Nr 14: Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning; Nr 15: Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående urval av elever till de spärrade utbildningslinjerna

Utbildningsutskottets betänkanden nr 14— 15 år 1973

Nr 14

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning.

Motionen

I m otionen 1973: 1303 av herr N ordstrandh m. fl. (m) hemställs att riksdagen till ledning för det fortsatta utredningsarbetet godkänner de riktlinjer för utformning av kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning som förordas i motionen.

M otionärernas förslag innebär ändring av de av 1972 års riksdag an­ tagna riktlinjerna för en reform ering av reglerna om behörighet, urval m. m. för den högre utbildningen. I m otionen 1973: 1303 redovisas ånyo de riktlinjer som enligt motionen 1972: 1681 borde vara vägledande för en reform -av gymnasieskolans kompetensvärde och hemställs om riks­ dagens antagande av desamma.

1972 års riksdagsbeslut

Kungl. M aj:t föreslog i propositionen 1972: 84 riksdagen a tt god­ känna vissa riktlinjer för en reformering av reglerna om behörighet, urval m. m. för tillträde till högre utbildning. Propositionen föranledde tre följdmotioner, bland dem m otionen 1972: 1681. I betänkandet 1972:31 redovisade utbildningsutskottet sina ställningstaganden till propositionen och motionsyrkandena. I fråga om bl. a. allm änna behö­ righetskrav, särskilda behörighetsvillkor och urval till högre utbildning förelåg reservationer beträffande den av m ajoriteten företrädda me­ ningen, vilken överensstämde med Kungl. M aj:ts förslag. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottsm ajoritetens förslag (rskr 1972: 240). Genom statsm akternas sålunda fattade beslut h ar den all­ m änna behörigheten för högre utbildning i huvudsak lagts fast.

Direktiv för kompetenskommittén

I propositionen 1972: 84 angavs a tt fortsatt planerings- och utred­ ningsarbete var nödvändigt bl. a. i fråga om de särskilda förkunskaps­ kraven. I enlighet med Kungl. M aj:ts bemyndigande tillkallades den 30 juni 1972 sakkunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasie­ skolans kompetensvärde (kompetenskommittén).

Av direktiven för kom m ittén fram går a tt till grund för utrednings­ arbetet skall ligga vad som anförts i propositionen 1972: 84 samt riks-

1 Riksdagen 1973. 14 sami. N r 14— 15

dagens uttalanden i anslutning härtill. Huvuduppdraget för de sak­ kunniga anges vara a tt på grundval av statsm akternas beslut lägga fram förslag om särskilda förkunskapskrav, om urvalsregler samt om organisationen av antagningen och därmed sammanhängande problem. I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av ett nytt regelsystem skall enligt direktiven siktet vara inställt på m itten av 1970-talet. De sak­ kunnigas arbete bör därför planeras så att en proposition kan läggas fram till 1975 års riksdag.

Utskottet

I m otionen 1973: 1303 hemställs om en genomgripande omprövning av riksdagens i m aj 1972 fattade beslut i anledning av Kungl. M aj:ts i propositionen 1972: 84 framlagda förslag angående gymnasieskolans kompetensvärde, m. m.

Enligt utskottets mening h ar inte några omständigheter redovisats i m otionen eller i övrigt fram kom m it som bör föranleda den begärda omprövningen. U tskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1973: 1303.

Stockholm den 27 m ars 1973

P å utbildningsutskottets vägnar STIG A LEM Y R

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), W ikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), M årtensson (s), Richardson (fp), Jöns­ son i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s) och Nilsson i N orr­ köping (s).

Reservation

av herr N ordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

U tskottet anser a tt de riktlinjer som enligt direktiven till kompetens­ kom m ittén skall ligga till grund för kommitténs arbete kom m er att resultera i reformförslag som, om de genomförs, skulle få ödesdigra konsekvenser fram för allt för kvaliteten inom svenskt utbildningsväsen. D et är därför av största vikt a tt 1972 års riksdagsbeslut omprö­ vas. I m otionen 1973:1303 har enligt utskottets mening angivits rikt­ linjer som främ jar utarbetande av väl avvägda och ändamålsenliga kompetensregler och som även i övrigt pekar på lämpliga lösningar.

U tskottet stöder därvid sin uppfattning på de motiveringar och syn­ punkter som framfördes i motionen 1972: 1681. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet a tt riksdagen ger Kungl. M ajit till känna att kompetenskommitténs arbete bör grundas på i m otionen 1973: 1303 förordade riktlinjer. U tskottet hemställer a tt riksdagen med bifall till motionen 1973: 1303 som sin me­ ning ger Kungl. M ajit till känna vad utskottet anfört angående riktlinjer för kompetenskommitténs arbete.

Särskilt yttrande

av herrar W ikström (fp) och Richardson (fp): I direktiven till 1965 års kompetensutredning har förutsatts att »utgångsnivån för universitets- och högskolestudierna skall vara oföränd­ rad». Enligt propositionen 1972: 84 (s. 88) bör denna utgångspunkt alltjäm t gälla, vilket inte heller ifrågasatts av riksdagen (UbU 1972: 31, rskr 1972: 240). Vid behandlingen av den nyssnämnda propositionen framhöll vi emel­ lertid a tt det, för a tt principen om en oförändrad utgångsnivå i de efter­ gymnasiala studierna skall bli meningsfull och för att garantier skall finnas för a tt de studerande har en faktisk och inte bara formell behö­ righet för dessa studier, måste krävas att en linje eller kurs inte bara är »genomgången» utan också att den är genomgången med ett godtagbart resultat. I reservation anförde vi vidare a tt ett grupprelaterat betygs­ system ger ofullständig och osäker upplysning om elevernas kunskaper och färdigheter genom a tt elevgrupperna i gymnasieskolan ofta är för­ hållandevis små och starkt skiftande i fråga om prestationsnivå samt att avsaknaden av centrala prov på de tvååriga linjerna ytterligare försvå­ ra r en riktig bedömning. Principen om »en viss lägsta prestation som m otsvarar godtagbara kunskaper och färdigheter» borde därför enligt vår mening utgöra grundval för de nya kompetensreglerna.