Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om föreningsrättsskyddet m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 22 år 1974

InU 1974:22

Nr 22

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om föreningsrättsskyddet m. m.

Motionerna

1974:1155 av fru Troedsson m. fl. (m)

I motionen kritiseras s. k. organisationsklausuler som innebär att i kollektivavtal föreskrivs att de anställda skall tillhöra viss facklig organisation.

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att avtal inte bör slutas som innebär att medlemskap i viss arbetstagarorganisation krävs för erhållande av anställning.

1974:1572 av herr Ullsten (fp)

I motionen behandlas olika frågor som rör lagstiftningen om förhandlingsoch föreningsrätt. Motionärerna tar särskilt upp det s. k. mätningsmonopolet och frågor om förhandlingsrätten för organisation som endast företräder ett mindre antal medlemmar av en yrkesgrupp.

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar sådan ändring i lagen om föreningsoch förhandlingsrätt, att fullständigt föreningsrättsskydd tillkommer alla arbetstagare.

Nuvarande ordning

Förhandlingsrätten

I 4 § lagen om förenings- och förhandlingsrätt betecknas förhandlingsrätten som en ”rätt att påkalla förhandling rörande reglering av anställningsvillkoren ävensom rörande förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare”. Förhandlingsrätt tillkommer å ena sidan arbetsgivare eller förening av arbetsgivare, vari han är medlem, samt å andra sidan förening av arbetstagare, vari de ifrågavarande arbetstagarna är medlemmar. Ingen av parterna får vägra att gå i saklig diskussion av tvistefrågan med motparten. Förhandlingsrätt föreligger för varje arbetstagarförening, oavsett hur många arbetstagare de representerar på en arbetsplats.

Syftet med förhandlingar är givetvis att nå en överenskommelse. 5 § i lagen innehåller allmänna regler om gången av förhandling, hur förhandling skall påkallas, när sammanträde skall hållas och hur protokollet skall föras. En part har däremot inte någon förpliktelse att träffa en uppgörelse. Parten har alltså fullgjort sin förhandlingsskyldighet även om han vägrar att sluta

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 22

InU 1974:22

kollektivavtal med motparten. Denna ståndpunkt har av arbetsdomstolen i en dom (1946 nr 46) framhållits som ”en logisk nödvändighet i ett rättssystem som vårt, vilket icke genombrutit avtalsfrihetens princip genom bestämmelser om obligatorisk skiljedom i intressetvister”. Arbetsdomstolen har i två senare utslag, AD 1969 nr 14 och 1972 nr 5, bekräftat denna ståndpunkt.

Föreningsrätten

Genom lagen om förenings- och förhandlingsrätt tillförsäkras arbetsgivare och arbetstagare rätt att tillhöra facklig organisation, utnyttja medlemskap i sådan organisation samt verka för sådan förening eller för bildandet därav. Föreningsrätten skall lämnas okränkt.

Kränkning av föreningsrätten föreligger, om på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan åtgärd vidtages mot någon på andra sidan för att förmå honom att icke inträda i eller att utträda ur förening eller att icke utnyttja medlemskap i förening eller att icke verka för förening eller för bildandet av sådan, så ock om på ena sidan, till skada för någon på andra sidan, åtgärd vidtages på grund av hans medlemskap i förening eller utnyttjande av detta eller hans verksamhet för förening eller för bildandet av sådan. Kränkning av föreningsrätten skall anses föreligga, även om åtgärden vidtagits till uppfyllande av bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan dylik rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtalet eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig. Kränkning av föreningsrätten kan medföra skadeståndsskyldighet.

Lagstiftningen om föreningsrättsskyddet reglerar endast rätten att tillhöra förening (positiva föreningsrätten), ej rätten att stå utanför förening (negativa föreningsrätten). Lagstiftningen är vidare i princip begränsad till att gälla de fall där det föreligger ett anställningsförhållande. Lagstiftningen ger alltså inte skydd för person som söker arbete.

Föreningsrätten brukar betecknas som absolut. Den kan sålunda inte med laga verkan efterges eller sättas ur spel genom kollektivavtal eller andra avtal. I kollektivavtal förekommer stundom s. k. organisationsklausuler som vanligen innebär företrädesrätt till arbete för medlemmar i den arbetstagarorganisation som slutit avtal. Dylika organisationsklausuler är i och för sig giltiga. Organisationsklausul innebär i första hand att arbetsgivare enbart får nyanställa arbetstagare, som tillhör den företrädesberättigade organisationen. Organisationsklausulernas verkningar begränsas emellertid genom lagstiftning när det gäller redan anställd personal. En arbetsgivare gör sig sålunda skyldig till föreningsrättskränkning, om han för att uppfylla en organisationsklausul avskedar en arbetare, som tillhör en annan organisation än den vars medlemmar är företrädesberättigade. Inte heller kan en organiserad med hänvisning till en organisationsklausul sägas upp under åbe -

InU 1974:22

ropande av att han inte tillhör en viss organisation. Ett sådant skäl anses inte utgöra en saklig grund för uppsägning enligt lagen om anställningstrygghet som trädde i kraft den 1 juli i år. Även vid tillämpning av turordningsreglerna vid uppsägning, permittering eller företrädesrätt till ny anställning enligt lagen om anställningstrygghet har verkningarna av organisationsklausuler begränsats. Det anses rättsstridigt att tillämpa reglerna på ett sådant sätt att endast vissa organisationers medlemmar eller oorganiserade slås ut från en arbetsplats. Organisationsklausuler förekommer ej inom SAF:s avtalsområde.

Mål som avser tillämpning av förenings- och förhandlingsrättslagen avgörs av arbetsdomstolen. Detsamma gäller om lagen om anställningstrygghet, dock att tingsrätt är första instans då mål rör oorganiserad arbetstagare.

Bestämmelser i kollektivavtal om mätningsavgift

Enligt det mellan Svenska byggnadsindustriförbundet och Svenska byggnadsarbetareförbundet upprättade riksavtalet för byggnadsindustrin skall uppmätning och uträkning av ackordsarbete i regel utföras gemensamt av respektive organisationers mätningsmän. Arbetsgivare är på begäran skyldig att av ackordsöverskott innehålla och till Byggnadsarbetareförbundets lokala organisation överlämna ett belopp utgörande ersättning för mätningsarbetet, s. k. mätningsarvode. Såsom mätningsarvode får allenast upptagas belopp, som svarar mot den lokala organisationens kostnader för mätningen.

Som allmän princip gäller att en arbetsgivare gentemot avtalsslutande fackorganisation är skyldig tillämpa ingånget kollektivavtal även på arbetstagare som är oorganiserade eller tillhör annan organisation. En av byggnadsavtalet bunden arbetsgivare är alltså skyldig att följa reglerna om mätning även i de fall då samtliga medlemmar i ett ackordslag är oorganiserade eller tillhör annan organisation än Byggnadsarbetareförbundet. Detta innebär att mätningsavgift enligt ovanstående avtal utgår exempelvis vid arbete utfört av arbetare organiserade i den syndikalistiska fackföreningsrörelsen. Systemet har stundom betecknats som ”mätningsmonopolet”.

Tidigare riksdagsbehandling

De i motionerna upptagna frågorna har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Utskottet hänvisar till InU 1971:13 och 1972:16.

Utskottet

I motionerna behandlas frågor som rör lagstiftningen om förenings- och förhandlingsrätt.

InU 1974:22

4 Motionen 1155 går ut på att riksdagen skall göra ett uttalande som riktar sig mot användningen av organisationsklausuler i kollektivavtal. Syftet med sådana klausuler är att den avtalsslutande organisationen tillförsäkrar sina medlemmar företrädesrätt till arbete hos en avtalsbunden arbetsgivare. Genom lagstiftningen om föreningsrätt och anställningstrygghet har klausulernas verkningar begränsats när det gäller hos en arbetsgivare redan anställd personal. Däremot kan en organisationsklausul få betydelse vid nyanställning. Oorganiserade arbetssökande eller sökande som tillhör annan organisation än den vars medlemmar har företräde till arbete enligt organisationsklausul kan bli betagna möjligheten att få arbete hos en av en sådan klausul bunden arbetsgivare.

Andra problem som gäller föreningsrättsskyddet behandlas i motionen 1572. Motionärerna vill ha ett fullständigt föreningsrättsskydd för alla arbetstagare.

Frågor av det slag som tas upp i de båda motionerna tillhör det ämnesområde arbetsrättskommittén behandlar. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete inom några månader. Mot bakgrund härav bör sakdiskussion och ställningstagande till de av motionärerna aktualiserade frågorna anstå till dess resultatet av kommitténs arbete föreligger. Motionerna bör därför inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1974:1155 och 1974:1572.

Stockholm den 5 november 1974

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s), Nordgren (m). Nilsson i Östersund (s). Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Granstedt (c), Fransson (c), Ekinge (fp), Ulander (s), Rämgård (c) och Hallgren (vpk).

GOTAB 74 8155 S Stockholm 1974