Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående åtgärder för att fördjupa arbetsdemokratin

Inrikesutskottets betänkande nr 29 år 1974 InU 1974:29

Nr 29

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående åtgärder för att fördjupa arbetsdemokratin.

Motionerna

I motionen 1974:254 av herr Hörberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär initiativ på lämpligt sätt som syftar till inledande av försök vid vissa statliga företag med medbestämmanderätt på alla beslutsnivåer för arbetstagarna.

I motionen redovisas bakgrunden till pågående strävanden att demokratisera arbetslivet. Den hittillsvarande utvecklingen har huvudsakligen avsett information och samråd. Med åberopande av program som antagits av TCO och LO hävdar motionärerna att ett nytt steg innebärande avtal om medbestämmanderätt blir av avgörande betydelse. Försök med en sådan beslutsorganisation vid olika typer av företag bör därför nu startas. Staten kan härvidlag föregå med gott exempel. En möjlig utveckling skulle vara att revidera företagsnämndsavtalet.

I motionen 1974:1544 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om tillsättandet av ett företagsdemokratiskt råd sammansatt av företrädare för arbetsmarknadens parter och riksdagspartierna, med uppgift att samordna den företagsdemokratiska försöksverksamheten, utarbeta företagsdemokratiska försöksmodeller, föreslå åtgärder från statsmakternas sida som är ägnade att underlätta verksamheten samt i övrigt stimulera den företagsdemokratiska verksamheten och debatten.

Motionärerna framhåller att det är angeläget att verksamheten på det företagsdemokratiska området får fortsätta och vidareutvecklas samt att olika former för medinflytande prövas. Det är vidare viktigt att det utvecklingsarbete som bedrivs ständigt är föremål för en bred offentlig debatt. Enligt motionärerna måste en ingående utvärdering av hittills vunna erfarenheter göras. Erfarenheterna visar att en bättre samordning av den företagsdemokratiska verksamheten i landet är angelägen. För att åstadkomma en sådan samordning, skapa ett politiskt stöd för verksamheten och underlätta en allsidig företagsdemokratisk debatt bör ett företagsdemokratiskt råd tillsättas.

Allmänt om företagsdemokratins utveckling

År 1946 träffades det första Företagsnämndsavtalet mellan SAF samt LO och TCO. Därigenom fick man en lokal ordning för samråd och information.

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 29

InU1974:29

2 År 1966 reviderades företagsnämndsavtalet. Detta blev inledningen till en betydligt större aktivitet i företagsdemokratifrågorna.

År 1968 tillsattes en delegation för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (företagsdemokratidelegationen) och året därefter inrättades delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF). Båda dessa utredningar har till uppgift att stimulera strävanden som går ut på att tillförsäkra de anställda ett ändamålsenligt inflytande över verksamheten i statliga företag och förvaltningar. Utredningarna har lämnat ett flertal rapporter. DEFF har i en rapport från november 1973 redovisat de försök med personalinflytande genom medbestämmanderätt som igångsatts eller skulle komma att påbörjas. I det följande skall lämnas ytterligare uppgifter om företagsdemokratidelegationens verksamhet.

Vid sidan om försöksverksamheten i anslutning till de båda delegationernas arbete har statsmakterna tagit andra initiativ för att stimulera företagsdemokratin.

Rätt till styrelserepresentation för anställda vid aktiebolag och ekonomiska föreningar med mer än 100 anställda föreligger sedan den 1 juli 1973 samt för anställda i bankinstitut och försäkringsbolag med minst 50 anställda sedan den 1 januari i år. Personalrepresentation har vidare fr. o. m. den 1 juni i år införts vid statliga myndigheter med minst 100 anställda.

De anställdas inflytande över olika förhållanden i arbetslivet berörs också av de reformer som genomförts på arbetarskydds- och arbetsmarknadsområdena. Sålunda har skyddsombudens ställning väsentligt förstärkts fr. o. m. innevarande år. En ny lagstiftning har trätt i kraft den 1 juli i år som syftar till att öka anställningstryggheten. 1 dagarna har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (prop. 1974:174) att de allmänna turordnings- och företrädesrättsreglerna i sistnämnda lagstiftning skall gälla också inom det statliga området.

På begäran av riksdagen (InU 1971:13) tillsattes i slutet av år 1971 arbetsrättskommittén för att utreda de s. k. § 32-frågorna. I direktiven för utredningen betonas att statsmakterna bör genom lagstiftningsåtgärder ge löntagarorganisationerna erforderligt stöd för att få till stånd en demokratisering av arbetslivet. Förhandlingsrätten bör genom lagstiftning göras så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer som det är angeläget för de anställda att få inflytande på.

Vid sidan av det arbete som sker under medverkan av staten i någon form förekommer inom de enskilda och kommunala sektorerna av arbetslivet omfattande och betydelsefulla försök med olika former av inflytande för de anställda. Verksamheten bedrivs bl. a. inom partssammansatta organ. På den enskilda sektorn har SAF, LO och TCO tillsatt Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor. Rådet har en permanent arbetsgrupp (URAF) som med hjälp av forskare och konsulter driver försök som avser att belysa förutsättningar för och konsekvenser av ökat inflytande för de anställda på olika beslutsområden. Liknande försöksverksamhet bedrivs på de kommunala och landstingskommunala områdena.

InU 1974:29

3 Förutom verksamheten inom URAF:s ram förekommer försök organiserade vid enskilda företag med varierande grad av inflytande för de anställda.

De fackliga organisationerna bedriver på egen hand ett arbete för att driva företagsdemokratifrågorna vidare. TCO haren särskild kommitté, SAMKO, som givit ut skrifter i ämnet. På LO-kongressen i september 197! antogs ett företagsdemokratiskt program. Önskemålen från fackligt håll har resulterat i att förhandlingar f. n. pågår mellan SAF, LO och privattjänstemannakartellen vilka syftar till en överenskommelse om hur de anställdas representanter i företagsnämnder och styrelser skall erhålla upplysningar om företagens ekonomiska frågor och hur de bäst skall tillgodogöra sig sådan information.

Vid Europarådets rådgivande församlings möte i Strasbourg i maj i år antogs bl. a. en resolution, som uppmanar medlemsstaternas regeringar att bedriva en politik, ägnad att främja lagstiftning om anställdas medverkan i beslutsprocessen på olika nivåer i nära samråd med arbetsmarknadens parter. I resolutionen anges att medlemsstaterna bör överväga att basera lagstiftningen på vissa närmare angivna grundprinciper.

Utvecklingen inom de statliga bolagen

Företagsdemokratidelegationen har sedan sin tillkomst år 1968 medverkat i olika försök att vidareutveckla företagsdemokratiska arbetsformer. Delegationen har fortlöpande publicerat resultat från olika projekt.

Delegationen har i september 1973 publicerat en sammanfattande redovisning av sin verksamhet i en rapport benämnd Försöksverksamhet med företagsdemokrati vid statliga bolag. Rapportens syfte är att mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen ange vissa utgångspunkter för försöksverksamhet med vidgad företagsdemokrati i de statliga bolagen. Rapporten vänder sig i första hand till ledamöter i företagsnämnder, och syftet är att den skall stimulera till diskussion och intensifierad försöksverksamhet. Rapporten redovisar översiktligt en del erfarenheter från de hittillsvarande försöken. Den anger olika vägar och metoder som kan prövas för att föra utvecklingen framåt. Delegationen sammanfattar erfarenheterna från försöksverksamheten på följande sätt:

Erfarenheterna från försöken visar att det är svårt att utveckla olika delfunktioner inom en organisation i demokratisk riktning oberoende av varandra. Företagsdemokratin förverkligas bäst genom parallella insatser på flera nivåer i företaget. En enstaka förändring inom ett begränsat avsnitt kan visserligen under en kortare tid framstå som lyckad, men efter hand tillstöter komplikationer. Dessa kan bl. a. ha sin grund i att arbetet inom försöksområdet organiseras efter andra principer och kräver en annan typ av administrativt system än företagets övriga verksamhet. Utvecklingen av arbetstagarinflytande på en nivå eller inom en sektor av arbets- och företagsorganisationen kräver således förr eller senare en utvidgning av arbetstagarnas inflytande på övriga nivåer och inom övriga sektorer inom företaget. Detta innebär att ett representativt inflytande över de frågor som

InU1974:29

berör de anställda kollektivt för ses som ett nödvändigt komplement till inflytande på individ- och gruppnivå.

Delegationen finneräven att en fortsatt utveckling av enbart informationsoch samrådsverksamheten enligt gällande företagsnämndsavtal inte leder till en tillräcklig reell ökning av arbetstagarnas inflytande i företaget, emedan företagsledningens möjligheter att ensam driva igenom sin linje kvarstår i en situation då parterna inte kan enas. Kännedom därom påverkar parternas agerande i kommittéer och nämnder och kan bl. a. leda till att såväl de anställda som den verkställande ledningen inte tillräckligt aktivt engagerar sig i arbetet med att utveckla demokratin. Inflytandegraden bör följaktligen vara sådan att de anställdas representanter får möjlighet till direkt medverkan i beslutsfattandet.

Delegationen avslutar rapporten med följande deklaration.

Den företagsdemokratiska utvecklingen har starkt stöd hos majoriteten av dem som verkar i arbetslivet. Riksdagens och regeringens samt arbetsmarknadsparternas klara ställningstagande leder med säkerhet till en snabbare utveckling av företagsdemokratin. De företag som tidigt inser detta och tar konsekvenserna härav kommer att stå bättre rustade än sina konkurrenter, när nya ramar för ett demokratiskt arbetsliv under de närmaste åren formuleras i lagstiftning och avtal. Delegationen vill därför rekommendera alla parter i de statliga bolagen att medverka till en påskyndad utveckling av demokratin i sina företag.

Staten har även på annat sätt än genom företagsdemokratidelegationens verksamhet framhållit vikten av en intensifierad utveckling på det aktuella området inom de statliga bolagen.

I den proposition som låg till grund för bildande av Statsföretag AB framhölls att vid sidan av de ekonomiska målsättningarna skulle gälla även målen arbetstillfredsställelse och medinflytande för de anställda. I enlighet härmed utgav Statsföretag AB hösten 1971 ett ramprogram med vissa riktlinjer för den företagsdemokratiska utvecklingen. Av programmet framgår bl. a.

att anställda på alla nivåer skall beredas tillfälle att påverka sin arbetssituation både i fråga om den egna arbetsplatsen och i fråga om företagets verksamhet i stort,

att ägaren genom stämma, styrelse och verkställande direktör skall medverka till att de som arbetar i företagen får vidgade möjligheter att delta i beslutsprocessen,

att varje företag inom gruppen skall ha ett partsgemensamt handlingsprogram för den företagsdemokratiska utvecklingen av vilket omfattning och takt i riktlinjernas förverkligande skall framgå.

Även det statliga förhandlingsorganet, SFO, har engagerat sig i det företagsdemokratiska arbetet, bl. a. genom att anordna konferenser.

Efter förhandlingar har SFO, LO SIF, SALF, Sveriges civilingenjörsförbund (CF) och HTF förra året enats om att bilda Utvecklingsrådet för statsägda bolag. Rådet skall verka för en påskyndad utveckling inom det företagsdemokratiska området. Rådet skall därvid bk a. befordra en fortlöpande

InU 1974:29

samverkan mellan berörda bolag och deras anställda samt mellan SFO och de fackliga organisationerna för främjande av produktionens effektivitet och de anställdas välfärd samt främja och vägleda företagsnämndernas verksamhet ävensom motsvarande verksamhet vid företag där företagsombud utsetts. Rådet har vidare att främja en utveckling av det företagsanpassade samarbetet genom att initiera lokal utbildning inom företagsdemokratiområdet samt tillhandahålla material och vägledning härför ävensom att ta initiativ till och följa upp resultaten av separata utvecklingsprojekt inom medlemsföretagen avseende bl. a. företagsdemokrati.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med yrkanden på företagsdemokratins område har förekommit vid 1965-1972 års riksdagar. Ettvart av åren 1970-1972 väcktes motioner med samma syfte som det i motionen 1974:1544. På hemställan av vederbörande utskott avslogs motionerna (se BaU 1970:70, InU 1971:14 och NU 1972:62). Inrikesutskottet anförde i sitt betänkande år 1971 att som framgått av den redogörelse som lämnats i utskottets betänkande pågick en omfattande forsknings- och försöksverksamhet på det företagsdemokratiska området i olika huvudmäns regi. Särskild uppmärksamhet förtjänade de aktiviteter för vilka Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor svarar. De båda utredningar som tillsatts för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom den statliga sektorn hade också anbefallts hålla kontakt med bl. a. detta utvecklingsråd.

Inrikesutskottet delade den uppfattning som bankoutskottet uttalat år 1970 i anledning av motioner med samma yrkande som det då förevarande. Bankoutskottet hade anfört att tillsättandet av en ny utredning av det slag som begärdes skulle medföra risker för en dubblering av redan förekommande verksamhet och hänvisat till de invändningar som arbetsmarknadsparterna riktat mot förslaget om en sådan utredning. Inrikesutskottet avstyrkte med hänvisning till det anförda den aktuella motionen.

Vid 1972 års riksdag redovisade näringsutskottet frågans tidigare behandling samt framhöll att av de remissyttranden, som inhämtats över 1972 års motion, framgick att de invändningar som arbetsmarknadens parter tidigare riktat mot motionsförslaget kvarstod. Näringsutskottet kunde inte finna att något nytt tillkommit som motiverade en ändrad bedömning och avstyrkte därför motionen.

Vid 1973 års riksdag behandlade inrikesutskottet ett motionsyrkande med samma lydelse som det i motionen 1974:254. På hemställan av utskottet (InU 1973:29) avslog riksdagen motionen. I betänkandet framhöll utskottet att de organ som har att verka för vidgad företagsdemokrati i de statliga bolagen strävar att bedriva försöksverksamhet med den inriktning som motionärerna förordade. Detta framgick enligt utskottet klart bl. a. av en lämnad redogörelse för företagsdemokratidelegationens verksamhet. Motionärens önskemål var alltså redan tillgodosett.

InU 1974:29

6 Som svar på en interpellation vid årets riksdag framhöll chefen för industridepartementet bl. a. att förhandlingar f. n. pågår mellan SFO och arbetstagarnas organisationer angående möjligheterna att skapa en permanent organisation under arbetsmarknadsparternas gemensamma ledning för de uppgifter som företagsdemokratidelegationen hittills svarat för. Först om parterna kommer överens och eventuellt genom ett avtal preciserar ett handlingsprogram, som ligger inom ramen för vissa krav som han ställt, var han beredd att framlägga förslag om att delegationens arbete förs över i nya former. Chefen för industridepartementet angav också att han planerade att kalla ledande representanter inom det statliga bolagsområdet till en speciell grupp med uppgift såväl att följa försöksverksamheten i de statliga bolagen som att överblicka vad som sker inom det företagsdemokratiska området på arbetsmarknaden i övrigt både nationellt och internationellt.

Utskottet

Som framgår av den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen pågår en omfattande försöksverksamhet på det företagsdemokratiska området. Parterna på arbetsmarknaden har i huvudsak själva organiserat och svarat för detta arbete. Statens medverkan i verksamheten har väsentligen begränsats till de områden där staten är arbetsgivare.

I motionen 254 begärs initiativ som syftar till inledande av försök vid vissa statliga företag med medbestämmanderätt på alla beslutsnivåer för arbetstagarna.

1 motionen 1544 framställs önskemål om ett företagsdemokratiskt råd, sammansatt av företrädare för arbetsmarknadens parter och riksdagspartierna, med uppgift att samordna den företagsdemokratiska försöksverksamheten, utarbeta företagsdemokratiska försöksmodeller, föreslå åtgärder från statsmakternas sida, som är ägnade att underlätta verksamheten, samt i övrigt stimulera den företagsdemokratiska verksamheten och debatten.

På begäran av riksdagen tillsattes år 1971 arbetsrättskommittén. I direktiven för utredningen betonas att statsmakterna bör genom lagstiftningsåtgärder ge löntagarorganisationerna erforderligt stöd för att få till stånd en demokratisering av arbetslivet. Förhandlingsrätten bör genom lagstiftning göras så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer som det är angeläget för de anställda att få inflytande på. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas arbetsrättskommittén slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1974-1975.

Arbetsrättskommitténs förslag kan väntas ge nya utgångspunkter för arbetet att utveckla demokratin inom arbetslivet. Med hänsyn härtill och då utredningens resultat kommer att redovisas inom kort bör man avvakta innan man tar ställning till i vilka former arbetet i framtiden skall bedrivas och vilka åtgärder som i övrigt bör vidtas för att främja den företagsde -

InU 1974:29

mokratiska utvecklingen på såväl den enskilda som den statliga sektorn. Motionerna bör därför inte leda till något initiativ från riksdagens sida. Utskottet hemställer

att motionerna 1974:254 och 1974:1544 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 november 1974

På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nordgren (m), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s) och herr Nygren (s).

Reservation

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Arbetsrättskommitténs förslag” och på s. 7 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Arbetsrättskommitténs förslag kan väntas ge nya utgångspunkter för arbetet att utveckla demokratin inom arbetslivet. Det finns anledning räkna med en utveckling som stärker arbetstagarnas inflytande och möjligheter att påverka förhållandena inom arbetslivet inte minst när det gäller den egna arbetssituationen. De förändrade regler som arbetsrättskommitténs arbete kan komma att ge upphov till innebär en ny ram för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden. Därmed är emellertid inte frågorna lösta för gott utan problemen måste angripas även från praktiska utgångspunkter. Det kommer att finnas anledning till försöksverksamhet och fortsatt utredningsarbete för att driva företagsdemokratifrågorna framåt. Detta gäller inte minst på det statliga området. Staten såsom arbetsgivare har ett särskilt ansvar och bör visa vägen till ökad demokratisering av arbetslivet. Den hittillsvarande utvecklingen inom den statliga sektorn lämnar som framgår av motionen 254 mycket övrigt att önska på detta område.

Mot bakgrund av det anförda bör Kungl. Maj:t överväga i vilka former det företagsdemokratiska arbetet skall stimuleras i framtiden. Detta gäller både den offentliga och enskilda sektorn. En lösning som kan övervägas är den som skisseras i motionen 1544 med inrättande av ett företagsdemokratiskt råd med representation från parterna på arbetsmarknaden och

InU 1974:29

de politiska partierna i riksdagen. Kungl. Majit bör ta upp de behandlade frågorna till överläggning med berörda parter.

Vad utskottet anfört bör bringas till Kungl. Majits kännedom. dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av motionerna 1974:254 och 1974:1544 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 74 8263 Stockholm 1974