Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:107 angående intrång i Abisko nationalpark jämte motioner
Jordbruksutskottets betänkande nr 24 år 1974
JoU 1974:24
Nr 24
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:107 angående intrång i Abisko nationalpark jämte motioner.
Propositionen
I propositionen 1974:107 har Kungl. Majit (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att medge det intrång i Abisko nationalpark som enligt vad som framgått av propositionen föranleds av anläggande av en väg mellan Kiruna och Riksgränsen.
I propositionen föreslås medgivande av visst intrång i Abisko nationalpark för att göra det möjligt att anlägga en väg mellan Kiruna och Riksgränsen.
Motionerna m. m.
I motionen 1974:1785 av herr Winberg (m) och fru af Ugglas (m) hemställs att riksdagen avslår Kungl. Majits proposition 1974:107.
1 motionen 1974:1798 av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Kristensson (m) hemställs att riksdagen med avslag å Kungl. Majits proposition 1974:107 beslutar att överlämna frågan om anläggande av väg genom Abisko nationalpark till den utredning beträffande fjällområdenas användning som statens naturvårdsverk och statens planverk bedriver varvid även frågan bör prövas om det belopp som vägbygget Kiruna—Narvik kan beräknas kosta kan användas för att skapa varaktiga arbetstillfällen i de kommuner i Norrbotten som tillhör det inre stödområdet.
I motionen 1974:1824 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller att de åtgärder och överväganden som i motionen anges kommer till utförande innan vägprojektet Kiruna—Riksgränsen verkställs.
I motionen 1974:1825 av fru Fraenkel (fp) och herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs A. att riksdagen avslår propositionen 1974:107 om intrång i Abisko nationalpark, B. att riksdagen hos Kungl. Majit begär att ett program för sysselsättningsskapande åtgärder inom Norrbottens inland till en kostnad motsvarande investeringskostnaderna förvägbygget Kiruna —Riksgränsen i enlighet med vad som anförs i motionen utarbetas och genomförs, C. att riksdagen hos Kungl. Majit begära» åtgärder vidtas i syfte att förbättra möjligheterna till persontrafik på Malmbanan, innefattande bl. a. kraftigt
I Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 24
JoU 1974:24
sänkta biljettpriser och billiga transporter av bilar i speciella biltåg, D. att riksdagen Tordén händelse tillstånd till intrång i Abisko nationalpark medges som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna 1. vad som i motionen anförts angående åtgärder för att begränsa skadeverkningarna i samband med vägen,
2. att någon förlängning av Ritsemvägen till Norge ej måtte komma till stånd.
I motionen 1974:1826 av herr Takman m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen medger visst intrång i Abisko nationalpark för det föreslagna vägbygget mellan Kiruna och Riksgränsen under förutsättning att följande åtgärder föreskrivs i tillståndshandlingen: 1. att Torneträsk med tillrinningsområde skyddas jämlikt 8 ii miljöskyddslagen (enligt naturvårdsverkets framställning 1972-05-22), 2. att den planerade vägbanken med lavinavbärare ersätts med en tunnel genom fjället Nuolja, 3. att en heltäckande markdispositionsplan med detaljplanering av vissa delområden utförs i samförstånd med företrädare för Abisko naturvetenskapliga station (ANS) samt de berörda samebyarna och att generalplanen underställs regeringens prövning (10 a ii byggnadslagen), 4. att naturvårdsverket och länsstyrelsen ges i uppdrag att i samarbete med företrädare för ANS upprätta en speciell eftervårdsplan för intrånget i Abisko nationalpark, 5. att frågan om anslutningsväg med parkeringsplatser vid linbanan i nationalparken samt rastställen och parkeringsplatser inom Rautasvuoma sameby ytterligare utreds i samarbete med företrädare för ANS och samebyn, 6. att grusfyndigheten vid Pessisjåkka i överensstämmelse med naturvårdsverkets remissyttrande 1974-02-14 inte får exploateras, 7. att alternativa och kostnadsmässigt fördelaktiga kollektiva transportmöjligheter, bl. a. persontrafik på järnvägen, garanteras till och inom området mellan Kiruna och Narvik, 8. att naturvårdsverket får i uppdrag att i samarbete med länsstyrelsen, Kiruna kommun samt företrädare för ANS och berörda samebyar utarbeta en plan för turism och rekreation i området, en planläggning av en mycket restriktiv omfattning och kanalisering av flyg-, båt- och skotertrafik, samt att denna plan är färdig och godkänd innan vägen tas i bruk, 9. att forskningsstationen i Abisko och givetvis också de berörda samebyarna ersätts för kostnader och skador, inkl. utredningskostnaderna, i samband med vägen, 10. att medel — i överensstämmelse med naturvårdsverkets remissyttrande — anvisas för vetenskapliga undersökningar, inventeringar och dokumentation beträffande vägens inverkan på omgivningen, bl. a. på orkidén Lappyxne (Platanthera oligantha Turcz), samt andra förändringar genom ökat slitage i nationalparken och andra utsatta områden (motionärerna innefattar däri samebyarna Rautasvuoma, Talma och Laevas), 11. att vägförbindelsen till Talma sameby skyndsamt projekteras och byggs i överensstämmelse med samebyns önskemål och att elektrifieringen av samebyarna genomförs utan ytterligare dröjsmål, samt 12. att arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med företrädare för Kiruna kommun och Svenska sa -
JoU 1974:24
mernas riksförbund samt samebyarna i Norrbotten skyndsamt utarbeta en plan för en differentierad närings- och sysselsättningspolitik för de tätorter i inlandet där samerna är bosatta.
I motionen 1974:1827 av herr Wachtmeister i Johannishus m. fl. (m)hemställsatt riksdagen med avslag på propositionen 1974:107 om intrång i Abisko nationalpark hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning angående de kommunikationsproblem som råder i Kirunaområdet.
I ärendet har dessutom till utskottet inkommit skrivelser från Kiruna naturskyddsförening och KFUK:s och KFUM:s Scoutförbund.
Utskottet
1 propositionen hemställer Kungl. Maj:t om riksdagens bemyndigande att medge visst intrång i Abisko nationalpark för att göra det möjligt att anlägga en väg mellan Kiruna och Riksgränsen. Vägens sträckning inom nationalparken kommer enligt föreliggande plan att nära ansluta till den befintliga järnvägen och gå mellan denna och Torne träsk. Vägens längd inom nationalparken kommer att uppgå till ca 5,7 km. Den areal inom nationalparken som behöver tas i anspråk för vägbygget uppgår till 52 ha.
Abisko nationalpark avsattes år 1909 i syfte att bevara ett nordiskt fjälllandskap med rik växtlighet. Avgränsningen gjordes så att den befintliga malmbanan mellan Kiruna och Narvik kom att gå genom norra delen av nationalparken. Inom nationalparken kom också att ligga Abisko turiststation, som byggdes uppefter malmbanans tillkomst för att möta den ökande turismen inom området. Turistanläggningen har sedan successivt byggts ut. Sålunda har med riksdagens tillstånd i början av 1960-talet bl. a. anlagts en slalombana med lift på Nuoljas östsluttning.
För forskningen inom fjällområdena har nationalparken varit av stort intresse. Vid forskningsstationen vid Abisko har naturvetenskaplig forskning bedrivits sedan början av 1900-talet.
Nationalparken omfattar en areal av 75 kmJ och är därmed den sjätte i storlek av Sveriges 16 nationalparker. Det nu föreslagna intrånget i nationalparken får i jämförelse härmed anses ha en begränsad geografisk räckvidd. Det oaktat är det givetvis viktigt att ingående pröva skälen för och emot ett ingrepp av så förhållandevis allvarligt slag som en vägbyggnad innebär med hänsyn till områdets särpräglade karaktär från bl. a. naturvårdsoch forskningssynpunkter. Även renskötselns intressen i området måste givetvis ägnas noggrann uppmärksamhet.
Utskottet har besökt området för den planerade vägsträckningen mellan Kiruna och Riksgränsen. I samband härmed har representanter för Norrbottens länsmyndigheter och Kiruna kommun lämnat närmare redogörelse för de synpunkter som från regionalt och lokalt håll lagts på förevarande
1 * Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 24
JoU 1974:24
fråga. Vidare har företrädare för de ideella naturvårdsintressena och för den vetenskapliga forskningen inom Abiskoområdet inför utskottet utvecklat sina synpunkter i ämnet.
Utskottet tår mot bakgrund av det anförda och av vad i ärendet i övrigt utretts anföra följande.
Flertalet av de instanser som yttrat sig över vägverkets begäran om tillstånd att för det ifrågavarande vägbyggnadsprojektet få göra visst intrång i Abisko nationalpark har ställt sig positiva till att vägen kommer till stånd. Från bl. a. Kiruna kommun och länsstyrelsen i Norrbottens län framhålls att utvecklingen av samarbetet inom Nordkalotten skulle främjas av den föreslagna vägen. Vidare betonas att vägen positivt kan påverka en utveckling och differentiering av näringslivet i Kirunaregionen. Förbättrade rekreationsmöjligheter för befolkningen i Kiruna liksom en utveckling av turismen är ytterligare skäl som förs fram av bl. a. de stora löntagarorganisationerna, som också liksom arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att vägbygget skulle ge ett väsentligt tillskott av arbetstillfällen i länet.
Vägens inverkan från naturvårdssynpunkt behandlas av flera remissinstanser bl. a. naturvårdsverket som tillstyrker intrånget. Verket framhåller samtidigt att olika åtgärder bör vidtas för att så långt möjligt begränsa vägbyggets inverkan på naturen i området. Enligt andra remissinstanser, såsom domänverket. Vetenskapsakademien och de ideella naturvårdsorganisationerna, är emellertid de skador från bl. a. naturvårdssynpunkt och för forskningen, som vägbygget medför, av den art och omfattning att vägen inte bör byggas. Svenska samernas riksförbund anser att vägen i sin helhet innebär så stora olägenheter för rennäringen, att den ej bör komma till stånd.
De skäl som anförts för vägens tillkomst får enligt utskottets uppfattning anses väga mycket tungt. Utskottet delar sålunda liksom departementschefen den från flera håll framförda uppfattningen att vägens tillkomst är av betydande värde för regionen. Vidare bör man som departementschefen anför se positivt på de förbättrade möjligheter vägen ger för en större allmänhet att uppleva ett av våra vackraste fjällområden. Såsom framhålls av bl. a. naturvårdsverket innebär den föreslagna vägsträckningen i nära anslutning till järnvägen att det direkta ingreppet i betydande utsträckning kan begränsas. Naturvårdsverket har ansett sig kunna acceptera intrånget från de synpunkter verket har att företräda. Den arbetsgrupp, med företrädare för bl. a. naturvården och vetenskapliga intressen, som biträtt under projekteringen har också enhälligt förordat den nu aktuella vägsträckningen.
I likhet med tidigare intrång skulle således även detta intrång komma att ske i den nordligaste delen av nationalparken.
Flertalet av de instanser som avstyrkt vägverkets framställning pekar på de negativa konsekvenser som vägen kan få för den vetenskapliga forskning som sedan länge bedrivits i detta område. Med hänsyn till det ringa direkta intrånget och med en planering av utnyttjandet av området bör problemen
JoU 1974:24
emellertid enligt departementschefens mening kunna bemästras. Svenska samernas riksförbund har som nämnts pekat på vägbyggets konsekvenser för rennäringen. Samernas företrädare ser farorna för näringen i de sekundära effekterna, dvs. effekterna till följd av vägens nyttjande. I vad gäller vägsträckningen inom nationalparken har emellertid lantbruksstyrelsen framhållit att olägenheterna för rennäringen torde vara mycket begränsade.
Utskottet har vid sin bedömning funnit att det inte med fog kan göras gällande att det ingrepp i Abisko nationalpark, varom nu är fråga, får sådana följder för nationalparkens värde och allmänna karaktär, att intrånget med hänsyn härtill bör förhindras.
Utskottet anser vidare, med hänvisning till vad i det föregående anförts, att motiven för vägens tillkomst är så starka att det intrång i Abisko nationalpark som föranleds av anläggande av en väg mellan Kiruna och Riksgränsen bör kunna godtas. I enlighet härmed finner sig utskottet böra med avstyrkande av motionerna 1974:1785, 1974:1798, 1974:1825 och 1974:1827, vari yrkats avslag på propositionen, förorda att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge ifrågavarande intrång.
När det gäller sådana byggnadsföretag varom här är fråga kan det givetvis inte undvikas att olägenheter uppstår av olika slag. Det är därvid enligt utskottets mening angeläget att alla ansträngningar görs för att begränsa de verkningar på växt- och djurliv samt på landskapsbilden som kan bli följden av ifrågavarande ingrepp i nationalparken. Utskottet vill härvidlag starkt understryka departementschefens uttalande om nödvändigheten av att vägbyggets utformning, schaktningsarbeten m. m. sker på ett sådant sätt att påverkan på naturen blir så liten som möjligt. Det är också viktigt att bl. a. parkerings- och rastplatser liksom de åtgärder som krävs för skydd mot laviner utformas på ett sådant sätt att ingreppen i nationalparken starkt begränsas.
I detta sammanhang måste, som utskottet förut anfört, självfallet även samernas berättigade intressen av att kunna bedriva rennäringen under godtagbara villkor beaktas. I vad gäller denna fråga utgår utskottet i likhet med departementschefen från att nödvändiga kontakter i sedvanlig ordning tas av berörda samhällsorgan så att åtgärder kan vidtas för att motverka olägenheter för renskötseln.
Som framgår av propositionen avses statens naturvårdsverk bl. a. få i uppdrag att utforma anvisningar rörande arbetenas utförande från naturvårdssynpunkt. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att naturvårdsverket i sitt yttrande över vägverkets framställning har betonat nödvändigheten av att vissa önskemål beaktas för att Abiskoområdets värde för rekreation och från naturvårdssynpunkt skall kunna bevaras. Enligt verkets mening bör bl. a. frågorna om parkeringsplatser och anslutningsväg till förefintlig linbana vid Abisko turiststation ytterligare studeras liksom säkerhetsfrågorna beträffande laviner. Som redovisas i propositionen är lavinfaran stor inom
Joll 1974:24
den del av vägsträckningen som ansluter till Nuoljas östsluttning. I vägförslaget föreslås därför ett antals, k. lavinavbärare. Dessa föreslås uppbyggda som enkla åsar med låg höjd. Naturvårdsverket har i detta sammanhang i likhet med flera andra remissinstanser föreslagit att ett alternativ med tunnel utreds.
Utskottet ansluter sig till de synpunkter som sålunda framförts av naturvårdsverket och förutsätter att slutligt beslut om vägbyggnadsföretagets genomförande inte fattas förrän sådana ytterligare studier rörande alternativa lösningar m. m. genomförts, som angivits i det föregående.
Utskottet noterar i detta sammanhang med tillfredsställelse att departementschefen avser att inom kort föreslå Kungl. Maj:t att med stöd av 8 5 miljöskyddslagen meddela förbud mot utsläpp i Torne träsk föra» skydda sjön mot föroreningar av olika slag.
Från åtskilliga håll har framförts farhågor för att anläggandet av den ifrågavarande vägen skall leda till en kraftigt ökad snöskotertrafik i områdena kring den planerade vägsträckningen. Departementschefen har i anledning härav erinrat om att framförande av motordrivet fordon enligt reglementet för Abisko nationalpark är förbjudet inom största delen av nationalparken. Han har vidare erinrat om att en lag om körning i terräng med motordrivet fordon (1972:606) avseende bl. a. begränsningar i snöskotertrafiken trädde i kraft i december 1972 och att Kungl. Majit uppdragit åt naturvårdsverket att noga följa utvecklingen av snöskotertrafiken och att redovisa förslag till erforderliga åtgärder. Utskottet anser för sin del att skotertrafik inom nationalparken endast bör fl ske i den omfattning som är motiverad av behovet att företa oundgängliga nyttotransporter inom området.
Enligt 1 S kungörelsen (1964:825) om tillämpning av naturvårdslagen har domänverket att i samband med vården och förvaltningen av nationalparken efter samråd med naturvårdsverket meddela de föreskrifter om ordningen inom nationalparken, som fordras för att trygga ändamålet med densamma. Utskottet förutsätter att man vid övervägandena rörande de särskilda föreskrifter som nödvändiggörs av att allmän vägtrafik på föreslaget sätt kornmeratt ledas genom nationalparken beaktaralla möjligheter att göra trafikens inverkan på nationalparken som naturvårds-, rekreations- och forskningsobjekt så skonsam som möjligt. Som exempel på åtgärder som enligt utskottets mening bör prövas i detta sammanhang kan nämnas stoppförbud och hastighetsbegränsning.
Vid riksdagens bifall till vad utskottet förordat angående de villkor m. m. som bör förknippas med medgivandet av förevarande intrång i Abisko nationalpark synes merparten av de yrkanden, som härutinnan framförts i motionerna 1974:1824 och 1974:1826, ha tillgodosetts. Detsamma gäller de synpunkter som andrahandsvis framförts i motionen 1974:1825 på förevarande punkt (yrkandet Dl).
Åtskilligt av den kritik som i motionerna - både i dem vari yrkats avslag
JoU 1974:24
på propositionen och i motionen 1974:1826, som under vissa villkor biträder förslaget om intrång - riktas mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag synes företrädesvis vända sig mot den föreslagna vägen Kiruna-Riksgränsen i sin helhet och mot verkningarna av vägbygget inom hela det område som kommer att beröras av projektet. Utskottet vill erinra om att frågor om projektering samt byggande och drift av allmänna vägar regleras i väglagen och vägkungörelsen. Enligt 11 $ väglagen prövas fråga om byggande av väg av statens vägverk efter samråd med länsstyrelsen. Har vägverket och länsstyrelsen olika uppfattning hänskjuts frågan till Kungl. Maj:ts prövning. I vägkungörelsen finns detaljerade föreskrifter beträffande handläggningen och samrådsförfarande! då fråga är om byggande av väg. De för vägbyggandet gällande flerårsplanerna upprättas i enlighet med vägkungörelsens bestämmelser samt vissa andra föreskrifter för femårsperioder och förnyas vart tredje år. Fördelningen av investeringsmedei de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker vidare på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande - allt i syfte att åstadkomma en så likformig och rättvis fördelning av vägmedlen som möjligt. Nu gällande flerårs- och fördelningsplaner avser perioden 1973-1977 och skall revideras år 1975 att avse perioden 1976-1980.
Med hänsyn till vad nu anförts och då enligt utskottets uppfattning de av motionärerna i förevarande hänseende aktualiserade frågorna bör prövas i den för handläggning av vägärenden stadgade ordningen, anser utskottet att motionen 1974:1826, såvitt den ej direkt berör av vägbyggnaden orsakat intrång i Abisko nationalpark, ej bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Såvitt avser frågor rörande renskötseln tillåter sig utskottet även hänvisa till bestämmelserna i rennäringslagen och rennäringskungörelsen.
Som redovisas i propositionen har naturvårdsverket framställt önskemål om att Ritsemvägen inte förlängs till Norge utan avstängs från allmän trafik vid Ritsem. Denna fråga bör emellertid enligt departementschefens mening inte behandlas i detta sammanhang utan övervägas i anslutning till det utredningsarbete beträffande fjällområdenas användning som naturvårdsverket och planverket bedriver på uppdrag av Kungl. Maj:t. Utskottet delar departementschefens uppfattning och anser därför inte att riksdagen bör göra något sådant uttalande som föreslås i motionen 1974:1825, yrkande D 2.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionerna 1974:1785,1974:1798,1974:1825, yrkandena A-C,och 1974:1827 bemyndigar Kungl. Maj:t att medge det intrång i Abisko nationalpark som enligt vad som framgått av det föregående föranleds av anläggande av en väg mellan Kiruna och Riksgränsen,
JoU 1974:24
2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1974:1824, 1974:1825, yrkande D 1, och 1974:1826 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående anvisningar för vägarbetenas utförande och föreskrifter för trafiken genom nationalparken, m. m.,
3. avslår motionen 1974:1825, yrkande D 2.
Stockholm den 16 maj 1974
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Magnusson i Tanum (s), Kronmark (m), fru Theorin (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s). Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Stadling (s) och Enlund (fp).
* Ej närvarande vid betänkande^ justering.
Reservation
av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m), som anser att
dels efter det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som slutar med ”i länet” bort tillfogas en mening av följande lydelse:
Utskottet kan inte underlåta att påpeka det anmärkningsvärda i att militära myndigheters synpunkter uppenbarligen icke inhämtats.
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”De skäl” och på s. 6 slutar med ”olika slag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser de lokala önskemålen om en anknytning till det nordnorska vägnätet väl grundade men är icke övertygat om att byggandet av den föreslagna mellanriksvägen är det bästa sättet att nå detta mål. Uppgifter har redan framskymtat i pressen, att man från Gällivare kommun kommer att kräva förlängning av Ritsemvägen in på norskt område, och utskottet hyser allvarliga farhågor för att även detta vägbygge kommer att genomdrivas med exakt samma motivering som i fråga om vägen Kiruna-Narvik.
Så länge icke någon fullständig plan för utnyttjandet av våra fjällområden föreligger, bör enligt utskottets mening inga omfattande vägbyggnadsarbeten utföras. De betänkligheter inför konsekvenserna av den nu aktuella vägen i dess helhet, som från många håll yppats, får emellertid prövas i annat sammanhang.
JoU 1974:24
9 Utskottet, som blott har att taga ställning till vägens sträckning genom Abisko nationalpark, har vid sin bedömning funnit, att det ingrepp i nationalparken, varom nu är fråga, får sådana följder för dennas värde och allmänna karaktär, att intrånget med hänsyn härtill icke kan medgivas.
Frågan om intrång i nationalparken är enligt utskottets mening både en principiell och en praktisk angelägenhet.
Enär till nationalpark avsätts områden, vilkas natur skall bevaras till framtiden, är varje som helst intrång principiellt uteslutet. Om trots detta ett intrång i nationalparken görs, måste härför ytterst tungt vägande skäl anföras och inga andra lösningar av det problem, som vållat intrånget, vara tekniskt möjliga. Att i Sverige upprepade ingrepp i våra nationalparker gjorts utan stöd av sådana skäl utgör enligt utskottets mening icke något motiv för nya åtgärder i samma riktning.
Utskottet anser därför, att det nya intrånget i Abisko nationalpark redan av principiella skäl icke kan medges. Utskottet vill även fästa uppmärksamheten på den ytterligare försämring av vårt internationella anseende i berört sammanhang, som ett bifall till propositionen skulle medföra.
Vad vidare den tekniska sidan av saken beträffar nödgas utskottet konstatera, att det underlag, varpå det haft att grunda sitt bedömande, är helt otillräckligt och till stor del består av allmänt hållna förslag, åtföljda av antydningar och önskemål om vidare utredningar. Frågor om parkeringsplatser och anslutningsväg till linbanan, om lavinavbärare och tunnlar, om bedömning av vägens miljöeffekter m. m. lämnas sålunda öppna. Det är icke heller utrett, hur det av naturvårdsverket föreslagna förbudet enligt 8 S miljöskyddslagen mot utsläpp i Torne träsk i praktiken skall bereda ett ovillkorligt skydd för sjön. Utskottet finner detta, särskilt mot bakgrunden av den dagliga olyckskrönikan med välta och läckande tankbilar med giftiga kemikalier, ytterst oroande.
Till de frågor, som ej utretts, hör insättande av biltransport på järnväg längre eller kortare sträcka. Ett sådant förfaringssätt - som icke är unikt - skulle undanröja många av invändningarna mot vägbygget i vad avser Abisko nationalpark, och kostnaderna för lastningsramper, mötesspår o. d. torde bli relativt måttliga. Utskottet är dock under hänvisning till det bristfälliga utredningsunderlaget icke berett att nu taga ställning härtill.
dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 6 som börjar med ”Enligt I S” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
Enligt 1 S (lika med utskottet) på föreslaget sätt kommeratt ledas
fram till nationalparken beaktar alla möjligheter att göra trafikens indirekta inverkan på nationalparken som naturvårds-, rekreations- och forskningsobjekt så skonsam som möjligt.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till motionen 1974:1785 och i anledning av motionerna 1974:1798, 1974:1825 och 1974:1827 avslår propositionen 1974:107samt motionerna 1974:1824och 1974:1826.
JoU 1974:24
10 Särskilt yttrande
av herr Takman (vpk) som anför:
Jag och mina medmotionärer har i motionen 1974:1826 sökt väga mellanriksvägens positiva effekter mot de negativa och bl. a. refererat de synpunkter för vägprojektet som en mycket stark opinion i Norrbotten, särskilt i Kiruna och Malmfälten, har uttryckt. Vi har därför hemställt att riksdagen medger visst intrång i Abisko nationalpark för det föreslagna vägbygget mellan Kiruna och Riksgränsen under förutsättning att tolv åtgärder (refererade på s. 2-3 i detta betänkande) föreskrivs i tillståndshandlingen. Flertalet av dessa åtgärder sammanfaller med de villkor som statens naturvårdsverk ställt i sitt remissyttrande 1973-12-20. Vi har vidare tagit hänsyn till de synpunkter som uttryckts av företrädare för Rautasvuoma sameby och Svenska samernas riksförbund.
Utskottsmajoriteten har i stort sett understrukit vikten av att samtliga dessa intressen tillgodoses men har enligt min mening alltför snävt begränsat sitt yttrande till intrånget i Abisko nationalpark. Även om propositionen 1974:107 formellt gäller endast detta intrång, innebär riksdagens tillstånd en klarsignal för hela vägprojektet med allt vad detta innebär i form av direkta verkningar (exploatering av ett smalt område jämsides med järnvägen) samt följdverkningar (biltrafik, skotertrafik etc.). Man kan därför inte starkt nog betona vikten av att tillståndet till intrång i nationalparken blir villkorligt. Det bör ges endast under förutsättning att alla tänkbara åtgärder vidtas för att förebygga skadeverkningar för forskningen vid Abisko naturvetenskapliga station (ANS) samt för naturvården och för rennäringen i hela om rådet mellan Kiruna och Riksgränsen. Jag nöjer mig med att hänvisa till naturvårdsverkets remissyttrande och till vår utförliga motion. Med hänsyn till att ANS och de berörda samebyarna här ställs mot mäktiga intressen bör ekonomisk kompensation utgå inte endast för de direkta och indirekta skadeverkningar, som blir oundvikliga, utan också för de kostnader som teknisk och annan utredning nödvändiggör.
På en punkt finner jag det angeläget att här behandla något mer utförligt den diskussion som förts före och under utskottsbehandlingen. I bl. a. naturvårdsverkets remissyttrande och i vår motion har en tunnel genom fjället Nuolja framförts som alternativ till de s. k. lavinavbärarna och vägbanken i Torne träsk, som ingår i det framlagda vägförslaget. De företrädare för ANS, naturskyddsföreningen och fältbiologerna, som bereddes tillfälle framlägga sina synpunkter inför utskottet, anser att tunnelalternativet avgjort är att föredra framför projektet med lavinavbärareoch vägbank.om intrånget ändå kommer till stånd.
Tyvärr har tunnelalternativet inte utretts på ett tillfredsställande sätt. Statens vägverk (vägförvaltningen i Norrbottens län) har i en PM 1974-03-15 redovisat en "översiktlig studie” av tunnelalternativet med en "översiktlig
JoU 1974:24
bedömning av möjliga lösningar jämte en översiktlig beräkning av kostnader för olika alternativ”, men det framhålls redan i inledningen att en utredning om vägen i tunnel berör ca 10 km av mellanriksvägen och är komplicerad beträffande både plan- och profilsträckningen och det tekniska utförandet. Tiden för en tillfredsställande utredning uppskattas till ett år. Flera alternativ kan tänkas. Det framgår inte klart om de angivna kostnaderna för olika alternativ helt och hållet utgör merkostnader i förhållande till det vägprojekt som innefattar lavinavbärare och vägbank eller om en del av dessa kostnader kan sparas in om man avstår från det framlagda vägprojektförslaget. I alla händelser medger man att åtminstone något eller några av de sex tunnelalternativen skulle vara skonsammare för Abisko nationalpark än det konventionella vägprojektet.
En invändning som framförts under utskottsbehandlingen har att göra med tunnelprojektets inverkan på grundvattennivån. I en nyss publicerad utredning av civilingenjör Nils-Erik Lindskoug, PM beträffande behov av lagstiftning för hänsynstagande till underjordsbyggande, markarbeten, grundvatten och sättningsproblem (Bilaga 2 till bygglagutredningens betänkande Markanvändning och byggande. Principer för lagstiftning, SOU 1974:21), har denna fråga utförligt behandlats. Den grundvattensänkning som blir en omedelbar följd av vissa tunnelbyggen behöver tydligen inte bli annat än temporär. Genom tätning av tunneln går det att återställa den ursprungliga grundvattennivån. ”Naturligtvis går det att göra en tunnel absolut tät genom inklädnad. Denna måste då erfarenhetsmässigt börja och sluta ovanför grundvattenytan och därtill vara dimensionerad för hela det vattentryck som råder” (s. 550). Från natur- och miljövårdssynpunkt bör det alltså inte finnas något vägande hinder mot tunnelalternativet, och jag förutsätter att man omedelbart inriktar sig på att genomföra detta alternativ och avstår från det konventionella vägprojektet med lavinavbärare och vägbank. Det är f. ö. tvivelaktigt om lavinavbärarna kommer att tjäna det avsedda syftet. Även från denna väsentliga synpunkt är tunnelprojektet att föredra.
GOT A B 74 7590 S Stockholm 1974