Bet. 1974:CU35

Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om ändring av 1966 Ars avtal angående försäljning av statlig mark på Järvafältet, m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1974-10-29
Källa: data.riksdagen.se

Civilutskottets betänkande nr 35 år 1974

CU 1974:35

Nr 35

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1974:

586 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen mot bakgrund av i motionen anförda omständigheter måtte uttala, att regeringen bemyndigas att med berörda Järvafältskommuner uppta förhandlingar om en revidering i prissänkande riktning av ifrågavarande avtal av år 1966 samt att kunna bevilja amorterings uppskov,

1587 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad i motionen anförts om att statens agerande som markintressent inte får motverka den fysiska riksplaneringens intentioner.

2. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om tilläggsdirektiv till markdelegationen (K 1957:30) att omedelbart uppta förhandlingar angående revidering av köpeavtalet med Järvakommunerna med syfte att bevara Järvafältets Sollentunadel för rekreationsändamål.

Nuvarande förhållanden m. m.

1966 års försäljning av statlig mark på Järvaföltet

Riksdagen (prop. 1966:99, SU 104) bemyndigade Kungl. Majit att bl. a. godkänna ett 1966-01-21 upprättat ramavtal (bil. l)om försäljning till vissa kommuner av statlig mark inom Järvafältet. Den sålda marken hade en sammanlagd landareal om ca 3 940 hektar. Köpeskillingen skulle motsvaras av ett kommunernas bidrag till kostnaderna för Järvafältets friställande från militär användning med ett sammanlagt belopp om 240 milj. kr. Enligt vad som anfördes i propositionen skapades genom avtalet förutsättningar för en betydande bebyggelseexpansion. Den totala köpeskillingen angavs ha beräknats för att motsvara statens kostnader för de militära utflyttningarna med avdrag dock för värdet av behållen friställd mark och för de mervärden som de nya militära anläggningarna representerade. Beräkningssättet utgick från vad Kungl. Maj:t och riksdagen tidigare uttalat i samband med prövning av frågor om militära förbands utflyttning.

Bemyndigandet innefattade bl. a. rätt för Kungl. Maj:t att jämka avtalets villkor med hänsyn till av den fortsatta bebyggelseplaneringen påkallade

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 35

CU 1974:35

justeringar av områdesgränserna och att träfTa de uppgörelser med viss kommun, som föranleds av att mark friställs tidigare än som förutsatts i avtalet.

Markförsäljningen har genomförts i enlighet med bemyndigandet. Vissa tilläggsavtal har slutits senare.

1 det nämnda ramavtalet fördelades även köpeskillingen mellan de olika kommunerna, varvid på Sollentuna föll 54,2 milj. kr. och på Sundbyberg 13,3 milj. kr. Denna fördelning har gjorts utifrån preliminära antaganden om markdispositionen, grundade på ett skissförslag 1963 till disposition av Järvafältet. Kommunerna har i ett 1966-01-21 dagtecknat avtal (bil. 2) bl. a. överenskommit att per 1975-01-01 - då definitiva uppgifter om markdispositionen antogs föreligga — göra en av ändringar däri eventuellt föranledd omfördelning av kommunernas inbördes andelar av den totala köpeskillingen. Vidare överenskoms att all mark inom Järvafältet, som kommer att avsättas till sammanhängande friområde, skulle nyttjas gemensamt. Kostnaderna för anläggningar, drift och underhåll skulle fördelas efter det procenttal som kommer att gälla vid definitiv fördelning av köpeskillingen avseende grönområdet.

Köpeskillingen erlades av respektive kommuner genom reverser, löpande med 6,5 % ränta från 1966-07-01. Reversbeioppen skall med vissa undantag amorteras fr. o. m. 1970-01-01 under tio år med lika stora annuiteter. För Sollentunas del skall amortering på liknande sätt påbörjas 1975-01-01, varvid den fasta annuitetens amorteringsdel första året uppgår till ca 4 milj. kr. I fråga om Sundbybergs del gäller att ett reversbelopp om 5,6 milj. kr. sedan 1970-01-01 löper med ränta och amortering som annuiteter. Återstående 7,7 milj. kr. skall förräntas och amorteras från den tid då Rissneområdet kan tillträdas - senast fr. o. m. 1979-10-01.

I detta sammanhang kan noteras att av försäljningen om totalt 3 940 ha 1 996 ha preliminärt beräknades utgöra grönområden. Därav skulle 925 ha falla inom Sollentuna kommun. Vid fördelningen beräknades markpriserna till 20 kr/m' våningsyta för flerfamiljshus och centrumanläggningar medan motsvarande belopp för småhus var 15 kr. För industrimark och grönområden beräknades priser om 46 resp. 1:20 kr/m’. Ytterligare uppgifter framgår av bil. 2.

1967 års riktlinjer för statens markförsäljningar till kommunerna m. m.

Riksdagen har (prop. 1967:100 s. 198-207, SU 100) godtagit riktlinjer för förfarandet vid bl. a. statens markförsäljningar till kommunerna. Bl. a. inrättades en statskommunal marknämnd, vars uppgift är att på grundval av expropriationslagstiftningens värderingsregler avgöra frågor om pris och övriga villkor när parterna inte kan enas härom. Riksdagen gav i detta sammanhang Kungl. Maj:t ett generellt bemyndigande att överlåta kronojord till kommun för samhällsbyggnadsändamål.

Ersättningsreglerna i expropriationslagen (1972:719) innebär bl. a. att löseskilling med visst undantag skall betalas med belopp som motsvarar

CU 1974:35

fastighetens marknadsvärde. Uppkommer i övrigt skador för ägaren genom expropriationen skall även sådan skada ersättas - s. k. annan ersättning. Som exempel härpå har nämnts t. ex. att expropriaten får kostnader för flyttning till annan fastighet. Syftet skall även här vara att ge expropriaten möjlighet att bibehålla det ekonomiska läge som skulle ha förelegat om någon expropriation inte ägt rum.

Vissa kommunala beslut om överlåtelse av mark m. m.

Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun beslöt 1973-12-10 godkänna dels en överenskommelse varigenom ett område om ca 1 115 ha överförs till Stockholms kommun, dels ett köpekontrakt varigenom Sollentuna till Stockholm överlät markområden om 1 055 ha.

Kommunfullmäktige i Stockholm beslöt 1973-12-19 bl. a. att godkänna förevarande överenskommelse och köpeavtal, dels ett köpekontrakt om ytterligare markförvärv inom Sollentuna kommun. Totalt omfattade köpen 1 076 ha mark för en sammanlagd köpeskilling av 85,7 milj. kr. jämte ränta till tillträdesdagen.

Länsstyrelsen har efter besvär upphävt förenämnda båda beslut. Länsstyrelsens beslut grundades för Sollentunas del på att ärendet inte ansetts ha blivit vederbörligen berett och för Stockholms del på att kommunfullmäktiges sammanträde inte ansetts kungjort i laga ordning.

Besvär har anförts till regeringsrätten i vissa frågor.

Avtalets fullföljande hade bl. a. inneburit att Stockholms kommun övertagit betalningsansvaret för 42 milj. kr. av Sollentunas revers till staten på 54,2 milj. kr.

Vissa bevarandeintressen

Som ovan nämnts utgick Järvafältskommunerna redan 1966 från att ett sammanhängande grönområde skulle avsättas för rekreationsändamål m. m. enligt 1963 års planskiss. Plankommittén för Järvafältet har år 1968 utarbetat förslag till dispositionsplan för norra Järvafältet, enligt vilken vissa områden kring Säbysjön och Översjön i Sollentuna och Järfälla skulle avsättas som grönområde och att därmed garantier redan skapats för att området skyddas strövområden. Förslaget har godtagits av Sollentuna kommun. I anslutning härtill väcktes fråga om att skydda detta område med stöd av 7—9 §§ naturvårdslagen (NVL). Naturvårdssektionen vid länsstyrelsen i Stockholms län föreslog i en promemoria år 1969 att detta område jämte den norr därom belägna Sollentuna häradsallmänning skulle i första hand interimistiskt avsättas som naturreservat enligt 11 § NVL. Statens naturvårdsverk föreslog att det interimistiska förordnandet skulle vidgas österut.

Genom beslut 1971 -06-18 meddelade länsstyrelsen enligt 11 § NVL förbud tills vidare, dock längst till 1974-06-18, att inom ett område (bil. 4) utan

CU 1974:35

länsstyrelsens tillstånd vidta vissa uppräknade åtgärder m. m. (interimistiska naturreservatsbestämmelser). I beslutet hänvisades till att det var angeläget att under den tid utbyggnaden av Järvafältet pågår få ett så starkt skydd som möjligt. Beslutet omfattade i huvudsak det område som förordats i promemoriaförslaget, utvidgat i stort enligt naturvårdsverkets förslag nordöst om Sollentuna häradsallmänning. Verkets övriga utvidgningsförslag föranledde ingen ändring. I stället minskades det i promemorian föreslagna området något i dess sydöstra del.

Bl. a. Stockholms kommun anförde besvär över länsstyrelsens beslut. Kommunen åberopade i huvudsak sin i remissvar tidigare hävdade ståndpunkt att området i det nämnda förslaget till dispositionsplan avsatts som grönområde och att därmed garantier redan skapats för att området skyddas ur naturvårdssynpunkt.

Ett 1972 upprättat förslag till generalplan för delar av Sollentuna har inte förts fram till kommunal prövning. Detta planförslag innebär bl. a. bebyggelse på mark som kommunen nu föreslår skyddad genom statliga åtgärder.

Länsstyrelsen har 1974-06-18 förlängt förordnandet ytterligare ett år. Länsstyrelsen erinrade om att området berördes av den fysiska riksplaneringen och av den s. k. friområdeskommitténs slutbetänkande och att ytterligare klarhet om den framtida dispositionen torde kunna vinnas under det närmaste året. Det påpekades att förlängningen inte innebar något ställningstagande i sak utan tillkommit av dessa skäl och för att ge Kungl. Majit tid för behandling av de ännu inte avgjorda besvären över 1971 års beslut.

Inom den fysiska riksplaneringens ram har redovisats bl. a. det från centrala verk erhållna riksplanematerialet, kommunala planeringsprogram samt länsstyrelsens ställningstaganden. Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar sålunda bl. a. att Sollentuna kommun föreslagit utökning österut av området för det interimistiska naturreservatet (bil. 4). Kommunen anför att ett reservat enligt även naturvårdsverkets förslag inte innebär tillräckligt skydd för vissa värdefulla områden. Länsstyrelsen har hänvisat till att det interimistiska reservatsbeslutet förlängts och att styrelsen avvaktar besvärsärendets utgång innan ytterligare åtgärder vidtas från dess sida. En ledamot i länsstyrelsen har i särskilt uttalande anfört att riksintresset bör vidgas österut i enlighet med vad Sollentuna kommun anfört.

Kommunstyrelsen i Sollentuna kommun har 1974-06-25 lämnat uppdrag om förslag till generalplan för visst område. Bland i beslutet angivna förutsättningar ingår bl. a. att tidsplanen för generalplanearbetet påverkas av riksdagens beslut i anledning av motionen 1974:1587.

I anslutning till riksdagsbehandlingen av frågor om den fysiska riksplaneringen har civilutskottet (CU 1972:35 s. 26-28 och 31-32) bl. a. gjort följande bedömningar.

Till frågan om central, regional och lokal planering anfördes bl. a.:

CU 1974:35

1 enlighet med vad som tidigare angetts begränsas de centrala besluten till att avse erforderliga preciseringar av frågor som kräver bedömning i större regional eller i nationell skala. Utskottet har ovan helt anslutit sig tili meningen att riksplaneringen skall fullföljas och vidareutvecklas genom kommunal planering.

Preciseringen av hur riksintressena skall hävdas föreslås i en första etapp ske dels genom Kungl. Maj:ts anvisningar till länsstyrelserna, dels genom överläggningar mellan länsstyrelse och kommun. Den skall syfta till att få fram program för hur den regionala och lokala planeringen i länet skall bedrivas för att intentionerna i de här behandlade planeringsriktlinjerna skall kunna fullföljas.

Härefter skall länsstyrelserna lämna redogörelse för överläggningarna till Kungl. Maj:t, varefter berörda centrala verk förutsätts få tillfälle att avge yttranden. I de fall där kommun och länsstyrelse är överens om avgränsning av program för arbetet och kommun förklarar sig ha för avsikt att bedriva sin planering i enlighet därmed kräver redovisningen i regel inte någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Har överläggningarna inte lett till sådant resultat eller om riktlinjerna anses ha åsidosatts har Kungl. Maj:t att fatta beslut om de utgångspunkter som skall gälla varvid det kan bli fråga om att ge föreskrifter till kommunen om generalplanering. Kungl. Maj:ts beslut i detta skede kommer att innebära ett konkret stadfästande av den fysiska riksplaneringens intentioner av den karaktär att man åtminstone för vissa delar av landet skulle kunna tala om en fysisk riksplan.

Sedan ett Kungl. Maj:ts beslut sålunda föreligger kan det i den fysiska riksplaneringen direkt ingående planeringsarbetet i länen och kommunerna inledas. Denna senare etapp väntas utförd så att planeringen i huvudsak är genomförd före den 1 juli 1976. Kungl. Maj:ts ställningstagande till denna planering sker i form av överväganden i anslutning till frågor om fastställelse av generalplan m. m.

Mot det förhållande att den centrala beslutanderätten skall ytterst utövas av Kungl. Majit synes ingen invändning ha gjorts enligt de sistnämnda motionerna. Vad däri anförts torde avse ett vidgat deltagande i beredningen av hithörande frågor. Dessa synpunkter kan till en del komma att bli tillgodosedda genom det allmänna organ - av typ lokaliseringsberedningen - som departementschefen säger sig överväga. Insyn i det fortsatta arbetet garanteras vidare genom kommunernas deltagande i överläggningar med länsstyrelserna under den första planeringsetappen samt avsedda remisser till statliga centrala organ med lekmannastyrelser. Slutligen har angetts att Kungl. Majits samlade beslut i anledning av länsstyrelsernas redogörelser samt viktigare delar av detta beslutsunderlag skulle kunna ställas samman och publiceras. En sådan sammanställning som innehåller även en principiell del med ytterligare konkretisering av planeringsriktlinjerna kan vara av värde för riksdagens förutsedda fortsatta befattning med dessa riktlinjer. Hinder finns inte att under allmän motionstid ta upp principfrågorna i riksdagen på grundval av detta mer konkreta material. Utskottet - som vill stryka under att konkreta, enskilda avgöranden inte bör tas upp i riksdagen — vill för sin del förorda att de allmänna principer som riksdagen nu har att yttra sig över på nytt översiktligt presenteras för riksdagen och relateras till den prövning som skett hos Kungl. Majit. Därigenom skulle alla rimliga anspråk på parlamentarisk förankring av det fortsatta arbetet samt information anses vara tillgodosedda.

1* Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 35

CU 1974:35

6 I fråga om samordningen mellan byggnadslagstiftningen och naturvårdslagen anförde utskottet bl. a.:

Väsentliga bestämmelser i naturvårdslagen (NVL) om bebyggelseförbud gäller inte inom områden med bl. a. fastställda generalplaner. I frågan om i vilken utsträckning markreservationer för naturvårdsändamål bör ske genom NVL eller föreslagen generalplanering anför departementschefen att generalplaneringen fortsättningsvis bör i betydligt större utsträckning än hittills inriktas på naturvårdsintressen. Tills vidare och i avvaktan på resultatet av pågående utredningar får frågan lösas inom ramen för nuvarande reglering och på sådant sätt att den nuvarande balansen mellan statligt och kommunalt inflytande bibehålls. Lösningarna förutsätts kunna bli resultatet av de överläggningar mellan i första hand berörda länsstyrelser och kommunen. Kungl. Maj:ts befogenhet att föreskriva upprättande av generalplan för fastställelse är enligt lagförslaget (10 a § BL) begränsad till fall där fastställelse och därmed direkt rättsverkan är oundgängligen nödvändig för att i planeringen fastlagt riksintresse skall bli tillgodosett. Eftersom redan gällande naturvårdslagstiftning ger tillräckliga rättsliga medel kommer Kungl. Maj:ts nämnda befogenhet inte till användning. Detta innebär, som civilministern anför, att, om en kommun finner att fastställd generalplan inte är ett lämpligt medel för säkerställande av från rikssynpunkt väsentliga naturvårdsintressen, får sålunda dessa intressen tillgodoses inom ramen för NVL.

Utskottet

I motionen 1974:1587 (c) föreslås bl. a. ett riksdagens uttalande att staten som markägare inte får motverka den fysiska riksplaneringens intentioner.

De av 1972 års riksdag antagna riktlinjerna för hushållningen med mark och vatten är av två huvudtyper: dels anges allmänna riktlinjer för regional och lokal planering i vissa fall då anspråken från vissa verksamhetsområden står i konflikt med varandra, dels anges planeringsriktlinjer för vissa geografiska områden med bevarandevärde i riksperspektiv jämte riktlinjer för lokalisering av viss industri. De antagna riktlinjerna har inga omedelbara rättsverkningar utan skall enligt beslutet fullföljas och preciseras i en fortsatt planering. Det ligger i sakens natur att statens organ vid sin medverkan i denna planeringsprocess har att utgå från riktlinjernas innehåll. Ytterligare har genom Kungl. Maj:ts cirkulär (1973:15) samtliga statsmyndigheter anbefallts att vid varje beslut som är av betydelse för användningen av mark eller vatten beakta riktlinjerna som vägledande. Ett föreslaget riksdagens uttalande kan med hänsyn till det anförda inte anses påkallat. Motionen 1974:1587 avstyrks sålunda i denna del.

Motionsyrkandena i övrigt har det gemensamt att de syftar till att påkalla förhandlingar om en revidering av det av riksdagen år 1966 godtagna köpeavtal varigenom staten försålde mark på Järvafältet till vissa kommuner. Yrkandena skiljer sig bl. a. däri att motionen 1974:586 (vpk) avser samtliga markköpande kommuner medan motionen 1974:1587 (c) begränsas till mark inom Sollentuna kommun. Yrkandena skiljer sig vidare genom att motionen

CU 1974:35

1974:586 närmast syns syfta till en reducering av köpeskillingarna för marken medan motionen 1974:1587 anger syftet vara att möjliggöra att Järvafältets sollentunadel bevaras för rekreationsändamål. Detta skulle enligt motionen kunna ske genom att köpeskillingen sattes ner för den mark som enligt den fysiska riksplaneringen bör bevaras för rekreationsändamål eller genom att staten m. fl. genom en stiftelse förvaltar ett naturreservat på motsvarande område.

Utgångspunkterna för de båda yrkandena om nya förhandlingar skiljer sig också åt. I motionen 1974:586 åberopas närmast att grunderna för prissättningen vid statens försäljning - ersättning för kostnaderna för Järvafältets friställande från militär användning - inte är förenliga med bostadssociala synpunkter och att denna prissättning framstår som än oskäligare på grund av ändrade planeringsförutsättningar och byggnadskostnadsutvecklingen. 1 motionen 1974:1587 betonas i anslutning till yrkandets utformning främst de ändrade planförutsättningar som skulle ligga i bevarandeanspråk, grundade på riktlinjerna för hushållningen med mark och vatten.

Den totala köpeskilling som kommunerna utfäst enligt 1966 års avtal med staten har enligt samma av riksdagen godkända avtal beräknats som ett bidrag till kostnaderna för Järvafältets friställande från militär användning. Beräkningsgrunden ansluter till då gällande riktlinjer för försäljning av statens för militära ändamål avsedda mark. Det har inte heller påståtts att beräkningsgrunderna principiellt skulle stå i strid med 1967 års riktlinjer för statens markförsäljningar i förening med nu gällande värderingsregler vid expropriation.

Det i motionen 1974:586 (vpk) åberopade syftet att sänka bostadskostnaderna genom ett avsteg i detta fall från eljest gällande markvärderingsprinciper är enligt utskottets mening inte bärande. Ett frångående av rätten till s. k. annan ersättning enligt expropriationslagstiftningens grunder i vissa fall då staten är säljare främjar inte långsiktiga markpolitiska syften. Ett subventionsinslag i fråga om boendekostnaderna måste utformas efter generella grunder. En avtalsanknuten metod kunde uppfattas som syftande till att gynna vissa kommuner eller andra lokala intressen.

Fördelningen kommunerna emellan av köpeskillingen har beräknats och avtalats utifrån som preliminära angivna antaganden om markdispositionen. En definitiv bild av markanvändningen beräknades föreligga den 1 januari 1975. Enligt 1966 års avtal mellan kommunerna (bil. 2) skall bl. a. skillnader mellan antagen och definitiv markanvändning medföra en inbördes omfördelning av kommunernas åtaganden. Det är uppenbart att riksdagen inte bör påkalla bedömningar till förmån för viss kommun, vilka kan uppfattas som ett intrång i andra kommuners sålunda avtalade förhandlingsrätt.

Ändringar i den planerade utbyggnadens struktur och takt kan självfallet medföra nya kommunalekonomiska överväganden. Detta är emellertid inte något specifikt för Sollentuna eller andra Järvafältskommuner. Att på denna grund överväga prissänkningar i detta fall skulle kunna te sig orättvist för

CU 1974:35

andra kommuner som drabbats av ändrade förutsättningar för sin verksamhet. Även utjämningar av kommunalekonomiska förutsättningar bör som hittills ske i generella former.

Sollentuna kommuns anspråk torde hänföra sig till avvikelser i jämförelse med 1968 års dispositionsplan och inte med 1963 års planskiss, vilken uppgetts ha utgjort grund för beräkningarna i 1966 års avtal mellan kommunerna.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte kunna förorda åtgärder i syfte att revidera 1966 års avtal i fråga om de totala ersättningarna till staten. Fördelningen kommunerna emellan av denna ersättning skall enligt avtal lösas av kommunerna själva.

Vad därefter angår det i motionen 1974:1587 (c) betonade syftet att bevara Järvafältets sollentunadel för rekreationsändamål har utskottet gjort följande bedömning.

Frågan huruvida och i vilken omfattning ett bevarandeintresse skall anges som ett riksintresse måste lösas i hittills anvisade former - dvs. ytterst av Kungl. Majit. Detta gäller även frågan om planeringen skall ske enligt naturvårds-eller byggnadslagen. Utskottet har enhälligt tidigare (CU 1973:35 s. 28) strukit under att konkreta enskilda avgöranden inte bör tas upp i riksdagen. Kommunernas möjligheter att vid planering enligt byggnadslagen undanta områden från bebyggelse m. m. kvarstår. Riksdagen bör självfallet inte heller i denna del ta upp annat än principfrågor i anslutning till byggnadslagstiftningens utformning.

I motionen 1974:1587 (c) har hävdats att ovisshet om markanvändningen följer av att länsstyrelsen inte biträtt Sollentuna kommuns förslag om statliga åtgärder för att skydda ytterligare områden. Denna ovisshet skulle enligt motionärerna utgöra skäl för att staten genom nedsättning av köpeskillingen för Järvafältet eller genom att inträda som anslagsgivare i en stiftelse skulle lämna ekonomiskt bistånd. För det fall att åtgärder vidtas enligt naturvårdslagen finns emellertid generella ersättningsregler. Skulle kommunens yrkande slutligt vinna bifall bör eventuella ersättningsanspråk bedömas enligt dessa regler. Det är enligt utskottets mening otänkbart att riksdagen skulle föregripa en sådan prövning.

Utskottet avstyrker sålunda att förhandlingar påkallas för att sänka Sollentuna kommuns betalningsskyldighet enligt motionen 1974:1587 (c).

Utskottet har med hänsyn till bl. a. ersättningsreglerna i NVL inte kunnat tillstyrka förhandlingar som skall leda till att staten deltar i en i motionen 1974:1587 (c) avsedd stiftelsebildning.

Helt oavsett om en nedsättning i köpeskillingen beslutas eller inte föreligger enligt utskottets mening dock skäl att överväga ett amorteringsuppskov. De ändrade planeringsförutsättningarna i fråga om såväl den allmänna bebyggelseutvecklingen som bevarandeintressena innebär i mycket att kommunerna kommer i en situation, motsvarande den då tillträdet försenas. Ett uppskov med vissa amorteringar innebär i och för sig inte att staten avhänder sig några medel. Ett uppskov skulle emellertid för kom -

CU 1974:35

muner som får detta tillgodose det grundläggande syftet att bevara handlingsfriheten i den fortsatta planeringsprocessen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen därför för sin del besluta att ännu inte påbörjade amorteringar skall skjutas upp att löpa fr. o. m. den 1 januari 1980 och därefter ske på nu avtalade villkor. Kungl. Maj:t bör bemyndigas träffa därav föranledda nya avtal. Kungl. Maj:t bör vidare ta upp förhandlingar med övriga köparkommuner för att fastställa i vilken mån ändrade planeringsförutsättningar m. m. på motsvarande sätt skäligen bör resultera i anstånd med fullgörandet av löpande avbetalningar på köpeskillingsreverserna. Slutligen bör Kungl. Majit bemyndigas att träffa avtal om däremot svarande ändringar i förpliktelserna. Sålunda beslutade ändringar bör så snart som möjligt redovisas för riksdagen. Vad utskottet föreslagit bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Majit till känna Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1974:1587, yrkandet 1,

2. att riksdagen avslår motionerna 1974:586 och 1587, yrkandet 2, i vad de avser nedsättning av köpeskillingen för Järvafältet,

3. att riksdagen avslår motionen 1974:1587, yrkandet 2, i vad avser bildandet av viss stiftelse,

4. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:586 och 1587, yrkandet 2, i vad de inte behandlats ovan

a. forsin del beslutarom anstånd med ännu ej påbörjade amorteringar enligt vad utskottet föreslagit,

b. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om anstånd med vissa löpande amorteringar.

Stockholm den 29 oktober 1974

På civi lutskottets vägnar BERTIL PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Ullsten (fp), Högström (s), Jadestig (s), Häll (s). Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), Persson i Karlstad (s), Andersson i Knäred (c), Andersson i Gamleby (s), Danell (m) och fru Andersson i Trollhättan (c).

Reservationer

1. beträffande beslut angående köpeskillingen för Järvafältet av herr Claeson (vpk) som anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1974:586 och i anledning av motionen 1974:1587, yrkandet 2, i vad de avser nedsättning av köpeskillingen för Järvafältet, som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört,

CU 1974:35

2. beträffande motiv för beslut angående köpeskillingen för JärvaJaItet

a. av herrar Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Ullsten (fp), Olof Johansson i Stockholm (c), Andersson i Knäred (c), Danell (m) och fru Andersson i Trollhättan (c) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Motionsyrkandena i” och på s. 8 slutar med ”motionen 1974:1587 (c)” bort ha följande lydelse:

Vad angår övriga motionsyrkanden (c, vpk) har utskottet stannat för följande bedömningar. Det torde i och för sig vara ostridigt att de förutsättningar som ledde fram till 1966 års köpeavtal väsentligt ändrats. Dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet anförde i sin motivering föravtalet (prop. 1966:99 s. 9) att önskemålen om Järvafältets friställande grundades på ”befolkningstillväxten och expansionen över huvud inom Storstockhoimsområdet”. Avtalet slöts under trycket att snarast skapa möjligheter för ett omfattande bostadsbyggande m. m. Den faktiska och motsedda befolkningsutvecklingen är emellertid nu en helt annan. På motsvarande sätt har uppfattningarna förskjutit sig i fråga om bostadsbyggandets allmänna inriktning och miljökraven och därmed även beträffande markanvändningen. Dessa sistnämnda bedömningar har vidare påverkats av den betoning av bevarandeintressena som fått uttryck bl. a. i den pågående fysiska riksplaneringen. Denna planering kan emellertid inte väntas resultera i slutliga avgöranden med rättskraft förrän om något år. Det är enligt utskottets mening väsentligt att den fysiska planeringen i allmänhet och avgränsningen av riksintressena i synnerhet får ske utan ekonomisk press på kommunerna. Handlingsfriheten bör bevaras under hela planläggningsskedet.

Det torde vidare vara uppenbart att 1966 års bedömningar inte grundats endast på kommunala viljeyttringar utan att staten delat och aktivt främjat expansionsplanerna. De därmed givna planeringsförutsättningarna har spelat en avgörande roll för köpet och därmed för kommunernas beredvillighet att betala ett markpris bestämt på sätt som skett. Detta pris torde ha accepterats endast med hänsyn till den väntade expansiva utvecklingen. Enligt utskottets mening har staten med hänsyn till givna planeringsförutsättningar och till avtalets omfattning ett särskilt ansvar även för bristande eller ändrade avtalsförutsättningar. Härtill kommer det ostridiga ansvar som statens samtliga organ - även regering och riksdag - har för att vid varje beslut som är av betydelse för användningen av mark eller vatten beakta därför givna riktlinjer.

Även om vad sålunda anförts kan anses konstituera ett visst statens medansvar har utskottet emellertid inte ansett sig kunna nu tillstyrka förhandlingarom en sänkning av den totala köpeskillingen. Därvid har bl. a. beaktats de konsekvenser ett sådant beslut skulle kunna få i andra fall.

b. av herr Claeson (vpk) som - under förutsättning av bifall till reservationen 1 - anser att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

CU 1974:35

med ”Den totala” och på s. 8 slutar med ”motionen 1974:1587 (c)” bort ha följande lydelse:

Den totala köpeskilling som kommunerna utfäst enligt 1966 års avtal med staten är ostridigt beräknad efter andra grunder än bostadssociala. Huvudsyftet har i stället varit att bereda de militära intressena full kompensation och möjligheter att skapa nya anläggningar. Det förhållandet att lagstiftningen innehåller motsvarande möjligheter för privata markägare vid expropriation kan självfallet inte hindra staten att ta hänsyn till prisets effekt för de boende.

När de berörda kommunerna år 1966, om än under protest från vissa håll, trots allt accepterade en köpeskilling om 240 milj. kr. skedde detta under antaganden om en fortsatt kraftig befolkningsexpansion och under trycket att snabbt kunna tillgodose krav på ett fortsatt byggande. Det kan visserligen hävdas att staten inte i avtalet åtagit sig någon garanti för en sådan utveckling. Å andra sidan är det närmast uppenbart att staten bär huvudansvaret i fråga om såväl 1966 års planeringsförutsättningar som den därefter inträffade stagnationen. Denna stagnation i Storstockholmsområdet är - som påpekas i motionen 1974:586 (vpk) - ett resultat av bristen på bl. a. en utifrån folkets intressen bedriven regionalpolitik, vilket dessutom inneburit en eftergift för de storindustriella krafter som strävar efter att flytta ut tillverkningsindustrin från huvudstadsregionen.

Staten har vidare ett huvudansvar för att tillgodose krav från de många som fortfarande bor trångt i bristfälliga bostäder. 1 propositionen 1974:150 konstateras att en fortsatt hög bostadsproduktion är nödvändig. Detta gäller även Stockholmsområdet. Det är alltså uppenbart att staten har huvudansvaret för åtgärder som sänker byggnads- och boendekostnaderna till en rimlig och acceptabel nivå. Generella åtgärder bör självfallet vara en huvudlinje i dessa strävanden. Därav följer dock inte att staten därmed fritar sig från sitt ansvar i situationer där statens organ handlat efter privatekonomiska mönster. Staten bör här stå som ett föredöme för att kunna handla auktoritativt i andra situationer. Det är närmast stötande om staten av s. k. principiella skäl skulle undandra sig att främja sina egna deklarerade bostadspolitiska principer. Kravet på sänkta markkostnader ur dessa allmänna synpunkter ter sig ännu mer beaktansvärt mot bakgrund av att de nämnda ändrade officiella planeringsförutsättningarna för avsevärd tid påverkar byggplanerna på Järvafältet. Ett med tidigare förutsättningar högt pris framstår som orimligt då det ytterst skall förräntas av färre boende och tills vidare kraftigt påverka kommunernas ekonomi.

Det anförda utgör enligt utskottets mening avgörande skäl för ett bifall till kraven i motionen 1974:586 (vpk) på förhandlingar som syftar till en prisreducering för samtliga Järvafältskommuner. Ett sådant ställningstagande tillgodoser även det i motionen 1974:1587 (c) till Sollentunas mark begränsade kravet.

CU 1974:35

3. beträffande anstånd med vissa amorteringar av herrar Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Högström (s), Jadestig (s), Häll (s), Persson i Karlstad (s) och Andersson i Gamleby (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Helt oavsett” och på s. 9 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

1 anslutning till yrkandet i motionen 1974:586 (vpk) har även fristående tagits upp frågan om ett eventuellt anstånd med påbörjade eller eljest utfästa amorteringar av köpeskillingsreserverna. I motionen torde ett anstånd ha ansetts vara ett komplement till där påyrkade förhandlingar om prisnedsättning. Av utskottets ställningstagande ovan följer att ett amorteringsanstånd på denna grund inte kan tillstyrkas.

Det har emellertid under utskottsbehandlingen hävdats att ett anstånd med vissa amorteringar skulle vara nödvändigt för att bevara vissa kommuners handlingsfrihet i den fortsatta planeringsprocessen. Tanken synes ha varit att den ekonomiska belastning som amorteringen utgör skulle begränsa kommunens möjligheter därvidlag. Önskemålen om anstånd med betalningarna från visst kommunalt håll återförs uppenbarligen dock till allmänna kommunalekonomiska bedömningar som i första hand syftar till att uppskjuta amorteringsskyldigheten för Sollentuna kommun och möjligen i viss mån även för Sundbybergs kommun - dvs. beträffande de kommuner som redan haft det längsta amorteringsanståndet. Sådana preciseringar i ett utskottsbeslut skulle ligga utanför motionsyrkandena om förhandlingar och sålunda innebära ett utskottsinitiativ i gränserna för utskottets kompetensområde.

Vad i övrigt anförts till stöd för en anståndsmöjlighet torde i huvudsak vara de skäl som anförts som argument för en prisnedsättning. Av utskottets bedömning i denna sistnämnda fråga följer även att dessa skäl inte kan anses bärande. Inte minst måste beaktas risken av att ett anståndsbeslut kan komma att uppfattas som ett gynnande av vissa kommuner eller andra lokala intressen. Utskottet avstyrker därför motionerna i den mån de kan anses innefatta yrkanden om anstånd med vissa amorteringar.

Utskottet noterar att i den mån en omfördelning kommunerna emellan blir aktuell enligt deras inbördes avtal torde även frågorna om justering av fortlöpande förpliktelser tas upp till behandling. Kungl. Maj:ts redan givna befogenhet täcker möjligheten att göra därav betingade ändringar i betalningsåtagandena.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen avslår motionerna 1974:586 och 1587, yrkandet 2, i vad de kan avse förhandlingar om uppskov med vissa amorteringar.

CU 1974:35

13 Bilaga I

Mellan Statens markdelegation för Kungl. Maj:t och kronan samt undertecknade företrädare för Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Sollentuna köping och Järfälla kommun har - under i § 10 nedan angivna förbehåll - träffats följande

Avtal

§ 1.

Kungl. Maj:t och kronan överlåter på sätt nedan i detta avtal angives till respektive Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Sollentuna köping och Järfälla kommun de inom respektive kommun belägna områden inom det så kallade Järvafältet, vilka å bifogade kartbilaga nr l1 angivits med särskilda bokstavs- och färgbeteckningar för varje kommun.

Områdena ha beräknats innehålla följande ungefärliga arealer land:

A inom Stockholms stad, grön färg 1 560 hektar

B inom Solna stad, blå färg 70 ”

C inom Sundbybergs stad, orange färg 235 «

D inom Sollentuna köping, röd färg 1 450 «

E inom Järfälla kommun, gul färg 630 ”

§ 2.

Mom. 1. Områdena skola tillträdas i befintligt skick av respektive köpare efter hand och i den omfattning som de friställas från nuvarande militära användning och slutliga överlåtelsehandlingar utfärdats i enlighet med villkoren i detta avtal.

Mom. 2. Kronan skall friställa områdena så skyndsamt som är möjligt med hänsyn till den militära verksamheten. Enligt föreliggande planer beräknas bortflyttningen av Svea Livgarde (11) och Svea Ingenjörregemente (Ing 1) kunna genomföras under åren 1969-70 och av förbanden inom Rissneområdet i Sundbyberg under år 1975.

Mom. 3. I den mån så är möjligt med hänsyn till den militära verksamheten skola köparna efter överenskommelse i varje särskilt fall få tillfälligt disponera mark före tillträde i och för förberedelser för markens exploatering.

§ 3.

Parterna skola vara skyldiga tåla sådana mindre jämkningar av de i § 1 angivna områdesgränserna, som kunna bliva nödvändiga på grund av den fortsatta närmare planläggningen för bebyggelse. För mera betydande jämkningar av gränserna förutsättas därav betingade jämkningar av villkoren i detta avtal.

' Ej tryckt här.

CU 1974:35

§ 4.

Mom. 1. Envar av kommunerna har beträffande sitt område erhållit förteckning över sådana nyttjanderätter, servitut och dylikt, som beröra de till överlåtelse avsedda områdena. Vissa särskilt angivna rättigheter äro sådana att de skola bestå för framtiden, varför förbehåll om deras bestånd göras vid markens överlåtelse. Beträffande de övriga ha kommunerna att svara för avvecklingen av desamma i den mån sådan avveckling bedömes behöva ske. Kommunerna skola härvid samråda med Kronan, som i fråga om ännu icke av kommunerna tillträdd mark samverkar med kommunerna beträffande behövliga formella åtgärder för avvecklingens genomförande.

Mom. 2. Kronan svarar för att överlåtna områden äro fria från penninginteckningar.

§ 5.

Genom Kronans försorg skola blindgångare borttagas inom de överlåtna områdena i enlighet med ett inom arméstaben uppgjort program, vilket tillställts kommunerna. Röjningen skall genomföras successivt så snart stridsskjutningarna inom fältet upphört och bedrivas skyndsamt och anpassas till exploateringen inom områdena.

§ 6.

Mom. 1. Den kommunala planläggningen för bebyggelse av områdena skall utan dröjsmål fortsättas och slutföras så att exploatering kan igångsättas omedelbart efter områdenas tillträde. Kommunerna skola därvid kontinuerligt samråda med vederbörande företrädare för Kronan.

Mom. 2. Envar kommun skall medverka dels till skyndsam erforderlig planläggning av Kronans inom kommunen behållna områden å Järvafältet, dels till att dessa områden i samband med blivande utbyggnad erhålla anslutningar till erforderliga kommunaltekniska anordningar i enlighet med gällande föreskrifter och praxis.

Mom. 3. Kommunerna skola vid de överlåtna områdenas planläggning och utbyggnad tillse dels att ändamålsenliga lokaler anvisas för sådana statliga funktioner som post, tele, polis m. m., dels ock att plats i anslutning till centrumbebyggelse beredes för byggnader för annan statlig förvaltning med en sammanlagd bruttovåningsyta av ungefär 100 000 m'. Kronan skall äga rätt att förvärva den för sistnämnda byggnader erforderliga marken. Samråd i nämnda syften skall i god tid äga rum med vederbörande statliga verk.

Mom. 4. Kommunerna skola vid de överlåtna områdenas planläggning och utbyggnad gemensamt bereda plats för studentbostäder om minst femtusen rumsenheter antingen i särskilda byggnader, för vilka tomtmark överlåtes elier upplåtes till vederbörande studentbostadsstiftelse, eller i form av så kallade insprängda lägenheter och rum, vilka upplåtas till stiftelsen. Bostädernas lokalisering och planläggning skall ske i samråd med det statliga

CU 1974:35

organ, som Kungl.. Maj:t därtill utser. I möjlig mån skall planläggningen ske så att en successiv och jämn produktion av studentbostäder inom fältet möjliggöres redan från exploateringens början på platser som ligga nära befintliga eller planerade kollektiva trafikmedel.

§ 7.

Mom. 1. Envar av köparna svarar för kostnaderna för inom respektive kommun överlåtna områdens avskiljande till särskilda fastigheter och för lagfart å sina förvärv.

Mom. 2. Skatter och onera som belöpa på tiden efter tillträde av överlåtet område betalas av vederbörande köpare. Avkastning, som belöper på tiden efter tillträde, tillfaller köparen.

§ 8.

Mom. 1. Kommunerna skola på sätt i det följande angives bidraga till kostnaderna för Järvafältets friställande från militär användning med ett sammanlagt belopp om tvåhundrafyrtio (240) miljoner kronor. Beloppet skall erläggas i form av ersättning för de i § 1 avsedda marköverlåtelserna och fördelas mellan kommunerna på följande sätt:

Stockholms stad betalar 152,8 mkr

Solna stad betalar 7,5 »

Sundbybergs stad betalar 13,3 ”

Sollentuna köping betalar 54,2 »

Järfälla kommun betalar 12,2 «

Mom. 2. I mom. 1 angivna belopp skola erläggas den 1 juli 1966 genom reverser, löpande med 6,5 % årlig ränta från nämnda dag tills betalning sker. Ränta erlägges årsvis i efterskott. Reversbeloppen skola amorteras från och med 1 januari 1970 under tio år med lika stora annuiteter, dock med följande undantag:

För den del av Sundbybergs ersättning, som belöper på Rissneområdet österom Ulvsundavägen, skall amortering av skulden påbörjas vid områdets tillträde, dock senast från och med 1 januari 1975,och ske med lika annuiteter under en tioårsperiod. Ränta å nämnda skuldbelopp skall icke utgå för tiden mellan 1 januari 1970 och tidpunkten för amorteringens påbörjande.

För Sollentuna skall amortering av reversbeloppet ske från och med den 1 januari 1975 eller den tidigare dag marken tillträdes av köpingen och ske med lika stora annuiteter under en tioårsperiod.

§ 9.

Vid tillämpning av vissa bestämmelser i detta avtal skall gälla vad som finnes angivet i härvid fogad kommentar, bilaga nr 2.

CU 1974:35

§ 10.

Förestående avtal blir för parterna bindande först sedan det godkänts av kommunernas respektive fullmäktige och av Kungl. Maj:t. Har sådant godkännande icke skett av samtliga kommuners fullmäktige före den 1 juni 1966 genom beslut, som då vunnit laga kraft, och av Kungl. Maj:t före den ljuli 1966, är avtalet till alla delar förfallet.

Av detta avtal äro upprättade sex lika lydande exemplar, varav parterna taga var sitt.

Stockholm den 21 januari 1966 För Kungl. Maj:t och kronan Gösta Renlund Sixten Larsson Henry Johansson G. A. Mårdh

Hj. Mehr John Ljungqvist Per-Olof Hanson K. A. Larsson Åke Ericson Gösta Welin K-E. Blomberg

På en gång närvarande vittnen: Bengt Åhlén

Sven Hansson

CU 1974:35

17 Bilaga 2

Mellan undertecknade företrädare för Stockholms stad, Solna stad. Sundbybergs stad, Sollentuna köping och Järfälla kommun har - i anslutning till ett den 21 januari 1966 mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt nämnda kommuner träffat avtal (här nedan kallat huvudavtalet) om överlåtelse av vissa områden inom Järvafältet - under förbehåll, som angivits här nedan i § 8, ingåtts följande

ÖVERENSKOMMELSE § 1.

Vid genomförandet av huvudavtalet skola, där ej annat nedan särskilt angives eller följer av lag eller författning, kommunerna gentemot Kronan representeras av Järvafältskommitten med skyldighet för kommittén att, där så påyrkas av någon av dess ledamöter, hänskjuta frågan rörande avtalet till vederbörande kommun eller kommuner för beslut. Kommittén skall inom ramen för sin befogenhet äga uppdraga handläggning av fråga rörande avtalet till sitt arbetsutskott.

§ 2.

Vid beräknandet av den i huvudavtalet § 8 för varje kommun angivna andelen av köpeskillingen har tillämpats här bilagda uppställning rörande areal och värdefördelning (bilaga: i det följande kallad ”uppställningen”).

De markvärden, som i uppställningen varje kommun anges kunna tillgodogöra sig, ha beräknats med utgångspunkt från preliminära antaganden om markdispositionen. Den 1 januari 1975 beräknas planläggningen av områdena ha hunnit så långt att definitiva uppgifter om dispositionen av samtliga områden föreligga.

Parterna överenskomma nu att per nyssnämnda dag sådan omfördelning skall göras av de i 8 § nämnda köpeskillingsandelarna som kan föranledas av dels eventuell skillnad mellan antagen och definitiv markdisposition och dels eventuella jämkningar av områdesgränserna. Vid omfördelningen av köpeskillingsandelarna skall tillämpas samma ä-prisvärden å mark för olika ändamål samt samma beräkningsgrund för fastställande av värdet å grönområden som i uppställningen anges. Förslag till omfördelning uppgöres av kommittén, som till envar av kommunerna skall översända förslaget för godkännande.

De likvider, som i enlighet härmed erläggas kommunerna emellan, skola fullgöras genom lika amorteringar under fem år räknat från den 1 januari 1975 och jämväl innefatta ränta efter 6,5 % räntesats fr. o. m. den 1 januari 1975.

CU 1974:35

§ 3.

I anslutning till vad i huvudavtalet under § 6 mom. 3 stadgas om skyldighet för kommunerna att gemensamt tillse att plats finnes för vissa statliga förvaltningsbyggnader med en sammanlagd bruttovåningsyta av ungefär 100 000 m' skall gälla, att Stockholm gentemot Kronan skall ansvara för fullgörandet av denna förpliktelse, och skola alltså byggnaderna förläggas inom det av Stockholm förvärvade området, i den mån Kronan icke påfordrar att byggnaderna till någon del skola förläggas till någon av annan kommun förvärvad del av Järvafältet.

Vad beträffar den i § 6 mom. 4 för kommunerna stadgade förpliktelsen att gemensamt bereda plats för studentbostäder om minst 5 000 rumsenheter skall förslag till fördelning på kommunerna upprättas och underställas kommunerna för godkännande.

§ 4.

All den mark inom Järvafältet, som kommer att avsättas till sammanhängande friområde, skall nyttjas gemensamt. Förslag till sådana nyanläggningar, som befinnas erforderliga för friområdets utnyttjande, skall upprättas och underställas kommunerna för godkännande. Kostnaderna för anläggningar, drift och underhåll skola bestridas av varje kommun efter det procenttal, som kommer att gälla vid definitiv fördelning av köpeskillingen avseende grönområdet enligt § 2. Överenskommelsen enligt denna paragraf är gällande t. o. m. den 31 december 1984 och förlängs därefter på 10 år i taget såvida den icke uppsägs av någon av kommunerna senast två år före avtalstidens utgång.

§ 5.

Envar av kommunerna skall vid uppgörandet av stadsplan för ifrågavarande områden å Järvafältet samråda med angränsande kommuner, där det ej är uppenbart, att stadsplanen endast berör det egna kommunområdet. Sådant samråd skall äga rum jämväl i frågor rörande områdenas förseende med vatten, avlopp och elektricitet.

Där så befinnes nödvändigt eller lämpligt, skola parterna sluta särskilt avtal angående områdenas exploatering. Speciellt då bebyggelseområde skärs av kommungräns, förutsättes, att särskild överenskommelse träffas mellan berörda parter angående sådant områdes exploatering.

§ 6.

I anslutning till vad i huvudavtalet under § 3 stadgas skola mindre jämkningar av områdesgränserna å kommunernas vägnar kunna beslutas av kommittén, medan frågor om mera betydande jämkningar av gränserna av kommittén med eget yttrande för beslut skola hänskjutas till berörda kommun eller kommuner. Samma skall gälla, därest fråga uppkommer om jämkning av områdesgränserna mellan kommunerna.

CU 1974:35

§ 7.

1 anslutning till vad som i kommentar till § 2 mom. 1 och 2 huvudavtalet stadgats om eventuellt tillträde för Sundbybergs stad till Rissneområdet före år 1975 överenskomma parterna att förhandlingarna med Kronan om villkoren härför skola föras av kommittén.

§ 8.

Förestående avtal blir för parterna bindande under förutsättning dels att detsamma före den 1 juni 1966 godkänts av samtliga kommuners fullmäktige genom beslut som då vunnit laga kraft dels ock huvudavtalet blivit för Kungl. Maj:t och parterna bindande i enlighet med vad därom i § 10 nämnda avtal stadgas.

Av detta avtal äro upprättade fem lika lydande exemplar, varav parterna taga var sitt.

Stockholm den 21 januari 1966.

Hj. Mehr John Ljungqvist

(Stockholm) (Järfalla)

Per-Olof Hanson K. A. Larsson

(Stockholm) (Solna)

Åke Ericson Gösta Welin

(Sundbyberg) (Sollentuna)

K.-E. Blomberg (Sollentuna)

Järvafältet. Fördelning av 240 mkr

Arealfördelning i ha (i enlighet med 1963 års reviderade regionplaneförslag)

F-mark E-mark

I-mark

F+E+I=B

G-mark M-mark vägrätts- mark

Summa

övrigt

Stockholm

... 370

1 559

Solna ....

... 57

—

70 Sundbyberg

. . . 88

237 Sollentuna

925 120

1 450

Järfalla . . .

. . . 5

293 102

—

624 Summa 528

1 511

1 996 222

3 940

Värde å totalarealen

Förutsättningar: Värden: Hyreshus, inklusive centrumanläggningar (F) 20 kr/m2 v.y.,

småhusbebyggelse (E) 15 kr/m2 v.y., industri- och institutionsbebyggelse

(1) 46 kr/m2

, grönområden (G) 1:20 kr/m2,

M-mark (M): 1) Vägrättsmark

= G-mark

= 1:20 kr/m2. 2) Övrig mark efter totalpriset i kr/m2. Solna erlägger 1,0

mkr för 1 ha industritomtmark (bensinstation)

1 F+E+I=B

G-mark

M-mark

Summa

efter 1:20 Vägrätts-

Övrigt

kr/mz o.

mark

efter

%-tal

efter 1:20

totalpris

kr/m2

i kr/m2

% av

mkr

mkr %

mkr

totalbel. kr/m2

Stockholm

37,0

5,6

82,3

124,9 63,4

14,9

13,0

152,8

63,7 9:80

Solna ....

... 5,7

0,0

1,0

6,7 3,4

0,8

—

7,5

3,1 10:70

Sundbyberg

8,8

0,8

9,6 4,9

1,2

2,5

13,3

5,5 5:60

Sollentuna

0,8

8,5

36,8

46,1 23,4

5,5

1,4

1,2

54,2

22,6 3:75

Järfälla . . .

0,5

6,5

2,8

9,8 4,9

1,2

12,2

5,1 2:-

Summa 52,8

21,4

122,9

197,1 100,0

23,6

2,6

16,7

240,0

100,0 6:-

v©

-4

Bilaga

till förestående överenskommelse

CU 1974:35

21 Bilaga 3

Sollentu

^\&\uren

Norrviken st:nj

a\eu

Edsberg^

s'\öty

Tureberg st:

(N\ker\

■Hiigvrsialund -

Jakobsberg st:n

Helenelund hpll

Järfiilla

SANDERYD

Barkarby st:n

'ren!o:

Spånga*

Skälby

Skogshyddan -

Ursvik'

Spånga st:n

C...CTy9S

SUNpBYBERl

Vjf u Duvbo

R&s\as\ot

(Bromsten it:

Hässelby gård

^Vällingby

Haga )

l/VW Av Kronan behållna DQQQJ områdon

tHA~ ~j Stockholm» förvärv liliijSolna» förvarv

Sundbybergs förvärv Sollentunas förvärv (ITeI II Järfällas förvärv

Bromma

Bromma flygplat:

SOLNA

-v V,

0Wsundas\Ob ^Karlberg!

STOCKHOLM

J Västerled

SOLLENTUNA

KOMMUN

°ooooo

STOCKHOLMS

JiSflLLA

KOMMUN

• ••••••• •

ooooooooo

tttmaa&a

KOMMUN

Skal* 1x50 000 Keanungräns.

Grins saligt 1966 Srs avtal os köp av statlig aark.

Grins aJ saaaanfallandt std ktaavngräns för dtl av Sollsntana sta Stock» kolas xoaatm avsett köpa.

Gräns för intarlaistiskt natarrasarvat.

-Sollentuna keaaons förslag i riksplanaringen till utikaing av frioarådet.

FrioarSde enligt Oispasitionsplan för Norra Järvafiltet, upnrättad 1968 o^h godkänd av Sollentuna konaunfullaäktige.

Bebyggelse inoa Sollentuna koaaun enligt Rev. skissförslag til^ fran» tid» disposition av Jirvaf iltet, upprättad i oktober 1963.

Bilaga 4

CU1974:35

GOTAB 74 8136 S Stockholm 1974