Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:61 angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt propositionen 1974:69 angående vissa energibesparande åtgärder i vad avser åtgärder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. jämte motioner
Jordbruksutskottets betänkande nr 16 år'1974
& «
JoU 1974:16
Nr 16
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974: 61 angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt propositionen 1974: 69 angående vissa energibesparande åtgärder i vad avser åtgärder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. jämte motioner.
Propositionerna
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1974:1 bilaga 11 under punkten D 5 (s. 57) beräknat medel för nedannämnda ändamål har Kungl. Maj:t
1 propositionen 1974: 61 (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen förordats rörande statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige,
2. godkänna vad i propositionen förordats om stöd till forskning och utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m.,
3. medge att under budgetåret 1974/75 utfästs statsbidrag med högst 41 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullgöra skogsvårdsföretag i lappmarken,
4. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 100 000 kr.,
5. till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m. m. för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
I propositionen föreslås att åtgärder vidtas för att intensifiera skogsvården i norra Sverige. Beräkningar har visat att skogsavverkningarna i norra Sverige på sikt måste minskas betydligt om inte skogsvården intensifieras. Sysselsättningen i skogsbruket har minskat kraftigt den senaste tioårsperioden och kan beräknas minska ytterligare under 1970- talet. Särskilt hårt drabbas därvid skogslänen. I propositionen föreslås statligt stöd till skogsvårdsåtgärder i inre stödområdet och i Norrlands kustland vilka dels skapar sysselsättning på kort sikt, dels förbättrar sysselsättningsläget och skogsindustrins råvaruförsörjning på lång sikt. Bidragen för budgetåret 1974/75 beräknas till 30 milj. kr.
I propositionen föreslås vidare att för budgetåret 1974/75 anvisas
2 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsarbete rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall för energiändamål och andra ändamål.
1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 16
JoU 1974:16
2 I propositionen 1974: 25 angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder anmälde Kungl. Majit bl. a. sin avsikt att senare lägga fram förslag om att ställa medel inom en ram på 250 milj. kr. till förfogande för investeringar som syftar till bättre hushållning med energi. Den i propositionen 1974: 61 förordade medelsanvisningen till stöd för forskning och utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. bör enligt departementschefens uttalande anses ligga inom ramen för det förslag om åtgärder för bättre hushållning med energi som aviserats i propositionen 1974: 25. Detta förslag har numera lagts fram i propositionen 1974: 69 (bostadsdepartementet) angående vissa energibesparande åtgärder.
Sedan propositionen 1974: 69 remitterats till civilutskottet har detta utskott — efter samråd under hand med jordbruksutskottet — genom beslut den 4 april 1974 till jordbruksutskottets beredning överlämnat propositionen i bl. a. den del som avser åtgärder enligt propositionen 1974: 61.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels den vid riksdagens början väckta motionen
1974: 1478 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit uttalar sig för de i motionen 1974:1240 framförda synpunkterna avseende det norrländska jord- och skogsbruket,
dels de i anledning av propositionen 1974: 61 väckta motionerna
1974: 1626 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att tillämpningskungörelsen får en sådan utformning att de här anslagna medlen i första hand kommer att gå till skogsvårdsåtgärder, som innebär en verklig ökning av det skogsvårdsprogram som normalt skulle ha kommit till utförande, även om inte det i propositionen upptagna stödet utgått,
1974: 1672 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition 1974: 61 beslutar 1. att statsbidrag för intensifierad skogsvård i norra Sverige för enskilda skogsägare skall uppgå till högst 80 procent av godkänd kostnad inom det inre stödområdet och till högst 60 procent i övriga delar, 2. att de bidragsberättigade områdena bör följa gränserna för det allmänna stödområdet som gäller för det statliga regionalpolitiska
JoU 1974:16
stödet och utgå med högst 40 procent av de godkända kostnaderna i de områden som ej omfattas av propositionen, 3. att skogsvårdsstyrelsema härvid ges rätt att bestämma om bidragsprocenten inom de angivna ramarna i enlighet med det i motionen anförda,
1974: 1673 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 1. att statsbidrag för intensifierad skogsvård i norra Sverige för enskilda skogsägare skall uppgå till högst 80 procent av godkänd kostnad inom det inre stödområdet och till högst 60 procent i allmänna stödområdet jämte Gästrikland, 2. att dåligt bestockade slutawerkningsskogar liksom återväxtåtgärder efter deras avverkning skall vara stödberättigade, 3. att fria plantor generellt skall lämnas till bidragsberättigade återväxtåtgärder,
1974:1674 av herr Lorentzon m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen i anledning av propositionen 1974: 61 beslutar 1. att uttala sin anslutning till i denna motion förordat differentierat kostnadsansvar för vidtagande av skogsvårdande åtgärder samt godkänna de i propositionen anförda riktlinjerna för skogsvård i norra Sverige m. m. jämte förslagen om stöd till forskning och utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m., 2. att hos regeringen hemställa om att fastställa en närmare avvägning enligt i motionen anförda synpunkter angående storleken av de markarealer — utöver statsägd skog — tillhörig en och samma ägare, för vilka statligt stöd kan beviljas,
3. att bifalla den i propositionen, punkterna 3, 4 och 5, gjorda hemställan rörande utfästelse om statsbidrag, förslagsanslag till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt reservationsanslag till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m. m.
Utskottet
I propositionen 1974: 61 redovisade uppgifter visar att antalet sysselsatta i skogsbruket de senaste tio åren minskat med 50 000 till ca 70 000. I skogslänen har andelen i skogsbruk sysselsatta sedan början av 1950-talet minskat från 10 % till 5 %. Sysselsättningsvolymen kan enligt propositionen beräknas ha minskat från 55 milj. dagsverken per år i början av 1950-talet till 15 milj. dagsverken per år i i början av 1970-talet.
Minskningen av antalet sysselsatta som blivit en följd av den fortlöpande rationaliseringen inom skogsbruket främst när det gäller avverkningarna har till viss del motverkats genom att de årliga bruttoavverkningarna samtidigt ökat från 50 milj. m3sk till närmare 80 milj. m3sk.
I propositionen anförs att det är en fråga av särskilt intresse om lf Riksdagen 1974.16 sami. Nr 16
JoU 1974:16
sysselsättningsunderlaget i skogsbruket varaktigt skulle kunna förbättras genom en ytterligare ökad awerkningsvolym i kombination med ökad volym skogsvårdsåtgärder. Både i den gällande skogspolitiken och i riktlinjerna för 1973 års skogsutrednings arbete slås fast att målet för skogsbruket skall vara en långsiktig, hög produktion. Vilka möjligheter som finns att uppfylla en sådan målsättning beror på dels det nuvarande skogstillståndet, dels hur avverkningar och skogsvårdsarbeten bedrivs i framtiden. Det nuvarande skogstillståndet kännetecknas enligt propositionen av ett överskott på äldre skog. Samtidigt råder en utpräglad brist på ung och medelålders skog särskilt i de norra och mellersta delarna av landet.
Beräkningar av avverkningsmöjlighetema på lång sikt presenterades av skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU) i början av år 1973. Enligt dessa beräkningar, som bl. a. förutsätter en fördubbling av skogsvårdsvolymen, skulle de årliga avverkningarna under de närmaste 20—30 åren kunna ökas till 85—90 milj. m3sk, varefter bristen på awerkningsmogen skog skulle kräva en minskning av avverkningarna till ca 60 milj. m3sk per år. Preliminära resultat av beräkningar som utförs vid skogshögskolan visar för norra Norrlands del överensstämmelse med tendenserna i SISU:s beräkningar.
Beräkningar av hur sysselsättningen i skogsbruket förändras vid tillämpning av alternativa awerkningsprogram pekar enligt ett i propositionen angivet högre awerkningsaltemativ på möjligheten av en halvering av sysselsättningsvolymen i skogsbruket under 1970-talet. Anledningen härtill är främst att det bedömts vara nödvändigt att rationalisera awerkningsoperationerna ytterligare.
Även om rationaliseringstakten kan ha överskattats är dock tendensen enligt departementschefens mening klar. En ökad avverkning den närmaste tiden kommer inte att öka sysselsättningen i skogsbruket. En ökad satsning på skogsvård skulle dock kunna minska konsekvenserna från sysselsättningssynpunkt av rationaliseringen på både kort och lång sikt. Departementschefen finner det därför angeläget att intensifiera skogsvården både för att minska en framtida svacka i virkesförsörjningen och för att förbättra sysselsättningen. Sådana åtgärder är emellertid särskilt ekonomiskt betungande i områden där skogsbruket arbetar med obetydliga ekonomiska marginaler. Så är fallet i främst norra Sverige. Samtidigt är det oftast i dessa områden som skogsbruket har den största betydelsen för sysselsättningen. Enligt departementschefens mening bör därför skogsvården i norra Sverige intensifieras med stöd av statliga bidrag. Departementschefen anser därvid en intensifierad skogsvård i norra Sverige så betydelsefull både för sysselsättningen och för den framtida virkesproduktionen att 1973 års skogsutrednings förslag inte bör avvaktas innan åtgärder vidtas i detta avseende.
JoU 1974:16
5 Mot angivna bakgrund framlägger departementschefen i föreliggande proposition förslag om statliga stödåtgärder till intensifierad skogsvård i norra Sverige. Enligt departementschefen bör följande åtgärder ingå i ett skogsvårdsprogram för denna del av landet, nämligen återväxtåtgärder i första hand på områden med otillfredsställande föryngringsresultat och på områden som under längre tid legat obehandlade, återväxtåtgärder på områden där tras- och restskog avverkas, inhämtning av eftersläpande röjningsbehov i plant- och ungskogar, skogsvårdande gallringar i bestånd med relativt låga virkesförråd eller klena dimensioner, avverkning av tras- och restskogar samt dikning av skogbevuxna, försumpade marker. Departementschefen betonar i sammanhanget att det är angeläget att skogsvårdsåtgärder som normalt skall utföras och som inte ingår i detta program också intensifieras.
I propositionen föreslagna åtgärder beräknas kunna ge en ökad sysselsättning om ca 250 000 dagsverken per år samt på lång sikt ytterligare 250 000 dagsverken per år. Sammantaget motsvarar detta ca 2 500 årsverken.
Utskottet, som vill erinra om att riksdagen tidigare hemställt om förslag rörande skogsvårdsprogram för norra Sverige, hälsar med tillfredsställelse att förslag i ämnet nu förelagts riksdagen. Som anförts i propositionen är en intensifierad skogsvård i nämnda område så betydelsefull både för sysselsättningen och för den framtida virkesproduktionen att åtgärder bör vidtas utan att 1973 års skogsutrednings förslag avvaktas.
Departementschefens förslag till åtgärder bygger på dels en framställning som gjorts av vissa skogsbolag och skogsägareföreningar samt remissyttranden över denna, dels förslag av olika myndigheter och organisationer, bl. a. länsstyrelserna i de tre nordligaste länen. Bland åtgärder som föreslagits ingå i ett norrländskt skogsvårdsprogram men som inte medtagits i departementschefens förslag märks bl. a. skogsmarksgödsling och dikning av torvmarker. Det erinras i propositionen om att frågan om gödsling i både jordbruket och skogsbruket f. n. är föremål för utredning. Enligt departementschefens mening bör utredningsarbetet slutföras innan ställning tas i dessa frågor. Frågan om en intensifierad verksamhet med dikning av torvmarker är departementschefen inte beredd att ta upp innan dikningens inverkan på grundvattennivån är bättre belyst.
Enligt utskottets mening är den i propositionen gjorda avgränsningen av skogsvårdsprogrammet väl avvägd och utskottet kan därför för sin del biträda att statligt stöd lämnas till de åtgärder som anges i departementschefens förslag.
I motionen 1974: 1673 anförs att reglerna om stöd till avverkning av tras- och restskogar bör förtydligas. För att syftet med skogsvårdsprogrammet på denna punkt skall uppnås måste enligt motionärerna även
JoU1974:16
dåligt bestockade slutavverkningsskogar liksom återväxtåtgärder efter deras avverkning vara stödberättigade.
Utskottet vill i anledning härav hänvisa till att departementschefen framhållit angelägenheten av att påskynda en fortsatt restaurering av sådana lågproducerande bestånd som har karaktären av tras- och restskog och som vanligen uppkommit genom olämpliga huggningsformer under första hälften av detta århundrade. Sådan restaurering som medverkar till att öka skogsproduktionen på lång sikt bör stödjas inom ramen för ett skogsvårdsprogram för norra Sverige. Fullständiga återväxtåtgärder på områden där tras- och restskogar avverkas anses även böra omfattas av detta stöd. Enligt utskottets uppfattning finns ingen motsättningen mellan propositionen och motionen i nu förevarande avseende. Syftet med motionen 1974: 1673, yrkande 2, torde därför bli tillgodosett utan särskilt uttalande från riksdagens sida.
Nuvarande statliga stöd till skogsvårdsåtgärder i norra Sverige är såvitt gäller anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. begränsat till de fyra nordligaste länen och såvitt avser det s. k. skogliga inlandsstödet till i huvudsak Norrlands inland. Det nu föreslagna stödet bör enligt departementschefens mening omfatta hela Norrland utom Gästrikland samt dessutom Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län och Torsby kommun i Värmlands län. Området motsvarar det inre stödområdet enligt 4 § kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitisk! stöd (ändrad senast 1973: 869) samt den del av Norrlands kustland som ingår i allmänna stödområdet enligt 3 § nyssnämnda kungörelse.
Enligt utskottets mening bör riksdagen kunna godta departementschefens förslag i nu förevarande avseende. Detta innebär att utskottet ej biträder de förslag som framlagts i motionerna 1974: 1672 och 1974: 1673 om en utvidgning av tillämpningsområdet för ifrågavarande skogsvårdsprogram att omfatta också Gästrikland, södra delarna av Kopparbergs och Värmlands län, Dalsland, norra Bohuslän samt Öland och Gotland. En dylik utvidgning av området för den nu föreslagna särskilda stödgivningen till intensifierade skogsvårdsåtgärder skulle bl. a. kunna medföra risk för att de särskilt utsatta skogslänen i norra delen av landet ej får den stimulans som krävs för att skogsvårdsåtgärderna där skall komma till stånd i en omfattning som ger erforderlig effekt.
Utskottet vill i anslutning till det anförda tillägga att det, hur gränsen för den särskilda bidragsgivningen än dräs, är ofrånkomligt att vissa tröskelproblem uppstår. En ändring av gränsen skulle endast förskjuta dessa problem till nya gränsområden med påföljd att krav skulle kunna uppstå på ytterligare utvidgning av gränsen. Problemen är härvidlag i princip desamma som när det gällt att fastställa gränserna för stödområdena enligt riktlinjerna för den statliga regionalpolitiken.
Enligt departementschefens förslag bör storleken av nu föreslaget
JoU1974:16
stöd till särskilda skogsvårdsåtgärder i norra Sverige i princip uppgå till högst 60 % av godkänd kostnad i det föreslagna inre området och till högst 40 % av sådan kostnad i övriga delar. I den mån bidrag nu kan utgå med högre procentsats i samverkansområdena bör denna tilllämpas även i fortsättningen. När det gäller åtgärder som ger vissa intäkter, nämligen gallring samt avverkning av restskogar och motsvarande, bör bidraget dock avse den beräknade skillnaden mellan skogsägarens alla direkta och indirekta kostnader för avverkningen och intäkterna för virket. För att skapa en enklare administration bedömer departementschefen det lämpligt att de procentuella bidragen omformas till ett fast bidrag per arealenhet. Dessa fasta bidrag bör omprövas efter hand med hänsyn till kostnadsutvecklingen.
Departementschefen anför att det föreslagna stödet bör verksamt kunna bidra till att öka sysselsättningsmöjligheterna inom skogsbruket. I första hand anses de som redan arbetar i skogsbruket eller arbetslösa skogsarbetare på orten böra sysselsättas inom här berörd skogsvård. Enligt departementschefen är det därför angeläget med en nära samverkan mellan skogsbruket och arbetsmarknadsmyndigheterna. Centralt bör stödet administreras av skogsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen i vad gäller regional fördelning och tidpunkt för genomförande. Skogsvårdsstyrelserna bör svara för den regionala administrationen. I den mån redan arbetslösa skall utföra åtgärderna bör arbetskraften anvisas av arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av det anförda och av att staten och skogsbolagen är de dominerande markägarna i det inre stödområdet föreslår departementschefen att stödet utgår likformigt till alla ägarkategorier.
I motionerna 1974: 1672 och 1974: 1673 framhålls att de föreslagna bidragen inte kommer att vara tillräckligt effektiva för att stimulera fullständiga skogsvårdsåtgärder. En höjning med 20 procentenheter skulle enligt motionärerna ge ett bättre utslag. De föreslår därför att bidrag får utgå med högst 80 % av godkänd kostnad i det inre området och med högst 60 % i övriga i propositionen avsedda delar av stödområdet. Sistnämnda procentsats bör enligt motionen 1974: 1673 även gälla Gästrikland. Enligt motionen 1974: 1672 bör bidragsgränsen sättas vid högst 40 % för åtgärder inom i motionen angivna områden, som ej omfattas av propositionen. I motionen 1974: 1673 föreslås också att fria plantor generellt skall lämnas till bidragsberättigade återväxtåtgärder.
I de båda nu berörda motionerna anförs att det inte finns anledning att jämställa enskilda personer och bolag i bidragssystemet. Den höjning av bidragsprocenten som motionärerna föreslår bör enbart gälla för den förstnämnda kategorin skogsägare. Enligt motionärerna motiverar förekomsten av skilda beskattningsgrunder och skogens omloppstid denna särbehandling.
JoU1974:16
8 Även i motionen 1974: 1674 vänder sig motionärerna mot förslaget i propositionen att stödet bör utgå likformigt till alla skogsägarkategorier. De statliga insatserna bör enligt ifrågavarande motion kanaliseras till — förutom de statsägda skogarna — det mindre skogsbruket. Det bör därvid ankomma på regeringen att söka finna en lämplig avvägning av storleken av de markarealer tillhöriga en och samma ägare, för vilka statligt stöd kan beviljas.
Utskottet vill understryka vikten av att reglerna för det statliga stödet till de särskilda åtgärder som föreslagits i det föregående utformas så att stödet kan verksamt bidra till att öka sysselsättningsmöjligheterna inom skogsbruket. Som departementschefen anfört bör de föreslagna åtgärderna bl. a. leda till en tillväxtökning som på sikt kan möjliggöra en ökad avverkning i förhållande till vad som annars är möjligt.
Enligt utskottets uppfattning är departementschefens förslag i avseende på statsbidragets storlek ägnat att leda till klart förbättrade förhållanden i nu förevarande avseenden. I likhet med vissa motionärer vill utskottet emellertid ifrågasätta om inte skäl föreligger att tillämpa något generösare bidragsregler för enskilda personer än för skogsbolag och andra större skogsägarkategorier. Otvivelaktigt kan kostnaderna för erforderliga skogsvårdsåtgärder i nu förevarande områden med skogar av ofta svårföryngrad karaktär för vissa ägare av mindre skogsarealer framstå som så betydande, att det med i propositionen angivna begränsningar i åtskilliga fall kan bli svårt att skapa den stimulans som erfordras för att den önskvärda intensifieringen av skogsvårdsåtgärderna skall komma till stånd. Utskottet anser för sin del att stöd till enskilda personer i princip bör kunna uppgå till högst 70 % av godkänd kostnad i det föreslagna inre området och till högst 50 % av sådan kostnad i övriga delar. Till övriga skogsägarkategorier bör stödets storlek bestämmas i enlighet med propositionen.
Som framgår av vad tidigare anförts bör bidraget när det gäller gallring samt avverkning av restskogar och liknande, som ger vissa intäkter, motsvara den beräknade skillnaden mellan kostnaderna för avverkningen och intäkterna för virket.
Ett bifall till utskottets förslag innebär att yrkandena i motionerna 1974: 1672 och 1974: 1673 i förevarande delar till viss del tillgodoses medan motionen 1974: 1674 i nyss berörda avseenden inte bör föranleda någon särskild åtgärd.
Av utskottets ställningstagande i det föregående till frågan om vilket område som skall innefattas i nu föreslaget skogsvårdsprogram följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna 1974: 1672 och 1974: 1673, såvitt de avser områden som ej omfattas av propositionen.
I motionen 1974: 1672 föreslås att skogsvårdsstyrelsema ges förhållandevis stor frihet att inom de givna ramarna besluta om bidragsstorleken. Vidare finner motionärerna lämpligt att skogsvårdsstyrelsema
JoU 1974:16
ges en viss bestämmanderätt att även utanför det inre stödområdet — i gränstrakterna — gå utanför ramarna och tillämpa för det inre området gällande bidragsregler.
Utskottet vill framhålla att det ankommer på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad utskottet i det föregående förordat. Skogsvårdsstyrelserna skall som förut nämnts svara för den regionala organisationen. Utskottet förutsätter att stödbestämmelserna utformas på ett sätt som meder en smidig tillämpning från bl. a. skogsvårdsstyrelsemas sida. Något särskilt riksdagens uttalande härom finner utskottet emellertid inte erforderligt.
Förslaget att för det inre stödområdet avsedda regler i vissa fall skall kunna tillämpas även utanför sagda område anser sig utskottet mot bakgrund av vad nyss anförts delvis kunna biträda. I anledning av ifrågavarande motionsyrkande föreslår utskottet sålunda att samma bidragsnormer som skall gälla för det inre stödområdet skall kunna prövas i sådana trakter inom det allmänna stödområdet utanför det inre stödområdet, som omedelbart gränsar till sistnämnda område och där mycket svaga boniteter förekommer.
I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget att åtgärder i det inre stödområdet prioriteras. Detta får emellertid inte hindra verksamhet av större omfattning i de övriga delarna av det område som bör omfattas av stödet, om sådan verksamhet kan bidra till att öka effekten till en början.
Departementschefen beräknar statens kostnader för nästa budgetår för det föreslagna programmet avseende intensifierad skogsvård i norra Sverige till 30 milj. kr. För ändamålet föreslås en särskild bidragsram. Rambeloppet bör, förutom förvaltningsbidrag, avse skogsvårdsstyrelsernas utfästelser om bidrag. De framlagda förslagen föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet finner anledning understryka angelägenheten av att tilllämpningsbestämmelsema för det föreslagna stödet ges en sådan utformning att anslagna medel kommer till användning för att stödja åtgärder som innebär en verklig ökning i förhållande till vad som kan förutsättas ha kommit till utförande om det nu föreslagna särskilda stödet inte utgått. Utskottet delar härvidlag den uppfattning som getts uttryck åt i motionen 1974: 1626.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att 2 milj. kr. för nästa budgetår anvisas till statligt stöd till forskning och utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. för energiändamål och andra ändamål. Riksdagens bifall till detta förslag innebär också bifall till propositionen 1974: 69 angående vissa energibesparande åtgärder i motsvarande del.
De förslag och uttalanden i propositionen 1974: 61, som ej särskilt
JoU 1974:16
berörts i det föregående, föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att vissa modifieringar i skogsvårdsprogrammet kan bli aktuella bl. a. i samband med ställningstagandena till förslagen från 1973 års skogsutredning.
I den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 1478 hemställs under hänvisning till innehållet i motionen 1974: 1240 att riksdagen hos Kungl. Maj:t anför vissa synpunkter avseende det norrländska jordoch skogsbruket. Yrkandet åsyftar, såvitt nu är i fråga, närmast en erinran om det väntade norrländska skogsvårdsprogrammet och avser i övrigt vissa allmänna uttalanden rörande bl. a. betydelsen av ett väl fungerande familjejordbruk i norra Sverige. I anledning härav vill utskottet dels hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört, dels erinra om riksdagens nyligen fattade beslut att på utskottets förslag (JoU 1974: 6, rskr 1974: 97) hemställa om en utvidgning av 1972 års jordbruksutrednings uppdrag till att jämväl innefatta en allmän prövning av grunderna för stödet till jordbrukets rationalisering. I övrigt synes motionen 1974: 1478 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Detsamma bör enligt utskottets mening gälla motionen 1974: 1674, såvitt den ej behandlats i det föregående.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. anser motionen 1974: 1673, yrkande 2, besvarad med vad utskottet anfört,
2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och, såvitt nu är i fråga, med avslag på motionerna 1974: 1672, yrkande 2, och 1974: 1673, yrkande 1, godkänner vad utskottet förordat beträffande det område som skall omfattas av programmet för intensifierad skogsvård i norra Sverige,
3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1974: 1672, yrkande 2, och 1974: 1673, yrkande 1, båda såvitt nu är i fråga, samt motionen 1974:1672, yrkandena 1 och 3, ävensom med avslag på motionen 1974: 1674, yrkandena 1 och 2, godkänner vad utskottet förordat beträffande storleken av ifrågavarande statliga stöd,
4. lämnar motionen 1974:1673, yrkande 3, utan åtgärd,
5. lämnar motionen 1974: 1674, yrkande 3, utan åtgärd,
6. med bifall till motionen 1974: 1626 godkänner vad utskottet anfört rörande utformningen av tillämpningsbestämmelserna för det föreslagna stödet,
7. i övrigt godkänner vad i propositionen förordats rörande statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige,
8. godkänner vad i propositionerna 1974: 61 och 1974: 69 för -
JoU1974:16
ordats om stöd till forskning och utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m.,
9. medger att under budgetåret 1974/75 utfästs statsbidrag med högst 41 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullgöra skogsvårdsföretag i lappmarken,
10. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 40 100 000 kr.,
11. till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m.m. för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
12. lämnar motionen 1974: 1478 utan åtgärd.
Stockholm den 7 maj 1974
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Magnusson i Tanum (s), Kronmark (m), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Ohlin (s), herrar Wikner (s) och Enlund (fp).
Reservation
av herr Takman (vpk) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”särskild åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill (lika med utskottet) inom skogsbru ket.
Enligt utskottets mening finns det dock anledning ifrågasätta om det i propositionen framlagda förslaget i avseende på statsbidragets storlek är ändamålsenligt utformat i nu förevarande avseende. När det gäller att främja en rationellare skogsvård bör som anförts i motionen 1974: 1674 de statliga insatserna kanaliseras till — förutom de statsägda skogarna — det mindre skogsbruket. Utskottet delar alltså inte departementschefens uppfattning att stödet skall utgå likformigt till alla ägarkategorier. Som i nyssnämnda motion anförs bör det med hänsyn till vinstutvecklingen inom det privata storskogsbruket vara en självklar skyldighet för de enskilda skogsbolagen att ekonomiskt svara för skogsvårdsåtgärdema. Beträffande det mindre skogsbruket föreligger givetvis
JoU 1974:16
i princip samma skyldighet. Eftersom det gäller att utan tidsutdräkt få de skogsvårdande åtgärderna vidtagna finner utskottet emellertid en statlig satsning försvarbar i sistnämnda fall.
Det bör ankomma på regeringen att göra en närmare avvägning av storleken av de markarealer — utöver statsägd skog — tillhörig en och samma ägare, för vilka statligt stöd skall kunna utgå. En fortlöpande skogsvårdsinspektion bör möjliggöra en överblick över i vilken mån erforderliga skogsvårdande åtgärder uteblir i de fall statligt stöd inte utgår. Vid behov bör bestämmelser utfärdas och sättas i kraft som medger ingripanden då uppenbar vanvård av skog ifrågakommer.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1674 och avstyrker motionerna 1974:1672 och 1974:1673, samtliga motioner såvitt nu är i fråga.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:1674, yrkandena 1 och 2, ävensom med avslag på motionerna 1974:1672, yrkande 2, och 1974:1673, yrkande 1, de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt motionen 1974:1672, yrkandena 1 och 3, godkänner vad utskottet förordat beträffande storleken av ifrågavarande statliga stöd, m. m.,
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740056