Finansutskottets betänkande i anledning av motion angående upphandlingen av sjöfraktstjänster

Finansutskottets betänkande nr 31 år 1974 FiU 1974:31

Nr 31

Finansutskottets betänkande i anledning av m otion angående upp­ handlingen av sjöfraktstjänster.

I m o tio n e n 1974:100 av h errar R osqvist (s) och Bergqvist (s) h em ställs a tt riksdagen m å tte uttala a tt u p p h an d lin g av sjö frak tstjän ster för statliga m y n d ig h e te r sk e r u n d e r sådana fo rm er a tt tra n sp o rte n utföres m ed fartyg so m icke kan h änföras till k ategorin ” fartyg u n d e r bek v äm lig h etsflag g ” .

M o tio n ärern a a n f ö r a » statliga m y n d ig h e te r vid u p p h an d lin g av sjö fra k ts­ tjä n ste r ej bör få anlita fartyg registrerat u n d e r s. k. bekväm lighetsflagg. R edare so m låter registrera sina fartyg i län d er so m P a n a m a , H o n d u ras, L iberia, H o n g k o n g , Singapore eller C yp ern försöker enligt m o tio n ärern a så långt m öjligt u n d g å b e sk a ttn in g , sä k e rh e tsb e stä m m e lse r enligt traditionella sjö fartsn atio n ers krav och socialt a n sv a r för farty g en s besättn in g . M an pekar på a tt h av erifrek v en sen för d essa fartyg är h ö g , efterso m de till sto r del u tgörs av to n n ag e som u tran g erats i trad itio n ella sjö fartsn atio n er. G en o m a tt vissa redare på d e tta sätt u n d a n d ra r sig k o stn a d e r som d rab b ar redare från trad itio n ella sjö fartsn atio n er k an d e ibland erb ju d a väsen tlig t lägre frak ­ ter. M o tio n ärern a an fö r a tt statliga m y n d ig h e te r bör frångå affärsm ässig h etsprincipen vid u p p h an d lin g av sjö fra k tstjä n ste r n är d en n a princip sk u lle leda till a n lita n d e av fartyg som seglar vid sidan av m oraliska lagar och avtal. M an p ek ar på a tt fin a n su ts k o tte t i sitt av riksdagen g o d k än d a b e tä n k a n d e F iU 1973:27 an g åen d e den offentliga u p p h an d lin g en fö ru tse tt a tt affärsm ässig h etsp rin cip en kan k o m m a i konflikt m ed an d ra av sta tsm a k te rn a u p pställda m ål och a tt därvid en av v äg n in g av affärsm ässig h eten m o t dessa a n d ra m ål b ö r k u n n a ske.

U tskottet R egistrering u n d e r u tlä n d sk flagg m å ste , i vad av ser s. k. b e ­ k v äm lig h etsflag g , b etrak tas som e tt in te rn a tio n e llt problem . B ekväm lighetsregistreringen h ar n ått en b ety d an d e o m fa ttn in g . O m k rin g en fem tedel av värld en s sam lad e h an d elsto n n ag e b eräk n ad es i m itte n av år 1972 vara re­ gistrerad u n d e r bekväm lighetsflagg. B eträffande ta n k to n n a g e t var an d elen ä n n u stö rre, eller en dryg fjärdedel. U tsk o tte t b e tra k ta r m ed oro de problem so m d e tta kan m edföra för d en in tern atio n ella sjöfarten i form av bl. a. sä m re socialt sk y d d för de o m b o rd an ställd a s a m t m in sk ad sjö säk erh et. F ör en sk ild a n a tio n e r tillk o m m e r problem av ty p en m in sk ad e s k a tte in k o m ste r, färre arbetstillfällen o. d. U tsk o tte t fin n er d e t angeläget a tt Sverige i det m ellan statlig a sam arb etet a k tiv t och kraftfu llt fo rtsätter sitt arb ete på att u p p n å lö sn in g ar på de här berörda frågorna. 1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 31

FiU 1974:31 2

U tsk o tte t a n se r a tt statlig u p p h an d lin g av sjö frak tstjän ster ej bör främ ja rederier so m u n d a n d ra r sig s itt sociala arb etsg iv a ran sv ar, varför m y n d ig ­ h e te rn a så långt som m öjligt bör u n d v ik a a tt anlita b ekväm lighetsfartyg. U tsk o tte t s a k n a r em ellertid d e n överblick ö v er p ro b lem o m råd et som b ed ö m s n ö d v än d ig för a tt tillstyrka m o tio n ä re rn a s k ra v , vilket i realiteten går ut på a tt h elt förbjuda a tt statliga m y n d ig h e te r u tn y ttja r fartyg so m seglar u n d e r bekväm lighetsflagg. Sålunda sak n as m era preciserade d efin itio n er av b e ­ greppet ” b e k v äm lig h etsfarty g ” . H u r statliga m y n d ig h e te r skulle påverkas av e tt förbud b eh ö v er också klarläggas b ättre.

U tsk o tte t fin n e r d ärfö r a tt d e i m o tio n en berörda p roblem en bör u tred as n ärm are. M ed fördel to rd e d e tta k u n n a sk e in o m ram en för d en pågående flag g u tre d n in g en (jfr rik sd ag sb erättelsen 1974, s. 213). U tsk o tte t fö ru tsä tte r a tt u tre d n in g e n s u tg ån g sp u n k t skall vara a tt statliga m y n d ig h eters u p p h a n d ­ ling av b e k v ä m lig h etsto n n ag e e n d ast skall k u n n a fö rek o m m a i u n d a n ta g s ­ fall, ex em p e lv is i situ a tio n e r n är folk försörj n ingen an n a rs skulle hotas.

U tsk o tte t h em ställer

a tt riksdagen hos K ungl. M aj:t a n h å lle r a tt m o tio n en 1974:100

ö v erläm n as för b e a k ta n d e till flag g u tred n in g en (k o m m u n ik a ­

tio n sd e p a rte m e n te t 1973:01).

S tockholm d en 5 n o v em b er 1974

På fin a n su ts k o tte ts väg n ar N ILS G . Å SL IN G

Närvarande vid beslutet: h errar Å sling (c), E k strö m (s), K n u t Jo h an sso n i S tockholm (s). F ranzén (s), Löfgren (fp), L arsson i K arlskoga (s), Fågelsbo (c). Ja n sso n (s), S öderström (m ), P ettersso n i M alm ö (s), W irtén (fp), a f U gglas (m ), E lm ste d t (c) och W ern er i T y resö (vpk).

COTAB K21! Slockholm 1974