Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om ett handlingsprogram för jämlikhetspolitik, m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 24 år 1974

InU 1974:24

Nr 24

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion om ett handlingsprogram för jämlikhetspolitik, m. m.

Motionen

I motionen 1974:134 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk kommitté, vilken ges i uppdrag att under medverkan av kvalificerade forskare utarbeta ett jämlikhetspolitiskt handlingsprogram och ett system för kontinuerlig välfärdsbedömning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna anför bl. a. att en framgångsrik välfärdspolitik förutsätter att man i politiska avgöranden på olika områden ständigt är inriktad på att främja en jämlikhetspolitisk målsättning. De menar att särskild parlamentarisk kommitté bör tillsättas med uppgift att samordna de jämlikhetspolitiska strävandena i olika avseenden till ett jämlikhetspolitiskt program. 1 det följande upptagna 30 punkter anges av motionärerna i exemplifierande syfte som underlag för kommitténs arbete.

Motionärerna framhåller vidare behovet av nära samverkan mellan politiker och forskare med tanke på den nära anknytningen mellan kartläggning av situationen och förslag till åtgärder för att avhjälpa påvisade brister. Den föreslagna kommittén bör därför också fungera som parlamentarisk beredning med uppgift att utarbeta ett system för kontinuerlig välfärdsforskning.

Målsättningen för det skisserade arbetet bör enligt motionärerna vara att åstadkomma dels ett program för jämlikhetspolitik, dels en periodisk rapport - på längre sikt ett system för kontinuerlig välfärdsbedömning med årlig rapportering motsvarande finansplanen i statsverkspropositionen - med kartläggning av nuläge och väntade förändringar av välfärden i landet. Rapporteringen bör ges samma dignitet som de ekonomiska långtidsutredningarna.

De punkter som enligt motionärerna kan tjäna som exempel på underlag för kommitténs arbete är följande.

1. Det är angeläget att inkomst- och lönebildningen utformas så att klyftorna minskas. Staten och kommunerna måste beakta detta gentemot sina egna anställda och även i övrigt främja denna målsättning.

2. Ortsgrupperingen av lönerna måste helt avvecklas.

3. Kvinnorna på arbetsmarknaden måste ges samma praktiska förutsättningar och villkor som männen.

4. Strukturpolitiken skall effektivisera näringslivet till förmån för jämlikhet men måste utformas så, att inte enskilda människor slås ut från ar -

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 24

InU 1974:24

betslivet eller får försämrade villkor. Det är nödvändigt med ökad hänsyn till äldre och handikappad arbetskraft.

5. Näringspolitiken skall inriktas på att främja ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Det är härvid nödvändigt att ge de mindre företagen gynnsammare utvecklingsmöjligheter. Nuvarande näringspolitik missgynnar småföretagen i förhållande till de större, t. ex. genom skattepolitikens utformning,

6. Jordbrukspolitiken måste inriktas på att jordbruksbefolkningen skall kunna uppnå med andra grupper likvärdiga villkor och förutsättningar.

7. En mera målmedveten kamp mot inflation och prisstegringar är angelägen, särskilt för låginkomstgruppema.

8. Arbetsmarknadspolitiken och arbetsvärden måste inriktas på att ge ökade sysselsättningsmöjligheter åt äldre och handikappade. Företagen måste ha särskilt ansvar för sådan arbetskraft.

9. Det är en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken att skapa ökad tillgång till deltidsarbeten för föräldrar med småbarn.

10. Yrkesutbildningen mäste bedrivas med sikte på att underlätta för ungdomen att få yrkesarbete.

11. Det är viktigt med en aktiv och decentralistiskt inriktad regionalpolitik, som i områden med arbetslöshet förbättrar förutsättningarna för näringslivet och skapar nya sysselsättningstillfällen, så att de regionala inkomstskillnaderna kan utjämnas.

12. En angelägen uppgift för arbetsmarknadspolitiken och regionalpolitiken är att främja arbetstillfällen för s. k. dolt arbetslösa, som främst utgörs av kvinnor i områden med sysselsättningssvårigheter.

13. Kommunikationsmöjligheter och övrig samhällsservice måste fördelas så att skillnader i produktionsförutsättningar och levnadsvillkor utjämnas mellan olika delar av landet.

14. Glesbygdspolitiken måste förstärkas med sikte på att i glesbygdsområdena ge tillfredsställande sysselsättningsmöjligheter och service.

15. En allmän arbetslöshetsförsäkring måste utformas så, att alla som kan och vill förvärvsarbeta får ordentligt skydd vid arbetslöshet.

16. En aktiv konsumentpolitik måste drivas föratt stärka konsumenternas inflytande.

17. Utbildningspolitiken måste i ökad utsträckning inriktas på att ge ungdomarna från olika miljöer likvärdiga utbildningsmöjligheter. Elever som är missgynnade socialt eller utbildningsmässigt måste ägnas särskild omsorg.

18. Vuxenutbildningen kräver ökade insatser som främst måste inriktas på de sämst utbildade grupperna.

19. Kulturpolitiken måste i ökad utsträckning användas som instrument för jämlikhet. Det betyder ökade insatser för kulturpolitiskt missgynnade grupper.

20. En aktiv miljöpolitik, inriktad på såväl yttre som inre samhällsmiljöer, är av stor jämlikhetspolitisk betydelse.

InU 1974:24

21. Arbetsmiljöerna måste formas så, att hälsorisker undviks och olika arbetstagargrupper får goda och likvärdiga miljöförhållanden.

22. En företags- eller arbetsdemokrati måste förverkligas som ger alla arbetande goda möjligheter att forma sin egen arbetsmiljö och att påverka produktionsbesluten.

23. Skattepolitiken måste i ökad utsträckning användas i jämlikhetspolitiskt syfte. De höga kommunalskatternas inverkan för de lägre inkomstgrupperna måste särskilt beaktas.

24. Samhället måste genom vårdbidrag och ökade insatser för barntillsyn ge föräldrar med småbarn ökad valfrihet i vad gäller förvärvsarbete.

25. Stödet till barnfamiljerna måste förstärkas och utformas med sikte på att bättre främja en jämlikhetspolitisk målsättning.

26. Hemarbetande måste ges förbättrad social trygghet.

27. Sänkt pensionsålder är en viktig jämlikhetsfråga. Den allmänna pensionsåldern måste sänkas till 65 år.

28. Socialpolitiken måste utnyttjas för en jämlikhetspolitisk målsättning. Det är angeläget att få fram ett system med garanterad minimiinkomst för trygghet åt låginkomstgrupper som nu är förbisedda eller otillräckligt beaktade.

29. Bostadspolitiken måste få en sådan inriktning att även de som har mindre inkomster kan erhålla bostad med god standard.

30. Fördjupad kommunal demokrati och länsdemokrati är väsentliga mål för jämlikhet i medborgarnas inflytande över egna samhällsangelägenheter.

Tidigare riksdagsbehandling

Parlamentariskt sammansatt jämlikhetskommitté

Motioner med yrkande om tillsättande av en särskild parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utarbeta ett jämlikhetspolitiskt handlingsprogram har behandlats av riksdagen de tre senaste åren (InU 1971:36, 1972:8 och 1973:8). Motionerna har avslagits. Vid behandlingen i inrikesutskottet har centerpartiets företrädare reserverat sig för bifall till de aktuella motionerna. Utskottets majoritet anförde i sitt avstyrkande yttrande i betänkandet 1972:8 bl. a.:

Riksdagen avslog i november 1971 en motion av väsentligen samma innebörd. Inrikesutskottet underströk i sitt av riksdagen godkända betänkande vikten av att jämlikhetsfrågorna blir ytterligare uppmärksammade och klarlagda. Det ansågs betydelsefullt att undersökningar och utredningar av det slag låginkomstutredningen utfört fortlöpande kom till stånd så att underlag skapas för bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att förverkliga en ökad jämlikhet på olika områden. När det gällde att lösa jämlikhetsfrågan i den praktiska politiken ansåg utskottet det nödvändigt att bedriva utredningsarbete och ta ställning inom olika ämnesområden vart för sig. En övergripande utredning med uppgift att konkret behandla jämlikhetsproblem på nästan alla delar av samhällsdaningens område var enligt utskottets me -

InU 1974:24

ning inte någon framkomlig väg om man önskade nå resultat inom överskådlig tid. Slutligen uttalade utskottet att det vid sidan om de av utskottet rekommenderade sätten att angripa problemen fanns ett behov av bedömningar på längre sikt, innefattande upprättande av långsiktiga mål för politiken, probleminventeringar samt resonemang i metod- och prioriteringsfrågor. Enligt utskottets bedömning var programarbete av det slaget en uppgift för de politiska partierna i deras arbete och borde inte överlåtas på en parlamentarisk kommitté.

Utskottet vidhåller sin uppfattning från föregående år. Motionärernas förslag är inte någon lämplig eller effektiv metod att lösa jämlikhetsfrågorna. De praktiska problemen är ofta svårbemästrade och måste, som tidigare sagts, lösas från område till område. Motionärernas resonemang att övergripande program tidigare antagits i kontroversiella och svåra frågor, t. ex. inom arbetsmarknads- och jordbrukspolitiken, illustrerar i själva verket riktigheten av utskottets slutsatser. I de fallen har man efter ett omfattande utredningsarbete behandlat och antagit program på varje område för sig. Lika litet som tillämpningen av begrepp som demokrati och frihet på alla olika samhällsområden ägnar sig för sammanhållen utredning är det lämpligt att använda en sådan metod för att komma till rätta med brister i jämlikheten. Enligt utskottets mening bör i stället jämlikhetstanken prägla det fortlöpande reformarbetet i samhället. Utskottet avstyrker alltså motionen 1972:590.

Välfärdsforskning

I årets statsverksproposition (bil. 9 s. 21-23, 25) har lagts fram förslag beträffande den fortsatta välfärdsforskningens inriktning m. m. Förslaget förutsätter ett nära samarbete mellan statistiska centralbyrån (SCB) och institutet för social forskning, varvid SCB har att göra statistiska undersökningar rörande levnadsförhållandena i samhället med utgångspunkt i olika välfärdskomponenter. Institutet förutsätts å sin sida bedriva forskningsverksamhet och utveckla olika forskningsmetoder på området. Det framhålls särskilt som en uppgift för institutet att på grundval av statistiken över levnadsförhållandena i samhället göra en samlad analys av välfärdsutvecklingen. Tanken finns också på en löpande social rapportering.

Den föreslagna uppläggningen har godkänts av riksdagen (CU 1974:11, rskr 1974:84).

I februari i år har institutet för social forskning fått i uppdrag att göra en ny levnadsnivåundersökning av det slag låginkomstutredningen utförde år 1968.

Utskottet

Riksdagen har sedan år 1971 avslagit en varje år väckt motion med yrkande att en parlamentarisk kommitté skall tillsättas med uppgift att utarbeta ett jämlikhetspolitiskt handlingsprogram. Motiveringen härför har varit att motionärernas förslag inte är någon lämplig och effektiv metod att lösa jämlikhetsfrågan. Problemen bör i stället angripas inom olika samhällsområden

InU 1974:24

vart för sig. I den mån utredningen endast skulle sikta på programarbete bör arbetet inte ankomma på en offentlig utredning utan utföras inom ramen för de politiska partiernas verksamhet.

Motionärerna har i år lika litet som tidigare anfort några bärande skäl för en utredning av det slag de begär. Utskottet avstyrker därför motionen. I fråga om uppslaget att kommittén även skulle utarbeta ett system för kontinuerlig välfärdsbedömning hänvisar utskottet till det ovan redovisade arbete på området som utförs av SCB och institutet för social forskning. Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:134.

Stockholm den 5 november

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), Fransson (c), Ulander (s), Rämgård (c) och Hallgren (vpk).

Reservation

av herrar Stridsman (c), Granstedt (c), Fransson (c) och Rämgård (c) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I den föreliggande motionen yrkas på tillsättande av en parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta ett jämlikhetspolitiskt handlingsprogram. Kommitténs arbete förutsätts ske i nära samarbete med kvalificerade forskare. Detta samarbete bör enligt motionärerna på sikt leda fram till ett handlingsprogrammet kompletterande system för kontinuerlig välfärdsbedömning.

Ett allmänt mål för jämlikhetspolitiken bör vara att göra människornas allmänna levnadsförhållanden och livsvillkor så likvärdiga som möjligt. En aktiv jämlikhets- och välfärdspolitik innebär att man i alla politiska avgöranden är beredd att främja ett sådant mål. Samtidigt måste konstateras att åtskilliga beslut fattas i samhället som är bristfälligt underbyggda med hänsyn till deras konsekvenser från jämlikhets- och välfärdssynpunkt. Detta hänger samman med bristande planering i allmänhet men också med att nuvarande beslutsprocess är starkt knuten till kvantitativa begrepp och ekonomiska termer. En aktiv jämlikhetspolitik måste också ta hänsyn till välfärdens sociala och miljömässiga dimensioner.

Inom utredningsväsendet pågår ett reformarbete som berör skilda delar av samhällslivet. Ibland omfattar arbetet en hel sektor, ibland endast en smal del av en viss sektor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

InU 1974:24

det är angeläget att en samordning av de jämlikhetspolitiska strävandena i reformarbetet kommer till stånd. Det arbetet bör anförtros en särskild, parlamentariskt sammansatt kommitté. Målsättningen för den föreslagna kommitténs arbete skall vara att lägga fram ett övergripande handlingsprogram med långsiktiga bedömningar av mål för samhällets jämlikhetspolitik.

Kommittén förutsätts arbeta i nära kontakt med andra pågående utredningar. Därigenom kan ske ett ömsesidigt utbyte av idéer och erfarenheter. I likhet med motionärerna anser utskottet att kommittén därutöver för sitt arbete behöver tillgång till forskarexpertis. Samarbetet med forskarna bör på sikt mynna ut i ett system för kontinuerliga välfärdsbedömningar som följer upp handlingsprogrammets målsättningar och ger en styrande effekt på den framtida politiken på samhällets olika områden. Vid utarbetandet av ett sådant system kan kommittén antas få värdefullt underlag genom den förnyade levnadsnivåundersökning som institutet för social forskning skall utföra enligt Kungl. Maj:ts tidigare i år meddelade uppdrag. Kommittén bör även kunna fl ledning av den välfärdsforskning av försökskaraktär som enligt statsmakternas beslut skall bedrivas av institutet och statistiska centralbyrån.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1974:134 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utarbeta dels ett jämlikhetspolitiskt handlingsprogram, dels ett system för kontinuerlig välfärdsbedömning i enlighet med vad utskottet anfört.

GOTAB 74 8171 Stockholm 1974