Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående planeringskrav för glesbebyggelse, m. m.

Nr 7

C ivilutskottets b etänkande i anledning av m o tio n angående planeringskrav fö r glesbebyggelse, m. m.

M otionen I m otionen 1974:93 av herr Bohm an m. fl. (m ) har, såvitt n u är i fråga (y rkandet d, delvis), hem ställts a tt riksdagen beslutar a tt hos Kungl. Maj:t hem ställa a tt Kungl. Maj:t till innevarande års höstriksdag framlägger förslag om a tt återställa den före den 1 januari 1971 gällande glesbebyggelserätten och rä tte n a tt disponera fastighetsanvändning i övrigt genom a tt i byggnadslagen och naturvårdslagen återin fö ra de bestäm m elser om rä tt till bebyggelse, fastighetsanvändning och ersättning m. m. som gällde i byggnadslagen och naturvårdslagen före 1971 samt upphäva de år 1971 och 1972 ny in fö rd a bestäm m elserna i dessa hänseenden. Y rkandet har behandlats i d etta sam m anhang såvitt det ej avser lösenregler i byggnadslagen vilka behandlas i betänkandet CU 1974:6.

Gällande ordning m. m.

G lesbebyggelserätten 1971 års riksdag (prop. 1971:118, CU 26) godkände ny lydelse av 6 § första sty c k et byggnadslagen (BL) varigenom lagens tätbebyggelsebe­ grepp preciserades och fick en ändrad definition. F öljdändringar gjordes i 107 § första stycket BL sam t i 3 kap. 3 § och 5 kap. 3 § fastighetsbild­ ningslagen. Mot civilutskottets tillstyrkande fördes i reservation (m ) fram e tt avslagsyrkande. I d etta sam m anhang föreslog civ ilutskottet e tt u ttalan d e a tt det ö kande behovet a tt hushålla med naturreserverna kunde tillgodoses endast om det slogs fast a tt u tn y ttja n d e av m ark för även glesbebyggelse fö ru tsä tte r planmässiga överväganden från sam hällets sida och a tt det sålunda tillkom m er sam hället a tt avgöra var och när även glesbebyggelse får ske. I reservation (c, fp) uttalad es att behov fanns av översiktliga m arkhushållningsplaner m en förordades ytterligare beredning. En reserva­ tion (m ) syftade till a tt något u tta la n d e i äm net inte borde göras. Riksdagen följde u tsk o tte t. Vid 1972 års riksdag (prop. 1972:111, CU 35) antogs i enlighet med ovan näm nt u tsk o ttsu tta la n d e förslag till ändring i byggnadslagstiftningen m. m. varigenom krav ställdes a tt m ark som avses för glesbebyggelse skall ha prövats från allm än sy n p u n k t läm pad härför. D enna prövning fö ru tsätts ske genom generalplanläggning u ta n krav på fastställelse, annan översiktlig planläggning eller översiktliga bedöm ningar i enkla form er.

Principen koni till u ttry c k genom ändring i 5 § andra stycket BL så att den fö r tätbebyggelse gällande regeln, a tt m arken skall ha prövats från allmän synpunkt läm pad fö r ändam ålet, utvidgades a tt om fatta även glesbebyggelse. Mot civilutskottets tillstyrkande y ttra n d e i denna del anfördes, fö ru to m e tt reservationsyrkande (m ) om uppskov med behand­ lingen av lagförslaget, inte annan erinran än den reservation (c, fp, m), vari föreslogs ett u tta la n d e a tt form erna fö r prövning av glesbebyggelse borde vara enkla, inte betungande fö r den sökande och u ta n risker från rättssäkerhetssynpunkt. I e tt särskilt y ttra n d e (m ) anfördes dock att avsaknaden av ett generellt avståndstagande till lagstiftningen i dess helhet inte innebar e tt godkännande av förslagets huvudlinjer.

Begränsningar i övrigt enligt byggnadslagen och naturvårdslagen, m. m. I fråga om ersättningsbestäm m elser vid expro p riatio n m. m. hänvisas till u tsk o tte ts b etänkande CU 1974:6. Vid 1972 års riksdag (prop. 1972:1 1 1, CU 35) lades fram utgångs­ p u n k te r och riktlinjer för en fysisk riksplanering, varigenom underlag gavs för skydd av riksintressen i k o nflikt med andra intressen. Dessa riksintressen skulle y tte rst hävdas och slutligen preciseras genom e tt statlig inflytande, bl. a. genom beslut om a tt generalplan skall finnas för vissa om råden. V idare gavs Kungl. Maj:t befogenhet a tt föreskriva a tt sådan generalplan skulle vara helt eller delvis fastställd. Till e tt sådant beslut k unde knytas fö rb u d m ot nybyggnad. Det fö ru t här ovan näm nda kravet på planöverväganden som fö ru t­ sättning även för glesbebyggelse k om pletterades bl. a. med regeln a tt utom plansbestäm m elserna skulle göras generellt tilläm pliga för hela riket. I övrigt får hänvisas till 1972 års riksdagsbehandling. I reservationer (m ) till civilutskottets tillstyrkande b etänkande före­ slogs — u to m det ovan näm nda allm änna uppskovsyrkandet och avståndstagandet i det särskilda y ttra n d e t — i lagstiftningsdelen inte avslag på de principiella grundbestäm m elserna. Krav fördes dock fram på en skyndsam översyn av lagstiftningen.

U tsk o ttet Förslagen i m otionen har inte tillfö rt tidigare noggranna överväganden från u tsk o tte ts sida något n y tt m aterial. Det förhållande a tt det av m otionärerna nu fram förda y rkandet innebär en skärpning av den inställning som presenterades i reservationer till b etän k a n d et CU 1972:35 påverkar inte denna bedöm ning. Det får sålunda anses helt o tä n k b art a tt nu upphäva de grundläggande förutsättningarna för en planering till skydd fö r riksintressen och andra accepterade allm änna intressen, även om skyddet därav enligt sitt syfte kan kom m a i k o nflikt med bl. a. m arkägarintressen. Det väsentliga är också i denna planeringsform a tt m otstående intressen får en k o rre k t bedöm ning och a tt en slutlig

avvägning i k o n flik tsitu atio n ern a sker i enlighet med bl. a. godtagna riktlinjer för hushållningen med m ark och vatten. Riksdagen kom m er a tt få tillfälle a tt granska de överväganden som sker hos Kungl. Maj:t i de fall där stat och kom m un kan ha skilda uppfattn in g ar om riksintressenas precisering. D en ökade kom m unala planeringsbefogenheten, fullföljd i enkla form er, m åste anses om istlig. U ppkom m ande frågor om behov a tt pröva principernas enskildheter får självfallet behandlas när anledning därtill uppkom m er. U tsk o tte t avstyrker sålunda m otionen i här behand­ lad del. U tsk o tte t hem ställer a tt riksdagen avslår m otionen 1974:93, y rkandet d, i vad det inte behandlats i b etän k a n d et CU 1974:6.

Stockholm den 26 februari 1974 På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: se under b etän k an d et CU 1974:5.

Reservation av herrar W ennerfors (m ) och A dolfsson (m ) som anser a tt u tsk o tte ts y ttran d e och hem ställan b o rt ha följande lydelse: D et är ställt över varje tvivel a tt planmässiga överväganden måste ske fö r a tt få en hushållning med m ark och v atten som tillgodoser långsiktiga, vitala intressen. En sådan planering m åste självfallet också kunna fullföljas i strid med även enskilda intressen. Dessa nödvändiga ingrepp m åste em ellertid begränsas a tt avse endast skyddet av väsentliga allm änna intressen och inte tillåtas växa u t till e tt fullföljande av den d oktrinära u p p fattn in g en a tt sam hällets avgöranden alltid är b ättre än den enskildes. De måste också förenas med regler som ger full kom pensation åt dem som up p o ffrar egna intressen fö r det allm ännas bästa. De inskränkningar i ägarens förfoganderätt till m ark som sk ett de senaste åren m åste anses till sto r del tjäna annat än rena planeringssyften och kan förväntas n y ttjas för att främ ja dunkla s. k. fördelningspolitiska motiv. Med hänsyn därtill bör, på m otsvarande sätt som förordades i m otion redan då 1972 års lagstiftning genom fördes, en översyn ske som möjliggör a tt förslag till ändrad lagstiftning kan föreläggas 1974 års höstriksdag. U tsk o tte t hem ställer a tt riksdagen bifaller m otionen 1974:93, y rkandet d, i vad det inte behandlats i b etän k a n d et CU 1974:6.