Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till statistiska centralbyrån jämte motioner

Civilutskottets betänkande nr 11 år 1974 CU 1974:11

Nr 11

Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till statistiska centralbyrån jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Majit har i propositionen 1974: 1 bilaga 9 (finansdepartementet, s. 12—29) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1974/75 anvisa 1.

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser ett förslagsanslag av 110 764 000 kr.,

2. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1974:

105 av herr Helén m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga (yrkandet A 2) — hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att en kompletterande låginkomstutredning genomförs i enlighet med vad som anförts i motionen,

113 av herr Helén m. fl. (fp) vari — med hänvisning till motivering i motionen 1974: 105 såvitt nu är i fråga (yrkandet B) — hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts om välfärdsforskningen,

344 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att rullande totalprognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet utarbetas,

2. att en utvärdering av 1970 års folk- och bostadsräkning kommer till stånd i syfte att möjliggöra jämförelser av det faktiska utfallet mellan tillgång och behov på arbetskraft,

901 av herr Bengtsson i Landskrona (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att åtgärder vidtages för åstadkommande av en samordnad och utförligare arbetslöshetsstatistik,

1167 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1

Riksdagen 1974.19 sami. Nr 11

CU 1974:11

1. till statistiska centralbyrån för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 107 264 000 kr. i enlighet med vad i motionen sägs,

2. i skrivelse till Kungl. Majit hemställer om en utredning av statistiska centralbyråns verksamhet i syfte att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering,

1586 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Andersson i Nybro (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att en ny låginkomstutredning tillsätts senast 1975 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

A v giftsfinansiering

Frågan om avgiftsfinansiering av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet behandlas i 1966 års statsverksproposition (prop. 1966: 1, bil. 9 s. 22). I propositionen anförde chefen för finansdepartementet att det enligt hans mening kunde visa sig ändamålsenligt att i större utsträckning låta statistikkonsumenterna svara för kostnaderna för sådan statistik som utarbetas för speciella ändamål och som inte har större allmänt intresse.

Den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet redovisas numera under SCBis program Statistisk uppdragsverksamhet. Vidare omfattar programmet Teknisk uppdragsverksamhet avgiftsfinansierade arbeten såsom planering och genomförande av intervjuundersökningar, maskinell och manuell databehandling och programmering m. m. Anslagen för de båda programmen får i princip inte belastas. De båda programmen redovisade under sistlidna budgetår ett överskott. Civilutskottet behandlade i sina betänkanden CU 1972:6 och CU 1973: 1 motionsvis framförda krav om utredning av SCB:s verksamhet för att nå högre grad av avgiftsfinansiering av densamma. Mot bakgrund av det ovannämnda uttalandet avstyrkte utskottet motionerna både 1972 och 1973.

Till utskottets betänkande år 1973 var fogad en reservation (m) i vilken — med yrkande om bifall till motionen — anfördes att en ökad kommersialisering av SCB:s verksamhet borde undersökas.

Riksdagen avslog motionerna såväl 1972 som 1973.

Levnadsnivåundersökningar och välfärdsforskning

Låginkomstutredningen tillsattes i december 1965 och upphörde i oktober 1971. Utredningen gjorde i betänkandet Svenska folkets inkomster (SOU 1970: 34) en undersökning avseende inkomstförhållandena år 1966 syftande till att modifiera det skattepolitiska inkomstbegreppet i riktning mot ett fackligt-politiskt relevant perspektiv. Vidare gjorde utredningen i betänkandet Den svenska köpkraftsfördelningen 1967 (SOU

CU 1974:11

1971: 39) en undersökning som syftade till att modifiera det skattepolitiska inkomstbegreppet i riktning mot ett socialpolitiskt relevant perspektiv. I 15 publicerade rapporter i form av utkast till ett tredje betänkande — Svenska folkets levnadsförhållanden — planerade låginkomstutredningen att mäta välfärdens fördelning i reala termer som tillägg till de monetära begrepp som man arbetat med i de tidigare betänkandena. Syftet var att söka ge innehåll åt ett vidare välfärdsbegrepp •— det i den internationella litteraturen förekommande levnadsnivåbegreppet. Levnadsnivån avsågs redovisad genom s. k. levnadsnivåkomponenter. Följande komponenter skulle redovisas, nämligen Hälsa och vårdkonsumtion Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden Utbildning Ekonomiska resurser Politiska resurser Uppväxt- och familjeförhållanden Bostadsförhållanden Kost

Fritid och rekreation

På var och en av komponenterna ställdes frågor till ett representativt urval av befolkningen i åldern 15—75 år.

För att undersöka utvecklingen av forskningsarbetet inom låginkomstutredningen tillkallades i oktober 1971 en sakkunnig. Den sakkunnige avgav i september 1972 en rapport — Forskning om välfärden och dess fördelning i Sverige (Ds In 1972: 17). I rapporten föreslogs bl. a. att SCB och institutet för social forskning temporärt skulle gå samman i en beredning för välfärdsforskning i väntan på att huvudmannaskapet för välfärdsforskningen skulle lösas.

För att utvärdera låginkomstutredningen från åtgärdssynpunkt tillsattes i oktober 1971 en arbetsgrupp. Gruppen sammanställde ett kompendium över låginkomstutredning (Ds In 1971: 16) som offentliggjordes i december 1971. I september 1972 avgav gruppen en rapport över sitt arbete (Ds In 1972: 19).

Inom SCB pågår ett utvecklingsarbete inom projektet levnadsförhållandena i samhället. Vid årsskiftet 1971-1972 tillsattes vid SCB inom projektet arbetsgrupper för vardera välfärdskomponenterna hälsa, utbildning och sysselsättning för att bl. a. utveckla statistiska mått för dessa komponenter. Under våren 1973 företog SCB i samråd med institutet för social forskning en provundersökning omfattande komponenterna hälsa, utbildning, sysselsättning och ekonomiska resurser. SCB har i oktober 1973 i skrivelse till chefen för finansdepartementet lagt fram förslag om statistik över levnadsförhållandena i samhället. Det huvudsakliga målet med statistiken anger SCB vara att fortlöpande belysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter

CU 1974:11

som underlag för samhällsdebatt och reformarbete. SCB finner en konsumentförankrad ansats vid utvecklingen av ny statistik naturlig. En sådan ansats finner SCB vara av avgörande betydelse för möjligheterna att producera en värdefull och användbar statistik inom området. När det gäller statistik över levnadsförhållandena i samhället är SCB angelägen om nära samarbete med forskningen inom det sociala området. Särskilt bör i detta sammanhang framhållas institutet för social forskning. I samarbete med forskningsorganen finner SCB det självklart att verket i linje med riksdagens tidigare beslut kommer att ha ansvaret för statistikproduktionen med därtill hörande genomgång av bl. a. konsumentbehov och planeringsarbete. SCB framhåller att en statistisk belysning av välfärds- och fördelningsproblemen inte enbart kan ske genom utvecklande av särskilda undersökningar för att inhämta material om individerna i samhället. Bearbetningar och sammanställning av bl. a. administrativa register bidrar enligt SCB till den statistiska informationen på området.

Även om SCB finner det angeläget att snabbt komma i gång med löpande undersökningar om människors levnadsförhållanden valdes som ovan nämnts ett successivt utvecklande av statistiken, och man har alltså därför i provundersökningen under våren 1973 inriktat sitt arbete på de fyra välfärdskomponentema hälsa, utbildning, sysselsättning och ekonomi. Utvärderingen av provundersökningen beräknas vara avslutad så att möjligheter finns att andra halvåret 1974 påbörja reguljära mätningar av de i provundersökningen ingående komponenterna. Avsikten är att på basis av vunna erfarenheter ta upp ytterligare komponenter till utvecklingsarbete. Genom konsumentkontakter har bedömts viktigast att fortsätta med komponenterna boende och politiska resurser. Efter dessa torde komponenterna kost och sociala relationer, speciellt familjeförhållanden, böra undersökas. Utvecklingsarbete avseende de fyra nya komponenterna beräknas kunna starta första halvåret 1974 med sikte på provundersökning i april—maj 1975. Speciella insatser bör göras när det gäller komponenten boende vilken bör ingå i de löpande undersökningar i full skala som föreslås starta andra halvåret 1974. I nästa komponentomgång kan enligt SCB ingå komponenterna fritid, fred och säkerhet, transporter och kommunikationer samt fysisk miljö. SCB räknar i anslagsframställning för budgetåret 1974/75 med två alternativ avseende den statistik över levnadsförhållandena i samhället som beräknas påbörjas nästa budgetår. Huvudalternativet med ett urval om ca 12 000 personer har kostnadsberäknats till totalt 2,9 milj. kr. varav 400 000 kr. begärs som överskridande för innevarande budgetår för att påbörja arbetet med undersökningen. För genomförande av provundersökningen avseende komponenterna boende, kost, sociala relationer och politiska resurser begär SCB 300 000 kr. för nästa budgetår.

CU 1974:11

5 Kungl. Maj:t uppdrog i september 1973 åt institutet för social forskning att i samråd med SCB inkomma med förslag om den fortsatta välfärdsforskningens inriktning på olika välfärdskomponenter. Institutet har i skrivelse i oktober 1973 till chefen för inrikesdepartementet redovisat uppdraget.

Institutets förslag vad gäller inriktningen på olika välfärdskomponenter innebär i huvudsak en uppföljning av låginkomstutredningens ovan refererade levnadsnivåbegrepp men med vissa förändringar i inriktningen på de olika komponenterna och med tillägg av komponenterna transporter/kommunikationer samt fred och säkerhet. Institutet föreslår en serie intervjuundersökningar upplagda så att tillstånd och förändring på alla komponenter kan rapporteras årsvis på ett enhetligt och sammanhållet sätt. Nästa undersökningsomgång skulle få formen av en tvåårig försöksperiod, under vilken de teoretiska och politiska problemen förknippade med mätningarna utreds, mätinstrumenten utprovas och datainsamlingsapparaten trimmas in. Undersökningarna bör dock få karaktären av fullskaleförsök. Institutet föreslår vidare att den av låginkomstutredningen år 1968 genomförda levnadsnivåundersökningen upprepas våren 1974. Vid rapporteringen av kommande undersökningsomgång och med utgångspunkt i den internationella forskningsutvecklingen är det enligt institutets mening mycket angeläget att ägna stor uppmärksamhet åt frågan hur förslaget om årsvisa sociala rapporter skall kunna konkretiseras.

Institutet för social forskning och statistiska centralbyrån är således överens om att en forskning bör ske beträffande ett antal välfärdskomponenter som redovisas i verkens respektive skrivelser i ärendet och att statistik bör läggas upp löpande och intermittent för att ge statistisk information om de olika komponenterna. När det gäller själva uppläggningen och inriktningen av arbetet finns olikheter mellan de båda myndigheternas uppfattning.

Finansministern förordar i statsverkspropositionen (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 25) den av SCB föreslagna tekniken dvs. successiv utveckling och utvärdering rörande olika komponenter i nära samarbete med berörda konsumenter samt att de av SCB föreslagna löpande undersökningarna under budgetåret 1974/75 genomförs. Medel har beräknats för ett urval om 12 000 personer. Den planerade provundersökningen våren 1975 har beaktats vid medelsberäkningen, men undersökningen bör utföras först sedan ytterligare underlag redovisats och Kungl. Maj:t tagit ställning till vilka komponenter som bör ingå.

Kungl. Maj:t uppdrog i februari 1974 åt institutet för social forskning att genomföra den av institutet ovan föreslagna upprepningen av 1968 års levnadsnivåundersökning. Tanken är att årets undersökning skall upprepas på ett så likartat sätt som möjligt för att erhålla jämförbarhet mellan de intervjuuppgifter som insamlas 1974 med dem som insamlades 1968.

CU 1974:11

6 I januari 1971 tillsatte socialministern en särskild utredningsgrupp inom samarbetskommittén för social forskning. Gruppen hade till uppgift att analysera behov, resursfördelning och inriktning av den sociala sektorns forskning och utvecklingsarbete samt forskningens och utvecklingsarbetets roll i den sociala sektorns planering. Gruppen — som slutförde sitt arbete i december 1973 — har avgivit två delrapporter (Ds S 1973: 1, DsS 1973:8). Utredningsgruppen visade på behovet av ökad samordning och förstärkning av forsknings- och utvecklingsarbetet inom socialdepartementets område. Vidare föreslog gruppen att en delegation skulle inrättas med uppgift att bl. a. svara för en samlad bedömning av olika projekt i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn.

Socialministern tar i årets statsverksproposition (prop. 1974: 1, bil. 7 s. 18—21) upp utredningsgruppens förslag. I propositionen anförs att i delegationen bör ingå företrädare för statliga och kommunala organ inom den sociala sektorn, för socialvården på fältet och för forskningen.

I folkpartiets partimotion 1974: 105, yrkandet B, hemställs att riksdagen beslutar ge den ovan nämnda delegationen parlamentarisk sammansättning. Motionen har i denna del hänvisats till socialutskottet. I folkpartiets partimotion 1974: 113, yrkandet B, som behandlas i detta betänkande, hemställs — med hänvisning till motionen 1974: 105 — att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om välfärdsforskningen. Det framhålls att delegationen med den i motionen föreslagna sammansättningen bör få inflytande på valet av komponenter i SCB:s provundersökning som avses bli utförd under våren 1975.

Frågor som berör välfärdsforskning, levnadsnivåundersökningar och därmed sammanhängande frågor har tidigare behandlats av riksdagen bl. a. på grund av betänkandena FiU 1971: 39, InU 1972: 8, CU 1972: 6 samt UbU 1973: 10. Vid årets riksdag har väckts motioner (1974: 934, 1195 och 1199) som tar upp mätmetoder för ekonomisk utveckling. Motionerna har hänvisats till finansutskottet som ännu ej behandlat dem.

Arbetsmarknadsstatistik m. m.

Statistik på arbetsmarknadsområdet publiceras av såväl SCB som arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). De av SCB genomförda arbetskraftsundersökningarna (AKU) avser att belysa sysselsättningsläget för hela befolkningen. Uppgifterna avser sysselsättningsförhållanden under den vecka i vilken den 15:e infaller och inhämtas genom intervjuer med slumpmässigt utvalda personer i åldern 14—74 år med separat publicering för åldersgruppen 16—74 år. Undersökningar utfördes t. o. m. 1969 kvartalsvis (febr., maj, aug., nov.) av SCB.

T. o. m. februari 1963 intervjuades vid varje undersökning omkring 6 500 personer och under tiden maj 1963—november 1969 ca 12 000 personer vid varje undersökning. Fr. o. m. januari 1970 utför statistiska

CU 1974:11

centralbyrån en arbetskraftsundersökning varje månad varvid ca 18 000 personer intervjuas per undersökning. Nedan följer vissa definitioner som används i AKU.

1. En person säges vara sysselsatt om han under mätveckan antingen

a) arbetat minst en timme som avlönad arbetstagare eller egen företagare, b) arbetat minst 15 timmar som oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som han bor tillsammans med, eller c) innehaft anställning eller arbete som egen företagare men varit tillfälligt frånvarande.

2. En person betecknas arbetslös om han under mätveckan ej varit sysselsatt och antingen a) sökt arbete eller avvaktat resultat av någon åtgärd som han vidtagit under de senaste 60 dagarna för att få arbete,

b) avvaktat återanställning i arbete från vilket han permitterats utan lön, c) avvaktat nytt arbete med början inom 30 dagar eller d) skulle ha sökt arbete ifall han inte varit tillfälligt sjuk.

3. En person tillhör kategorin i arbetskraften om han är antingen sysselsatt eller arbetslös.

4. En person tillhör kategorin ej i arbetskraften om han ej tillhör kategorin i arbetskraften.

5. En sysselsatt person för vilken a) eller b) enligt definition 1 gäller säges vara i arbete.

6. En sysselsatt person för vilken c) enligt definition 1 gäller säges vara tillfälligt frånvarande från arbetet.

7. Som latent arbetssökande räknas personer ur kategorin ej i arbetskraften som uppgett att de skulle sökt arbete under mätveckan om de ansett sig kunna få lämpligt sådant på bostadsorten.

8. Med heltidsarbete avses arbete omfattande 35 timmar eller mer per vecka.

9. Arbete omfattande 1—34 timmar per vecka benämns deltidsarbete.

Undersökningsresultaten i AKU gäller i första hand uppdelningar efter kön, civilstånd, ålder, yrke, näringsgren och region m. m.

Den tabellplan som för närvarande ligger till grund för redovisningen har fastställts efter samråd med konsumenter av statistiken i fråga, bl. a. AMS, inrikes- och finansdepartementen samt arbetsmarknadens organisationer.

Resultaten redovisas kontinuerligt i första hand i de två SCB-publikationerna Statistiska meddelanden (SM), undergrupp Arn, och Statistiska tabeller från SCB (råtabeller). Den senare publikationen utgörs av maskinlistor i häftad form och kan erhållas efter särskild överenskommelse med SCB. Separata publikationer tas i båda fallen fram för resultaten från varje månads undersökning, de genomsnittliga resultaten av varje kvartals tre undersökningar och årsmedeltal. Dessutom publiceras i SM-serien dels årligen AKU-resultat som anpassats till de i folk- och bostadsräkningarna använda definitionerna, dels med några års mellanrum AKU-resultat i tidsserieform från 1961 och framåt.

Resultatredovisningen i SM, liksom i nämnda råtabeller, avser be -

CU 1974:11

folkningen i åldrarna 16—74 år. I råtabellerna ingår dessutom för varje enskild månad uppgifter om personer i åldrarna 14—15 år.

Viss redovisning av AKU-resultat sker för närvarande även i serierna Arbetsmarknadsstatistik och Meddelanden från utredningsbyrån, som ges ut av AMS. Dessutom redovisas vissa huvuddata från AKU kontinuerligt i tidskriften Allmän månadsstatistik och i Statistisk årsbok, som båda ges ut av SCB. Det kan nämnas att viss regional redovisning, exempelvis i kommunala årsböcker, förekommer.

En första presentation av några viktiga resultat från varje månadsundersökning sker i form av ett pressmeddelande som utarbetas så snart resultat föreligger.

Arbetsmarknadsstatistiken som framställs av AMS infördes i juli 1955. Uppgifterna avser förhållandena första helgfria dagen i den vecka då den 15:e infaller. I princip medtas samtliga på räkningsdagen anmälda arbetslösa som under den vecka som börjar nämnda dag haft kontakt med arbetsförmedlingen och som konstaterats vara arbetslösa räkningsdagen. Vid arbetslöshetsräkningama inhämtas även uppgifter om vid arbetsförmedlingen anmälda medlemmar av erkänd arbetslöshetskassa, som under räkningsveckan hade korttidsarbete på grund av driftinskränkning vid de företag där de var sysselsatta.

I SCB:s anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anförs (s. 63) att en viktig fråga som varit föremål för särskild utredning inom SCB, och som f. n. diskuteras mellan AMS och SCB, gäller möjligheterna att få förbättringar till stånd beträffande det otillfredsställande förhållandet att det f. n. finns två olika statistikserier över arbetslösheten, SCB:s arbetskraftsundersökningar och AMS:s arbetslöshetsräkningar, vilka publiceras månadsvis av de båda verken var för sig och vid olika tidpunkter. Frågan har också behandlats inom expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik, i vilken de mest betydelsefulla konsumenterna ingår. En samordning av publiceringen av resultaten från de båda statistikkällorna, för att därigenom minska riskerna för missförstånd och feltolkningar, hör till de åtgärder som i första hand föreslagits. Behov av ytterligare insatser vad gäller samordnings- och informationsproblemen inom arbetsmarknadsstatistiken kan enligt SCB förutses för de närmaste åren.

SCB begär i statsverkspropositionen (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 17) medel för en utökning av urvalet för en förbättrad regional redovisning, för en utvidgad belysning av den latenta arbetskraften samt för en utökad analys och utvärdering. Finansministern beräknar medel för de två sistnämnda projekten men ej för ett utökat urval (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 25).

Civilutskottet behandlade i betänkandet CU 1973: 1 en motion (s) om översyn av arbetslöshetsstatistiken. Efter att ha redogjort för syftet med AKU och redovisat ställningstaganden i 1973 års statsverksproposition om förslag till medelsanvisning för att höja kvaliteten på AKU anförde utskottet.

CU 1974:11

9 Vidare föreslår SCB att en arbetsmarknadsstatistisk årsbok startas. Därmed skulle ökade möjligheter ges att tillrättalägga och sammanställa arbetsmarknadsstatistik och att underlätta jämförelser mellan olika statistikgrenar. Boken bör kunna ge en samlad, översiktlig aktuell och lättillgänglig information om arbetsmarknaden samt presentera statistikproducenter och statistikgrenar inom området. Finansministern räknar med 100 000 kr. för årsboken.

Den i motionen upptagna frågan om en bättre och mera täckande sysselsättningsstatistik är alltså föremål för uppmärksamhet inom SCB. Med de ställningstaganden som gjorts i årets statsverksproposition torde det bli möjligt att förbättra arbetsmarknadsstatistiken i av motionärerna önskad riktning, varför något riksdagens initiativ i frågan inte är motiverat. Motionsyrkandet avstyrks.

Motionen avslogs av riksdagen.

Beträffande prognoser på arbetsmarknadsområdet föreslår SCB i anslagsframställningen att undersökningar utförs så att man kan studera hur utbudet av långtidsutbildad arbetskraft påverkar förhållandena för dem som redan finns på arbetsmarknaden med kortare grundutbildning samt vad som händer de långtidsutbildade efter viss tid på arbetsmarknaden.

SCB föreslår en utvidgning av s. k. individorienterade framtidsstudier som gör det möjligt att bedöma alternativa framtida möjligheter i fråga om arbetsmarknads- och utbildningsförhållanden. Chefen för finansdepartementet beräknar inte medel för studierna.

Civilutskottet har åren 1971, 1972 och 1973 behandlat motioner angående prognosverksamheten på arbetsmarknadens område (CU 1971: 6, CU 1972: 6, CU 1973: 1). I 1973 års betänkande anförde utskottet.

Åtgärder för att förstärka, samordna och förbättra prognosverksamheten på arbetsmarknadens område föreslås i motionerna 1973: 57 och 872. I motionerna föreslås även att prognoserna utnyttjas för rullande planering av arbetskraftsresurserna. I den förstnämnda motionen nämns bl. a. de prognoser som SCB gjort för 1968 års utbildningsutrednings (U 68) räkning. Dessa prognoser kommer enligt vad utskottet erfarit att publiceras under våren 1973. I samma motion anförs vidare att prognoserna som sådana aldrig får tas till intäkt för någon styrning från samhället av utbildningsbud och arbetsmarknadsbehov. SCB har i petria för budgetåret 1973/74 föreslagit att arbetskraftsmodeller för hela arbetsmarknaden liknande dem som utförts för U 68 skall utföras med bl. a. uppgifter från 1970 års folk- och bostadsräkning som underlag. Finansministern har inte beräknat medel för ändamålet.

Enligt utskottets mening bör man avvakta och utvärdera det arbete som gjorts för U 68:s räkning. Dessförinnan bör alltså inte ställning tas till om prognoserna skall utföras med 1970 års folk- och bostadsräknings material som grund. Härav följer att nu ej heller bör bedömas prognosernas omfattning, precisering och periodicitet. I denna fråga vill utskottet slutligen understryka att arbetskraftsprognoser inte i sig bör styra den enskildes önskan om viss — teoretisk eller praktisk — utbildning. Mot bakgrund av vad ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 1973: 57 och 872.

CU 1974:11

10 Utskottet

Låginkomstutredningen gjorde år 1968 en s. k. levnadsnivåundersökning. I motionerna 1974: 105 (fp), yrkandet A 2, och 1974: 1586 (c) hemställs att en ny låginkomstutredning tillsätts. Utredningen skulle få i uppdrag att utföra en ny levnadsnivåundersökning. I februari år 1974 fick institutet för social forskning Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra en av institutet föreslagen upprepning av 1968 års undersökning. Den nu aktuella undersökningen avses genomförd under år 1974. Tanken är att årets undersökning skall upprepas så likt 1968 års som möjligt för att erhålla jämförbarhet dem emellan.

De i motionerna framförda förslagen om en ny levnadsnivåundersökning har tillgodosetts genom det ovan nämnda beslutet varför förslagen i motionerna avstyrks. Utskottet har därvid förutsatt att åtgärder vidtas som möjliggör publicering av undersökningsresultaten.

I motionen 1974: 113 (fp) (yrkandet B) hemställs — med hänvisning till motionen 1974: 105 — att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om välfärdsforskningen. I motionen framhålls att i den av chefen för socialdepartementet föreslagna delegationen (prop. 1974: 1, bil. 7, s. 18—21) med uppgift att bl. a. svara för en samlad bedömning av forskning och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn torde böra ingå representanter för riksdagspartierna samt att delegationen i denna sammansättning borde få inflytande på valet av de välfärdskomponenter som skall ingå i en av statistiska centralbyrån (SCB) planerad provundersökning år 1975.

Motionen 1974: 105 (fp) behandlas i vad avser sammansättningen av delegationen av socialutskottet. Motionen har såvitt nu är i fråga ännu ej behandlats av riksdagen.

Vad beträffar yrkandet att delegationen — med representanter för partierna — skulle få inflytande på valet av välfärdskomponenter i den av SCB föreslagna provundersökningen kan framhållas att SCB genom konsumentkontakter har införskaffat information om vilka komponenter som anses böra ingå. Dessa kontakter har givit vid handen att de fyra komponenterna boende, politiska resurser, kost och sociala relationer, speciellt familjeförhållanden, bör undersökas. Speciella insatser bör göras avseende boendekomponenten så att denna kan ingå i de löpande undersökningar i full skala angående människors levnadsförhållanden vilka SCB föreslår skall starta under andra halvåret 1974.

Oavsett riksdagens beslut om delegationens sammansättning finner utskottet det av SCB konsumentförankrade tillvägagångssättet vid utväljandet av komponenter uppfylla rimliga anspråk på grundlighet. Enligt utskottets mening borde vidare den information som konsumentkontakterna givit utgöra ett tillfredsställande underlag för bedömning

CU 1974:11

av frågan om vilka nya komponenter som skall undersökas. Motionen 1974: 113 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I motionen 1974: 901 (s) hemställs bl. a. om åtgärder för att åstadkomma förbättrad arbetslöshetsstatistik. Motionären anför att varken de av SCB utförda arbetskraftsundersökningarna (AKU) eller den av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) framställda arbetsmarknadsstatistiken ger detaljerade uppgifter om de arbetslösa önskar hel- eller deltid, de arbetssökandes ålder samt hur många av de arbetssökande som redan är folkpensionärer.

Med den av SCB tillämpade åldersgrupperingen i AKU är det möjligt att få uppgifter om hur många sysselsatta och arbetslösa personer som redan är folkpensionärer. Statistiken ger vidare upplysning om hur många personer som är 65, 66 eller 67 år. Utskottet vill vidare erinra om att medel i årets statsverksproposition (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 25) beräknas för en utvidgad belysning av den latenta arbetskraften samt för en utökad analys och utvärdering av AKU. Genom förslagen i statsverkspropositionen torde goda möjligheter föreligga att ytterligare förbättra arbetsmarknadsstatistiken i av motionären önskad riktning. Motionen kan i denna del förutsättas bli tillgodosedd utan någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1974: 901 (s) förs även fram förslag om åtgärder för att åstadkomma en samordnad arbetslöshetsstatistik. Motionären finner det mycket angeläget med en samordnad presentation av de båda arbetslöshetsstatistiska serierna.

Frågan om en samordning har behandlats inom expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik. Enligt vad utskottet erfarit kommer en gemensam publicering att ske fr. o. m. andra halvåret 1974. Eftersom de av motionären upptagna frågorna torde komma att lösas i en nära framtid avstyrks motionen 1974: 901 (s).

Förslag om totala arbetsmarknadsprognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet begärs i motionen 1974: 344 (fp).

De prognoser SCB gjorde för 1968 års utbildningsutrednings räkning och som publicerades år 1973 avsåg den totala arbetskraftens fördelning på näringsgren och yrke. Beräkningarna för framtida efterfrågan grundas på långtidsutredningens kalkyler över sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar. De gjorda beräkningarna innefattar alltså i motionen begärda totalprognoser varför motionen 1974: 344 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I motionen 1974: 344 (fp) begärs även utvärdering av 1970 års folkoch bostadsräkning (FOB) för att möjliggöra jämförelser av det faktiska utfallet mellan tillgång på och behov av arbetskraft. Inom prognosinstitutet vid SCB har gjorts beräkningar av förändringen i näringsgrenarna. Läget år 1965 har därvid framskrivits i femårsperioder till år

CU 1974:11

1980 varvid antaganden om avgång och yrkesbyten studerats. SCB gör f. n. en uppföljning av beräkningen 1965—1970 bl. a. mot bakgrund av FOB 1970.

Eftersom den i motionen föreslagna utvärderingen redan utförts avstyrker utskottet motionen 1974: 344 (fp) även i denna del.

I motionen 1974: 1167 (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, om en utredning av verksamheten vid SCB för att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering.

Riksdagen avslog på förslag av civilutskottet såväl år 1972 som 1973 ett motsvarande yrkande. Den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet redovisas under SCB:s program Statistisk uppdragsverksamhet. Vidare omfattar programmet Teknisk uppdragsverksamhet avgiftsfinansierade arbeten såsom planering och genomförande av intervjuundersökningar, maskinell och manuell databehandling och programmering m. m. I 1966 års statsverksproposition (prop. 1966: 1 bil. 9 s. 22) behandlades frågan om avgiftsfinansiering av SCB:s verksamhet. Chefen för finansdepartementet anförde därvid att det enligt hans mening kunde visa sig ändamålsenligt att i större utsträckning låta statistikkonsumenterna svara för kostnader för statistik som utarbetas för speciella önskemål och som inte har större allmänt intresse.

Mot bakgrund av det i 1966 års statsverksproposition gjorda uttalandet och den avgiftsfinansiering av SCB:s verksamhet som förekommer finner utskottet inte heller i år skäl förorda den i motionen 1974: 1167 (m) föreslagna utredningen.

I årets statsverksproposition (prop. 1974: 1 bil. 9 s. 12—27) har chefen för finansdepartementet beräknat delposten utvecklingsarbete under anslaget Statistik, register och prognoser för budgetåret 1974/75 till 8,5 milj. kr. I motionen 1974: 1167 (m) yrkas att delposten utvecklingsarbete för nästa budgetår skall minskas med 3,5 milj. kr. i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen. Exempel ges i motionen på projekt som bör uppskjutas till kommande år.

Utskottet som i likhet med motionärerna anser att Kungl. Maj:t liksom hittills efter förslag av SCB bör fastställa dispositionsplanen beträffande utvecklingsarbete finner inte skäl frångå förslaget i statsverkspropositionen, varför motionen såvitt nu är i fråga avstyrks.

Beträffande anslag i övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande ny låginkomstutredning att riksdagen avslår motionerna 1974: 105, yrkandet A 2, och 1586,

2. beträffande välfärdsforskning att riksdagen avslår motionen 1974: 113, yrkandet B,

3. beträffande arbetslöshetsstatistik att riksdagen avslår motionen 1974: 901,

CU 1974:11

4. beträffande arbetsmarknadsprognoser att riksdagen avslår motionen 1974: 344, yrkandet 1,

5. beträffande utvärdering av 1970 års folk- och bostadsräkning att riksdagen avslår motionen 1974: 344, yrkandet 2,

6. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen avslår motionen 1974: 1167, yrkandet 2,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974: 1167, yrkandet 1, till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 110 764 000 kr.,

8. att riksdagen för budgetåret 1974/75

a. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1974

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Högström (s), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i Trelleborg (s) och Strömberg i Botkyrka (fp).

Reservationer

1. beträffande välfärdsforskning av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Oavsett riksdagens” och på s. 11 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse: Den av SCB tillämpade konsumentförankrade ansatsen vid utväljandet av komponenterna anser utskottet bör kompletteras så att representanter för riksdagspartierna får möjlighet att påverka komponentvalet. Frågan om huruvida parlamentariker skall ingå i den av chefen för socialdepartementet föreslagna delegationen för forskning och utveckling m. m. inom den sociala sektorn prövas i annan ordning. Skulle delegationen ges parlamentariskt innehåll bör parlamentarikerna även delta i valet av välfärdskomponenter. Förslaget i motionen 1974: 113 (fp) såvitt nu är i fråga tillstyrks alltså.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

CU 1974:11

2. beträffande välfärdsforskning att riksdagen bifaller motionen 1974: 113, yrkandet B,

2. beträffande utredning om avgiftsfinansiering av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”föreslagna utredningen” bort ha följande lydelse:

Det i 1966 års statsverksproposition gjorda uttalandet finner utskottet tillfredsställande. Uttalandet bör tjäna som utgångspunkt för den i motionen 1974: 1167 (m) begärda utredningen. Utskottet som är medvetet om SCB:s strävan att avgiftsfinansiera delar av statistikverksamheten finner det liksom motionärerna väl motiverat att en utredning utförs. Den föreslagna utredningen bör kunna ge besked om möjligheter finns att överföra ytterligare grenar av statistikproduktionen till den avgiftsfinansierade sektorn. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1167, yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet som” och slutar med ”fråga avstyrks” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet att flera av utvecklingsprojekten kan senareläggas. I motionen har exempel givits på arbeten som enligt utskottets mening utan alltför stora olägenheter kan uppskjutas. Utskottet anser därför liksom motionärerna att den nu behandlade delposten bör kunna minskas med 3,5 milj. kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Motionen 1974: 1167 (m) tillstyrks alltså såvitt nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974: 1167, yrkandet 1, till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 107 264 000 kr.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740059

■■