Finansutskottets betänkande i anledning av motion om minskning av statligt och kommunalt egenregibyggande

Finansutskottets betänkande nr 34 år 1974 FiU 1974:34

Nr 34

Finansutskottets betänkande i anledning av motion om m inskning av statligt och kom m unalt egenregibyggande.

I m o tio n e n 1974:1200 av h e rr W en n erfo rs (m ) h em ställs a tt riksdagen b e slu ta r a tt hos K ungl. M aj:t anhålla o m a tt åtg ärd er vidtages för a tt m inska egenregibyggandet.

M o tio n ären anför a tt d e offentliga in v esterin g arn a i allt stö rre u tsträck n in g företas i egen regi, v ilk et följaktligen m ed fö r a tt m a rk n a d e n för ex isteran d e e n trep ren ad fö retag m in sk ar. U n d e r d e sen aste åren h ar sta t och k o m m u n företagit inv esterin g ar i byggnader och an läg g n in g ar i egen regi för m inst 6 m iljard er kro n o r per år. De statliga byggnads- och an läggningsarbetena i egen regi uppgick sålu n d a 1971 till ca 4 m iljard er k ro n o r, m o tsv aran d e u n g efär 75 % av sta te n s totala bygg n ad sin v esterin g ar. F ö r k o m m u n e rn a u tg ö r m o tsv a ra n d e tal cirka 2 m iljard er k ro n o r resp ek tiv e 25 % . Ö k n in g s­ ta k te n är cirka 5 % per år. H ärig en o m har e n tre p ren ad fö retag en drabbats av svåra fö ljd v erk n in g ar g en o m friställningar av a rb etsk raft och m ask in er m en sam tid ig t h ar o ckså arb eten a g e n o m fö rts u ta n d en n ö d v än d ig a k o n ­ k u rre n s som skulle hålla de offentliga u tg iftern a nere. Ä v en om d et är sv årt a tt statistisk t säk erställa, a n se r m o tio n ären n äm lig en a tt m a n erfa­ ren h etsm ä ssig t vet a tt e n tre p re n a d e r ä r billigare än arb eten i egen regi. M o ­ tio n ären pekar på a tt m an i vissa k o m m u n e r h elt tycks b ortse från k o st­ n ad sasp ek ten vid valet av regiform , t. o. m. a tt m a n flerstädes sa k n a r vetskap o m k o stn ad ern a för d en egna p ro d u k tio n en .

D et m est o m fa tta n d e egenregibyggandet sk e r på v ägbyggandets o m råde, d ä r sta te n 1971 a n v ä n d e 1 m iljard av to talt 1,5 m iljard er k ro n o r för arbeten i egen regi. I d e tta s a m m a n h a n g påtalar m o tio n ären a tt v ägverket m ed AM Sbidrag själv u tfö r v ägarbeten v in te rtid , vilket sk ap ar sy sselsättn in g sb ek y m m e r och otrygghet för d e en sk ild a vägarbetarna. V idare poängteras a tt A M S u tfö r en o m fa tta n d e e g en reg iv erk sam h et i N orrland och h ärig en o m bidragit till a tt kon k u rrera u t privata företag.

M otionären an fö r a v slu tn in g sv is a tt han in te fin n er några stark are a r ­ g u m e n t för e g en reg iv erk sam h et.

Utskottet. B y g gnadsindustrin i Sverige h ar u n d e r d e se n a ste åren g e n o m ­ g ått en s tru k tu ro m v a n d lin g , v ars effek ter to rd e förbli k än n b ara ä n n u några år. E n av förklaringarna till d e n n a u tv eck lin g ä r en v ik a n d e efterfrågan på b o städ er, särskilt h y re sh u s, sa m t e n nedgång i k o m m u n e rn a s in v e ste ­ ringar. D e totala in v esterin g arn a i byggnader och an läg g n in g ar beräknas för in n ev aran d e år v o ly m m ässig t ligga ca 5 % u n d e r nivån för 1969.

Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 34

N är det gäller de offentliga m y n d ig h etern as e g en reg iv erk sam h et är s ta ­ tistik en ofullkom lig. E nligt statistisk a c en tralb y rån s p ro d u k tio n sstatistik var d e t sam lad e p ro d u k tio n sv ä rd e t år 1972 för sta te n s, k o m m u n e rn a s och de allm än n y ttig a b o stad sfö retag en s e g en reg iv erk sam h et 7,6 m iljarder kr., varav sta te n sv arad e för 4,6 m ilja rd e r, k o m m u n e rn a för 2,4 m iljard er och de a ll­ m än n y ttig a b o stad sfö retag en för 0,6 m iljard er kr. N ågon m e r långsiktig te n ­ d en s till ö k a n d e andel för e g en reg iv erk sam h eten ty d e r statistik en ej på. B eräknat som andel av d e t to tala p ro d u k tio n sv ärd et för b ran sch en v ar d e n offentliga e g e n re g iv e rk sa m h e te n lika sto r år 1972 so m år 1965, eller s a m ­ m an lag t en k napp fjärdedel. O m d ärem o t p e rsp ek tiv e t begränsas till 1970talets första år h a r e n uppgång av an d ele n egenregi sk e tt för såväl sta t som k o m m u n . M öjligheterna till e n närm are a n aly s av eg en reg iv erk sam h eten är dock begränsade.

N är d e t gäller d et krav på e n generell m in sk n in g av d et offentliga egenregibyggandet so m reses i m o tio n en beg rän sar sig u ts k o tte t av naturliga skäl till de statliga m y n d ig h e te rn a s v e rk sam h et.

U tsk o tte t vill u n d e rstry k a a tt de statliga m y n d ig h e te rn a s egenregibyggande principiellt u tg ö r e tt altern ativ till e n trep ren ad . 1 sådana fall d är m y n ­ d ig h etern a v äljer a tt låta utföra b yggnadsprojekt på e n trep ren ad skall upph a n d lin g sk u n g ö relsen tilläm pas. E nligt u ts k o tte ts b e d ö m n in g bör sa m m a stränga krav på affärsm ässig h et tilläm pas vid valet av egenreg iv erk sam h et. B eslut a tt b edriva eg en reg iv erk sam h et bör således baseras på analyser av v e rk sa m h e te n s för- och n ack d elar och k o stn ad sk alk y ler för alternativa re ­ giform er.

Självfallet k an en m y n d ig h e t vid sidan av k ortsiktiga lö n sam h etsk riteria fin n a an d ra fullgoda m o tiv fö r v erk sam h et i egen regi. Som exem pel kan n äm n as a tt fö rek o m sten av eg en reg iv erk sam h et kan utgöra e n positiv k o n ­ k u rren sfak to r vid u p p h a n d lin g , e g en reg iv erk sam h et kan ge insyn i bygg­ bran sch en och k u n sk a p o m k o stn ad er och p ro d u k tio n ste k n ik vilket kan stärka m y n d ig h e te n s ställn in g som beställare. D essu to m kan v erk sam h et bedrivas i ren t sy sselsättn in g ssk ap an d e syfte o ch får d ärm ed bed ö m as i an n a n ordning.

U tsk o tte t fö ru tsä tte r a tt statlig a m y n d ig h e te r fo rtlö p an d e noga prövar i vilken regiform de bäst kan bedriva sin byggnads- och an läggningsverksa m h e t och a tt eg en reg iv erk sam h eten avpassas så a tt en ek o n o m isk t rationell p ro d u k tio n främ jas. U tsk o tte t fin n er in te skäl a tt hos K ungl. M aj:t anhålla o m åtgärder för a tt m in sk a egen reg ib y g g an d et, v arfö r m o tio n e n avstyrks.

U tsk o tte t h em ställer

a tt riksdagen av slår m o tio n en 1974:1200.

Stockholm d e n 12 n o v e m b e r 1974

På fin a n su tsk o tte ts vägnar N ILS G . Å SL IN G

Närvarande vid beslutet: herrar Å sling (c), E k strö m (s), K ristian sso n (c), F ra n ­ zén (s), Löfgren (fp), L arsson i K arlskoga (s), Fågelsbo (c), Jan sso n (s), Sö­ d erströ m (m ), P ettersso n i M alm ö (s), fru Söder (c), h errar W irtén (fp), G add (s), a f U gglas (m ) och W e rn e r i T yresö (vpk).

G O T A B 74 8266 S Stockholm 1974