Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående statsbidrag till vissa samfälligheter
Jordbruksutskottets betänkande nr 37 år 1974
JoU 1974:37
Nr 37
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående statsbidrag till vissa samfälligheter.
Motionen
I motionen 1974:1109 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär förslag om sådan ändring av gällande statsbidragsbestämmelser att särskilt tilläggsstatsbidrag kan utgå som kompensation för kostnadsfördyring på grund av mervärdeskatt till samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål.
Utskottet
I gällande rätt finns åtskilliga bestämmelser om samverkan mellan fastigheter. 1 vissa fall är samverkan frivillig medan den i andra fall kan åstadkommas tvångsvis. Samverkan leder ofta till att två eller flera fastigheter bildar en samfällighet. Som exempel härpå kan nämnas vattenregleringsföretag enligt 3 kap. vattenlagen (1918:523), diknings-, vattenavledningsellerinvallningsföretagenligt 7 kap. vattenlagen, vägsamfällighet enligt lagen (1939:608)om enskilda vägar, samfällighet enligt lagen (1933:269)om ägofred för bl. a. hållande av stängsel och samfällighet enligt lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar.
I allmänhet krävs av delägare i samfällighet att han bidrar till samfällighetens kostnader i förhållande till den nytta han har av det företag som är samfällighetens ändamål. Samfällighet kan vara självständig juridisk person men behöver inte alltid vara det. Så t. ex. kan samfällighet enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar organiseras som juridisk person om någon delägare begär det men kan annars behållas i enklare form med gemensam förvaltning av delägarna.
En samfällighet av nu nämnt slag utgör Kvismaredalens vattenavledningsföretag av år 1967. Dess ställning i mervärdeskattehänseende har behandlats i ärende om förhandsbesked som prövats av RR (RÅ 1970:Fi 1465). Därvid fann RR att ett genomförande av den uppgift, för vilken tvångssamfälligheten tillkommit, icke kunde anses innebära att företaget därigenom i yrkesmässig verksamhet omsatte vara, byggnad eller tjänst. Företaget ansågs därför ej skattskyldig! enligt förordningen (1968:430) om mervärdeskatt (MF).
Samfällighet som bildas för att utföra viss uppgift som är av gemensamt intresse för flera fastigheter är sålunda enligt RR:s dom angående Kvisma -
1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 37
JoU 1974:37
redalens vattenavledningsföretag inte skattskyldig för genomförandet av uppgiften. Detta förhållande har tidigare, enligt de bestämmelser som gällt fram till ingången av innevarande år, medfört att en kumulativ skatteeffekt uppstått när delägare i samfälligheten varit skattskyldig enligt MF. Syftet med bestämmelserna om samfälligheteräratt skapa möjlighet till samverkan mellan fastigheter även tvångsvis. Det ansågs bl. a. därför mindre lämpligt att mervärdeskatten orsakade en kostnad som skulle ha undvikits om samfällighetens uppgift utförts av de enskilda delägarna själva. Den angivna effekten uppkom endast när samfälligheten var en självständig juridisk person. Om så inte var fallet kunde den ingående mervärdeskatten enligt allmänna regler dras av som ingående skatt hos delägarna.
För att undanröja förenämnda nackdelar fattade 1973 års riksdag (prop. 1973:163, SkU 1973:62, rskr 1973:350) beslut om sådan ändring av 17 s MF, att skattskyldig som är delägare i samfällighet, vilken är juridisk person och ej skattskyldig för sin verksamhet, ges möjlighet att dra av så stor del av samfällighetens ingående mervärdeskatt som svarar mot hans kostnadsansvar till samfälligheten. Metoden överensstämmer i princip med vad som gäller för fastighetsförvaltande koncernföretag. Rätten till avdrag för den sålunda överförda skatten blir därmed beroende på den enskilde delägarens ställning i mervärdeskattehänseende. Är han ej skattskyldig blir hans kostnad för samfälligheten oförändrad. För skattskyldig delägare minskar kostnaden med beloppet av den avdragsgilla ingående mervärdeskatten. Den nya bestämmelsen har trätt i kraft den 1 januari 1974.
I motionen 1974:1109 påpekas att samfälligheter av olika slag - exempelvis vattenreglerings-, diknings-, vattenavlednings- och invallningsföretag samt vägsamfälligheter - ofta erhåller statsbidrag till investerings- och underhållskostnaderna. Investeringskostnaderna och därmed statsbidragen uppgår enligt motionärerna inte sällan till betydande belopp. Motionärerna framhåller att den från och med i år beslutade ändringen av MF bl. a. innebär att värdet av erhållet statsbidrag blir olika före och efter årsskiftet 1973/74, då den i kostnaderna för samfällighets investeringar eller i andra kostnader ingående mervärdeskatten till skillnad mot tidigare från och med i år inte kommer att innebära någon belastning på samfälligheten eller dess delägare i den mån de sistnämnda själva är skattskyldiga till mervärdeskatt. Enligt motionärerna framstår det som rimligt att samfälligheter av berört slag genom tilläggsstatsbidrag kompenseras för merkostnader, som beror på mervärdeskatt, så att kostnadssituationen blir densamma oavsett när investeringen gjorts. Motionen utmynnar i en hemställan till Kungl. Maj:t om förslag till ändring av gällande statsbidragsbestämmelser i angiven riktning.
Utskottet vill för sin del framhålla värdet av den reform beträffande vissa samfälligheters skattskyldighet till mervärdeskatt som genomfördes av förra årets riksdag. Som förut anförts, måste det anses ha varit mindre lämpligt att mervärdeskatten orsakat en kostnad som skulle ha undvikits om samfällighetens uppgift utförts av de enskilda delägarna själva. Självfallet innebär
JoU 1974:37
1973 års riksdagsbeslut bl. a. att skattebelastningen för samfälligheter av berört slag och deras delägare blir olika beroende på om en investering gjorts före eller efter det den nya beskattningsregeln trätt i kraft. Utskottet häri och för sig förståelse förde synpunkter som ligger bakom den i motionen aktualiserade frågeställningen. Att gränsproblem av angiven art uppstår torde dock inte kunna undvikas vid en successivt pågående reformverksamhet. Ett bifall till förevarande motion skulle i realiteten innebära att föregående års riksdagsbeslut rörande mervärdeskatten i nu förevarande avseende i efterhand skulle ges en retroaktiv verkan. Bortsett från det principiellt tveksamma och ovanliga i ett dylikt förfarande torde det bl. a. få anses av praktiska skäl omöjligt att på föreslaget sätt ändra innebörden i det fattade riksdagsbeslutet. Konsekvenserna av ett sådant beslut torde också få bedömas vara från såväl samhällsekonomiska som privatekonomiska synpunkter svåröverskådliga.
Med hänsyn till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen lämnar motionen 1974:1109 utan åtgärd.
Stockholm den 16 oktober 1974
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande.henar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund(s), Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c). Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s) och Leuchovius (m).
GOTAB 74 8054 S Stockholm 1974