Bet. 1974:FiU32

Finansutskottets betänkande i anledning av motioner angående välfärdsmätningar m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1974-11-05
Källa: data.riksdagen.se

Finansutskottets betänkande nr 32 år 1974

FiU 1974:32

Nr 32

Motionerna

I motionen 1974:934 av fru Hambraeus (c) och herr Granstedt (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag angående kompletterande mått på framgång i företag och affärsdrivande verk.

1 motionen 1974:1195 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om en rensad beräkning av bruttonationalprodukten där dess negativa faktorer eliminerats och välståndsutvecklingens nettoeffekt framgår.

I motionen 1974:1199 av fru Theorin m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att en arbetsgrupp tillsätts med uppgift att söka precisera förslag till hur utvecklings- och välfärdsmätningar skall kunna ersätta BNP-begreppet som instrument för utveckling.

1 motionen 934 framhålls att ett företags framgång mäts huvudsakligen i vinst och produktivitetstillväxt medan andra faktorer som också är avgörande för ett företags berättigande tenderar att skjutas i bakgrunden.

Motionärerna anser det från samhällets utgångspunkt betydelsefullt att människor genom företagen kan beredas meningsfulla arbeten, i hälsosam miljö, utan skadlig stress, där de får ta ansvar, utveckla sina personligheter och där de får gemenskap med andra och känner arbetsglädje. Vidare bör varorna och tjänsterna vara av god kvalitet och produktionen ske med metoder som hushållar med naturresurser, inklusive energi, och innebär slutna system, dvs. inte förorsakar miljöförstöring och avfall.

Dessa faktorer saknar vi i dag metoder att värdera. Det innebär däremot ofta en kostnad för företagen att utveckla dem. Därför anser motionärerna att samhället bör finna värderingssystem för detta och därmed stimulera företagen att förändras i en för samhället positiv riktning.

I motionen 1195 anförs att med de metoder som f. n. används för att mäta den ekonomiska utvecklingen, även de mest negativa värden som sjukdom, trafikolyckor och kapitalförstöring omvandlas till positiva faktorer när skadorna på miljö och människor repareras eller förstöringen av fast kapital ersätts med nytt. Den egentliga välståndsutvecklingen mäts sålunda inte. Motionären framhåller att det är angeläget att skapa ett bättre underlag för bedömning av vad som egentligen bör räknas till den ekonomiska till -

1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 32

FiU 1974:32

växtens nettovinster. I sammanhanget framhålls att strukturomvandlingen av samhället leder till utslagning av människor från arbetsmarknaden, dvs. dessa människor får betala priset för det ökade välståndet.

Motionären anser därför att det borde vara möjligt att, i avvaktan på att användbara välfärdsmått utarbetas, rensa de nuvarande beräkningarna över bruttonationalprodukten från alla negativa faktorer, t. ex. skador på människor och natur, kapitalförstörelse samt alla de ”reparationskostnader” som blir en konsekvens av detta. Inte minst viktigt är då att ta med strukturomvandlingens negativa faktorer, så att välståndsutvecklingens nettoeffekt kan framräknas. Eventuellt kunde också välståndsmåttet kompletteras med värden som i dag ligger utanför, t. ex. hemarbetet. En sådan schablonmetod skulle, enligt motionären, ge bättre förutsättningar för en bedömning av exempelvis takten i strukturomvandlingen.

I motionen 1199 framhålls att kritiken mot existerande ekonomiska mätsystem vuxit sig allt starkare under senare år. Flera goda argument har anförts mot ett användande av grova ensidigt ekonomiska metoder att mäta förändringarna i samhället. Krav har rests på att ersätta BNP (bruttonationalprodukt) med BNN (bruttonationalnytta), som tar hänsyn till utarmningen av råvaror och energi, luftföroreningar m. m. och väger in den allmänna hälsonivån, tillgången till bostad och arbete, den kulturella nivån, den yttre miljön m. m. på samhällsnivå och om möjligt på individnivå.

Statistiska centralbyrån har i uppdrag att utveckla och kontinuerligt tilllämpa levnadsnivåmätningar inom f. n. fyra komponenter. Motionärerna bedömer att dessa mätningar kommer att bli ett värdefullt instrument för studier av förändringar i befolkningen som helhet, men även mellan grupper inom denna. På så sätt kommer ett instrument att skapas för bl. a. kontroll av effekterna av olika politiska insatser.

Enligt motionärerna krävs dock nu att traditionella ekonomiska mått och mätmetoder inom levnadsnivåområdet kopplas samman. En blandad arbetsgrupp, med inslag av såväl samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig som ekonomisk expertis samt av politiker och fackliga företrädare, bör ges i uppdrag att närmare studera problemområdet. Det mätsystem som bör bli resultatet skall kunna relateras till andra internationellt använda och vedertagna system. Arbetsgruppen måste arbeta i samverkan med redan pågående utredningarom levnadsnivåmätningar samt med mätprojekt inom långtidsutredningens fält. Inledningsvis bör arbetsgruppen arbeta ett år och därefter lägga fram förslag till fortsatt handläggning av frågan, förslagsvis inom en särskilt upprättad enhet för utvecklings- och välfärdsmätningar, eventuellt knuten till statistiska centralbyrån.

FiU 1974:32

3 Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från statistiska centralbyrån (SCB) och institutet för social forskning (SOFI). Dessa yttranden är fogade som bilagor till detta betänkande.

Utskottet

I samtliga tre nu aktuella motioner påtalas problem som anknyter till samhällsutvecklingen och vilkas konsekvenser är otillräckligt belysta av den nuvarande statistiken. Krav ställs i alla motionerna på utveckling eller nyorientering av statistiken. I två av motionerna framförs yrkanden om en radikal omläggning av det nuvarande nationalräkenskapssystemet. Utskottet finnér det angeläget att något närmare beröra detta räkenskapssystem och slutprodukten av kalkylerna inom systemet - den s. k. bruttonationalprodukten (BNP). Utskottet vill därvid i likhet med remissinstanserna betona att BNP-begreppet inte är avsett att täcka välfärdsbegreppet i vid mening. BNP utgör däremot ett mått på den samlade produktionen av varor och tjänster och intar som sådant en självklart central ställning i den ekonomiska analysen. Med utgångspunkt i BNP möjliggörs bedömningar av resursutrymmet för framtida konsumtion, investeringar, bytesbalansmål etc. Samtidigt vill utskottet betona vikten av att beräkningsmetodiken förbättras, så att skillnaderna mellan BNP-beräkningarna från produktions- resp. användningssidan klarare belyses. Statsmakternas beslut i ekonomisk-politiska frågor skulle härigenom kunna baseras på ett fastare underlag än vad som nu är fallet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Kungl. Majit tidigare i år gett statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda här berörda förhållanden (prop. 1974:100 s. 9).

Den grundläggande principen för BNP-kalkylerna är att de i första hand endast innefattar värdet av de varor och tjänster som köps och säljs på olika marknader. Däremot ingår inte resultat av produktiv verksamhet som utförs utanför marknadshushållningen, t. ex. olika sysselsättningar i hemmen - såsom matlagning, städning och barnpassning - oavlönat arbete i föreningar osv. Som framgår av SCB:s yttrande råder rätt stor internationell enighet om att nationalräkenskaperna även framgent bör innehålla så få tillräknade värden som möjligt.

Vad beträffar den offentliga konsumtionen i form av undervisning, sjukvård, försvar, polistjänster etc. omsätts visserligen inte denna påen marknad med prisbildning men ingår trots detta i BNP. Dessa konsumtionsposter infogas nu i BNP-beräkningarna från kostnadssidan med ett belopp som motsvarar summan av löner, omkostnader för förbrukade varor och tjänster (t. ex. medicin inom sjukvården) samt viss schablonmässig avskrivning på realkapitalet i form av byggnader m. m.

Som synes faller mycket av vad som ingår i begreppet mänsklig välfärd

Fil) 1974:32

utanför BNP, även om man begränsar sig till enbart de ekonomiska och sociala aspekterna på tillvaron. Sålunda saknas delar av miljön kring människan, exempelvis hälsa, trygghet och andra sidor av välbefinnande.

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att dessa ”kvalitativa” sidor av utvecklingen belyses. Detta bör dock ske i form av mätningar av enskilda välfärdskomponenter som komplement till de nuvarande nationalräkenskaperna, vilket också framhålls i båda remissvaren. Remissinstanserna framfor samtidigt uppfattningen att det inte torde vara möjligt att skapa något sammanfattande välfärdsmått. Utskottet delar denna åsikt.

Som bekant görs kraftiga ansträngningar - såväl i Sverige som utomlands - att genomfora särskilda undersökningar angående välfärden i samhället. Den s. k. låginkomstutredningen utförde 1968 en levnadsnivåundersökning omfattande nedanstående nio komponenter ägnade att belysa levnadsnivån:

1. Hälsa och vårdkonsumtion

2. Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden

3. Utbildning

4. Ekonomiska resurser

5. Politiska resurser

6. Uppväxt- och familjeförhållanden

7. Bostadsförhållanden

8. Kost

9. Fritid och rekreation

Enligt Kungl. Maj:ts beslut från februari 1974 genomför institutet för social forskning (SOFI) f. n. en upprepning av denna undersökning, vilket kommer att möjliggöra jämförelser av levnadsnivåns förändring. En första rapport från denna undersökning skall enligt planerna finnas tillgänglig vid årsskiftet 1974/75. Vid bearbetningen av resultaten av denna undersökning kommer försök att göras att finna samband mellan de olika levnadsnivåkomponenterna, vilket ligger i linje med tankegångarna i motionen 1199.

Inom SCB startar i höst löpande undersökningar av levnadsförhållandena i samhället. 1 en första fas omfattar undersökningarna levnadsnivåkomponenterna hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende, men man avser att senare ta med ytterligare komponenter. Vidare deltar SCB i det internationella utvecklingsarbetet angående sociala indikatorer som bedrivs i OECD:s regi. Inom FN pågår också ett arbete med anknytning till välfärdsmätningar - s. k. sociodemografisk statistik. Inom ramen för detta arbete, i vilket Sverige också deltar, kommer man bl. a. att försöka skapa kopplingar mellan individstatistiken och nationalräkenskapssystemet.

Vad välfärdsmätningar beträffar bedömer utskottet att de ovan beskrivna verksamheterna inom SCB och SOFI utgör de komplement till nationalräkenskaperna som f. n. ligger inom det möjligas gränser. Utskottet förutsätter samtidigt att den nu arbetande långtidsutredningen kommer att belysa till välfärdsproblematiken anknutna avvägningsproblem inom den ekonomiska politiken. Därvid bör även de frågor som motionärerna ak -

FiU 1974:32

tualiserar kunna bli föremål för närmare analys från principiell synpunkt.

Av SOFI:s yttrande framgår att det pågår social forskning eller utredningsverksamhet inom områden som ligger nära eller sammanfaller med dem som påtalas i motionerna inom ett stort antal institutioner, kommittéer och arbetsgrupper. Försök pågår nu att omorganisera och koordinera socialforskningsarbetet, bl. a. genom den till socialdepartementet knutna delegationen för social forskning. SOFI och SCB är eniga om att man åtminstone inte f. n. bör tillsätta nya kommittéer eller arbetsgrupper. Utskottet delar denna bedömning.

Beträffande det krav som framförs i motionen 934 angående kompletterande mått på framgång i företag och affärsdrivande verk vill utskottet hänvisa till SCB:s utvecklingsarbete inom miljöområdet samt projektet ”Försök med social kalkyl” som beskrivs i SOFLs remissyttrande.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört finnér utskottet ej skäl att nu tillstyrka motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. att motionen 1974:934 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. att motionen 1974:1195 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,

3. att motionen 1974:1199 ej föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1974

På finansutskottets vägnar NILS G. ÅSLING

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s). Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström (m). Pettersson i Malmö (s), Wirtén (fp), af Ugglas (m), Elmstedt (c) och Werner i Tyresö (vpk).

FiU 1974:32

6 Bilaga

Yttranden över motionerna

Statistiska centralbyrån (1974-07-05)

Med anledning av att statistiska centralbyrån (SCB) beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerade motioner får verket anföra följande.

I samtliga rubricerade motioner berörs den snabba samhällsomvandlingen och dess konsekvenser för människor och miljö. Motionärernas beskrivningar av samhällsförändringen utmynnar i önskemålet att finna nya mått som kan komplettera, korrigera eller ersätta nuvarande redovisade mått, främst BNP-måttet.

Tillämpad forskning och utvecklingsarbete på det samhällsvetenskapliga området aktualiserar ofta svårbemästrade problem, då det gäller att kvantifiera de storheter, som från politiska eller principiellt teoretiska utgångspunkter bedöms vara av betydelse. Vidare är det förenat med stora problem att med hjälp av starkt sammanfattande mått ge en god översiktlig beskrivning av ett samhälle, vare sig bilden skall avse tillståndet vid en bestämd tidpunkt eller förändringen under en bestämd tidsperiod. Samhället och dess förändring har så olikartade dimensioner att det är tveksamt om det är ändamålsenligt att söka sammanfatta dessa i något enhetligt mått på det sätt som föreslås eller antydes i de berörda motionerna. SCB vill understryka vikten av att de mått som används på olika områden är lämpligt konstruerade med hänsyn till deras användning men samtidigt realistiska med hänsyn till möjligheterna att utan godtycke genomföra beräkningarna.

BNP är ett för den ekonomiska analysen centralt mått. Ibland har det hänt att man velat använda det som mått på välfärdsutvecklingen i landet i dess helhet. BNP och nationalräkenskaperna har emellertid inte utvecklats med avsikt att utgöra ett sammanfattande mått på välfärden. BNP, i sin nuvarande utformning, utgör ett mått på den totala produktionen inom landet, som kan utnyttjas för att beskriva och prognosticera de fysiska produktionsmöjligheterna för en ekonomi. Det är m. a. o. fråga om data som kan tjäna som underlag för exempelvis stabiliseringspolitiska överväganden på kort och medellång sikt.

De nuvarande BNP-beräkningarna, som utförs av SCB, görs i enlighet med FN-rekommendationer från 1968 (A System of National Accounts, SNA). Det kan nämnas att man nyligen hållit ett OECD-möte (maj 1974, Paris) kring nationalräkenskapsfrågor, där bl. a. alternativa BNP-begrepp diskuterades. I diskussionen framkom att man inte borde söka skapa något nytt BNP-begrepp, möjligen något modifiera det gamla med hänsyn till de uppoffringar produktionen kräver. För att härvid få någotsånär enhetliga utvecklingslinjer i de olika länderna borde man identifiera uppoffringarna och bestämma vilka som är viktiga och vilka som är mindre viktiga. Vidare

FiU 1974:32

var det rätt stor enighet om att nationalräkenskaperna skulle innehålla monetära transaktioner och så få tillräknade värden som möjligt. SCB utgår från att det därav eventuellt föranledda utvecklingsarbetet för modifiering av BNP-begreppet även kommer att kräva medverkan från SCB:s sida.

SCB delar uppfattningen att BNP-talen i stort skall bibehålla den nuvarande utformningen då det f. n. och även i framtiden kommer att finnas viktiga användningsområden för dessa tal. Dessutom har man ännu bristande erfarenhet och underlag för att i nationalräkenskaperna företa sådana rensningar som efterlyses i motion 1974:1195.

Samtidigt framstår det som mycket angeläget att mäta samhällsutvecklingen jämväl i andra dimensioner. Dessa mått bör, som ovan framhållits, emellertid inte integreras i nationalräkenskaperna. Det torde i stället vara mest ändamålsenligt att separatredovisa dem. Behoven av information om sådana faktorer som hälsa, boende och sysselsättning försöker SCB möta genom utveckling av en statistik som belyser dessa ”levnadsnivåkomponenter'’ (se nedan). För de olika komponenterna utvecklas statistiska beskrivningar som belyser välfärden, dess fördelning och utveckling. Syftet är emellertid inte att skapa ett enda sammanfattande mått på välfärden, exempelvis bruttonationalnytta, som anges i motion 1974:1199. Anledning härtill är dels att användbarheten har ifrågasatts av ett sådant mått i vilket olika levnadsnivåkomponenter vägs samman, dels svårigheterna att finna kriterier för en meningsfull sammanvägning.

Vid SCB startar hösten 1974 löpande undersökningar av levnadsförhållandena i samhället. Resultatredovisningar sker löpande fr. o. m. första halvåret 1975. Statistiken omfattar till att börja med levnadsnivåkomponenterna hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende men avses byggas ut successivt med ytterligare komponenter. Målet är att fortlöpande belysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter som ett underlag för samhällsdebatt och reformarbete. Utöver dessa mer övergripande undersökningar finns flera statistikgrenar som är inriktade på att belysa speciella aspekter av välfärden. Särskilt kan nämnas de löpande inkomstfördelningsundersökningarna och arbetskraftsundersökningarna.

SCB vill vidare peka på det arbete som sedan flera år bedrivs i FN:s regi på att skapa ett system för socio-demografisk statistik, SSDS, som på individstatistikens område avses spela en roll liknande den nationalräkenskaperna har på den ekonomiska statistikens område. 1 arbetet ingår bl. a. att utreda problem kring kopplingar mellan de båda systemen SNA och SSDS samt att ta fram internationella riktlinjer för sociala indikatorer. SCB deltar aktivt i SSDS-arbetet i FN:s regi liksom i ett arbete med sociala indikatorer i OECD:s regi. Det har vidare på detta område utvecklats ett samarbete med övriga nordiska statistiska centralbyråer och bildats ett nordiskt utskott för ett system för socio-demografisk statistik. Dessa internationella kontakter och samarbetsprojekt är av stort värde för att nationellt utveckla ett måttsystem som mäter samhällsutveckling och förändringar

FiU 1974:32

i medborgarnas levnadsomständigheter. Som påpekas i motion 1974:1199, spelar måttsystem för mätning av utvecklingsnivåer och utvecklingstakt en stor roll vid internationella jämförelser. SCB vill också instämma i att ett nationellt mätsystem bör kunna relateras till andra internationellt använda och vedertagna system och betona betydelsen av en internationell samordning vid utvecklandet av ett sådant system. Vid internationella jämförelser accentueras emellertid problem som sammanhänger med värderingars och politiska måls betydelse för utformningen av en statistik över välfärden.

Härutöver har inom SCB:s ram nyligen ett projekt initierats med syfte att utveckla och tillämpa metoder för samhällsekonomisk bedömning av viss offentlig verksamhet, s. k. cost-benefit analys. Arbetet innebär försök att mäta de samhällsekonomiska intäkter och kostnader, utöver de direkt observerbara finansiella posterna, som följer av förändringar i den offentliga produktionen av vissa ej till marknadspris försålda tjänster. Som exempel kan nämnas att om- eller nybyggnad av en väglänk i ett hårt belastat vägsystem kan medföra en ökning av den totala trafikvolymen i området till följd av förbättrad framkomlighet. Detta kan betraktas som en samhällsekonomisk intäkt i vid bemärkelse. Samtidigt kan åtgärden innebära sänkta trängsel- och olyckskostnader men också omfördelade eller höjda kostnader för buller och avgaser, dvs. förändrade samhällsekonomiska kostnader.

Vid SCB har också sedan något år pågått statistiskt utvecklingsarbete på miljöområdet. Detta arbete är f. n. inriktat på att lösa problem rörande hur primärinformation om miljön skall inhämtas och bearbetas för att möjliggöra beskrivning av miljötillstånd och miljöförändringar. 1 ett längre perspektiv torde detta leda till ökad belysning av de samhällsekonomiska kostnadskonsekvenser, som skilda produktionsprocesser är förenade med. Underlaget för bedömning av företags och verks samhällsekonomiska lönsamhet torde genom de ovan beskrivna projektens arbetsresultat komma att förbättras.

SCB vill också understryka den vikt verket fäster vid att, vid planering och uppbyggnad av nya statistikgrenar och vid omläggning av existerande statistik, kontinuerligt samarbeta med statistikkonsumenterna. Därför finns exempelvis för undersökningarna av levnadsförhållandena i samhället arbetsgrupper för varje komponent samt en övergripande samarbetsgrupp. I grupperna ingår representanter för forskning, samt berörda departement och myndigheter. Institutet försocial forskning haren central ställning vid sidan av andra statistikkonsumenter inom det sociala området och ingår i samtliga grupper. I detta sammanhang bör också understrykas SCB:s uppgift att på det nationella planet svara för samordning av den statliga statistikproduktionen samt verka för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion.

Med hänvisning till vad som ovan anförts finner statistiska centralbyrån det angeläget att belysningen av de i motionerna berörda problemen för -

FiU 1974:32

bättras. Men då det redan inom SCB existerar enheter och arbetsgrupper som sysslar med dessa frågor finner verket det icke vara motiverat att för de av motionärerna föreslagna ändamålen tillsätta någon särskild utredning (motion 1974:934) eller arbetsgrupp (1974:1199).

Detta ärende har avgjorts av generaldirektörens ställföreträdare. I handläggningen har därutöver deltagit avdelningschefen K Wallberg, statistikchefen G Danielsson, statistikchefen B Olsson, byrådirektören S Nelander och som föredragande byrådirektören M Bohman.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Lennart Fastbom

Mats Bohman

FiU 1974:32

10 Institutet Tor social forskning (1974-09-19)

Med anledning av att Institutet för social forskning (SOFI) beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerade motioner får institutet anföra följande.

Allmän karakteristik av motionerna.

Alla tre motionerna tar upp angelägna problem som står i centrum för intresset i forskningen och i politiken, och har så gjort i många år.

Motionerna berör aspekter på samhällslivet som bl. a. har att göra med den moderna produktionsapparatens inverkan på människorna och deras miljö.

I motionerna konstateras att vissa väsentliga aspekter på dessa levnadsomständigheter inte täcks av den nuvarande statistiken. Alla motionerna utmynnar sålunda i förslag till utvecklingsarbete som syftar till ny och/eller förändrad statistik.

Motionerna skiljer sig från varandra bl. a. i det att de riktar intresset på olika ”beskrivningsnivåer” eller statistikområden enligt följande schema.

Motion nr:

1195', (Johansson)

(Hambraeus)

Behandlar statistik på beskrivningsnivå:

samhället

företaget

Motionens

huvudämne:

”rensat mått på nettonationalprodukten” ”social

kalkyl för företag”

(Theorin)

individen

”utvecklingsoch väl färdsmätningar” -

Dessa skiljaktigheter i statistikområden återspeglar skillnader i intresseinriktning i de olika motionerna.

Motion 1195: Genom beräkning av en ”nettonationalprodukt”, som är en ”rensad beräkning av bruttonationalprodukten, där dess negativa faktorer eliminerats och välståndsutvecklingens nettoeffekt framgår”, kan ges underlag för att med större tyngd väga in "reparationskostnader på människor, produktionsapparaten och miljön” än vad som nu är fallet vid samhällsekonomiska beslut.

Motion 934: Genom ”sociala kalkyler i företag” kan bl. a. ges underlag för ökade insatser för att förbättra anställdas arbetsmiljö vid företagsbeslut.

' Den andra delen av motionen 1974:1195 som utmynnar i motionen 1974:1503 behandlas ej här.

FiU 1974:32

11 Motion 1199: Med ”kalkyler baserade från utvecklings- och välfärdsmätningar” bereds underlag för att på basis av mer adekvata mått göra överväganden vid socialpolitiska beslut, bl. a. i välfärds- och jämlikhetspolitiken.

I motionerna ställs sålunda vittsyftande förslag till utvecklingsarbeten, som — om de kan realiseras i enlighet med intentionerna — skulle innebära att man skulle få hjälpmedel att i högre grad kunna ta hänsyn till ”sociala effekter” vid beslut på olika nivåer i samhället eller åtminstone få en bättre idé om vad som sker med medborgarnas levnadsförhållanden i någon mera ”real” eller ”kvalitativ” mening än de rent ekonomiska och kvantitativa måtten ger uttryck åt.

Institutets allmänna bedömning.

Institutet ställer sig positivt till huvuddragen i de tankegångar som förs fram i motionerna (invändningar mot vissa detaljer i förslagen, främst den användning av bruttonationalprodukten som utgångspunkt för utvecklingsarbetet, som föreslås i två av motionerna, anföres nedan).

Institutet föreslår därför att utskottet uttalar sig för att motionernas syfte beaktas av statsmakterna i första hand på så sätt att arbete i dessa ämnen ges hög prioritet vid fördelningen av resurser för den pågående utvecklingen av socialforskning och statistik. Huruvida en eller flera nya arbetsgrupper eller kommittéer skall tillskapas för att hålla samman detta arbete (och/eller överta det från de institutioner som redan har dessa ämnen på sitt arbetsprogram) är emellertid för tidigt att uttala sig om med hänsyn till de konkreta överväganden rörande såväl forskningens organisation och välfärdsmätningarnas utformning som just nu pågår (se nedan). Institutets mera specifika överväganden beträffande förslagen redovisas nedan. Avslutningsvis ges information om arbeten som bl. a. bedrivs vid institutet och som har beröringspunkter med det som behandlas i motionerna.

Det står klart att ett arbete på förslag till statistik som skall kunna förverkliga motionärernas intentioner innebär forskningsproblem av en oerhörd omfattning. Bl. a. krävs i utvecklingsarbetet begreppsmässiga förankringar av mått och tal som preciserar vilka perspektiv som skall läggas på problemen.

I inledningsskedet är utvecklingsarbetet sålunda av klar forskningskaraktär.

I de här behandlade fallen gäller dessutom att flera av de problem som rests i motionerna ligger vid de mest framskjutna forskningsfronterna.

Vid universitet, enskilda forskningsinstitutioner samt i kommittéer och utredningar bearbetas näraliggande och ibland t. o. m. sammanfallande problem som de motionerna behandlar. Som illustration bifogas en ofullständig lista på 64 sådana institutioner, kommittéer och arbetsgrupper som nu bedriver en eller annan form av social forskning eller utredningsverksamhet.

Socialforskningsarbetet är f. n. inne i en intensiv ny- och omdaningsperiod i samband med att allt större resurser satsas på området. Mängden ”socialforskningsinstitut” har föranlett försök att omorganisera och koordinera

FiU 1974:32

arbetet. Dessa organisationsproblem behandlas såsom redan antytts av Arbetsgruppen för samhällsforskning vid Forskningsberedningen. En koordinationsfunktion har (förutom Institutet för social forskning) den nyinrättade Delegationen för samhällsforskning hos Socialdepartementet.

Man kan vänta sig att socialforskningen under de närmaste åren kommer att bättre organiseras och administreras. Innan så har skett, vore det enligt institutets uppfattning knappast ändamålsenligt att ytterligare 1—3 ”socialforskningsinstitut” utan vidare inrättas i enlighet med motionernas förslag.

Invändning mot användning av BNP-begreppet som utgångspunkt för utvecklingsarbetet.

I två av motionerna förs fram synpunkter som siktar mot förändringar av BNP-måttets innehåll. Två skäl som talar emot detta är:

— BNP-måttet är ett uttryck för produktionen i samhället och är som sådant rimligt (även om det naturligtvis bekajas av tekniska ofullkomligheter), ett nödvändigt instrument i den ekonomiska politiken. (Dess existens hindrar inte upprättandet av andra mått som ger uttryck för andra skeenden än de rent ekonomiskt kvantifierbara).

— Att utgå från ett givet begrepp när man skall konstruera något nytt är ett hinder. Så länge det inte kan visas att BNP-begreppet är nödvändigt som utgångspunkt för här ifrågavarande arbeten bör man därför inte i onödan binda arbetet vid detta.

Det är vidare osannolikt att man kan nöja sig med enstaka totalmått, sådant som BNP-måttet, när man går utanför det ekonomiska området. I de nu aktuella levnadsnivåundersökningarna, som görs av SCB och SOFI, rör man sig med ett stort antal mått, och problemet att reducera detta antal är i sig självt en forskningsuppgift.

Arbeten med beröringspunkter till motion 1199 (välfärdsmätningar).

Beträffande motion 1199 finns det anledning att peka på de ”förarbeten” som utfördes på initiativ av Inrikesdepartementet, dels rapporten av Arbetsgruppen för låginkomstfrågor (Ds In 1972:19), och dels Per Holmbergs ”Forskning om välfärden och dess fördelning i Sverige” (Ds In 1972:17).

Vidare finns det överensstämmelser mellan denna motion och målsättningen för arbetet i den tredje fasen i OECD:s arbetsgrupp för sociala indikatorer. Arbetet med den andra fasen (definitionen av sociala indikatorer) påbörjades 1973; något beslut om den tredje fasen (ev. utveckling av konkreta instrument för socialpolitiska beslut), har ännu ej fattats.

Institutets arbeten på ifrågavarande områden.

Av institutets arbete har främst 1974 års levnadsnivåundersökning beröringspunkter med det som behandlas i motionerna, och då främst motionen

FiU 1974:32

1199. Denna undersökning är en replikation av den levnadsnivåundersökning som utfördes 1968 inom ramen för den av Kungl. Majit tillkallade låginkomstutredningen. Uppdragsgivaren den här gången är arbetsmarknadsdepartementet, och särskild tonvikt läggs på sysselsättningsaspekterna.

Vid sidan av beskrivande statistik kommer ett arbetsspår denna gång att bestå av försök att finna samband mellan de olika levnadsnivåkomponenterna och -variablerna. Detta arbetsspår kan knytas ihop med arbete i enlighet med motion 1199, och då framför allt om i motionens hemställan, uttrycket: .. ersätta BNP-begreppet..byts ut mot: användas (som in strument

för utvecklings- och välfärdspolitiken).

Förutom den nya levnadsnivåundersökningen är projektet ”Försök med social kalkyl” av intresse i detta sammanhang. Ursprunglig beställare av projektet är Volvo. Man försöker här beräkna individens, företagets och samhällets kostnader/intäkter av bl. a. frånvaro och arbetsersättning i syfte att utröna investeringsutrymme för förbättringar av bl. a. arbetsmiljö. Institutets roll i detta sammanhang är att ingå i en arbetsgrupp för diskussioner om kalkylernas hållbarhet och relevans.

Man kan betrakta detta projekt som en ”case-study” för prövning av vissa av de idéer som förs fram i motion 934 (mått på framgång i företag).

Stockholm som ovan Bertil Olsson

Gösta Rehn

GOTAB 74 8099 S Stockholm 1974