Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1974:1 bilaga 13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner
Inrikesutskottets betänkande nr 6 år 1974
InU 1974:6
Nr 6
Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1974:1 bilaga 13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner.
I betänkandet behandlas Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet) gjorda framställningar om anslag under avsnittet D Invandring m. m. I anslutning till anslagspunkten D 3 behandlas dessutom sex motioner.
Invandringens omfattning
De tre senaste åren har invandringen minskat kraftigt. Nedanstående diagram visar omfattningen av invandringen av utländska medborgare åren 1964—1973. Det tidigare stora överskottet har förbytts i en nettoutvandring. Den uppgick under år 1973 enligt preliminära beräkningar till 5 375 personer totalt och till 7 355 nordbor. Samtidigt som det pågår en betydande återflyttning till hemlanden av nordbor fortsätter en begränsad nettoinvandring av andra utlänningar.
70 000
50 000
40 000 ■
Brutto invandring -
20 000 - *
Brutto invandring -
10 000 ■-
Nettoinvandring
- 10 000
1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 6
InU 1974:6
2 Antalet arbetsanmälda utlänningar den 1 januari 1974 uppgick till preliminärt 232 000, vilket är drygt 10 000 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol.
Dl. Statens invandrarverk
Propositionen
Kungl. Maj:t föreslår under förevarande punkt (s. 159—162) att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 16 455 000 kr.
I sammanhanget anmäles en ändring i medelsanvisningen för invandrarverkets översättningskostnader. Tidigare har medel anvisats under anslaget för anpassningsåtgärder för översättningskostnader som avser sådan verksamhet, medan övriga översättningskostnader har bestritts från myndighetsanslaget. För översättningar, som utförts åt andra myndigheter m. fl., har ersättning tagits ut och tillgodoförts anpassningsanslaget.
Verksamheten med översättningsservice avses skola fortsätta. Inkomsterna härav beräknas inte täcka kostnaderna. Under ett nytt anslag (D 4) föreslås därför medel för att täcka underskottet. Ersättningar för utförda uppdrag skall tillgodoföras det nya anslaget. Under myndighetsanslaget bör medel anvisas — 600 000 kr. — för verkets samtliga egna kostnader för översättningsarbete. De under anpassningsanslaget f. n. anvisade medlen för översättningsarbete föreslås utgå.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de föreslagna ändringarna i medelsanvisningen för översättningskostnader utan tillstyrker dem. Utskottet godtar även i övrigt Kungl. Maj:ts förslag under förevarande anslagspunkt.
Utskottet hemställer
att riksdagen till S ta tens invandrarverk för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 16 455 000 kr.
D 2. Åtgärder för flyktingar
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 2 (s. 162—164) och hemställer
att riksdagen till Åtgärder för flyktingar förbudgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 18 210 000 kr.
D 3. Anpassningsåtgärder för invandrare
Propositionen
Kungl. Majit har under punkten D 3 (s. 164—176) föreslagit riksdagen att till Anpassningsåtgärder för invandrare förbudgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 195 000 kr.
InU 1974:6
3 Motionerna
1974:573 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att ett system med auktorisation och examination av tolkar och översättare införes,
2. att en statlig nämnd för auktorisation och examination av tolkar och översättare inrättas.
Motionen innehåller också ett yrkande (3) om tystnadsplikt för tolkar. I den delen behandlas motionen av justitieutskottet.
19 74:8 76 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Wiklund (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att de i statsverkspropositionen, bilaga 13, föreslagna länsvisa registren över tolkar och översättare måtte omfatta endast personer som genomgått av samhället godkänd kunskapstest och därmed kan anses ha erhållit auktorisation.
1974:879 av fru Diesen m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om förslag angående auktorisation av tolkar i enlighet med invandrarutredningens förslag.
1974:885 av herrar Göransson (s) och Marcusson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att ett system för auktorisation av tolkar och översättare samt examination av vissa tolkar bör inrättas.
1974:1154 av fru Söder (c) och fröken Eliasson (c), vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att bidraget till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1974/75 skall utgå med 1 440 000 kr. och att motsvarande höjning görs av ifrågavarande anslag,
2. att bidragsvillkoren för Invandrartidningen ändras i enlighet med vad som anförs i motionen.
1974:1540 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fröken Eliasson (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att i samråd med Svenska kommunförbundet utfärdas sådana rekommendationer att invandrarorganisationerna i bidragshänseende får en i jämförelse med svenska organisationer med riksomfattande verksamhet likvärdig ställning.
Utskottet
Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana anpassningsåtgärder, för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning.
Invandrartidningen kommer ut på fem främmande språk med 46 nummer per år. Därutöver ges en svensk version ut. Prenumerationsavgiften har under budgetåret 1972/73 höjts från 10 kr. till 15 kr. Antalet prenumerationer har under samma tid minskat med 5 100 till 26 300.
InU 1974:6
4 Några gånger årligen ges speciella temanummer ut i samverkan med någon central myndighet, som själv svarar för merkostnaderna. Försöksvis har stiftelsen inom ramen för tillgängliga medel gett ut en månadsbulletin på språk, som inte omfattas av den övriga verksamheten.
För att täcka underskott på tidningsverksamheten utgår statsbidrag. Detta utgör innevarande budgetår 1 145 000 kr. Som villkor för statsbidraget gäller bl. a. att kostnaderna för löner och arvoden inte får överstiga de dubbla prenumerationsinkomsterna.
Stiftelsen har i likhet med tidigare år begärt att bidraget skall ökas. Stiftelsen önskar att tidningen skall ges ut på ytterligare två språk, att merkostnaderna för temanumren skall bestridas av stiftelsen samt att månadsbulletinerna skall ges ut även i fortsättningen.
1 propositionen föreslås en uppräkning av bidraget med 95 000 kr., vilket svarar mot beräknade kostnadsökningar vid oförändrad omfattning av verksamheten. Temanumren och månadsbulletinerna bör finansieras som hittills.
I motionen 1974:1154 av fru Söder (c) och fröken Eliasson (c) yrkas att bidraget till Invandrartidningen ökas med ytterligare 200 000 kr. för att möjliggöra en viss utvidgning av verksamheten. Vidare yrkas att bidragsvillkoret om maximerade kostnader för löner och arvoden upphäves. Bidragets storlek i sig bör enligt motionärerna vara en tillräcklig styrning av verksamheten.
Utskottet vill liksom tidigare framhålla sin positiva inställning till verksamhet av den typ som Invandrartidningen representerar. Invandrarutredningen kommer i sitt slutbetänkande, som är att vänta till försommaren i år, att lägga fram ett samlat program för samhällets olika aktiviteter för invandrarnas anpassning, varvid även Invandrartidningen kommer att behandlas. Det finns anledning räkna med att finansieringsfrågor av det slag som tagits upp i motionen därvid kommer att prövas. Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att tidningen det kommande budgetåret skall kunna komma ut i oförändrad omfattning är utskottet inte berett att nu föreslå ändrade bidragsvillkor eller anslagshöjning utöver Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför motionen.
Från anpassningsanslaget bekostas också bl. a. bidrag till invandrarnas egna organisationer, till religiösa samfund och till svenska organisationer. Under budgetåret 1972/73 erhöll invandrarorganisationerna 258 000 kr., de religiösa samfunden 324 000 kr. och svenska organisationer 313 000 kr., varav 47 000 kr. gick till bibliotek. Bidrag utgick till tio invandrarorganisationer och till nio svenska organisationer. Enligt de av invandrarverket antagna riktlinjerna för bidragsgivningen står möjligheter till bidrag öppna för varje enskild av staten inte helt finansierad organisation eller institution. Företräde ges åt riksorganisationer eller sammanslutningar, vilkas verksamhet inte är lokalt begränsad.
I motionen 1974:1540 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fröken Eliasson (c) begärs rekommendationer om att invandrarorganisationerna i bidragshänseende skall likställas med svenska organisationer med riksomfattande verksamhet.
InU 1974:6
5 Motionärerna framhåller att invandrarna måste ges möjlighet att i sitt nya hemland föra vidare sina seder och traditioner samtidigt som de måste kunna flyta in i vårt samhälle. Invandrarnas kulturaktiviteter och organisationsverksamhet måste härvid ges ett verksamt stöd.
Frågor av det slag motionärerna tagit upp kommer enligt vad utskottet inhämtat att behandlas i det aviserade slutbetänkandet av invandrarutredningen. I avvaktan på detta bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
En av de verksamheter som understötts med hjälp av anpassningsanslaget är utbildning av tolkar. Frågan om utbildning, förmedling och auktorisation av tolkar har i anledning av ett delbetänkande av invandrarutredningen (SOU 1972:83) beretts i samband med budgetarbetet för det kommande budgetåret.
Stödet till tolkutbildning föreslås avvecklat såvitt gäller anpassningsanslaget och i stället lägger chefen för utbildningsdepartementet fram särskilda förslag i det ämnet. Tolkutbildning på högskolenivå avses bli anordnad vid de filosofiska fakulteterna, och övrig tolkutbildning skall ske i studiecirklar och på folkhögskolor. Enligt förslaget skall skolöverstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1974 överta ansvaret från invandrarverket för försöksverksamheten med utbildning av kontakttolkar.
Invandrarutredningen föreslog ett system med auktorisation av tolkar och översättare samt examination av tolkar på lägre nivå. En invandrare bör kunna lita på att han anförtror sina angelägenheter åt en person som är kompetent att utföra ett tolkuppdrag. Det är bl. a. därför viktigt att en verifiering av tolkens kompetens kommer till stånd. Auktorisationen och examinationen bör enligt utredningen has om hand av en särskilt inrättad nämnd. Denna bör också föra ett centralt register över de tolkar och översättare som auktoriserats eller examinerats. Något krav på att tolk skall ha viss behörighet för att få anlitas av myndighet anser utredningen inte nödvändigt.
Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrkte förslaget om auktorisation och examination av tolkar och översättare. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) avstyrkte förslaget med motiveringen att varje form av auktorisation utgör en konkurrensbegränsning.
Föredraganden anser att det inte föreligger behov av att genom särskilt kunskapstest ytterligare styrka kompetensen hos de personer som genomgått tolkutbildning. Med beaktande av NO:s synpunkter anser föredraganden att auktorisation eller examination tills vidare inte heller bör införas för personer som inte genomgått tolkutbildning. För att förbättra tolkförmedlingsverksamheten bör det emellertid hos varje länsstyrelse upprättas ett register över tolkar och översättare. Efter anmälan bör införas personer som är beredda att motta tolkuppdrag inom länet. Någon prövning av vederbörandes kvalifikationer bör tills vidare inte ske. Registret bör innehålla uppgifter om bl. a. tolkutbildning, språkkunskaper samt fackområde.
Motionerna 1974:573 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c, fp), 1974:879 av fru Diesen m. fl. (m) och 1974:885 av herrar Göransson (s) och
InU 1974:6
6 Marcusson (s) syftar till att ett auktorisationssystem skall införas. I motionen 1974:876 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Wiklund (s) yrkas att i de av Kungl. Maj:t föreslagna registren skall upptas endast personer som genomgått godkänt kunskapstest och därmed kan anses ha erhållit auktorisation.
Enligt motionärerna har berättigade klagomål förts fram beträffande en del nu anlitade tolkars kompetens och pålitlighet. Motionärerna befarar dessutom att registrering av den typ som föreslagits i propositionen oriktigt kan uppfattas som en auktorisation från samhällets sida av vederbörande.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att man förbättrar samhällets tolk- och översättningsservice. Det i propositionen framlagda förslaget är ett steg i den riktningen, men utskottet anser att Kungl. Maj:t ytterligare bör överväga vad som kan göras för att förbättra situationen. En fullgod tolkservice är en kärnfråga när det gäller invandrarnas möjligheter att ta vara på sina rättigheter och klara sig i svåra situationer. Det måste ställas stora krav på en tolk inte bara i fråga om språkkunskaper utan även i etiska hänseenden.
Enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för att ett auktorisationssystem för tolkar och översättare införs. Riksdagen föreslår därför att Kungl. Maj:t ytterligare prövar denna fråga. De invändningar NO riktar mot en sådan ordning kan utskottet inte godta med hänsyn till vikten av att skapa en god och pålitlig kår av tolkar.
Ett auktorisationssystem kan utgöra basen för förmedlingsverksamhet av tolkar och minska de risker för missbruk som det registreringssystem propositionen föreslår onekligen medför. Man kan nämligen inte bortse från att personer som utan närmare kontroll förs in i ett av länsstyrelsen upprättat register oriktigt kan komma att framstå som sanktionerade av samhället. En viss kontroll från länsstyrelsernas sida bör därför företas beträffande sådana uppgifter om utbildning, språkkunskaper etc. som tolkar önskar få införda i registret. Denna fråga får närmare övervägas i samband med att föreskrifter om registren utfärdas.
Med hänvisning till det anförda biträder utskottet förslaget att register för tolkar och översättare upprättas vid länsstyrelserna. Hela frågan om registrering och förmedling av tolkar bör emellertid övervägas på nytt i samband med att auktorisationsfrågan ånyo prövas. Med det anförda har utskottet i allt väsentligt tillgodosett syftet med de förevarande motionsyrkandena. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t efter ytterligare överväganden i enlighet med det ovan sagda så snart som möjligt åter redovisar frågan för riksdagen.
Vad utskottet sålunda anfört om auktorisation och förmedling av tolkar m. m. bör bringas Kungl. Maj:t till kännedom.
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till invandrarnas organisationer att motionen 1974:1540 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag på motionen 1974:1 154 till Anpassningsåtgärder för in -
InU 1974:6
vandrare för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 4 195 000 kr.,
3. beträffande auktorisation av tolkar m. m. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:573, yrkandena 1 och 2, 1974:876, 1974:879 och 1974:885 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
D 4. Översättningsservice
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag underpunkten D 4 (s. 176) och hemställer
att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 185 000 kr.
Stockholm den 19 mars 1974
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Strindberg (m), Ulander (s), fru Ekholm-Frank (s), herrar Rämgård (c) och Hallgren (vpk).
GOTAB 74 7153 S Stockholm 1974