Civilutskottets betänkande i anledning av motioner angående markpolitiken m. m.

C ivilutskottets betänkanden nr 5 —10 år 1974

Nr 5

C ivilutskottets b etänkande i anledning av m otioner angående m ark­ p olitiken m . m.

M otionerna

U tsk o tte t har i d e tta sam m anhang behandlat m otionerna 1974:

1157 av herr A dolfsson (m ) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till bostadsutredningarna m ed de förslag och önskem ål som fram ställs i m otionen (åtgärder för att u n d erlä tta personlig äganderätt till bostad),

1159 av herr .Adolfsson (m ) vari hem ställs a tt riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag till lagstiftning syftande till a tt ge kom m unerna skyldighet a tt tillhandahålla m ark fö r försäljning,

1578 av herr Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås a tt riksdagen u tta la r sig för e tt successivt överförande av privata flerfam iljshus i sam hällets ägo sam t hos regeringen hem ställer om u ta rb e ta n d e t av en plan för genom förande av denna m ålsättning,

1582 av herr H erm ansson m. fl. (vpk) såvitt avser förslaget (y rk a n d et 1) a tt riksdagen u tta la r a tt till byggnadslagen bö r fogas en bestäm m else a tt endast samhällsägd m ark får stadsplaneläggas.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag av sam m a innehåll som i de här upptagna m otionerna har lagts fram för 1973 års riksdag (1 9 7 4 :1 1 5 7 = 1973:865, 1974:1159 = 1973:866, 1974:1578 = 1973:362, 1974:1582 = 1973:1561) och be­ handlats av civilutskottet (CU 1973:18). U tsk o ttsm ajo riteten (s, c, fp), vars förslag a tt avslå m otionerna följdes av riksdagen, anförde:

G ällande, av en sto r riksdagsm ajoritet godtagna, riktlinjer för m ark­ politik en har to ta lt sett gett en avsedd ökning av andelen bo städ er i kom m unal, allm ännyttigt bostadsföretags eller bostadskooperativt före­ tags ägo med bibehållande av likaledes avsedd konkurrens mellan företagsform erna inom såväl p ro d u k tio n som förvaltning. Bygglagutred­ ningens arbete och byggkonkurrensutredningens förslag liksom förslag från saneringsutredningen, vilka behandlas här nedan och i b etän k an d et CU 1973:19, k n y te r an till dessa riktlinjer. Enligt u tsk o tte ts m ening finns inte skäl a tt genom bifall till någon av m otionerna nu ge principiellt nya u ttry c k för en m arkpolitik, avsedd för praktisk tilläm pning främ st genom kom m unerna. E tt fullföljande av dess grundsatser låter sig väl förena med och tjä n ar allm änt erkända bostadspolitiska mål. M otionerna avstyrks sålunda.

U tsk o ttets ledam öter av (m ) respektive (vpk) reserverade sig för bifall till m otioner från ledam öter av eget parti.

1Riksdagen 1974. 19 sami. N r 5 - 1 0

U tsk o ttet

U tsk o tte t har inte heller i d e tta sam m anhang fu n n it skäl a tt genom bifall till någon av m otio n ern a frångå gällande av en sto r riksdagsmajoritet godtagna riktlinjer för m arkpolitiken. Riksdagen kom m er a tt i annat sam m anhang få ta ställning till skilda k o nkreta förslag om vidareutveck­ ling av de m arkpolitiska målen.

U tsk o tte t hem ställer

a tt riksdagen avslår m otionerna 1974:1157, 1159, 1578 och

1582, y rkandet 1.

Stockholm den 26 februari 1974 På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i G öteborg (s), W ennerfors (m ), Lindkvist (s), Å kerfeldt (c), H enrikson (s), Högström (s), M attsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m ), Häll (s), O lof Johansson i S tockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s) och herr S tröm berg i B otkyrka (fp).

Reservationer 1. av h errar W ennerfors (m ) och A dolfsson (m ) som anser a tt u tsk o tte ts y ttra n d e och hem ställan bort ha följande lydelse:

En aktiv kom m unal m arkpolitik b ör ta sikte på markförvärv som är nödvändiga för a tt i sam band med planläggning m. m. bebyggelse skall kunna ske. Sedan planfrågorna lösts och vissa allm änna intressen för gator o. d. tillgodosetts bör m arken upplåtas på det sätt som dess kom m ande användare önskar, dvs. i regel med äganderätt. E tt kom m unalt ägarm onopol måste m otverkas. B oendeutredningen bö r ges i uppdrag a tt föreslå åtgärder som främ jar e tt överförande av bostäder i enskild ägo. D etta kan ske genom finansieringsbestäm m elser eller på annat lämpligt sätt. Vad u tsk o tte t sålunda anfört bö r riksdagen som sin m ening ge Kungl. Maj :t till känna.

U tsk o tte t hem ställer

a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1974:1 157, i anledning av

m otionen 1974:1159 sam t med avslag på m otionerna

1974:1578 och 1582, yrk an d et 1, som sin m ening ger Kungl.

Maj:t till känna vad u tsk o tte t anfört.

2. av herr Claeson (vpk) som anser a tt u tsk o tte ts y ttra n d e och hem ­ ställan bort ha följande lydelse:

Verksam m a m edel i kam pen m ot m arkspekulationen och för en socialt in riktad bostadspolitik finner u ts k o tte t vara de i m otionerna 1974:1578 (vpk) och 1582 (vpk) fram förda förslagen om samhällsägande eller k o operativt ägande av alla flerfam iljshus sam t lagbestäm m elser om a tt endast allm ännyttiga och kooperativa företag får vara byggherrar och förvaltare av flerfam iljshus. M otionerna a n k n y ter till förslag som form u­ lerades redan i arbetarrörelsens efterkrigsprogram . I d etta hävdas såväl stå n d p u n k te n om e tt gradvis överförande av hyreshusen i sam hällets ägo som kom m unalisering av to m tm ark en .

De av statsm akterna antagna riktlinjerna för kom m unal m arkpolitik måste betecknas som klart otillräckliga. U tvecklingen har visserligen gått m ot a tt de självkostnadsbärande företagen — allm ännyttiga och bostads­ kooperativa företag — står som byggherrar för en ökad andel av n y p ro d u k tio n e n . Men jäm sides med d e tta m ärks en klar tendens a tt privata byggkonsortier lierade med storbankerna k öper upp stora m arkom råden. De behärskar därigenom hela p ro duktionskedjan: m ark, byggande, byggnadsm aterialproduktion och finansiering.

I tä to rte rn a s k ärnor — fram för allt i storstadsregionerna — är h u vudparten av m arken och bostadshusen alltjäm t privatägda, vilket i o erhörd grad försvårar en socialt inriktad sanering och m odernisering. E tt överförande av privatägda flerfam iljshus i kom m unal och bostadskooperativ ägo skulle även innebära m öjligheter fö r kom m unerna a tt stoppa kontoriseringen sam t u n d erlä tta utfo rm n in g en av en socialt inriktad hyreslag när d et gäller hyresprissättningen. Den i m o tio n en 1561 föreslagna lagbestäm m elsen a tt endast samhällsägd m ark får stadsplaneläggas skulle vara e tt verksam t m edel fö r a tt hindra privatbyggm ästarna och andra privatintressen a tt lägga u n d er sig ytterligare m ark.

N är d e t gäller de självkostnadsbestäm da företagen är det nödvändigt a tt dra en klar gräns mellan förvaltningen av bostäder och p ro d u k tio n av dessa. Privata företag, och i ökad grad e tt fåtal stora sådana företag, svarar för 9 0 —95 procent av själva b o stadsproduktionen. I många kom m uner existerar över huvud taget ingen konkurrens m ed privatbygg­ m ästarna när det gäller a tt bygga bostäder. Det ofta anförda argum entet ” konkurrens på lika villkor m ellan olika företagsform er” tjä n ar endast a tt dölja bristen på konkurrens i själva byggandet. K om m unernas m öjligheter a tt driva en aktiv m arkpolitik och tränga tillbaka privata intressens in flytande över m arken m åste öka väsentligt. U tsk o tte t tillstyrker de ovan näm nda m otionerna och avstyrker sålunda m otionerna 1974:1157 (m ) och 1153 (m ).

U tsk o tte t hem ställer

a tt riksdagen med bifall till m otionerna 1974:1578 och 1582,

yrkandet 1, sam t med avslag på m otionerna 1974:1157 och

1159 som sin m ening ger Kungl. Maj:t till känna vad

u tsk o tte t anfört.

1* R iksdagen 1974. 19 sami. N r 5 - 1 0