Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om slopande av skyldigheten för arbetsgivare att anmäla anställd utlänning m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 20 år 1974 InU 1974:20

Nr 20

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om slopande av skyldigheten för arbetsgivare att anmäla anställd utlänning m. m.

Motionen

I motionen 1974:559 av fru Diesen (m) yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

1. att den plikt som gäller enligt utlänningskungörelsen för arbetsgivare att anmäla hos sig anställda utlänningar snarast upphör,

2. om en förbättring av invandrarstatistiken i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motionären påpekar att arbetsgivarna fullgör sin skyldighet att anmäla när utlänning börjar eller slutar anställning mycket bristfälligt. Den statistik över arbetsanmälda utlänningar som statens invandrarverk (SIV) gör upp på grund av anmälningarna är därför enligt motionären värdelös och ger inte en rättvisande bild av utlänningarnas roll på arbetsmarknaden. Anmälningarna kan inte heller enligt motionären vara den värdefulla hjälp för polisens spaningsarbete som påståtts. Motionären anser att det därför inte finns några skäl att behålla arbetsgivarnas anmälningsskyldighet. I stället bör statistiska centralbyrån (SCB) få hand om statistiken över utländska medborgare på den svenska arbetsmarknaden. I motionen erinras om att SCB i sina senaste anslagsframställningar föreslagit att arbetskraftsundersökningarna (AKU) utökas med uppgifter om utländska medborgare på den svenska arbetsmarknaden och att en sådan åtgärd kompletteras med en engångsundersökning av icke kyrkobokförda utlänningar i Sverige. Enligt motionären torde kostnaden för dessa undersökningar för samhällets del bli lägre än de kostnader som uppstår om anmälningsskyldigheten behålls. Dessutom får man en betydligt bättre bild av utlänningarna på den svenska arbetsmarknaden än f. n.,och uppgifter om utländska medborgare kommer att ingå som en del av den normala arbetsmarknadsstatistiken.

A rbctsgivaranmäl ningar

När utlänning som fyllt 16 år börjar eller slutar en anställning, skall arbetsgivaren enligt 62 § utlänningskungörelsen (1969:136) inom 24 timmar göra skriftlig anmälan härom till polismyndigheten. Anmälan skall innehålla uppgift om fullständigt namn, yrke, födelsetid och födelseland, hemland och hemort där, medborgarskap, bostadsadress här i landet, arbetets art,

I Riksdagen 1974. 18 sam!. Nr 20

InU 1974:20

tiden för anställningens början eller upphörande samt innehav av arbetstillstånd, när sådant erfordras. När utlänning börjar anställning, skall anmälan lämnas i tre exemplar, av vilka ett genast sänds till SIV och ett till länsarbetsnämnden, som efter registrering översänder anmälan till SIV. När utlänning slutar anställning, skall anmälan lämnas i två exemplar, av vilka ett går till länsarbetsnämnden som efter registrering vidarebefordrar anmälan till SIV. Arbetsgivare som inte fullgör sin anmälningsskyldighet kan dömas till böter eller, om omständigheterna är försvårande, till fängelse.

Arbetsanmälningarna utgör ett led i den inre utlänningskontrollen. De används i huvudsak i polisens spaningsarbete, för kontroll av att utlänning har erforderligt tillstånd samt för vissa statistiska sammanställningar. Sammanställningarna görs av SIV kvartalsvis och redovisar antalet anmälda utlänningar efter yrkesgrupp och kön, efter yrkesgrupp och medborgarskap samt efter län och medborgarskap.

I samband med övergång till ADB-rutiner aktualiserade SIV i anslagsframställning för budgetåret 1973/74 frågan om bibehållande av arbetsgivaranmälningarna (se prop. 1973:1 bil. 13 s. 140 och 142). SIV ansåg att anmälningarna inte hade sådan väsentlig betydelse som underlag för tillståndskontroll och statistik att de motiverade kostnaderna för databehandling. Eftersom rikspolisstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bestämt motsatt sig att anmälningarna slopades, ansåg SIV sig inte böra föreslå en sådan åtgärd. Även departementschefen bedömde det som nödvändigt att anmälningarna behölls tills vidare i avvaktan på att den framtida utformningen av arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet i fråga om anställda utlänningar övervägdes ytterligare.

Tillförlitligheten av ett statistiskt material baserat på arbetsgivaranmälningar har år 1973 undersökts av invandrarutredningen. Undersökningen visade att statistiken är behäftad med stora fel, framför allt beroende på att arbetsgivarens skyldighet att anmäla och avanmäla anställda utlänningar fullgörs bristfälligt.

Frågan huruvida man bör behålla arbetsgivaranmälningarna har även prövats av utredningen om företagens uppgiftsplikt i promemorian Arbetsgivares anmälningsskyldighet enligt utlänningskungörelsen m. m. (Ds Fi 1974:3). Även den utredningen anser att anmälningarna inte utgör tjänligt statistiskt underlag. Det bör enligt utredningen vara möjligt att fl en detaljerad och tillförlitlig statistik om den utländska arbetskraften med anlitande av den allmänna försäkringens register. Utredningen har vidare prövat anmälningarnas användbarhet i polisens spaningsarbete och SIV:s kontroll av att utlänning har erforderligt arbetstillstånd. Enligt utredningen kan sådana ändamål tillgodoses bättre genom att man i stället utnyttjar befintliga register inom folkbokförings-, skatte- och sjukförsäkringsområdena. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att arbetsgivarnas anmälningsskyldighet upphävs.

InU 1974:20

3 Förbättrad invandrarstatistik

I anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har SCB, såsom skett även tidigare, fört fram förslag om produktion av invandrarstatistik. Kostnaden beräknas till 1 203 000 kr. Av beloppet avses 465 000 kr. för engångsundersökningar av bl. a. icke folkbokförda invandrare. Förslaget har lämnats utan bifall av statsmakterna (prop. 1974:1 bil. 9 s. 18 och 25, CU 1974:11).

Invandrarutredningen har i sitt i höst avgivna huvudbetänkande Invandrarna och minoriteterna (SOU 1974:69) även berört statistikfrågan. Enligt utredningen bör huvudansvaret för framställning och publicering av statistik rörande invandrare och etniska minoriteter åvila SCB. SIV:s nuvarande statistikproduktion bör, i den mån den är av allmänt intresse, överföras till SCB. Endast handläggningsstatistik som behövs för intern verksamhet bör fortsättningsvis produceras inom SIV.

Utredningen föreslår vidare att SIV får ett årligt anslag för att hos SCB kunna beställa särskilda statistiska bearbetningar av det grundmaterial som SCB använder för sin statistikproduktion. I sammanhanget framhåller utredningen att SIV bör göra en behovsanalys av den statistik verket behöver löpande men också undersöka den beredskap för specialbearbetningar som behövs. Särskilda medel bör för sistnämnda ändamål ställas till SIV:s förfogande budgetåret 1975/76.

Avslutningsvis anför utredningen några synpunkter på den framtida statistikproduktionen. Bl. a. framhålls som angeläget att komma till rätta med de brister utredningen funnit i nuvarande statistik över utländska medborgare. Utredningen hänvisar härvidlag till de förslag SCB har fört fram.

Utskottet

I den föreliggande motionen föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att man slopar skyldigheten för arbetsgivare att till polismyndighet anmäla att utländsk arbetstagare anställts eller slutat sin anställning. Motiveringen härför är att bestämmelsen efterlevs dåligt, vilket i sin tur gör att statistik på grundval av anmälningarna blir värdelös. Motionären föreslår i stället andra åtgärder för att förbättra invandrarstatistiken.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har, sedan motionen väcktes, två utredningar lagt fram förslag som berör de av motionären behandlade spörsmålen. Sålunda har utredningen om företagens uppgiftsplikt föreslagit att arbetsgivarnas anmälningsskyldighet när det gäller utländska arbetstagare upphävs. Invandrarutredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram förslag med syfte att få fram en mer tillförlitlig och samtidigt mer differentierad statistik rörande invandrare och etniska minoriteter. Det sagda innebär att utredningsförslag med samma innebörd som motionsyrkandena redan har

InU 1974:20

aktualiserats i Kungl. Maj:ts kansli. Beredningen därav utredningsförslagen bör avvaktas. I det läget är något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen inte påkallat.

Utskottet hemställer

att motionen 1974:559 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 oktober 1974

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Lorentzon (vpk), Granstedt (c), Ulander (s), Rämgård (c) och Carlström (fp).

GOTAB 74 8128 Slockholm 1974