Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående djurskydd m. m.
Jordbruksutskottets betänkande nr 32 år 1974
JoU 1974:32
Nr 32
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående djurskydd m. m.
Motionerna
I motionen 1974:47 av herr Werner i Malmö m. fl. (m, fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att förslag snarast föreläggs riksdagen syftande till obligatorisk utbildning av de tillsynsman för djurskydd som kommun förordnat.
I motionen 1974:234 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna A. att inga andra försöksdjur får användas vid vetenskapliga experiment än sådana som särskilt uppfötts för ändamålet, B. att etiska kommittéer med lekmannainslag för bedömning av bl. a. djurförsökens moraliska halt bör förekomma vid lantbruksstyrelsen, statens medicinska forskningsråd samt alla de forskningsanstalter m. m. som jämlikt § 1 i kungörelsen av den 17 november 1944 undantagits från djurskyddslagens § 12.
I motionen 1974:835 av herr Werner i Malmö (m) hemställs 1. att riksdagen uttalar att alternativa metoder till djurförsök bör prioriteras inom forskningen, 2. att djur ej får användas då det är väl dokumenterat att andra metoder finns att tillgå.
Utskottet
I motionen 1974:47 anförs kritiska synpunkter på utbildningen av tillsynsmän för djurskyddet. Motionärerna framhåller att den nuvarande undervisningen, som sker inom ramen för utbildningen av hälsovårdsinspektörer och vid av lantbruksstyrelsen anordnade tvådagarskurser, är otillräcklig och bör förstärkas. Obligatorisk utbildning i djurskydd bör införas för de tillsynsmän för djurskydd som kommun förordnar.
Motsvarande yrkande har tidigare behandlats av riksdagen, senast förra året (JoU 1973:20), men enligt utskottets förslag inte föranlett någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill beträffande utvecklingen på förevarande område under senare tid anföra följande.
En i motionen omnämnd, av lantbruksstyrelsen och kommunförbundet gemensamt planerad försökskurs för djurskyddsutbildning för dem som är engagerade i djurskyddstillsynen har ägt rum i februari i år. Program har utarbetats för en ytterligare dylik kurs, avsedd att hållas i december 1974. Avsikten är att man skall fortsätta på den inslagna vägen och successivt anordna ytterligare kurser i djurskydd. Ett modellprogram
1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 32
JoU 1974:32
för sådana kurser har utarbetats för att täcka behov som kan komma att föreligga av länsvis anordnade kurser. Såvitt utskottet kunnat bedöma bör de nu angivna initiativen kunna bidra till en sådan utökning av utbildningen som motionärerna efterlyser.
I motionen berörs även ett utredningsbetänkande (Ds S 1973:4) med förslag till ny utbildning av hälsovårdsinspektörer. Motionärerna anför att i förslaget inte anges hur stor omfattning djurskydds- och djurvårdsutbildningen avses skola få. Nyssnämnda förslag har numera remissbehandlats. Härvid har framkommit viss kritik emot förslaget innebärande att det inte tillräckligt beaktat behovet av teknisk och biologisk utbildning för hälsovårdsinspektörerna. Bl. a. kan nämnas att lantbruksstyrelsen i sitt remissvar betonat vikten av att hälsovårdsinspektörerna erhåller tillräcklig utbildning i djurvård och djurskydd. Ärendet handläggs f. n. inom utbildningsdepartementet, och beslut har fattats att tillkalla en särskild utredningsman för att med beaktande av bl. a. det genom remissbehandlingen inkomna materialet företa en översyn av utbildningsfrågorna.
Utskottet vill även erinra om att lantbruksstyrelsen i en särskild författning den 29 april 1974 (LS 1974:30) utfärdat detaljerade råd och anvisningar för djurskyddstillsyn.
Av det anförda framgår att frågan om en effektiv djurskydds- och djurvårdstillsyn ägnas stor uppmärksamhet, och utskottet finner därför inte skäl förorda någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:47.
I motionen 1974:234 hemställs dels (yrkande A) att endast djur som uppfötts för ändamålet skall få användas vid vetenskapliga experiment, dels (yrkande B) att etiska kommittéer med lekmannainslag för bedömning av bl. a. djurförsökens moraliska halt skall inrättas vid lantbruksstyrelsen, statens medicinska forskningsråd samt alla de forskningsanstalter m. m. som undantagits från djurskyddslagens § 12. De forskningsanstalter m. fl. som här avses är universitet och högskolor samt sådana forskningsinstitut, laboratorier eller sjukhus som drivs av staten, landsting eller kommun som ej deltar i landsting eller hushållningssällskap eller aktiebolaget Svensk Laboratorietjänst. I motionen 1974:835 föreslås dels (yrkande 1) att riksdagen uttalar sig för prioritering inom forskningen av alternativa metoder till djurförsök, dels att försöksdjur ej skall få användas då det är väldokumenterat att andra metoder finns.
I vad gäller motionen 1974:234, yrkande A, vill utskottet erinra om att en särskild kommitté, 1972 års försöksdjursutredning, behandlat frågan om försörjning med djur för vetenskapliga försök. Utredningen avser att avlämna sitt förslag inom den närmaste tiden. Enligt vad utskottet inhämtat torde kommittén komma att föreslå bl. a. åtgärder som ligger helt i linje med motionärernas önskemål. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motionsyrkande inte påkallad.
Beträffande yrkande B i motionen 1974:234 om inrättande av etiska kommittéer vill utskottet erinra om att ett motsvarande motionsförslag
JoU 1974:32
behandlades vid 1972 års riksdag. I sitt betänkande över den då aktuella motionen (JoU 1972:43) framhöll utskottet bl. a. att användningen av försöksdjur var förknippad med svårlösta etiska problem. Det fanns alltså enligt utskottets mening anledning att ägna hithörande frågor stor uppmärksamhet. Inom statens medicinska forskningsråd fanns sedan år 1965 en permanent kommitté, försöksdjursnämnden, som bl. a. arbetade för att sprida ökade kunskaper om försöksdjuren i syfte att deras vård och användning inom medicinsk forskning skulle bli så human och samtidigt så effektiv som möjligt. Bl. a. arbetade nämnden med utbildning av teknisk personal och forskare. Denna utbildning avsåg att främja inte bara den medicinska forskningen utan även djurskyddet. Försöksdjurs liv kunde sparas genom att onödiga och dåligt planerade försök förebyggdes. De etiska synpunkterna på försöksdjursverksamheten borde enligt utskottets mening ges stort utrymme. Utskottet hänvisade vidare till att Europarådets ministerkommitté till en mellanstatlig expertkommitté överlämnat en av rådgivande församlingen beslutad rekommendation angående frågor beträffande användningen av levande djur för experimentella eller industriella syften. Av arbetsprogrammet för kommittén framgick bl. a. att den skulle verka för tillkomsten av internationella avtal som angav på vilka villkor och på vilka vetenskapliga grunder experiment på levande djur kunde tillåtas, därvid skulle beaktas att behovet av vetenskaplig och teknisk forskning måste bedömas med hänsyn tagen även till grundläggande etiska värderingar. Försöksdjursnämnden fyllde, anförde utskottet vidare, redan funktionen som en central etisk kommitté för hithörande frågor. Av de i ärendet avgivna remissyttrandena framgick också att intresset för frågan var betydande. Utskottet fann detta i förening med den av försöksdjursnämnden bedrivna upplysningsoch utbildningsverksamheten samt de resultat som kunde framkomma genom den nyssnämnda kommittén tala för att motionens syfte i väsentlig mån torde kunna bli tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan från riksdagens sida. Riksdagen ansåg att motionen skulle anses besvarad med vad utskottet anfört.
Utskottet vill tillfoga att Europarådets kommitté för försöksdjursfrågor nyligen hemställt hos ministerrådet att kommitténs arbete skall fortsätta och fullföljas.
Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte tillräckliga skäl att biträda motionsförslaget om inrättande av etiska kommittéer vid de i motionen avsedda anstalterna. Utskottet vill emellertid i anledning av de synpunkter som anförts i motionen beträffande medverkan av lekmän vid den etiska bedömningen av djurförsöken anföra följande.
Medicinska forskningsrådets försöksdjursnämnd har ett tiotal ledamöter. I rådet sitter representanter för universitetskanslersämbetet, universitet och högskolor, veterinärmedicinska anstalten och läkemedelsindustrin samt en lekmannarepresentant, vilken företräder Sveriges Djurskyddsföreningars Riksförbund. Som framhålls i motionen torde på många håll bland allmänheten förekomma en viss oro över vad experimenten med djuren egentligen innebär. Enligt utskottets mening
JoU 1974:32
skulle en breddning av lekmannainslaget i försöksdjursnämnden bidraga till såväl en vidgad insyn och kontroll som ökad förståelse för hithörande frågor. Vad utskottet anfört i denna fråga borges Kungl. Majit till känna.
Beträffande yrkandena i motionen 1974:835 får utskottet anföra att frågan om alternativa metoder till djurförsök i anledning av väckta motioner tidigare har behandlats av riksdagen, senast förra året. I betänkande i samband med behandlingen av vissa djurskyddsfrågor (JoU 1973:20) uttalade utskottet bl. a. att de vetenskapliga institutionerna och ansvariga myndigheterna befunnits beredda till fortsatta och intensifierade forskningsinsatser och till praktiska åtgärder, allt i syfte att förbättra försöksdjursstandarden och bereda försöksdjuren en human vård och att de syntes vara inriktade på att i möjligaste mån begränsa användningen av djur för experiment och att utveckla metoder, exempelvis ceilkulturmetoden, som i vissa fall kunde ersätta djurförsöken. Enligt utskottets förslag föranledde berörda motionsyrkanden inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill tillägga att spörsmålet om forskning beträffande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök ingår bland de frågor som behandlas av den tidigare nämnda genom Europarådet tillkallade expertkommittén. Såvitt utskottet kunnat finna är man även inom forskningen på området i Sverige inriktad på att söka finna metoder som i vissa fall kan ersätta djurförsök. Det kan i sammanhanget nämnas att användningen av marsvin inom tuberkulosforskningen upphört och ersatts av andra metoder.
Utskottet finner det i enlighet med riksdagens tidigare uttalanden i frågan alltjämt angeläget att spörsmålet om alternativa och kompletterande metoder till djurförsöken beaktas inom forskningen. Utskottet finner dock med hänsyn till det anförda inte skäl föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:835.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. lämnar motionen 1974:47 utan åtgärd,
2. lämnar motionen 1974:234, yrkande A, utan åtgärd,
3. i anledning av motionen 1974:234, yrkande B, som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande ökad lekmannarepresentation i medicinska forskningsrådets försöksdjursnämnd samt
4. lämnar motionen 1974:835 utan åtgärd.
Stockholm den 22 oktober 1974
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
JoU 1974:32
5 Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s)*, fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s)*, fru Anér (fp), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s) och Leuchovius (m)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
\
GOTAB 74 8097 Stockholm 1974