åtskilligt uppnås även genom att individen ges förbättrade möjligheter till sin egen anpassning, sägs det vidare i motionen. Det anförs att det härvidlag är fråga om rätt man på rätt plats mot bakgrund av att olika människor kan ha väsentligt olika möjligheter att värdera eller tolerera miljöer, och det betonas att noggrann anlagsprövning, yrkesvägledning, yrkesrådgivning och arbetsanalys är av stor betydelse. Vidare framhålls att det också är möjligt att i viss mån öka individens motståndskraft mot miljöpåfrestningar, och härvid nämns psykoterapi och rådgivning, t. ex. kommunal kuratorsverksamhet, samt personalvården i arbetslivet, inom vilka områden en intensifiering av åtgärderna enligt motionärerna är nödvändig.
Motionärerna anför att de åtgärdsområden de diskuterat i motionen inte är nya utan på många delområden pågår utrednings- och försöksarbete men, betonas det, åtgärder och utredningar brister i samordning och saknar helhetlig miljöpolitisk målsättning. Den inre miljön är en helhet kring människan, anförs det, och detta förutsätter en inre miljöpolitik som utformas som en helhet. Olika åtgärdsområden, miljöplanering, åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret, vägledning för individen till den för honom lämpligaste miljön, psykoterapi och annan rådgivning till ökad motståndskraft mot miljösvårigheter etc. måste, anför motionärerna, tillsammans utgöra ett sammanhängande och samordnat åtgärdssystem. Motionärerna anför att pågående detaljutredningar bör skyndsamt fullföljas, men för att förverkligandet av en helhetlig inre miljöpolitik inte skall skjutas alltför långt in i framtiden bör det övergipande utredningsarbetet påbörjas snarast.
Som en grund för det utredningsarbete som föreslås vill motionärerna ange följande punkter.
1. Miljöplaneringen måste inriktas på att forma t. ex. bo-, arbets- och fritidsmiljöer till psykiskt stimulerande miljöer. Det är väsentligt att sociologiska, socialantropologiska, psykologiska, ekologiska coh socialmedicinska experter i ökad utsträckning engageras i miljöplaneringen.
2. För att förbättra det sociala värdemönstret, främst vad beträffar skadlig konkurrensinställning och kvardröjande patriarkaliska eller auktoritära drag, måste samhället i ökad utsträckning satsa på förbättringar av
SoU 1973:3
arbetsmiljön samt arbets- och skoldemokrati.
3. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken måste utformas så, att individen finner den för honom lämpligaste arbetsuppgiften och miljön.
4. Psykoterapi och rådgivning skall i ökad utsträckning utnyttjas till stöd för individen att bemästra ogynnsamma attityder och reaktionssätt, som kan föranleda skadlig stress.
5. Olika åtgärder för de inre miljöernas utformning och individens egen anpassning måste samordnas till en helhetlig miljöpolitik.
6. Den socialmedicinska och beteendevetenskapliga forskningen skall ges möjligheter att i största möjliga utsträckning medverka till ett säkert underlag för en helhetlig inre miljöpolitik.
Tidigare riksdagsbehandling
Motioner med yrkande om en parlamentarisk utredning angående den inre miljöpolitiken väcktes även vid 1971 och 1972 års riksdagar. Motionerna, som så gott som i sin helhet var likalydande med motionen 1973:1 172, behandlades i socialutskottets betänkanden SoU 1971:36 och SoU 1972:8.
I sitt betänkande SoU 1971:36 till 1971 års riksdag redovisade utskottet inledningsvis tidigare riksdagsbehandling av frågor om inriktning av den svenska socialpolitiken i mentalhygienisk riktning, om den psykiska hälsovården, om arbetsmiljön, boendemiljön och om skolans arbetsmiljö.
Utskottet redogjorde för pågående utredningsarbete m. m. beträffande frågor som togs upp i motionen. I fråga om utredningar m. m. berörande arbetsmiljöfrågor omnämndes försöks- och undersökningsverksamhet på det företagsdemokratiska området genom det i anslutning till företagsnämndsavtalen mellan SAF och LO samt mellan SAF och TCO inrättade Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor, statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor, de centrala råden för samarbetsfrågor på de primärkommunala och landstingskommunala arbetsområdena, delegationen (Fi 1969:4) för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (företagsdemokratidelegationen) och delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati. Som utredningar av betydelse för arbetsmiljöområdet omnämndes vidare utredningen (In 1970:30) rörande anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen och arbetsmiljöutredningen (S 1970:35). I fråga om utredningsverksamhet berörande boendemiljöfrågor omnämndes servicekommittén (In 1968:16), boendeutredningen (In 1970:36) och trafikbullerutredningen (K 1970:33). Vidare omnämndes beträffande förskolan
1968 års bamstugeutredning (S 1969:31) och beträffande skolmiljön utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA).
Utskottet redogjorde härefter för utredningsarbete om kurativ service m. m. genom socialutredningen (S 1969:29) och den av socialstyrelsen år
1969 tillsatta utredningen om den icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation. Vidare redovisades att Kungl. Maj:t i april
1* Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 3
SoU1973:3
år 1970 — i anledning av riksdagsbeslut år 1968 och år 1969 på förslag av allmänna beredningsutskottet (ABU 1968:21) respektive statsutskottet (SU 1969:133) — uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa av statsutskottet begärd utredning angående den psykiska hälsovården.
Socialutskottet får för närmare uppgifter om ovannämnda utredningar m. m. hänvisa till betänkandet SoU 1971:36 samt till de kompletterande uppgifter om dessa utredningar, som lämnas i det följande.
Över den år 1971 väckta motionen inhämtades yttranden från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen. Remissinstanserna ställde sig avvisande till en sådan utredning som begärdes i motionen. De hänvisade till att utredningsarbete som berörde de i den dåvarande motionen upptagna frågorna redan pågick hos myndigheten eller på annat håll. Socialstyrelsen erinrade om att den erhållit det i det föregående nämnda uppdraget att verkställa en utredning angående den psykiska hälsovården. Skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen omnämnde olika aktiviteter i syfte att förbättra skolmiljön respektive boendemiljön. Bostadsstyrelsen förordade att motionen skulle överlämnas till boendeutredningen för att tas upp till behandling i de delar som hade nära samband med utredningens uppdrag.
Socialutskottet föreslog i sitt förenämnda, av riksdagen godkända betänkande SoU 1971:36 att riksdagen skulle avslå den vid 1971 års riksdag väckta motionen. Utskottet anförde bl. a. att i motionen berördes många frågor, vilkas lösande har stor betydelse för att reducera de påfrestningar som det moderna samhället medför och för att öka den enskildes anpassning till detta. En utredning av det slag motionärerna förordade skulle emellertid enligt utskottets mening spänna över ett så stort område av samhällslivet att det inte skulle vara ett rationellt sätt att behandla de många problem som togs upp i motionen i ett sådant sammanhang. Utskottet anförde vidare, att enligt dess mening var åtskilliga av frågorna så betydelsefulla att de utredningar som redan pågick på områdena i fråga borde få fortsätta sitt arbete utan att arbetet skulle splittras av någon form av övergripande utredning. Utskottet kunde mot denna bakgrund inte tillstyrka att den begärda utredningen skulle komma till stånd.
I sitt betänkande SoU 1972:8 till 1972 års riksdag lämnade utskottet en med den föregående redogörelsen likartad redogörelse för utskottets betänkande till 1971 års riksdag. Härutöver omnämndes bl. a. att sakkunniga tillkallats för att göra en översyn av arbetsfred slagstiftningen (arbetsrättskommittén, In 1971:03) och att i direktiven angivits att arbetet borde inriktas på att skapa förutsättningar för ett verkligt arbetstagarinflytande på områden som berör den enskilde arbetstagaren nära och dagligen.
Socialutskottet föreslog i förenämnda av riksdagen likaledes godkända betänkande, att riksdagen skulle avslå även den vid 1972 års riksdag väckta motionen. Utskottet anförde samma motivering som utskottet anförde år 1971.
SoU 1973:3
5 Vissa uppgifter om pågående utredningsarbete m. m.
Till komplettering av i föregående avsnitt lämnade uppgifter får nämnas följande om de däri angivna utredningarna.
Delegationen för förvaltningsdemokrati har hösten 1972 publicerat en rapport Medbestämmanderätt för statsanställda — Överväganden, riktlinjer och förslag.
Utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen har i år till chefen för inrikesdepartementet avgivit betänkandet (SOU 1973:7) Trygghet i anställningen, vari framförts förslag om väsentligt stärkt anställningsskydd och om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Arbetsmiljöutredningen har år 1972 till chefen för socialdepartementet avgivit betänkandet (SOU 1972:86) Bättre arbetsmiljö, vari framlagts förslag om skärpta bestämmelser i flera avseenden beträffande lagstiftningen om arbetarskyddet och om en kraftig förstärkning av arbetarskyddets personalresurser. Förslagen syftar till att skapa en bättre arbetsmiljö och till att öka de anställdas inflytande över miljön på den egna arbetsplatsen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Barnstugeutredningen har i ett till statsrådet Odhnoff i fjol avgivet betänkande (SOU 1972:26—27) Förskolan framlagt förslag om förskoleverksamhetens innehåll och organisatoriska utformning. Utredningen har bl. a. föreslagit att en allmän förskola införs för samtliga 6-åringar fr. o. m. år 1975 samt speciella insatser för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Utredningens förslag och remissyttranden däröver bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli.
På grundval av tankegångar som presenterats av den av socialstyrelsen tillsatta utredningen om den icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation i rapporten Integrerat samhälle har socialstyrelsen i samarbete med kommunerna i Tierps kommunblock, Uppsala läns landsting, universitetet i Uppsala, socialhögskolan i Stockholm samt sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) påbörjat försök med att i Tierp bygga upp en modell för samordning (integrering) av socialvård, skolans elevvård samt hälsovård och öppen sjukvård. Viss anknytning skall ske bl. a. till arbetsförmedlingens, arbetsvärdens och de allmänna försäkringskassornas verksamhet. I verksamheten skall delta socialarbetare, beteendevetare och medicinsk personal.
Sedan socialstyrelsen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda den psykiska hälsovården beslöt styrelsen att i första hand söka kartlägga och sammanfatta den debatt som förts på området. Uppdraget att göra denna kartläggning gavs åt med. lic. och fil. kand. Hans Lohman. 1 skriften Psykisk hälsa och mänsklig miljö, vilken år 1972 utgavs som nr 30 i skriftserien Socialstyrelsen redovisar, har resultatet av denna kartläggning redovisats. I denna skrift behandlas i skilda avsnitt begreppet psykisk hälsa, indikatorer på problematisk psykisk hälsa, forskning angående orsaker till sjukdom och hälsa samt psykisk miljövård — möjligheter och
SoU 1973:3
omöjligheter. Skriften Psykisk hälsa och mänsklig miljö samt den debatt den föranleder avses skola ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet.
Bland övrigt utredningsarbete som har anknytning till de i motionen upptagna frågorna får nämnas följande.
En med stöd av ett Kungl. Majrts bemyndigande år 1971 tillkallad arbetsgrupp (Ju 1971:07) för framtidsforskning har år 1972 till statsministern avgivit betänkandet (SOU 1972:59) Att välja framtid. Olika med utredningsarbetet sammanhängande aspekter har behandlats med större utförlighet och från speciella utgångspunkter av ledamöter i utredningen i särskilda specialarbeten. Professorn i experimentell psykologi Marianne Frankenhaeuser har sålunda utarbetat ett stencilerat betänkande (Ds Ju 1972:24) Synpunkter på forskning om människan i framtidens samhälle. Framställningen syftar till att med exempel belysa hur forskning om människan och hennes relationer till den fysiska och sociala miljön kan bidra till att skapa levnadsförhållanden som minskar riskerna för skadeverkningar och öppnar nya möjligheter att höja människornas livskvalitet. Betänkandet Att välja framtid samt specialarbetena är för närvarande föremål för en mycket omfattande remissbehandling. Nästa steg blir att på grundval av arbetsgruppens betänkande och remissyttrandena över detta dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Som ett led i dessa förberedelser avses bl. a. anordnas vissa symposier och andra överläggningar. Med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande i år har tillkallats en sakkunnig för att leda arbetet med bearbetning av remissyttrandena och de övriga uppgifter som har samband därmed.
Den genom ett Kungl. Maj ds bemyndigande år 1970 tillkallade utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratien, som har till huvuduppgift att undersöka möjligheterna till ett vidgat och fördjupat medborgerligt engagemang i den kommunala verksamheten, har genom tilläggsdirektiv år 1972 fått i uppdrag att överväga sådana författningsändringar som behövs dels för att kommunala och landstingskommunala nämnder genom majoritetsbeslut skall kunna medge representanter för de anställda att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten, dels för att kommunala och landstingskommunala nämnders beslutanderätt i vissa ärenden skall kunna överföras till företagsnämnd eller annat organ med arbetstagarrepresentation.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden år 1972 har tillkallats en utredning (Fi 1972:03) om representation för de anställda i bankinstitutens styrelser samt styrelserepresentationsutredningen (Fi 1972:04). Sistnämnda utredning skall utreda frågor angående representation för de anställda i statliga myndigheters styrelser m. m.
Vidare har med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande år 1972 tillkallats en utredning (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden. I direktiven påpekas att kunskaperna är ofullständiga om de sociala, miljömässiga och ekonomiska problem som kan vara förknippade med en uppbyggnad av stora industriområden. Riktpunkten för utred -
SoU 1973:3
ningsarbetet skall vara att finna lösningar som leder till en — trots de särskilda villkoren — fullgod miljö i olika avseenden.
År 1972 har vidare tillkallats en utredning (I 1972:05) angående tillämpad beteendevetenskaplig forskning. I direktiven har erinrats om att arbetarskyddsstyrelsen, institutet för social forskning, den inom inrikesdepartementet arbetande expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor, arbetarskyddsfonden, statskontoret, statens personalnämnd, delegationen för förvaltningsdemokrati och företagsdemokratidelegationen har uppgifter beträffande utvecklingsarbete och forskning berörande arbetslivet m. m. När det gäller former för samt inriktning och omfattning av ett fortsatt statligt engagemang inom arbetslivsforskningen i de delar denna inte berörs av nämnda organ krävs enligt direktiven ett samlat underlag för statsmakternas ställningstaganden. Mot denna bakgrund har det förordats att en utredning tillkallas för att göra en översyn av den del av den tillämpade arbetslivsforskningen som har anknytning till det beteendevetenskapliga området.
I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1972:7 anförde trafikutskottet i fjol (s. 8) att utskottet funnit det angeläget att vissa från statens trafiksäkerhetsverk aviserade långtgående förslag till konkret utformade alternativa handlingsprogram på trafiksäkerhetsområdet bleve föremål för beredning i en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp. Utskottet föreslog att detta skulle ges Kungl. Maj:t till känna. I prop. 1973:1 bil. 8 (s. 73—74) har föredragande departementschefen anfört att han avseratt tillsätta en arbetsgrupp.
I sitt av riksdagen godkända betänkande CU 1972:13 i anledning av motioner angående forskning m. m. i samhällsplaneringsfrågor anförde civilutskottet i fjol (s. 3) att utskottet fann det önskvärt att Kungl. Maj:t lämnade riksdagen en översikt över inriktningen av samhällsplaneringsforskningen i vid bemärkelse tillika med bedömningar av vilka organisatoriska och prioriterande beslut som kan ankomma på statsmakterna. Utskottet föreslog att detta skulle ges Kungl. Maj:t till känna.
Under innevarande års riksdag har särskilda motioner väckts om företagsdemokrati-, arbetsmiljö-, boendemiljö- och trafikbullerfrågor.
Utskottet
I motionen 1973:1172 av herr Fälldin m. fl. (c) berörs olika förhållanden i dagens samhälle som kan innebära påfrestningar för den psykiska hälsan och som motionärerna sammanfattningsvis betecknar som den inre miljön. Motionärerna pekar på att både fysiska miljöer — såsom arbetsmiljö, boendemiljö och trafikmiljö — och seder, bruk, traditioner, normer och kravinställningar (det sociala värdemönstret) inrymmer faktorer, som utsätter människorna för hälsovådligt psykiskt tryck. Motionärerna yrkar att en parlamentarisk utredning skyndsamt skall tillsättas med uppgift att utarbeta riktlinjer för inre miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.
SoU 1973:3
På de områden som tas upp i motionen pågår ett omfattande utredningsarbete. På arbetslivets område pågår sålunda ett utvecklingsarbete rörande företagsdemokrati samt utredningar om arbetsmiljö och anställningstrygghet. På sistnämnda områden har också utredningsarbetet resulterat i betydelsefulla förslag som inom en nära framtid kommer att underställas riksdagen. Boendemiljöfrågor är föremål för överväganden inom bl. a. boendeutredningen och trafikbullerutredningen. Servicekommittén beräknar slutföra sitt arbete under innevarande halvår. En utredning på trafiksäkerhetsområdet har aviserats. Här bör också erinras om att 1968 års barnstugeutredning i fjol avgav förslag om förskoleverksamheten, vilket förslag för närvarande bereds inom Kungl. Maj :ts kansli, samt att utredning pågår om skolans inre arbete. Frågor om kurativ service behandlas av socialutredningen. Viss försöksverksamhet beträffande organisationen av social service för allmänheten skall byggas upp som en fortsättning på ett av socialstyrelsen gjort utredningsarbete om den icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation. I utredningsarbete inom ramen för arbetsgruppens för framtidsforskning verksamhet har frågor om livskvalitet ur psykologisk synvinkel uppmärksammats. Här bör även framhållas att för kort tid sedan visst utredningsmaterial publicerats för debatt från en utredning om den psykiska hälsovården, som Kungl. Maj:t uppdragit åt socialstyrelsen att företa.
I remissyttranden över en år 1971 väckt, i huvudsak likalydande motion ställde sig socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och bostadsstyreisen avvisande till en sådan utredning som motionärerna begär. Remissinstanserna hänvisade till att utredningsarbete som berör i motionen upptagna frågor redan pågick hos myndigheten eller på annat håll.
Utskottet får liksom vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden vid riksdagarna 1971 och 1972 framhålla att i motionen berörs många frågor, vilkas lösande har stor betydelse för att reducera de påfrestningar som det moderna samhället medför. En utredning av det slag motionärerna förordar skulle emellertid spänna över ett så stort område av samhällslivet att det inte skulle vara ett rationellt sätt att behandla de många problem som tas upp i motionen i ett sådant sammanhang. Enligt utskottets mening är åtskilliga av frågorna så betydelsefulla att de utredningar som redan nu pågår på områdena i fråga bör få fortsätta sitt arbete utan att arbetet skall splittras av någon form av övergripande utredning. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka att den begärda utredningen kommer till stånd. Motionen 1973:1172 bör därför avslås.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1973:1172.
Stockholm den 20 mars 1973
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
SoU 1973:3
9 Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Dahlberg (s), Carlshamre (m), fru Skantz (s), herr Larsson i Öskevik (c), fru Sigurdsen (s), herrar Hyltander (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), Nordberg (s)*, Åkerlind (m), Bengtsson i Göteborg (c), Romanus (fp), Nilsson i Växjö (s) och Hagberg (vpk)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c), Bengtsson i Göteborg (c) och Romanus (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”1 remissyttranden” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:
Den inre miljön är som framhålls i motionen en helhet kring människan. Detta förutsätter en inre miljöpolitik som utformas som en helhet. Olika åtgärdsområden — planering av fysiska miljöer, åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret, vägledning för individen som skapar möjlighet till val av den lämpligaste miljön, psykoterapi och annan rådgivning till ökad motståndskraft mot miljösvårigheter — måste tillsammans utgöra ett sammanhängande och samordnat åtgärdssystem.
På åtskilliga av de områden, som diskuteras i motionen, pågår utredningsarbete. Dessa pågående detaljutredningar, t. ex. arbetsmiljöutredningen, boendeutredningen, trafikbullerutredningen och utredningen om skolans inre arbete, har angelägna uppdrag, som skyndsamt bör fullföljas. De kan inte avvakta resultatet av en övergripande utredning.
Det måste emellertid konstateras att den utredningsverksamhet som pågår är inriktad på vissa delområden och att därför en övergripande målsättning för utformningen av den inre miljön och den psykiska hälsan saknas.
Enligt utskottets mening bör en särskild utredning tillsättas snarast för att göra ett sådant övergripande utredningsarbete. Det bör ankomma på denna utredning att följa arbetet inom de olika delutredningar som pågår och att fortlöpande ta del av framkomna resultat och gjorda utvärderingar samt att på grundval härav och genom sådant eget utredningsarbete som anges i motionen utarbeta riktlinjer för en inre miljöpolitik, i syfte att bemästra de samhällsproblem, som föranleder skadlig stress, psykisk ohälsa och otrygghet. Utredningen bör ha parlamentarisk sammansättning.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1973:1172.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionen 1973:1172 hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.