Bet. 1974:CU33

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren

Typ: Betänkande
Datum: 1974-10-16
Källa: data.riksdagen.se

Civilutskottets betänkande nr 33 år 1974 CU 1974:33

Nr 33

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Motionen

I motionen 1974:345 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs att riksdagen åt Kungl. Maj:t uppdrar att efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren och hans kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.

Nuvarande förhållanden m. m.

Enligt instruktionen för civilbefälhavare (SFS 1970:363) indelas Sverige i sex civilområden. För varje civilområde utser Kungl. Maj:t en civilbefälhavare, vilken såsom högsta civila totalförsvarsmyndighet inom civilområdet i krig skall verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. Därvid har civilbefälhavaren att i samråd med militärbefälhavaren verka för samordning mellan det civila och militära försvaret. Civilbefälhavaren skall ägna särskild uppmärksamhet åt frågor som hänger samman med civilförsvaret, hälso- och sjukvården, det psykologiska försvaret, polisväsendet, transportväsendet, arbetsmarknadsväsendet samt vägväsendet. I fred skall han bl. a. samordna planläggningen inom civilområdet mellan de civila myndigheterna och organen inbördes samt mellan dessa och de militära myndigheterna.

Enligt instruktionen för militärbefälhavare (SFS 1968:412) leder han bl. a. försvaret av militärområdet samt mobiliseringsförberedelser och mobilisering. Vidare skall han samordna krigsmaktens verksamhet med den verksamhet som bedrivs av övriga myndigheter och institutioner inom totalförsvaret. Riket indelas i sex militärområden, vilkas gränser överensstämmer med civilområdenas (SFS 1970:937).

Förläggningsort för civilbefälhavaren och hans kansli samt för militärområdesstaben framgår av nedanstående sammanställning.

Civo/milo

Förläggningsort för

civilbefäl-

havaren

civilbefälhava- rens kansli

militärom-

rådesstaben

Södra

Malmö

Kristianstad

Västra

Mariestad

Göteborg

Skövde

Ostra

Uppsala

Stockholm

Strängnäs

Bergslagens

Falun

Karlstad

Nedre Norrlands

Ostersund

Ovre Norrlands

Luleå

Boden

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 33

CU 1974:33

2 Befattningen som civilbefälhavare är inte knuten till visst län inom civilområdet utan till viss person. Detta är skälet till att civilbefälhavaren och hans kansli inte alltid har samma förläggningsort.

Nyligen - september 1974 - har chefen för försvarsdepartementet bemyndigats tillkalla en utredning rörande det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. I den del av utredningens direktiv som direkt berör den nu behandlade motionen anförs följande.

De sakkunniga bör vidare pröva lämpligheten av att minska antalet militärområden från nuvarande sex. De bör härvid särskilt uppmärksamma att i stort överensstämmande gränser för den militära och civila ledningen i krig utgör en förutsättning för en effektiv samverkan mellan totalförsvarets olika delar. De bör därför ta del av och beakta länsberedningens (C 1970:28) överväganden om den framtida administrativa indelningen av landet. 1 den mån de sakkunniga lämnar förslag om ändring av militärområdesindelningen bör även indelningen i civilområden övervägas. Militär- och civilområdena bör sammanfalla om inte mycket starka skäl talar mot detta. Särskilt bör prövas om militär- och civilområdena kan avgränsas så att delar av län inte faller inom olika civilområden. De sakkunniga bör ha frihet att utöver den geografiska indelningen även överväga förhållanden som har betydelse för samverkan mellan den militära och civila regionala ledningen.

Yttranden

Över motionen har yttrande avgetts av riksdagens försvarsutskott efter hörande av överbefälhavaren. Vidare har yttranden inhämtats från civilbefälhavarna i Södra, Västra, Östra och Bergslagens civilområden. Yttrandena har som bilaga fogats till detta betänkande.

Utskottet

1 motionen 1974:345 hemställs att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t att efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren och hans kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren. Motionärerna anför att det i Nedre Norrlands militärområde av vissa myndigheter ansetts som en betydande fördel att civilbefälhavaren och militärbefälhavaren där har samma stationeringsort. Särskilt angeläget ansågs det vara att civilbefälhavarens kansli finns på samma ort som militärbefälsstaben.

Inte något remissorgan har tillstyrkt bifall till motionen. Som skäl härtill anges i flera av remissyttrandena att civilbefälhavarna inte endast har kontakt med militära myndigheter utan att kontakterna med olika civila myndigheter är en mycket väsentlig del av civilbefälhavarens verksamhet för samordning av den försvarsplanläggning som ankommer på andra regionala organ, såsom länsstyrelse och järnvägsbefälhavare.

I likhet med remissorganen finner civilutskottet inte skäl tillstyrka bifall till motionen. Härutöver vill utskottet anföra följande.

CU 1974:33

3 Civilbefälhavare!! i Södra civilområdet erinrar om 1964 års riksdagsbeslut om totalförsvarets regionala ledning och 1968 års beslut om civilbefälhavarinstitutionen och konstaterar att fredsorganisationen vid två civilbefälhavarkanslier är en försöksorganisation och vid de fyra övriga ett provisorium. Civilbefälhavaren finnér det därför lämpligt att försöksorganisationen avslutas och att alla sex civilbefälhavarna låren fastställd organisation samt att kansliernas fredsförläggningsorter fastställs.

Även försvarsutskottet har ansett att frågan om civilbefälhavarkansliernas fredsförläggningsorter nu bör få en varaktig lösning och att lokaliseringen i första hand bestäms med hänsyn till samordning av den civila försvarsplanläggningen. Dessutom finnér försvarsutskottet de eventuella olägenheter som följer av att kanslierna - såsom angivits ovan - i några fall ligger på annan plats än civilbefälhavarens stationeringsort inte vara större än att de kan accepteras.

Sedan remissvaren avgavs har försvarsministern i september 1974 bemyndigats tillkalla en utredning rörande det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. Enligt direktiven skall utredningen bl. a. pröva lämpligheten av att minska antalet militärområden från nuvarande sex. I den mån förslag lämnas om ändring av militärområdesindelningen bör utredningen överväga även indelningen i civilområden.

I avvaktan på utredningens resultat är civilutskottet inte nu berett föreslå att fredsförläggningsorterna för civilbefälhavarnas kanslier fastläggs.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:345.

Stockholm den 16 oktober 1974

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m). Lindkvist (s). Åkerfeldt (c). Ullsten (fp). Högström (s). Häll (s). Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s). Andersson i Knäred (c) och Danell (m).

1 * Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 33

CU 1974:33

4 Bilaga

Yttranden över motionen 1974:345 FÖRSVARSUTSKOTTET

Till civilutskottet

Genom beslut den 8 februari 1974 har civilutskottet berett försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionen 1974:345 om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Försvarsutskottet har inhämtat yttrande över motionen från överbefälhavaren. Efter remiss från civilutskottet har yttranden också inkommit från civilbefälhavare i Södra, Västra och Östra civilområdena samt Bergslagens civilområde.

Försvarsutskottet får med anledning av motionen anföra följande.

I motionen konstateras att man inom Nedre Norrlands civil- och militärområde anser det vara en betydande fördel att civilbefälhavaren och militärbefälhavaren där har samma stationeringsort. Särskilt angeläget anses det vara att civilbefälhavare^ kansli finns på samma ort som militärområdesstaben. Motionärerna hemställer att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t att efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren och hans kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.

Det är endast i Nedre Norrlands civil- och militärområde som stationeringsorten är gemensam förcivilbefälhavaren och militärbefälhavaren. Läget i stort framgår av nedanstående sammanställning.

Civo/milo Civilbefälhavarens MHitäromrädes -

Motionärerna gör en preliminär bedömning av möjligheterna att tillgodose deras synpunkter. I övre Norrland är lokaliseringen enligt motionärernas mening godtagbart ordnad. I Östra civil- och militärområdet anser de det vara svårt att uppfylla önskemålet om en gemensam lokalisering. I övrigt kan denna rationalisering enligt motionärerna genomföras godtagbart i Västra civil- och militärområdet och bra i övriga civil- och militärområden vid byte genom naturlig avgång av civilbefälhavare.

Motionen avstyrks av de fyra civilbefälhavare som hörts i ärendet. Lo -

kansli

staben

Södra

Västra

Östra

Malmö

Göteborg

Stockholm

Falun

Östersund

Luleå

Kristianstad

Skövde

Strängnäs

Karlstad

Östersund

Boden

Bergslagens Nedre Norrlands Övre Norrlands

CU 1974:33

kaliseringen av civilbefälhavaren och hans kansli kan inte ensidigt bedömas med hänsyn till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben. Civilbefälhavaren i Östra civilområdet konstaterar för sin del bl. a.:

Behovet och betydelsen av en smidig samverkan mellan militärområdesstab och civilbefälhavarkansli skall självfallet inte underskattas, men det är angeläget att man vid frågans avgörande tillräckligt beaktar motsvarande behov beträffande myndigheterna inom den civila sektorn. Denna rent civila samverkan kan utgöra en grundläggande förutsättning för ett gott utbyte av samverkan civilt/militärt.

Enligt överbefälhavaren skulle samordningsverksamheten från militärbefälhavarnas synpunkt underlättas om civilbefälhavarnas kanslier var samlokaliserade med militärområdesstaberna. Han pekar emellertid också på att civilbefälhavarkanslierna även skall samverka med ett stort antal civila myndigheter. Konsekvenserna för denna samverkan vid en flyttning av civilbefälhavarkanslierna till militärområdesstabernas stationeringsorter kan överbefälhavaren i nuläget inte överblicka.

Några väsentligare nackdelar med nuvarande ordning har överbefälhavaren inte kunnat konstatera. Av yttrandena att döma är civilbefälhavarna av samma uppfattning.

Försvarsutskottet kan forsin del hålla med motionärerna om att det skulle vara till fördel för samverkan i fred mellan civilbefälhavare och militärbefälhavare om stationeringsorten - som fallet är i Nedre Norrlands civiloch militärområde - vore gemensam. Frågan om civilbefälhavarens och fredskansliets stationeringsort kan emellertid inte bedömas endast med hänsyn till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben. Som framgår av remissvaren är civilbefälhavaren, för att kunna lösa sina uppgifter som samordnande instans på det civila området, i allmänhet mera beroende av en lokalisering i nära anslutning till de myndigheter och andra organ vilkas försvarsplanläggning det i första hand gäller att samordna. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka motionärernas önskemål, som går ut på en prioritering av kontaktbehovet mellan civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Av betydelse i sammanhanget är att befattningen som civilbefälhavare inte är knuten till visst län inom civilområdet utan till viss person. Som en följd härav har inte heller civilbefälhavaren och hans kansli alltid samma förläggningsort. En åtskillnad finns i nuläget inom Östra och Västra civilområdena, där civilbefälhavarna bor i Uppsala resp. Mariestad medan kanslierna finns i Stockholm resp. Göteborg.

Motionsyrkandet innebär att man framgent skulle knyta civilbefälhavarfunktionen till visst län inom civilområdet. En sådan ordning kan uppenbarligen fl negativa konsekvenser, när det gäller att få en lämplig landshövding som civilbefälhavare. Utskottet anser, i likhet med överbefälhavaren, att nuvarande system har bestämda fördelar i detta hänseende. Även

CU 1974:33

av detta skäl bör motionen alltså enligt utskottets mening avslås.

En fråga som väntar på sin lösning är emellertid lokaliseringen av civilbefälhavarnas kanslier. Civilbefälhavaren i Södra civilområdet erinrar om 1964 och 1968 års riksdagsbeslut och konstaterar att fredsorganisationen sedan sex år tillbaka är en försöksorganisation vid två kanslier och ett provisorium vid de fyra övriga. Civilbefälhavaren anför ytterligare:

Det är heller inte fastslaget, var fredskanslierna skall finnas. Även om praxis utbildats så, att kanslierna legat kvar trots att till civilbefälhavare utsetts en landshövding i annan residensort, känner personalen en ganska stor otrygghet. Enligt uttalandena i samband med propositionen 1964 kan kansliet för Södra civilområdets del få flytta mellan sex residensorter.

Civilbefälhavaren slutar med en förhoppning att riksdagen nu skall medverka till att alla sex civilbefälhavarna får en fastställd organisation, liksom också till att kansliernas fredsförläggningsorter fastställs.

Frågan om kansliernas fredsförläggningsorter behandlades redan i propositionen 1964:109 angående totalförsvarets regionala ledning. Chefen för försvarsdepartementet beskrev situationen på följande sätt (s. 147):

Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet i samband med ombyte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att göra några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening i regel förläggas till den ort, där civilbefälhavaren finnes, och uppdraget som civilbefälhavare kan i allmänhet inte knytas till visst län.

Praktiska skäl talar givetvis för att civilbefälhavaren och hans kansli bör vara lokaliserade på samma ort. Det innebär emellertid att kanslierna vid ombyte av civilbefälhavare kan behöva flytta från en residensort till en annan. Som framgår av det föregående är det i ett par fall så att civilbefälhavare och kansli har olika stationeringsorter. Detta har uppenbarligen inte ansetts vara förenat med några större olägenheter.

Det finns också skäl som talar för att kanslierna erhåller fasta förläggningsorter i fred. Behovet av en central placering i förhållande till de civila organ, vilkas forsvarsplanering skall samordnas, väger tungt i detta sammanhang. Även av hänsyn till personalen vid kanslierna är det angeläget att stationeringsorten bibehålls oavsett vilken landshövding som förordnas som civilbefälhavare.

Försvarsutskottet har för sin del kommit fram till att frågan om civilbefälhavarkansliernas fredsförläggningsorter nu bör få en varaktig lösning. Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att kanslierna får stadigvarande förläggningsorter och att lokaliseringen bestäms i första hand med hänsyn till den civila försvarsplanläggning som skall samordnas. De eventuella olägenheter som följer av att kanslierna i något eller några fall

CU 1974:33

ligger på annan plats än civilbefälhavarens stationenngsort torde inte vara större än att de kan accepteras.

Stockholm den 16 maj 1974

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i Kvänum (c). Gustavsson i Ängelholm (s). Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström (s), herrar Brännström (s), Gernandt (c). Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle (c), Johansson i Växjö (c), Konradsson (s) och Danell (m).

Bilaga till försvarsutskottets yttrande

Riksdagens försvarsutskott har med remiss 1974-02-13 anmodat överbefälhavaren att yttra sig över riksdagsmotionen 1974:345 av herr Wååg ni. fl. i rubricerat ärende. Med anledning härav anför överbefälhavaren följande: Det

medför betydande fördelar för den fredstida samverkan mellan militärbefälhavare och civilbefälhavare om stationenngsorten är gemensam. Planering av ledningsövningar, gemensamma operativa spel och studier samt gemensamma fältövningar kan ske i nära samverkan och utan kostnadsoch tidskrävande resor. Gemensam stationeringsort främjar såväl den fredsadministrativa verksamheten som krigsplanläggningsarbetet och är därför önskvärd.

Befattningen som civilbefälhavare har hittills ej varit knuten till visst län utan till person. Överbefälhavaren anser att fördelarna med detta förfaringssätt är större än om ett bestämt län stadfästes som ”civilbefälhavarlän”.

Från militärbefälhavarnas synpunkt skulle samordningsverksamheten underlättas om civilbefälhavarnas kanslier var samlokaliserade med militärbefälsstaberna. Även beredskapsskäl talar för detta.

Civilbefälhavarkanslierna skall emellertid även samverka med ett stort antal civila myndigheter. Konsekvenserna för denna samverkan vid en flyttning av civilbefälhavarkanslierna till militärbefälsstabemas stationeringsorter kan i nuläget inte överblickas av överbefälhavaren.

Såvitt hittills framkommit har överbefälhavaren inte kunnat konstatera några väsentligare nackdelar med nuvarande principer för lokalisering av civilbefälhavarkanslierna.

CU 1974:33

8 Civilbefälhavare!) i Södra civilområdet

I nuläget är det endast i Nedre Norrlands militär- och civilområde, som stationeringsorten är gemensam för militärbefälhavaren och civilbefalhavaren. I Södra militär- och civilområdet har militärområdetsstab och civilbefälhavarkansli alltid legat på skilda platser.

Att samma stationenngsort innebär vissa fördelar när det gäller samverkan mellan militärbefälhavare och civilbefälhavare torde vara klart. De i motionen åberopade uttalandena av militärbefälhavaren i Nedre Norrlands militärområde och länsstyrelsen i Jämtlands län är därför förståeliga men måste vägas mot erfarenheterna från de områden, där de civila regionala myndigheterna inte har samma lokaliseringsort, som militärbefälhavaren och militärområdesstaben.

Motionärerna har endast talat om samverkan mellan civilbefälhavare och militärbefälhavare. Av Kungl. Maj:ts instruktion för civilbefälhavare (SFS 363/1970) framgår det, att arbetet visserligen skall bedrivas i samverkan med militärbefälhavare men främst syftar till en samordning av den civila beredskapsplanläggningen.

I Södra civilområdet finns alla de högre civila regionala myndigheter, med vilka civilbefälhavaren skall samverka, i Malmö. Någon annan stationeringsort för civilbefälhavaren och hans kansli skulle i hög grad tynga och försvåra fredsarbetet, inte minst genom att det skulle bli svårt att tillämpa rationella arbetsformer och dessutom, mätt över en längre tidsperiod, medföra mycket betydande tidsförluster tillsammantagna för de olika myndigheter som deltar i planläggningsarbetet. Lokaliseringen av civilbefälhavaren och hans kansli till samma ort som nämnda regionala myndigheter och det underlättande av kontakt- och samarbetsmöjligheterna, som detta innebär, är enligt civilbefälhavarens uppfattning faktorer, som väger avsevärt tyngre än de skäl som i motionen anförts för en ändring av nu bestående förhållanden. Civilbefälhavaren motsätter sig därför bestämt någon annan lokalisering av kansliet än till Malmö.

I gemensamt yttrande över civilbefälhavarutredningens betänkande angående civilbefälhavarnas ställning och uppgifter 1967-09-27 (hemligt) anförde civilbefälhavaren och länsstyrelsen i Malmöhus län vissa synpunkter på kansliort för civilbefälhavarkansliet. Erfarenheterna sedan dess bestyrker helt riktigheten av de då framförda åsikterna. Ett öppet utdrag av yttrandet bifogas.’

Vid sidan av yttrandet över motionen vill civilbefälhavaren anföra följande.

1. I proposition nr 109/1964 angående totalförsvarets regionala ledning anförde departementschefen bl. a.:

”1 remissyttrandena har även berörts frågan om civilbefälhavarkansliernas förläggningsorter. Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet

1 Utdraget här ej medtaget.

CU 1974:33

i samband med ombyte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att göra några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening i regel förläggas till den ort, där civilbefälhavaren finns, och uppdraget som civilbefälhavare kan i allmänhet inte knytas till visst län.”

Riksdagen gjorde inget särskilt uttalande.

2. Vårriksdagen 1968 hade att taga ställning till civilbefälhavarinstitutionen sedan 1964 års civilbefälhavarutredning den 21 juni 1967 avlämnat sitt betänkande (hemligt) och Kungl. Maj:t framlagt förslag i statsverkspropositionen. Departementschefen yttrade i propositionen bl. a.:

”Jag ansluter mig till statskontorets uppfattning att den av utredningen föreslagna fredsorganisationen bör genomföras på försök. Med anledning härav kommer jag i det följande att föreslå viss personalförstärkning på två civilbefälhavarkanslier.”

De kanslier, som avsågs, var södra och östra med förläggning till Malmö resp. Stockholm.

Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.

3. Läget i dag, snart 25 år efter det att beslut fattades om civilbefälhavarinstitutionen, är alltså att fredsorganisationen sedan 6 år tillbaka är en försöksorganisation vid två kanslier och ett provisorium vid fyra övriga. Det har förekommit vid avtalsförhandlingar, att avtalsverket har hänvisat till ”försöksorganisationen”.

Civilbefälhavaren skulle med tillfredsställelse hälsa om riksdagen ville medverka till att

a) "försöksorganisationen” avslutas och alla sex civilbefälhavama får en fastställd organisation, i princip grundad på civilbefälhavarutredningens förslag b)

fredsförläggningsorten fastställes. För Södra civilområdets del bör denna vara Malmö.

Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

I motionen föreslås att civilbefälhavarens kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.

Eftersom civilbefälhavarens kansli ur ekonomisk och servicesynpunkt bör knytas till en länsstyrelse, skulle förslaget för Västra civilområdet innebära, att CB kansli knyts till länsstyrelsen i Mariestad. Av motionen framgår

CU 1974:33

att denna lösning för Västra civilområdet är godtagbar (men ej bra), eftersom stationeringsorten ändå inte blir densamma som milostabens.

Frågan om stationeringsort för CB V kansli har bl. a. behandlats i 1964 års civilbefälhavareutredning som anför. ”När utredningen uttalar sig för Göteborg som kansliort i Västra civilområdet, har utredningen beaktat de goda kommunikationerna till Skövde och att samverkande civila myndigheter och organ är förlagda i Göteborg. Företrädare för militärområdesstaben borde också oftare ha anledning att besöka Göteborg än någon av de andra residensstäderna.” I gemensamt yttrande häröver från CB V och länsstyrelsen i O län framhölls ”Emot föreslagen kansliort har civilbefälhavaren i Västra civilområdet och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län intet att erinra. Samarbetet med civila myndigheter i Göteborg och med länsstyrelserna i Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län är mer omfattande än med MB V. Vidare underlättas arbetet med konferenser och sammanträden om kansliorten är belägen i Göteborg, där de flesta samverkansmyndigheterna befinner sig.”

I samband med byte av civilbefälhavare gjordes motsvarande bedömning och erfarenheterna har ej heller givit anledning till ändring. Med hänsyn till personalen vid CB-kansliet är det ytterst angeläget att CB-kansliets stationeringsort bibehålies oavsett vilken landshövding som förordnas som civilbefälhavare.

Enligt civilbefälhavarens mening är en annan stationeringsort än Göteborg för CB V kansli icke godtagbar.

Civilbefälhavaren i Östra civilområdet

Frågan om civilbefälhavarens och fredskansliets stationeringsort kan inte bedömas med hänsynstagande endast till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben.

En mycket väsentlig uppgift för civilbefälhavaren är att samordna den försvarsplanläggning, som ankommer på andra regionala, civila myndigeter och organ såsom längsstyrelser, järnvägsbefälhavare, chefer för teledistrikt, postdistrikt och programområden vid Sveriges Radio,elbefälhavare m. fl. Lokalt saknar dessa myndigheter ofta anknytning till militärområdesstaberna. Östra militärområdesstaben, med placering i Strängnäs, är exempelvis helt skild från alla här nämnda civila myndigheter och organ. Hänsyn måste även tagas till att civilbefälhavaren numera i mycket stor utsträckning ägnar sig åt utbildning av personal, som ingår i civila myndigheters krigsorganisation. Härför nödvändiga kontakterskulle försvårasom civilbefälhavarkansliet hadeannan lokalisering än Stockholm.

CU 1974:33

civila samverkan kan utgöra en grundläggande förutsättning för ett gott utbyte av samverkan civilt/militärt.

Vad gäller Östra militärområdet och Östra civilområdet vill jag nämna att under de 10-tal år, som militärområdesstaben varit förlagd till Strängnäs, har enligt min uppfattning och kanslipersonalens uttalande några större svårigheter för att upprätthålla en ändamålsenlig samverkan mellan staben och civilbefälhavarkansliet med placering i Stockholm inte förelegat.

Ett eventuellt förverkligande av förslaget i motionen skulle för Östra civilområdets del innebära en förflyttning av kansliet till Nyköping, där kansliet med i många avseenden nära anknytning till länsstyrelsernas funktionsområden skulle kunna repliera på länsstyrelsen i fråga om medelsförvaltningen. I förhållande till kansliets nuvarande placering skulle emellertid en lokalisering till Nyköping på intet sätt förbättra samverkansmöjligheterna mellan militärområdesstaben och civilbefälhavarkansliet. Däremot skulle en avsevärd försämring ske beträffande kansliets kontaktmöjligheter med tidigare nämnda civila myndigheter och organ.

Vidare skulle ett uppfyllande av kravet i motionen kunna medföra vissa komplikationer vid utseende av lämplig landshövding som civilbefälhavare.

I förevarande sammanhang anser jag att det finns anledning framhålla att det från personalpolitisk synpunkt och av rekryteringsskäl är angeläget att civilbefälhavarkanslierna i fred erhåller fasta stationeringsorter. Civilbefälhavarinstitutionen tillskapades redan år 1951 men frågan om kansliernas stationeringsorter har ännu inte blivit löst.

Under åberopande av vad jag ovan anfört avstyrker jag bifall till föreliggande motion.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

Med hänvisning till riksdagens civilutskotts skrivelse 1974-02-08 i rubricerade ärende får civilbefälhavaren anföra följande.

I Kungl. Maj:ts proposition 1964:109 har departementschefen berört frågan om civilbefälhavarekansliernas förläggningsorter och därvid framhållit: "Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet i samband med byte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att göra några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening i regel förläggas till den ort, där civilbefälhavaren linnés, och uppdraget som civilbefälhavare kan i allmänhet inte knytas till visst län.”

Civilbefälhavaren vill understryka betydelsen av att civilbefälhavaren och hans kansli ligger på samma ort. Många års erfarenheter pekar på att fortlöpande och täta kontakter mellan civilbefälhavaren och kansliet - företrädesvis kanslichefen - underlättar verksamhetens bedrivande på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Dessa kontakter, som bl. a. innefattar föredragningar och överläggningar, är huvudsakligen av sådan karaktär att de inte kan avhandlas per telefon. De måste även inpassas bland civil -

CU 1974:33

befälhavarens många uppgifter som landshövding. Resor mellan två orter skulle därför medföra avsevärd tidsspillan, ökade kostnader och ryckighet i arbetet.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktion för civilbefälhavare (SFS 1970:363) har civilbefälhavaren i fred ålagts ett samordningsansvar såväl mellan de civila myndigheterna och organen inbördes som mellan dessa och de militära myndigheterna. På det högre regionala planet skall civilbefälhavaren samverka med militärbefälhavaren och samråda med civila myndigheter och andra civila organ. Dessa civila myndigheter och organ är lokaliserade till olika orter såväl inom som utom civilområdet (exempelvis järnvägsbefälhavaren i Örebro, elbefälhavaren i Falun, postdirektören i Gävle, televerkets distriktschef i Göteborg). Vidare äger samråd rum med ett antal centrala civila myndigheter i Stockholm. Enligt civilbefälhavarens uppfattning måste hänsyn tagas till det samlade behovet av samverkan och samråd med de civila myndigheterna och organen vid en bedömning av lämpligheten att gruppera civilbefälhavarens kansli på samma ort som militärområdesstaben.

Samverkan mellan civilbefälhavaren (fredskansliet) och militärbefälhavaren (militärområdesstaben) har enligt civilbefälhavarens mening fungerat bra.

Med anledning av ovan angivna skäl avstyrker civilbefälhavaren bifall till motionen.

GOTAB 74 8041 Stockholm 1974