Utrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder mot religionsförtryck i Sovjetunionen m. m.

Nr 6

Utrikesutskottets betänkande i anledning av m otioner om åtgärder mot religionsförtryck i Sovjetunionen m. m.

M otionerna

I m otionen 1973:630 av herr Stålham m ar m. fl. (fp) hem ställs ” att riksdagen begär a tt Kungl. Maj:t på läm pligt sä tt aktualiserar frågan om vissa kristna gruppers situation i Sovjetunionen” .

M otionärerna an fö r bl. a. a tt de kristna rörelser i S ovjetunionen, som inte är registrerade av de statliga m yndigheterna anses arbeta illegalt och därför är u tsa tta för övervakning och förföljelse av olika slag. Vissa rörelser vägrar av olika skäl a tt lå ta registrera sig hos staten, och i andra fall har registrering vägrats.

M otionärerna är m edvetna om de svårigheter som föreligger att på diplom atisk väg angripa problem av denna art. De tro r dock a tt d et finns m öjligheter för den svenska regeringen a tt vid olika tillfällen fram föra det svenska folkets oro över den behandling vissa m inoritetsgrupper i S ovjetunionen u tsä tts för.

I m otionen 1973:632 av herr Werner i Malmö m. fl. (m ) hem ställs ” att riksdagen hos Kungl. Majd anhåller att Sverige i F ö ren ta nationerna aktualiserar frågan om de pågående religionsförföljelserna i Sovjet­ u n io n e n ” .

M otionärerna fram håller a tt det finns väldokum enterade uppgifter om diskrim inering och förföljelse av olika religiösa grupper i Sovjetunionen. Särskilt u tsa tta är kristna och judiska försam lingar som inte ingår i någon landsom fattande religiös organisation. R epresentanter för enskilda för­ samlingar har inte sällan d ö m ts till långvariga fängelsestraff. T ryckning och spridning av bibeldelar och kristen litte ra tu r hindras av m yndighe­ terna och bestraffas hårt.

Dessa förhållanden är ovärdiga en gam mal k u ltu rn a tio n , som dessutom i FN bekänner sig till konventionen om de mänskliga rättigheterna. M otionärerna påpekar a tt rä tte n till fri religionsutövning garanteras enligt den sovjetiska k o n stitu tio n en .

U tsk o tte t

Frågan om behandling av vissa kristna trosbekännare i Sovjetunionen behandlades i en interp ellatio n sd eb att i riksdagen den 7 decem ber 1972. Därvid fram höll utrikesm inister Wickman a tt han observerat ett antal tidningsuppgifter om de förhållanden in terpellanten påpekat, dvs. åsikts­ fö rtry c k och förföljelser av vissa kristna bekännare i Sovjetunionen. D ylika uppgifter gav alltid anledning till bekym m er. I sam m anhanget

kunde hänvisas till det svar som utrikesm inister T orsten Nilsson gav i riksdagens andra kam m ar 1967 på en in terpellation som särskilt påtalade förföljelse m ot kristna i Sovjetunionen. Därvid hade utriksm inistern bl. a. sagt:

Vi kan inte annat än fördöm a alla form er av förföljelser m ot oliktänkande i vilket land det än sker, och vi har d ärför stö tt strävandena a tt genom in te rnationella åtgärder åstadkom m a e tt skydd m ot sådana förföljelser. Vi kom m er även i fo rtsättningen a tt stödja dessa strä­ vanden.

U trikesm inister W ickman tilläde a tt sovjetiska vederbörande genom regeringsuttalanden i riksdagen i olika sam m anhang torde vara väl m edvetna om Sveriges inställning i vad gäller alla åtgärder som åsidosätter mänskliga rättig h eter och grundläggande friheter, häribland religionsfri­ heten.

U tsk o ttet vill erinra om a tt FN:s allm änna förklaring om de mänskliga rättigheterna, vilken generalförsam lingen antog år 1948, har en artikel av följande lydelse:

Envar har rä tt till ta n k efrih et, sam vetsfrihet och religionsfrihet. D enna rä tt in n e fa tta r frihet a tt b y ta religion eller tro och a tt ensam eller i gem enskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.

1948 års förklaring är in te folkrättsligt bindande. Em ellertid före­ kom m er bestäm m elser om skydd av religionsfrihet även i 1966 års konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. K onventionen kom m er a tt träda i k raft n är den ratificerats av 35 stater. H ittills föreligger ratifik atio n er av 20 stater, däribland Sverige.

Inom FN har dessutom gjorts försök a tt åstadkom m a en mera specifik internationell reglering på d etta om råde. Sedan m ånga år h ar på generalförsam lingens dagordning stå tt frågan om antagande av en konvention eller deklaration om avskaffande av alla form er av religiös ofördragsam het. På grund av m edlem sstaternas m o tsatta u p p fattningar i detta äm ne har em ellertid någon sakbehandling in te h ittills k u n n at kom m a till stånd.

Em ellertid har ärendet fö rts fram åt genom e tt beslut av generalför­ samlingen 1972 a tt frågan om u tarb etan d e av en deklaration i detta äm ne skall ges hög p rio ritet vid 1973 års generalförsam ling. R esolutionen tillkom på huvudsakligen svenskt initiativ.

U tsk o ttet finner a tt m öjligheterna a tt i intern atio n ella sam m anhang påtala k o n k reta fall av åsiktsförtryck och religionsförföljelser skulle avsevärt fö rb ättras, om det fanns specifika och bindande folkrättsliga instrum ent på d etta om råde. Det arbete på en deklaration om avskaffan­ de av alla form er av religiös ofördragsam het som nu skall inledas i FN:s generalförsam ling får b etra k tas som e tt viktigt steg i denna riktning, då en sådan deklaration kan tjäna som grund för ansträngningar a tt fullborda det påbörjade arb e tet på en folkrättsligt bindande konvention.

Dessutom kan den fo rtsatta behandlingen i FN av d e tta ärende främja den internationella opinionsbildningen m ot dessa form er av ofördragsam ­ het.

S yftet m ed m otio n ern a 1973:630 och 1973:632 torde sålunda i huvudsak vara tillgodosett.

U tsk o ttet hem ställer

a tt riksdagen anser m otionerna 1973:630 och 1973:632 besva­

rade m ed vad u tsk o tte t anfört.

S tockholm den 24 april 1973 På u trik e su tsk o tte ts vägnar ARNE G EIJER

Närvarande: h errar Arne Geijer i S tockholm (s), Dahlén (fp), Bengtson i Jönköping (c), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Adam sson (s), Johansson i Jönköping (s), Wirmark (fp), Palm (s), G öransson (s), Turesson (m ), H ellström (s), fröken Bergegren (s) och fru Nilsson i K ristianstad (c).

Reservation

av herrar D ahlén (fp), Bengtson i Jönköping (c), Wirmark (fp), Turesson (m ) och fru Nilsson i K ristianstad (c), som anser

dels a tt den del av u tsk o tte ts y ttra n d e på s. 7 som börjar med ” S y fte t” och slutar med ” tillgodosett” b o rt ha följande lydelse:

U tsk o ttet anser det läm pligt a tt riksdagen i likhet m ed m otionärerna u ttry c k er sin o ro över den situation som råder för vissa av de religiösa grupperna i Sovjetunionen. R apporterna från Sovjetunionen om de diskrim inerande ingripandena m ot dessa grupper visar, att Sovjetunionen på en rad om råden inte respekterar FN :s konvention om de mänskliga frioch rättigheterna. En liknande situation föreligger också i andra delar av världen. Det är naturligt, a tt man från svensk sida reagerar m ot diskrim inering och b ro tt m ot mänskliga rättig h ete r oavsett var dessa äger rum . Det är angeläget, a tt Sverige verkar för större respekt för alla de mänskliga fri- och rättigheterna. Enligt u ts k o tte ts m ening bör regeringen därför söka finna lämpliga form er a tt aktualisera situationen för sådana religiösa grupper i Sovjetunionen och i andra delar av världen, för vilka läget inger anledning till oro. U tsk o ttet anser, a tt riksdagen bör ge denna sin u p p fattn in g till känna för Kungl. Maj d,

dels a tt u ts k o tte ts hem ställan bort ha följande lydelse:

a tt riksdagen i anledning av m otio n ern a 1973:630 och 1973:632

u tta la r, a tt Kungl. Maj:t bö r söka finna lämpliga form er a tt

aktualisera situationen fö r sådana religiösa grupper i Sovjet­

unionen och i andra delar av världen, fö r vilka läget inger

anledning till oro.