Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk

Civilutskottets betänkande nr 16 år 1974

CU 1974:16

Nr 16

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk.

Motionen

I motionen 1974:343 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring av fastighetsbildningslagen att möjlighet ges att nybilda deltidsjordbruk där det med hänsyn till ortens förhållanden föreligger ett behov av sådan nybildning.

Gällande bestämmelser

I fastighetsbildningslagen (FBL) 3 kap. 5 § slås fast att jordbruksfastighet för att anses lämpad för sitt ändamål skall ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger tillfredsställande lönsamhet hos det företag som skall bedrivas på fastigheten. Om skogsbruksfastighet stadgas i samma lagrum att den för att anses lämpad för sitt ändamål skall ha sådan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift. Om undantag från huvudregeln stadgas i 3 kap. 9 § FBL. Enligt undantagsbestämmelsen får fastighetsbildning äga rum även om fastighet som nybildas eller ombildas inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål såvida fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning inte motverkas.

I kungörelsen (1967:453, ändrad senast 1971:382) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. stadgas (5 §) att statligt stöd utgår till enskild person som har för avsikt att driva eller som driver jordbruk eller skogsbruk. Statligt stöd till enskild som ej driver men som har för avsikt att driva jord- eller skogsbruk utgår ej om han kan antas ha sin huvudsakliga sysselsättning av annan verksamhet än jordbruk eller skogsbruk (6 §). Statligt stöd lämnas ej till stödjordbruk eller annat deltidsjordbruk (9 §).

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till FBL (prop. 1969:128, 3LU 1970:35) väcktes motioner i vilka frågan om nybildning av stödjordbruk togs upp. Härvid anförde tredje lagutskottet bl. a.:

Med stödjordbruk menar man ett jordbruk som ger brukaren och hans familj endast ett mindre bidrag till deras försörjning. Sådant jordbruk får enligt 19 kap. 3 § lag om delning av jord på landet (JDL) bildas om det med hänsyn till ortens förhållanden kan antas att brukaren varaktigt kan

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 16

CU 1974:16

erhålla en tillfredsställande bärgning genom kroppsarbete i annans tjänst m. m.

Enligt vad departementschefen anför i motiveringen bör nybildning av stödjordbruk inte längre få förekomma. Departementschefen framhåller att nybildning under senare år förekommit bara i obetydlig omfattning. Antalet stödjordbruk är emellertid alltjämt mycket stort. Allmänt sett föreligger därför inte något behov av bestämmelser som medger att stödjordbruk bildas. Det tyngst vägande skälet är enligt departementschefens uppfattning dock att stödjordbruken inte är förenliga med den numera antagna jordbrukspolitiska målsättningen. Ändringar i fråga om befintliga stödjordbruk kan ske med stöd av bestämmelserna angående undantag från de lämplighetskrav som FBL innehåller.

Den nu i korthet lämnade redogörelsen visar att redan de befintliga mindre jordbruken kämpar med stora svårigheter och att många av dem inte kan väntas stå sig i konkurrensen med andra näringar. Ytterst beror denna utveckling på att investeringar i mindre enheter inte är lönsamma från företagsekonomisk synpunkt. Enligt utskottets mening är situationen härvidlag nu sådan att planer på nyetablering av stödjordbruk med sikte på kostnadstäckning och skälig förräntning av insatt kapital måste anses som orealistiska. I den mån efterfrågan på denna typ av fastigheter alltjämt föreligger täcks den mångfalt av det utbud som enligt vad ovan sagts är att vänta. Någon brist på lämpliga objekt för den som vid sidan av annan verksamhet önskar driva en begränsad jordbruksdrift bör därför inte föreligga.

Mot utskottets ställningstagande reserverade sig två av utskottets tre folkpartiledamöter som ansåg att fastighetsbildning för stödjordbruk borde kunna tillåtas om jorden ej erfordrades för förstärkning av intilliggande jordbruk. Riksdagen följde utskottet.

Vid 1973 års riksdag behandlades motionen 1973:873 med motsvarande yrkande som i den nu föreliggande motionen. Civilutskottets majoritet avstyrkte motionen — vilken avslogs av riksdagen — och yttrade (CU 1973:16) bl. a. följande:

Enligt utskottets mening finns det — mot bakgrund av gällande principer för jordbruksrationaliseringen — inte skäl tillstyrka motionsförslaget om ändring i FBL i syfte att möjliggöra nybildning av deltidsjordbruk. Utskottet vill erinra om de undantagsbestämmelser från lämplighetskraven i FBL enligt vilka fastighetsbildning under vissa förutsättningar kan äga rum även om nybildad fastighet inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Utskottet finner således inte skäl tillstyrka bifall till motionen.

I reservation föreslog utskottets folkpartiledamöter och en av dess ledamöter från moderata samlingspartiet att riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t till känna följande:

Som motionärerna anför kan det finnas skäl att nybilda deltidsjordbruk. Motionärerna nämner som exempel härpå jordbrukare som önskar övergå till industriarbete men vill behålla en del av sin gård för att genom jordbruksarbete på fritid få ett inkomsttillskott. Ytterligare skäl för deltidsjordbruk nämns i motionen.

Utskottet anser det — i likhet med motionärerna — önskvärt att FBL

CU 1974:16

ändras så att möjligheten att nybilda deltidsjordbruk införs i lagen. Nybildning skall endast få förekomma när behov därav finns med hänsyn till ortens förhållanden. Nybildningen skall självfallet inte få hindra eller försvåra en strukturomvandling till bärkraftiga jordbruk. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Jordbruksutskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om stöd för deltidsjordbruk m. m. Som motivering för avstyrkande av — och sedermera riksdagens avslag på — motioner om rationaliseringsstöd till deltidsjordbruk anfördes (JoU 1973:16, s. 4):

Sedan år 1967 gäller att tillkomsten och fortvaron av deltidsjordbruk, vars innehavare har sin huvudsakliga sysselsättning utanför jord- och skogsbruksnäringen, inte skall främjas genom ekonomiskt stöd. I motionerna 1973:323, 1973:329 och 1973:1388 framläggs förslag som syftar till sådan ändring av bestämmelserna att rationaliseringsstöd åter skall kunna utgå till deltidsjordbruk. Även i motionen 1973:241, vartill hänvisas i den till jordbruksutskottet remitterade motionen 1973:773 (JoU 1973:15), görs uttalanden till förmån för en sådan ändring. I motionen 1973:340 föreslås att rationaliseringsstöd skall kunna utgå till deltidsjordbruk inom landets skärgårdsområden.

Beträffande förslagen om att generellt införa rationaliseringsstöd till deltidsjordbruk får utskottet i likhet med tidigare år uttala att för rationaliseringsverksamheten tillgängliga statliga resurser bör inriktas på uppbyggnad av enheter av sådan storlek, att det finns möjligheter att vid dem på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig produktion. Ett jordbrukspolitiskt stöd till deltidsjordbruk, som endast ger ett mindre bidrag till brukarens försörjning, skulle f. ö. inte nämnvärt förbättra dennes inkomst. Utskottet kan inte finna att i föreliggande motioner anförts sådana skäl som motiverar att riksdagen ändrar inställning till frågan om stöd åt deltidsjordbruken. Ifrågavarande förslag i motionerna 1973:323, 1973:329 och 1973:1388 avstyrks således av utskottet.

Reservanter (c, fp, m) förordade att stödmöjligheter öppnades och anförde:

Enligt gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken lämnas statligt rationaliseringsstöd normalt endast till jordbruksföretag vars jordbruksdrift är eller inom en nära framtid kan göras effektiv och rationell. Från denna utgångspunkt finns det enligt utskottets mening starka skäl för att stöd ges även till deltidsjordbruk, vid vilken företagsform driften med hjälp av modern teknik lika väl som vid andra jordbruk kan göras effektiv. Det är även från flera synpunkter av värde att på landsbygden ha kvar nu ifrågavarande bebyggelse och befolkning. Genom kombinationen med jordbruk kan det vidare bli möjligt för hantverkare och andra yrkesutövare att få en god försörjning. Utskottet finner det således angeläget, att möjlighet öppnas att ge statligt ekonomiskt stöd till rationalisering av deltidsjordbruk. 1972 års jordbruksutredning bör få i uppdrag att utforma förslag till de närmare riktlinjerna för detta stöd.

I jordbruksutskottets betänkanden JoU 1973:1 (s. 8-9) och 1973:16 (s. 4) behandlades motioner om ett utvidgat regionalpolitisk! jordbruksstöd. Riksdagen beslöt i enlighet med det i denna del enhälliga betänkandet JoU 1973:1 att överlämna motioner, även innefattande frågan om här nämnt regionalpolitisk! stöd för deltidsjordbruk, till

CU 1974:16

4 Kungl. Maj:t för att tas under övervägande av 1972 års jordbruksutredning. I betänkandet JoU 1973:16 hänvisades till nämnda beslut.

Till jordbruksutskottet har hänvisats motionerna 1974:125 (fp), 507 (c), 515 (m), 811 (c, m), 1098 (fp) och 1100 (c) rörande bl. a. stöd för deltidsjordbruk.

Utskottet

Jordbruksutskottet har denna dag (JoU 1974:6) förordat att motioner angående stöd till deltidsjordbruk m. m. överlämnas till 1972 årsjordbruksutredning.

Enligt civilutskottets mening bör även den i motionen 1974:343 aktualiserade frågan om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk beredas på likartat sätt. Utskottet förordar att motionen överlämnas till jordbruksutredningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionen 1974:343 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 19 mars 1974

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Högström (s), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i Trelleborg (s) och Strömberg i Botkyrka (fp).

GOTAB 74 5987 S Stockholm 1974