Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:47 angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk m. m., propositionen 1974:1 i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder samt motioner

Näringsutskottets betänkande nr 35 år 1974

NU 1974:35

Nr 35

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:47 angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk m. m., propositionen 1974:1 i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder samt motioner.

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1974:1 bilaga 15 (industridepartementet) i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder,

dels propositionen 1974:47 (industridepartementet) angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk, m. m.,

dels sju motioner som väckts i anledning av propositionen 1974:47,

dels femton under den allmänna motionstiden väckta motioner rörande bl. a.

verksamheten vid statens institut för företagsutveckling (SIFU), kursavgifter vid SIFU,

rese- och traktamentsbidrag vid viss utbildning anordnad av SIFU, företagareföreningarnas verksamhet,

åtgärder i övrigt till förmån för mindre och medelstora företag,

dels ett motionsyrkande rörande höjning av anslaget till företags- och branschfrämjande åtgärder som väckts i anslutning till propositionen 1974:63 angående åtgärder för metallmanufakturindustrin.

Propositionen 1974:1 bilaga 15

I propositionen 1974:1 bilaga 15 punkten B 4 (s. 25-46) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för stimulansåtgärder för pälsindustrin,

2. till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 14 100 000 kr.

Förslaget under 2 har återkallats i propositionen 1974:47, där nytt förslag till anslag för det angivna ändamålet framlagts (se nedan).

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 35

NU 1974:35

2 Propositionen 1974:47

Hemställan

I propositionen 1974:47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för kursverksamheten m. m. vid statens industriverk,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförande av förslagen i propositionen,

dels för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa

1. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 13 374 000 kr„

2. till Statens industriverk: Utredningar m. m. ett reservationsanslag av 2 730 000 kr.,

3. till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 11 260 000 kr.,

5. till Statens industriverk: Utrustning ett reservationsanslag av 200 000 kr.,

6. till Företags- och branschfrämjande åtgärder ett reservationsanslag av 16 250 000 kr.

I fråga om lokaliseringen av statens industriverk, ett ämne som behandlas i propositionen och vissa motioner, har inrikesutskottet avgivit yttrande (InU 1974:1 y, se bilaga).

Huvudsakligt innehåll

Enligt beslut av 1973 års riksdaglprop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973:225) skall statens institut för företagsutveckling (S1FU) integreras med statens industriverk den 1 juli 1974. Vidare skall SlFU:s nuvarande verksamhet ytterligare regionaliseras och en enhet vid nuvarande SIFU, omfattande ca 100 personer, lokaliseras till Borås (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220).

I propositionen redovisas de förslag till ändringar i industriverkets organisation som föranleds av nämnda beslut. Vidare anges vissa riktlinjer för hur den verksamhet som SIFU nu ansvarar för skall bedrivas. Övergripande planerings- och styrningsfrågor för verksamheten föreslås bli samordnade med övriga frågor rörande företagsservice inom industriverket. Den operativa delen av verksamheten, dvs. planering, genomförande och uppföljning av kursverksamheten och de tekniska tjänsterna, föreslås bli sammanhållen inom en särskild enhet med stor självständighet och lokaliserad till Borås. Ett särskilt råd avses bli knutet till enheten för att medverka

NU 1974:35

vid planering och uppläggning av verksamheten. Till enheten skall vidare knytas filialer på vissa orter med uppgift att biträda bl. a. vid marknadsföring och genomförande av tjänsteutbudet.

I propositionen föreslås även att en utbildningskonsulentfunktion successivt byggs upp vid varje företagareförening. För detta ändamål beräknas nästa budgetår 1,7 milj. kr.

För verksamheten vid industriverket föreslås för budgetåret 1974/75 anslag på totalt 27,6 milj. kr.

Motionerna

De i anledning av propositionen 1974:47 väckta motionerna är följande:

1974:1663 av fru Jordan m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att statens industriverk bör förläggas till Stockholms södra förorter,

1974:1695 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t om inrättande av ytterligare filialer för SlFU:s verksamhet, med anknytning till någon eller några av företagareföreningarna i Gävleborgs, Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län,

1974:1722 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag angående lokalisering av statens industriverk och att vad i motionen anförts därvid beaktas,

1974:1723 av herr Hammarberg m. fl. (s, c, fp, vpk), vari hemställs att riksdagen beslutar att Västerås kommer med som en alternativ lokaliseringsort för statens industriverk i den utredning som Kungl. Maj:t enligt propositionen skall göra,

1974:1724 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 900 000 kr.,

1974:1725 av herr Nordgren m. fl. (m, c, fp), vari hemställs

att riksdagen

1. beslutar att program formulering och programstyrning av SIFU-enheten skall ske inom industriverkets styrelse,

2. beslutar att SIFU-enheten i Härnösand bibehålls,

3. till Statens industriverk: Stipendieverksamhet för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

4. till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 650 000 kr.,

5. hemställer hos Kungl. Maj:t om utredning om en SIFU-filial i södra Norrland,

NU 1974:35

6. uttalar att SIFU-enhetens ställning i förhållande till industriverket skall vara sådan att enheten medges stor flexibilitet i verksamheten även under löpande budgetår,

7. uttalar att SIFU-filialema bör få en självständig ställning i förhållande till företagareföreningarna,

1974:1726 av herrar Strömberg (fp) och Romanus (fp), vari hemställs att riksdagen uttalar att statens industriverk bör lokaliseras till en förortskommun inom Storstockholm.

De under den allmänna motionstiden väckta motioner som behandlas i detta sammanhang är följande:

1974:239 av herr Helén m. fl. (fp), vari såvitt nu är i fråga hemställs

att riksdagen

B. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit under trettonde huvudtiteln anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder anvisar 3 milj. kr. för främjande av företagsservice, dvs. totalt 7,5 milj. kr.,

C. anvisar 500 000 kr. för försöksverksamhet med statliga bidrag till konsult- och rådgivningsinstanser,

1974:542 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), vari hemställs att riksdagen beslutar lokalisera statens industriverk till Borås,

1974:554 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp, c, m), vari hemställs att anslaget till Främjande av företagsservice förstärks med 150 000 kr. för informationsåtgärder riktade mot små och medelstora företag om den offentliga upphandlingsverksamheten genom företagareföreningarna,

1974:845 av herrar Carlström (fp) och Nordgren (m), vari hemställs att riksdagen uttalar att bidrag ur anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder bör kunna utgå för i motionen berört ändamål även till stenindustrin,

1974:865 av herr Persson i Heden m. fl. (c, m), vari hemställs att riksdagen beslutar att hela industriverket skall förläggas till Borås,

1974:870 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag angående sådana principer för bestämmandet av kursavgifter inom nuvarande statens institut för företagsutveckling (SIFU) att de överensstämmer med vad som gäller inom vuxenutbildningen,

1974:1122 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag att under trettonde huvudtiteln punkten B 4 avsätts 500 000 kr. av anslaget till företagsservice för försöksverksamhet med konsultverksamhet inom ramen för branschorganisationerna,

NU 1974:35

1974:1131 av herr Nordgren (m) och fru Oskarsson (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att skrädderiidkare jämställs med övriga verksamma inom textil- och konfektionsindustrin i vad gäller möjligheterna att komma i åtnjutande av särskilda utbildningsåtgärder för teko-industrin,

1974:1133 av fru Oskarsson m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att företagsledare och arbetstagare jämställs i Kungl. Maj:ts föreskrifter av 1973-12-07 för rese- och traktamentsbidrag till deltagare i viss av S1FU anordnad utbildning,

1974:1492 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen till Kungl. Maj:t uttalar sig för att i motionen angiven marknadssituation bedöms och att föreslagna åtgärder vidtas,

1974:1504 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75 anvisar ett med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 14 600 000 kr. för främjande av företagsservice genom företagareföreningarna vid underleverantörsverksamhet och statlig upphandling,

1974:1508 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar att det planerade industriverket bör lokaliseras till Borås,

1974:1515 av herrar Larsson i Borrby (c) och Josefson (c), vari hemställs att anslaget till Främjande av företagsservice räknas upp med 300 000 kr. för utbildning och utveckling av företagareföreningarnas personal,

1974:1524 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar sig för att den nuvarande verksamheten vid statens institut för företagsutvecklings (SIFU) avdelningar i Härnösand och Luleå skall bestå och vidareutvecklas,

1974:1530 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen till Företags- och branschfrämjande åtgärder: Företagsservice för budgetåret 1974/75 anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 5 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1974:870 finns i motionen 1974:766 om utökad högre forskning rörande de mindre företagen, vilken har hänvisats till utbildningsutskottet och behandlas i dess betänkande 1974:13.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1974:1524 finns i motionen 1974:1240 om regionalpolitisk! stöd till Norrland i form av skattelättnader, vilken har hänvisats till skatteutskottet.

NU 1974:35

6 I detta sammanhang behandlas även motionen 1974:1762 av herr Sjönell m. fl. (c), i vad avser hemställan (2) att riksdagen till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 21 600 000 kr., varav 10 000 000 kr. för företagsservice och 300 000 kr. för teknisk service inom metallmanufakturbranschen.

Motionen i övrigt behandlas i näringsutskottets betänkande 1974:34.

Remissyttranden över motionen 1974:870 har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Sveriges hantverks-och industriorganisation (SHIO) och Sveriges industriförbund.

I motionerna behandlade frågor

Organisationen av kursverksamheten vid statens industriverk

Relationerna mellan industriverket och SIFU-enheten tas upp i motionen 1974:1725. Motionärerna uttalar att den i propositionen föreslagna samordningen mellan industriverket och SlFU-enheten kan vara rationell, men att departementschefen klarare borde ha uttalat att SIFU-enheten bör ha en självständig ställning inom statens industriverk. Motionärerna anför att ansvaret för programformulering och programstyrning enligt deras mening bör ligga hos industriverkets styrelse och ledning och inte på industriverkets industribyrå. Ett så långt som möjligt decentraliserat beslutsfattande inom SIFU-verksamheten är enligt motionärerna en garanti mot den byråkratisering som kan riskeras om beslutsansvaret skall ligga på högre nivåer. Det är nödvändigt, anser motionärerna, att SIFUenheten får ett sådant beslutsansvar att verksamheten kan fullgöras smidigt och flexibelt och så att hänsyn kan tas till de behov av olika insatser som kan uppkomma.

I samma motion behandlas även Kungl. Maj:ts förslag rörande S I F U : s filialorganisation. Motionärerna anser det från såväl regionalpolitiska som funktionella synpunkter nödvändigt att SIFU:s nuvarande filial i Härnösand bibehålls som bas för verksamheten i mellersta Norrland. De menar också att frågan om en filial i södra Norrland bör prövas.

I den motivering till yrkandet i motionen 1974:1524 som ges i motionen 1974:1240 anförs bl. a. att de två SIFU-filialer som finns i Norrland - i Härnösand och i Luleå — bör bibehållas och vidareutvecklas. För att de mindre och medelstora företagen skall kunna dra nytta av SIFU-filialerna måste dessa finnas tillgängliga på rimligt avstånd. Förslag om ytterligare filialer förs även fram i motionen 1974:1695. Motionärerna påpekar att det enligt Kungl. Maj:ts förslag inte kommer att finnas någon filial mellan Stockholm och Luleå. För att SIFU skall kunna fullfölja sina uppgifter borde ytterligare en eller två filialer inrättas.

Filialernas ställning i förhållande till företagarföreningarna be -

NU 1974:35

handlas i motionen 1974:1725. Motionärerna ansluter sig till bedömningen i propositionen att det finns behov av ett nära samarbete. De säger sig dock inte nu vilja binda sig för en avveckling av SIFU-filialerna. Skall SIFUenheten kunna verka med avsedd effektivitet är det enligt motionärernas mening nödvändigt att den har en regional förankring.

Det statliga bidraget om 600 000 kr. till stipendier för fortbildning är enligt motionen 1974:1725 otillräckligt. Motionärerna erinrar om att rådet för mindre och medelstora företag vid statens industriverk har föreslagit att sammanlagt 1,5 milj. kr. skall anvisas till stipendier för budgetåret 1974/75. Motionärerna ansluter sig i princip till detta förslag men säger sig av ekonomiska skäl vara förhindrade att väcka förslag härom i år. I stället föreslår de att ett nytt förslagsanslag av 600 000 kr. anvisas för ändamålet.

Frågan om rese- och traktamentsbidrag för deltagare i den av SIFU anordnade utbildningen inom ramen för branschfrämjande åtgärder tas upp i motionen 1974:1133. Motionärerna vänder sig emot föreskriften att rese- och traktamentsbidrag inte utgår till företagsledare qch åberopar att en rad organisationer har hemställt att bidrag till dessa kurser skall utgå enligt samma normer som gäller för SIFU:s övriga kursverksamhet. Enligt dessa normer är även företagsledare berättigade till rese- och traktamentsbidrag.

Förslag som rör kursavgifterna för deltagande i SIFU:s undervisning förs fram i motionen 1974:870. 1 den motivering till förslagen som ges i motionen 1974:766 påpekas att deltagarantalet vid SlFU:s kurser minskat trots att behovet av utbildning är stort i synnerhet inom de mindre företagen. En orsak till det minskade deltagarantalet kan enligt motionärerna vara de höga kostnaderna för kursdeltagande.

I motionen uttalas att SlFU:s verksamhet bör ses som ett komplement till vuxenutbildningen. Eftersom deltagande i denna utbildning inte är förenat med större kostnader är de höga avgifterna vid SlFU:s kurser orättvisa. Om inte en bättre överensstämmelse mellan avgifterna vid SIFU:s och vuxenutbildningens kurser uppnås, riskerar SIFU:s utbildningsverksamhet att förskjutas till förmån för den större industrin.

Remissyttrandena över motionen 1974:870 om principerna för kursavgifter vid SIFU har följande innehåll.

AMS anför:

Statlig och kommunal vuxenutbildning är i regel avgiftsfri. SIFU:s verksamhet är ett undantag från regeln. Detta beror på utbildningens karaktär. Utbildningen omfattar kortare kurser och föreläsningar som är speciellt utformade för fortbildning av företagsledare, tekniker och ekonomer anställda i mindre och medelstora industriföretag. Institutet fastställer de grunder enligt vilka avgifter för kurser och föreläsningar ska utgå. Avgifterna erläggs emellertid ej av kursdeltagaren utan av dennes arbetsgivare. Enligt uppgift från institutet är kurserna till 60-65% självfinansierade. Inom statlig verk -

NU 1974:35

samhet synes det endast finnas en motsvarighet till SIFU:s verksamhet nämligen de kortare kurser för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering som anordnas av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. I motsats till SIFU:s utbildning är dessa kurser helt avgiftsfria och viss ersättning kan utgå till kursdeltagare.

Kursverksamheten vid SIFU kan karakteriseras som en internutbildning. Inom den offentliga sektorn bedrivs internutbildning centralt av t. ex. Statens personalutbildningsnämnd, Landstingsförbundet, Kommunförbundet. Denna utbildning är avgiftsfri för deltagarna. Motsvarande utbildning bedrivs t. ex. av SAF inom den enskilda sektorn. Avgifterna vid denna utbildning som i allmänhet betalas av kursdeltagarnas arbetsgivare avser att helt täcka kostnaderna för utbildningen.

Industriförbundet anser att avvägningen mellan självfinansiering och statliga bidrag inom SIFU-verksamheten bör tas upp till förutsättningslös prövning. Frågan bör beredas inom industriverket i samband med att SIFU:s verksamhet integreras med verket. Industriförbundet anför bl. a. att motionärerna behandlar näringsproblem som, trots upprepade framställningar från olika näringslivsorganisationer,fått förhållandevis ringa uppmärksamhet i anslutning till de under senare år aktuella övervägandena om SIFU:s framtida organisation och verksamhet. Uppenbart är dock att den generellt sett höga självfmansieringsgraden för SIFU:s kursverksamhet innebär allvarliga svårigheter att nå vissa delar av de högst prioriterade målgrupperna. Den oklara avgränsningen mellan SIFU:s verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen kan i detta sammanhang medföra speciella problem.

Samtidigt talar enligt Industriförbundet principiella skäl för att inriktningen och omfattningen av SIFU:s kursverksamhet, i likhet med vad som gäller för annan teknologisk fortbildning m. m., påverkas genom en avgiftsbeläggning som i någon mån speglar kostnaderna för uppläggning och genomförande av utbildningen.

SHIO tillstyrker i princip hemställan i motionen men anser att de båda utredningar, kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna och 1968 års studiemedelsutredning (U 1969:48), som arbetar med likartade frågor bör lä ta ställning till motionens förslag.

SHIO anför bl. a. att det bland organisationens medlemmar inom branschförbund och lokala föreningar under senare tid framförts allt kraftigare protester mot de höga avgifter som varit förknippade med SIFU:s kurser. Den huvudsakliga anledningen till den höga avgiftsnivån inom SIFU är otvivelaktigt det jämförelsevis ringa statsbidraget, säger SHIO. I det näringspolitiska program som antogs vid organisationens kongress 1973 fastslås bl. a. att kursavgifterna vid SIFU numera är så höga att de verkar avskräckande för många av de mindre företag till vilka institutet i första hand vänder sig. Det är angeläget ”att kursavgifterna hålls på en nivå, som gör dem attraktiva för de mindre företagen”, framhålls bl. a. i programmet. I detta krävs även att staten skall vidga sitt kostnadsansvar för SIFU.

NU 1974:35

9 Organisationen nämner vidare att utbildningsverksamheten vid de teknologiska instituten i Danmark till helt nyligen erhållit 84 procent statsbidrag. I och med att en ny lag om teknologisk service trädde i kraft 1973 har bidragssystemet lagts om. I fortsättningen kommer utbildningsverksamheten vid de teknologiska instituten dock att erhålla minst 60 procent statsbidrag.

Synpunkter på behov av särskild utbildning för byggbranschens personal förs fram i motionen 1974:1492. Motionären anser att den nuvarande utbildningen inom denna bransch i huvudsak ger specialkunskap inom respektive sektorer. Det saknas enligt motionären "tvärkunskap” för att öka möjligheterna att effektivt samordna alla hithörande frågor. Teknikersom skaffat en önskvärd mera omfattande och bred kunskap riskerar att på grund av arbetsmarknadssituationen bli svårplacerade inom arbetslivet. Mot denna bakgrund föreslår motionären att omedelbara åtgärder vidtas för att fä till stånd en utbildning för att öka kunskapen om samordning av och tekniska krav på installationer av alla förekommande slag i komplicerade byggnader samt anläggningsarbeten och export av byggnadsutrustning. Utbildningen bör enligt motionären kunna ske i arbetsmarknadsverkets regi.

Statens industriverk

1 motionen 1974:1724 anförs att det i varje företag finns betydande kunskaper om branschens utvecklingslinjer och att näringslivets branschorganisationer gör sammanfattande bedömningar. Mot denna bakgrund är det dyrbart och ineffektivt att inom industriverket bygga upp en fast kader av branschutredare, säger motionärerna. Det finns även, menar de, risk för att resultaten av utredningarna om dessa bedrivs inom verket blir verklighetsfrämmande. Motionärerna anser att branschundersökningar bör initieras av industridepartementet men genomföras i en för varje särskilt ändamål bildad grupp i vilken berörda parter får ingå. De anser sig därför inte kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av ett ökat antal tjänster vid industriverket. De är endast beredda att tillstyrka den ökning av antalet tjänster som hänför sig till SIFU:s integrering med industriverket.

1 sju motioner framförs olika förslag angående lokaliseringen av statens industriverk. Lokalisering till Borås föreslås i motionerna 1974:542, 1974:865 och 1974:1508. Till stöd för detta förslag anförs att näringslivet i Boråsregionen haren ensidig struktur med låg sysselsättning i serviceyrken och hög andel sysselsatta inom teko-industrierna. Vidare påpekas att utbildnings- och inkomststrukturen är sämre än i flera andra regioner. Den negativa utvecklingen inom teko-branschen har under de senaste åren fortsatt, och nedläggningar av teko-företag har förekommit såväl i Borås som i angränsande kommuner. Detta har bidragit till betydande utflyttning främst

NU 1974:35

av välutbildad ungdom. Denna näringsekonomiska och befolkningsmässiga utveckling motiverar enligt motionärerna kraftfulla statliga insatser. Motionärerna erinrar om att i den av statskontoret utförda utredningen om lokalisering av statens industriverk Borås nämns i den grupp av från tidigare lokaliseringsbeslut aktuella omlokaliseringsorter som är i stort behov av regionalpolitiska insatser av ifrågavarande slag. Ytterligare ett skäl som anförs för att industriverket bör lokaliseras till Borås är att härigenom ett industripolitiskt block skulle kunna bildas i Borås dit SIFU och statens provningsanstalt enligt tidigare beslut skall omlokaliseras.

I motionen 1974:1722 uttalas att statskontorets utredning om lokaliseringen av statens industriverk inte på ett övertygande sätt kunnat styrka påståendet att verket inte skulle kunna fungera tillfredsställande även utanför Stockholmsområdet. Motionären anför att någon allsidig belysning av frågan inte åstadkommits, då utredningen inte remitterats till någon myndighet utanför Stockholmsområdet. Vidare hårde regionalpolitiska aspekterna inte tillmätts nämnvärd betydelse. Motionären anser att såväl regionalpolitiska skäl som effektivitetssynpunkter talar för att industriverket lokaliseras till Södermanlands län. Han föreslår därför att även Eskilstuna och Nyköping skall ingå bland de lokaliseringsalternativ som skall utredas.

Västerås bör enligt motionen 1974:1723 komma med som alternativ lokaliseringsort i den i propositionen aviserade utredningen. Som skäl härför anförs bl. a. att näringslivet där haren påtaglig obalans genom den utpräglade industridominansen. Andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning och andra tjänster är låg i jämförelse med både grannlänen och riket i dess helhet. Vidare anför motionärerna att Västerås är den enda länshuvudstad som inte erhållit någon statlig verksamhet i samband med den av riksdagen beslutade omlokaliseringen.

I motionerna 1974:1663 och 1974:1726 framläggs förslag om att industriverket skall förläggas till Stockholmsområdet. 1 den förstnämnda motionen påpekas den ojämna utvecklingen inom regionen som medfört att huvuddelen av sysselsättningen inom administration och service är förlagd till innerstaden och de norra förorterna. Motionärerna anser att denna utveckling bör brytas och att industriverket bör förläggas till Stockholms södra förorter. I motionen 1974:1726 erinras om att under senare år önskemål förts fram om spridning av arbetsplatserna inom Stockholmsområdet. Härigenom skulle man erhålla en bättre balans mellan bostäder och arbetstillfällen i regionens olika delar. En förläggning av statliga verksamheter till olika förortsområden skulle, menar motionärerna, bidra till att skapa bättre regional sysselsättningsbalans.

NU 1974:35

11 Åtgärder till förmån för mindre och medelstora företag m. m.

I en rad motioner föreslås en höj ning av anslaget till företagsoch branschfrämjande åtgärder i syfte att på olika sätt stimulera och vidareutveckla de mindre och medelstora företagen. Företagareföreningarna bör enligt motionerna 1974:239, 1974:1530 och 1974:1762 få kraftigt förstärkta ekonomiska resurser för att kunna erbjuda företagen ett brett register av tjänster. 1 motionen 1974:239 uttalas att föreningarna förutom att ge bistånd i kreditfrågor även bör göra aktiva insatser beträffande företagsutbildning, produktutveckling och marknadsföring. Liknande synpunkter förs fram i motionen 1974:1530. Företagareföreningarnas viktiga funktion som kontaktförmedlande länk mellan myndigheter av skilda slag, andra centrala och regionala organ och de enskilda företagen understryks i motionerna. I motionen 1974:239 uttalas att en regionalisering av verksamheten vid centrala myndigheter med anknytning till mindre och medelstora företag som S1FU, STU och Sveriges exportråd är nödvändig. Denna regionala verksamhet måste bedrivas i nära samverkan med företagareföreningarna. Motionärerna anför att det vore olyckligt om särskilda regional kontor utanför föreningarnas ram skulle byggas upp då detta skulle leda till att serviceutbudet splittrades.

I motionerna 1974:249 och 1974:1122 föreslås särskilda statliga bidrag till konsultverksamhet vid företagareföreningarna. Det påpekas att förslag om försöksverksamhet med statliga bidrag för att täcka sådana kontakt- och tröskelkostnader som ingår i varje nytt konsultuppdrag och som kan hämma de mindre företagens intresse för kvalificerad rådgivning lagts fram av delegationen förde mindre och medelstora företagen i betänkandet (SOU 1972:78) Företagsservice. Branschorganisationerna, som har nära kontakt med företagen, skulle enligt motionen 1974:1122 med fördel kunna ansvara för försöksverksamhet med bidragsgivning till konsultverksamhet.

I motionen 1974:1515 uttalas att det är väsentligt att det ges tillfälle till nyrekrytering och vidareutbildning av pe rs o na I vid företagareföreningarna efter en långsiktig plan som är anpassad till de uppgifter som föreningarna i framtiden kommer att få. Motionärerna pekar på att konsultverksamheten befinner sig i kraftig utveckling. Genom konsultverksamheten får företagareföreningarna kontinuerliga naturliga kontakter med företagen. Vidare anförs att utvecklingen inom näringslivet ställer nya krav på föreningarnas tjänstemän. Frågor om administrativ rationalisering, ADB, nätplanering och koncernförhållanden tilldrar sig ett ökat intresse. Motionärerna hänvisar till att förslag om att 300 000 kr. skall avsättas för detta ändamål har förts fram vid flera tillfällen.

Underleverantörssystemet har, anförs i motionen 1974:1504, såväl fördelar som nackdelar. Motionärerna anser dock att fördelarna över -

NU 1974:35

väger, bl. a. genom att systemet kan leda till längre gående specialisering. För de mindre företagen innebär det att de kan bli specialister och stora inom sitt särskilda område. En utveckling av underleverantörssystemet finner motionärerna angelägen även från regional utjämningssynpunkt. De anser vidare att en utveckling av underleverantörssystemet är en lämplig uppgift för samhällets företagsservice.

I motionen 1974:554 erinras om att riksdagen 1973 i samband med beslut om riktlinjer för den offentliga upphandlingen givit företagareföreningarna vidgade uppgifter. För att kunna fullfölja dessa bör föreningarna fä ökade ekonomiska resurser. Motionärerna påpekar att de mindre företagen ofta inte har tillräcklig kännedom om statlig upphandling och att de sällan har möjlighet att bevaka denna. Företagareföreningarna har här, anser motionärerna, en viktig uppgift. De kan i samband med sin uppsökande verksamhet informera mindre och medelstora företag om statliga och kommunala myndigheters planerade köp av varor och tjänster. Föreningarna kan även bistå företagen vid direkta kontakter med de statliga upphandlingsmyndigheterna. Liknande synpunkter förs även fram i motionen 1974:1504.

Stenindustrins besvärliga läge tas upp i motionen 1974:845. Motionärerna påpekar att marmor- och kalkstensindustrin sedan länge försökt att kompensera volymbortfall på den svenska marknaden med export. Dessa försök har inte lett till nämnvärda resultat. Delvis kan detta bero på att företagen är små och inte förfogar över möjligheter till samfällda exportförsäljningsinsatser. Branschorganisationerna har, anför motionärerna, bildat en expertgrupp med uppdrag att undersöka möjligheterna till export av medlemmarnas marmor- och kalkstensprodukter, bl. a. genom ett gemensamt exportförsäljningsbolag. De aktiviteter, bl. a. en redan planerad marknadsundersökning, som krävs för att upparbeta en export av unika stensorter, medför i initialskedet ganska stora kostnader som företagen har svårt att bära. Utan stöd från det allmänna kan den planerade satsningen på export inte komma till.

I motionen 1974:1131 uttalas att det är önskvärt att även skrädderiidkare kan bli delaktiga av den utbildning som SIFU ordnar inom ramen för utbildningsprogrammet för teko-industrierna. Denna utbildning är nu öppen endast för dem inom textilområdet som är direkt sysselsatta i industrin. Motionärerna framhåller att det finns en betydande grupp människor som inte kan utnyttja konfektionssydda plagg, eftersom konfektionens storlekssystem inte kan täcka alla figurer och storlekar. Dessa människor måste vända sig till beställningsskrädderieroch ateljéer. Motionärerna anser även att det bör vara möjligt för SIFU att anordna särskilda kurser för skrädderiidkare om så erfordras.

NU 1974:35

13 Utskottet

Propositionens förslag rörande statens institut för företagsutveckling (SIFU) följer upp statsmakternas beslut från förra året. Förutom de organisatoriska förändringar vid statens industriverk som föranleds av detta beslut behandlas även frågor som rör inriktningen och utformningen av verksamheten vid SIFU och statens industriverk. Härvid berörs frågor rörande företagsservice. I detta betänkande tar utskottet därför förutom propositionen och de motioner som föranletts av den även upp några under den allmänna motionstiden väckta motioner med anknytning till dessa problem.

Kursverksamheten vid statens industriverk

Enligt fattat beslut skall SIFU den 1 juli 1974 helt inordnas i statens industriverk. De förslag som nu läggs fram om den närmare organisatoriska utformningen och regionaliseringen bygger på en utredning av en särskild organisationskommitté. Den verksamhet som nu bedrivs av SIFU kommer att förläggas till en enhet inom verket med stor självständighet. Övergripande styrnings-, samordnings- och planeringsfrågor skall föras över till industriverkets industribyrå. Denna byrås ansvar skall dock inskränkas till programformulerande och programstyrande uppgifter. Departementschefen anför att en så långt möjligt driven decentralisering av beslutsfattandet inom SIFU-verksamheten bör eftersträvas.

Frågan om SIFU-enhetens relation till industribyrån tas upp i motionen 1974:1725. Motionärerna anser att programformulering och programstyrning skall handhas av industriverkets styrelse samt att SIFU-enheten skall ha en sådan ställning i förhållande till industriverket att enheten medges stor flexibilitet i verksamheten även under löpande budgetår.

Onekligen kan de i propositionen föreslagna, ovan refererade riktlinjerna för ansvarsfördelningen mellan industriverkets industribyrå och SIFU-enheten, till vilka motionärerna anknyter, synas innebära att ansvaret för programformulering och programstyrning skall ligga på industribyrån. Utskottet vill dock framhålla att departementschefen uttalar att SIFU-enheten i organisatoriskt hänseende skall sortera direkt under verksledningen. Härigenom får den en fristående och självständig ställning. Industribyråns roll blir närmast att fungera som beredningsorgan åt verksledningen för SIFUfrågor. En nödvändig samordning av frågorna om företagsservice kan på detta sätt uppnås inom byrån. Med hänsyn till nu nämnda uttalande i propositionen finner utskottet att de i motionen framförda synpunkterna i huvudsak är tillgodosedda. Något särskilt beslut eller uttalande från riksdagens sida anser utskottet inte erforderligt.

I SIFU:s nuvarande organisation finns - förutom huvudkontoret i Stockholm - regional kontor i Göteborg, Luleå och Malmö. Vidare finns personal

NU 1974:35

placerad i Härnösand, Norrköping, Västerås, Växjö och Örebro. 1 propositionen föreslås att till enheten i Borås skall knytas fem filialer, förlagda till Göteborg, Luleå, Malmö och Växjö samt - efter omlokaliseringen till Borås - till Stockholm. Filialerna skall bedriva sin verksamhet, vari ingår planering, marknadsföring och genomförande av marknadsinsatser, i nära samverkan med företagareföreningarna.

Den föreslagna filialorganisationen tas upp i tre motioner. I motionen 1974:1524 önskas att riksdagen uttalar sig för att verksamheten vid SIFU:s avdelningar i Härnösand och Luleå skall bestå och vidareutvecklas. Yrkandet i motionen 1974:1725 syftar till beslut dels om att SIFU-enheten i Härnösand skall bibehållas, dels om att frågan om inrättande av en SIFU-filial i södra Norrland skall utredas. Ytterligare filialer för SIFU med anknytning till någon eller några av företagareföreningarna i Gävleborgs, Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län föreslås i motionen 1974:1695. Den i propositionen föreslagna filialorganisationen innebär - som framhålls i motionerna - att en stor del av landet inte får den företagsservice som en SIFU-filial kan erbjuda. Det finns dock olika organisatoriska lösningar för att ge företagen en sådan service. Så har några av de remissinstanser som yttrat sig över organisationskommitténs förslag ansett att filialorganisationen borde integreras med företagareföreningarna. Departementschefen förklarar sig inte beredd att nu ta ställning i denna fråga och uttalar att det ankommer på industriverket att fortlöpande pröva hur många filialer som behövs.

Utskottet förutsätter att industriverket i sin prövning av denna fråga beaktar de synpunkter som förts fram i motionerna om inrättande av ytterligare filialer i Norrland. Utskottet finner dock inte att en särskild framställning till Kungl. Maj:t i anledning av motionerna är påkallad.

I motionen 1974:1725 föreslås vidare att riksdagen skall uttala sig för att SIFU-filialerna får en självständig ställning i förhållande till företagareföreningarna. Filialerna skall enligt propositionen ingå som en del av SIFUenheten. En nära samordning mellan filialorganisationen och företagareföreningarna förutsätts i propositionen. Med hänsyn bl. a. till att filialernas och företagareföreningarnas verksamhet i det väsentliga har samma syfte, nämligen att ge främst de mindre och medelstora företagen stöd och råd i olika hänseenden, finner utskottet Kungl. Maj:ts riktlinjer i nu nämnt hänseende väl avvägda. Utskottet avstyrker motionen i denna del.

I motionen 1974:870 aktualiseras frågan om kursavgifterna vid av SIFU ordnad undervisning. Motionärerna hemställer om förslag till sådana principer för kursavgifterna vid SIFU att dessa kommer att överensstämma med vad som gäller inom vuxenutbildningen. Olika förslag syftande till en ändring av dels principerna för finansieringen av SIFU:s kursverksamhet, dels kursavgifternas storlek har avstyrkts av näringsutskottet de båda senaste åren (NU 1972:15, 1973:54). Den nu föreliggande motionen har remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Sveriges industriförbund och

NU 1974:35

15 Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO). I stort sett stöder remissorganen motionärernas uppfattning att principerna för fastställande av kursavgifter vid SIFU bor ändras.

AMS anför i sitt yttrande att det inom statlig verksamhet tycks finnas endast en motsvarighet till SIFU:s verksamhet, nämligen de kortare kurser för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering som anordnas av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. Dessa kurser är helt avgiftsfria, och viss ersättning kan utgå till kursdeltagare. Kursverksamheten vid SIFU kan enligt AMS karakteriseras som internutbildning. Den internutbildning som bedrivs inom den offentliga sektorn är helt avgiftsfri för deltagarna.

Industriförbundet anser att avvägningen mellan självfinansiering och statliga bidrag inom SIFU-verksamheten bör tas upp till förutsättningslös prövning. SHIO stöder i princip motionens yrkande men anser att de båda utredningar — kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna och 1968 års studiemedelsutredning (U 1969:48) — som f. n. arbetar med likartade frågor bör fö ta ställning till förslaget i motionen. Både Industriförbundet och SHIO understryker att den generellt sett höga självfinansieringsgraden för SIFU:s kursverksamhet innebär allvarliga svårigheter att nå vissa delar av de högst prioriterade målgrupperna.

Departementschefen anföran principerna för finansiering av SIFU-tjänsterna i många fall inneburit svåra avvägningsproblem och att han därför avser att ta initiativ till en utredning härom. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande i denna fråga.

Förslag om speciella utbildningsåtgärder med sikte på byggnadsbranschens personal förs fram i motionen 1974:1492. Motionären anser att den nuvarande utbildningen inom branschen i huvudsak ger specialkunskap inom olika sektorer. Han anser att det finns behov av en "tvärkunskap” för att öka möjligheterna att effektivt samordna byggbranschfrågor. Motionären skisserar den allmänna inriktningen av en sådan utbildning och uttalar att denna utbildning bör kanaliseras genom arbetsmarknadsverket. Riksdagen föreslås uttala sig för att de föreslagna åtgärderna vidtas på grundval av en bedömning av den marknadssituation som motionären beskrivit.

Utskottet behandlade förra året (NU 1973:54) ett identiskt motionsyrkande. Detta avstyrktes med hänvisning bl. a. till att det i motionen skisserade utbildningsbehovet till en del torde tillgodoses inom ramen för SlFU:s utbildningsverksamhet. Utskottet ansåg sig även kunna förutsätta att SIFU hade sin uppmärksamhet riktad mot de möjligheter till en vidgad inriktning av utbildningen inom byggnadsbranschen som motionären pekade på. Utskottet finner inte skäl att ändra sin inställning och avstyrker alltså motionen 1974:1492.

I propositionen föreslås för budgetåret 1974/75 under anslaget Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp av 600 000 kr. till stipendier. I motionen 1974:1725

NU 1974:35

uttalas att detta belopp är otillräckligt. Motionärerna säger sig i princip ha samma uppfattning som rådet för mindre och medelstora företag vid industriverket, nämligen att 1,5 milj. kr. bör anvisas till detta ändamål för budgetåret 1974/75. De för dock inte fram förslag härom utan vill att riksdagen för det budgetåret skall anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr. till ett nytt anslag, Statens industriverk: Stipendieverksamhet. Det nya anslaget skulle fl förslagsanslags karaktär. Syftet torde vara att anslagsbeloppet vid behov skulle kunna överskridas. Den föreslagna anslagskonstruktionen är enligt utskottets mening inte lämplig. Utskottet kan heller inte finna skäl för att medel för detta anslagsändamål skall brytas ut ur det av Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget till bidrag till kursverksamhet om totalt 11 260 000 kr.

Den i samma motion yrkade nedskärningen med 600 000 kr. av anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder synes grundad på nyss nämnda förslag om anslag till stipendier.

Mot bakgrund av vad ovan anförts föreligger enligt utskottets mening inga skäl för att minska det berörda anslaget. Utskottet avstyrker alltså motionen 1974:1725 i nu ifrågavarande delar och tillstyrker att i propositionen föreslaget belopp anvisas till industriverket för dess kursverksamhet.

Y rkandet i motionen 1974:1133 går ut på att företagsledare och arbetstagare skall jämställas beträffande rese- och traktamentsbidrag till deltagare i viss av SIFU anordnad utbildning. Motionärerna önskar en ändring av Kungl. Maj:ts föreskrifter rörande deltagare i utbildning som SIFU anordnar inom ramen för det fyraåriga utbildningsprogrammet för vissa branscher. Den av motionärerna föreslagna ändringen innebär att bidrag till dessa kurser skulle komma att utgå enligt samma normer som gäller för SIFU:s övriga kursverksamhet. Även företagsledare skulle då bli berättigade till rese- och traktamentsbidrag. I statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 15 s. 39) föreslår chefen för industridepartementet att utbildningsprogrammet för tekoindustrierna, vilket enligt hittillsvarande beslut upphör vid innevarande budgetårs slut, skall förlängas med ett år. För möbelindustrin, snickeriindustrin m. fl. går utbildningsprogrammet ut budgetåret 1975/76. En utvärdering av teko-programmet pågår. Utskottet är i detta läge inte berett att föreslå någon framställning till Kungl. Maj:t i denna fråga och avstyrker således motionen 1974:1133.

I de delar som inte berörts ovan föranleder propositionens riktlinjer för SIFU-verksamheten inte något särskilt uttalande från utskottets sida. Frågan om industriverkets lokalisering tar utskottet upp i det följande.

Statens industriverk i övrigt ' ‘ ■ I

I propositionen föreslås en fortsatt uppbyggnad av statens industriverk med bl. a. ytterligare 142 tjänster, av vilka 13 är en följd av SIFU:s integration

NU 1974:35

i industriverket. Fyra av de föreslagna tjänsterna är avsedda för de viktiga samordningsfunktioner som industriverket fått till följd av riksdagens beslut år 1973 om godkännande av den internationella överenskommelsen om transport av farligt gods på väg. Departementschefen understryker att verket bör få ökade resurser för prognos- och utredningsarbete på olika näringspolitiska områden. I motionen 1974:1724 föreslås att verkets förvaltningsanslag skall minskas med 2 474 000 kr. till totalt 10 900 000 kr. Motionärerna hänvisar till att de förra året vände sig emot inrättandet av statens industriverk. De förklarar sig nu endast vara beredda att tillstyrka den ökning av antalet tjänster som hänför sig till SIFU:s integrering med industriverket.

Utskottet finnér Kungl. Maj:ts förslag väl avvägt och avstyrker motionen.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande de anslag till industriverket som inte berörts i det föregående tillstyrks av utskottet.

Frågan om industriverkets lokalisering tas upp i en rad motioner. I enlighet med riksdagens beslut år 1973 har statskontoret utrett denna fråga. Statskontoret har föreslagit att verket skall vara lokaliserat till Stockholmsområdet men anser att det finns skäl att överväga alternativ till en lokalisering i de centrala delarna av Stockholm. Departementschefen delar statskontorets uppfattning och anser att olika alternativ för verkets lokalisering inom Stockholmsregionen bör utredas. 1 motionerna 1974:542,1974:865 och 1974:1508 föreslås Borås som lokaliseringsort. Eskilstuna och Nyköping bör, enligt yrkandet i motionen 1974:1722, ingå bland utredningens lokaliseringsalternativ. I motionen 1974:1723 hemställs att Västerås skall komma med som en alternativ lokaliseringsort i den utredning som aviseras i propositionen. Frågan om industriverkets lokalisering inom Stockholmsområdet tas upp i motionerna 1974:1663 och 1974:1726. Riksdagen föreslås i den förstnämnda motionen uttala sig för att industriverket förläggs till Stockholms södra förorter, i den senare för att det förläggs till en förortskommun inom Storstockholm. Utskottet har inhämtat yttrande av inrikesutskottet över förslagen i propositionen och motionerna. Inrikesutskottet hänvisar till att det i sina tidigare ställningstaganden när det gällt lokalisering av statlig verksamhet inte velat peka ut vissa orter eller regioner som mottagare av statlig verksamhet som skall om- eller nylokaliseras i framtiden. Inrikesutskottet har dock därvid understrukit att regionalpolitiska synpunkter måste tillmätas stor betydelse då en bedömning av den geografiska placeringen blir aktuell. Även om ärendet från regionalpolitisk synpunkt inte i alla hänseenden fått den grundliga beredning som varit önsklig, anser sig inrikesutskottets majoritet med hänsyn till arten av den verksamhet det gäller i detta fall kunna biträda propositionens förslag om placering i Storstockholmsområdet. Inrikesutskottets tillstyrkande innebär även att den definitiva placeringen inom området skall avgöras efter ytterligare utredning och att samtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks. En minoritet inom inrikesutskottet har en avvikande mening. De anser att även lokaliserings -

2 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 35

NU 1974:35

alternativ utanför Stockholmsområdet bör övervägas i det fortsatta utredningsarbetet och att därvid också en förläggning till Borås bör ytterligare prövas. Övriga i motionerna upptagna orter kan även övervägas i sammanhanget. En ledamot av utskottet - fru Hörnlund (s) - förordar i ett särskilt yttrande Borås som lokaliseringsort.

Näringsutskottet delar den uppfattning som majoriteten i inrikesutskottet gett uttryck åt. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag att industriverket lokaliseras till Stockholmsregionen och att de olika alternativen inom området ytterligare utreds. Utskottet utgår därvid från att kontakt tas med berörda myndigheter och att man särskilt beaktar de balansproblem som finns inom regionen. Samtliga motioner i ämnet avstyrks alltså.

Åtgärder till förmän för mindre och medelstora företag

Till företags- och branschfrämjande åtgärder har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 15) föreslagit ett anslag av 14,1 milj. kr. för nästa budgetår. 1 propositionen 1974:47 föreslås - med återkallande av det tidigare förslaget - att anslaget höjs med 2 150 000 kr. till totalt 16 250 000 kr. Härvid har bl. a. beräknats medel förde i propositionen 1974:63 föreslagna stödåtgärderna för metallmanufakturindustrin. Denna del av anslaget uppgår till 450 000 kr., varav 150 000 kr. avses för teknisk konsulentverksamhet och 300 000 kr. för företagsserviceverksamhet i Eskilstunaområdet.

Flera motioner anknyter till det i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppet och föreslår ytterligare ökningar. Längst går motionen 1974:1530, vari yrkas en ökning med 5,5 milj. kr. I motionen 1974:239 hemställs dels att anslaget Främjande av företagsservice skall ökas med 3 milj. kr. till totalt 7,5 milj. kr., dels att 500 000 kr. - tydligen inom den angivna totalramen - skall anvisas för försöksverksamhet med statliga bidrag till konsult- och rådgivningsinsatser. Samma yrkande framställs i motionen 1974:1122. I motionen 1974:554 önskas en ökning av anslaget med 150 000 kr. för att ge företagareföreningarna möjlighet till informationsåtgärder, riktade mot små och medelstora företag, om den offentliga upphandlingsverksamheten. En anslagsökning om 500 000 kr. för främjande av företagsservice genom företagareföreningarna vid underleverantörsverksamhet och statlig upphandling föreslås i motionen 1974:1504. I motionen 1974:1515 påyrkas en höjning med 300 000 kr. för utbildning och utveckling av företagareföreningarnas personal. Motionen 1974:1762 som har väckts i anslutning till propositionen 1974:63 är att se som en uppföljning av motionen 1974:1530. Motionärerna upprepar sitt tidigare yrkande om en höjning med 5,5 milj. kr., nu utöver Kungl. Maj:ts anslagsberäkning i propositionen, 1974:47. De föreslår dessutom en uppräkning av anslaget för teknisk service inom metallmanufakturbranschen med 150 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts

NU 1974:35

förslag, dvs. till totalt 300 000 kr.

Under senare år har en rad åtgärder vidtagits från samhällets sida för att förbättra förutsättningarna förde mindre och medelstora företagen. Denna satsning följs upp och byggs ut enligt den nu föreliggande propositionen, vari bl. a. föreslås en avsevärd höjning av anslaget för företags- och branschfrämjande åtgärder. Utskottet vill även erinra om de speciella åtgärder som föreslås för metallmanufakturbranschen. Dessa innebär att branschen tillförs medel för teknisk konsulentverksamhet och att företagsserviceverksamheten i Eskilstunaområdet byggs ut. Utskottet har i annat sammanhang (NU 1974:33) föreslagit en höjning av anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader med 3 milj. kr. Denna förstärkning av företagareföreningarnas resurser bör enligt utskottets mening göra det möjligt för föreningarna att bygga ut sin service till företagen på de områden som föreningarna bedömer som angelägna. Med hänvisning till vad här sagts anser sig utskottet inte böra föreslå ytterligare medel till företagsfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker samtliga nu ifrågavarande motionsyrkanden.

1 statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 15 s. 43 f.) uttalas att stimulansåtgärder bör sättas in för pälsindustrin. En av kommerskollegium utförd undersökning visar att likheterna mellan denna industri och konfektionsindustrin är så stora att åtgärderna bör kunna vara desamma som gäller för teko-industrierna. Departementschefen föreslår därför att stimulansåtgärderna för teko-industrierna - utbildnings-, export- och omställningsstöd - fr. o. m. budgetåret 1974/75 lår gälla även pälsindustrin. Utskottet har ingenting att erinra häremot.

Vad som i övrigt anmäls i statsverkspropositionen beträffande företagsoch branschfrämjande åtgärder föranleder inte någon kommentar från utskottets sida.

Förslag som syftar till att inordna ytterligare kategorier bland målgrupperna för det statliga omstäilningsprogrammet förs fram i två motioner.

I motionen 1974:845 hemställs att riksdagen skall uttala sig för att bidrag ur anslaget för företags- och branschfrämjande åtgärder skall kunna utgå till stenindustrin. Motionärerna understryker att stenindustrin behöver stöd för marknadsundersökningar för att åstadkomma en exportförsäljning av unika stensorter.

De åtgärder som hittills vidtagits inom ramen för det statliga omställningsstödet har samtliga byggt på särskilda utredningsförslag. Stenindustrins problem har inte behandlats tidigare. Utskottet förutsätter att industriverket som ansvarig myndighet för samhällets näringspolitik följer utvecklingen inom stenindustrin. Utskottet anser sig inte ha skäl föreslå riksdagen att göra ett uttalande i denna fråga.

Yrkandet i motionen 1974:1131 går ut på att skrädderiidkare skall jämställas med övriga verksamma inom textil- och konfektionsindustrin i vad

NU 1974:35

gäller möjligheterna att komma i åtnjutande av särskilda utbildningsåtgärder för teko-industrin. Detta utbildningsprogram är avsett bl. a. för att förbättra industriföretagens konkurrenskraft, och syftet är att väcka förståelse för och insikt om faktorerna bakom förändringarna av marknaden och produktionen. Skrädderiidkarna bedriver inte rörelse som kan räknas till industriföretag. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande SIFU-enhetens ställning inom statens industriverk att riksdagen med avslag på

a) motionen 1974:1725 punkten 1,

b) motionen 1974:1725 punkten 6

godkänner i propositionen 1974:47 angivna riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk i ifrågavarande del,

2. beträffande SIFU.s filialorganisation att riksdagen med avslag på

a) motionen 1974:1524,

b) motionen 1974:1695,

c) motionen 1974:1725 punkten 2,

d) motionen 1974:1725 punkten 5

godkänner i propositionen 1974:47 angivna riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk i ifrågavarande del,

3. beträffande SIFU-Filialernas ställning i förhållande till företagare-- föreningarna

att riksdagen med avslag på motionen 1974:1725 punkten 7 godkänner i propositionen 1974:47 angivna riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk i ifrågavarande del,

4. beträffande principer för SIFU.s kursavgifter att riksdagen avslår motionen 1974:870,

5. beträffande utbildningsåtgärder för byggnadsbranschen att riksdagen avslår motionen 1974:1492,

6. beträffande anslag till statens industriverk för kursverksamhet att riksdagen med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande delar för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) med avslag på motionen 1974:1725 punkten 3 till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 11 260000 kr..

NU 1974:35

7. beträffande rese- och traktamentsbidrag till deltagare i SIFU.s kurser

att riksdagen avslår motionen 1974:1133,

8. beträffande lokaliseringen av statens industriverk att riksdagen med avslag på

a) motionerna 1974:542,1974:865 och 1974:1508 (avseende Borås),

b) motionen 1974:1722 (avseende Eskilstuna och Nyköping),

c) motionen 1974:1723 (avseende Västerås),

d) motionen 1974:1663 (avseende Stockholms södra förorter),

e) motionen 1974:1726 (avseende förortskommun inom Storstockholm) godkänner

vad som anförs i propositionen 1974:47 i ifrågavarande del,

9. beträffande riktlinjer i övrigt för kursverksamheten vid statens industriverk, m. m.

att riksdagen

a) i övrigt godkänner de i propositionen 1974:47 angivna riktlinjerna för kursverksamheten m. m. vid statens industriverk,

b) med bifall till propositionen i ifrågavarande del bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförande av vad som föreslås i propositionen,

10. beträffande anslag till statens industriverk för förvaltningskostnader att

riksdagen med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1974:1724 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 13 374 000 kr.,

11. beträffande anslag i övrigt till statens industriverk

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande delar för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Statens industriverk: Utredningar m. m. ett reservationsanslag av 2 730 000 kr.,

b) till Statens industriverk: Utrustning ett reservationsanslag av 200 000 kr.,

12. beträffande anslag tillföretags- och branschbefrämjande åtgärder att riksdagen — med konstaterande att i propositionen 1974:1 bilaga 15 underpunkten B 4 framlagt förslag i ämnet återkallats — med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande del och med avslag på

NU 1974:35

a) motionen 1974:239 punkten B,

b) motionen 1974:554,

c) motionen 1974:1504,

d) motionen 1974:1515,

e) motionen 1974:1530,

f) motionen 1974:1725 punkten 4,

g) motionen 1974:1762 punkten 2

till Förelags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 16 250 000 kr.,

13. beträffande avsättning av medel för viss konsultverksamhet att riksdagen avslår

a) motionen 1974:239 punkten C,

b) motionen 1974:1122,

14. beträffande stimulansåtgärder åt pälsindustrin

att riksdagen godkänner de i propositionen 1974:1 bilaga 15 under punkten B 4 angivna riktlinjerna för stimulansåtgärder för pälsindustrin,

15. beträffande företags- och branschfrämjande åtgärder för stenindustrin att

riksdagen avslår motionen 1974:845,

16. beträffande utbildningsåtgärder för skrädderiidkare att riksdagen avslår motionen 1974:1131.

Stockholm den 9 maj 1974

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) (punkterna 1-7, 9-16), herr Petersson i Ronneby (c), fru Jordan (s) (punkten 8) och fru Oskarsson (c).

Reservationer

1. beträffande lokaliseringen av statens industriverk (utskottets hemställan under 8) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse: -

NU 1974:35

23 Utskottet har samma inställning som minoriteten inom inrikesutskottet, nämligen att även möjligheterna att lokalisera statens industriverk utanför Stockholmsområdet bör övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. De i motionerna angivna orterna bör därvid särskilt beaktas. Motionerna 1974:1663 och 1974:1726 om lokalisering i Stockholmsområdet avstyrks.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen

a. i anledning av motionerna 1974:542, 1974:865, 1974:1508, 1974:1722 och 1974:1723 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet rörande lokaliseringen av statens industriverk,

b. avslår motionerna 1974:1663 och 1974:1726 om lokalisering av statens industriverk inom Stockholmsområdet,

2. beträffande anslag till statens industriverk för förvaltningskostnader (utskottets hemställan under 10) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen att den föreslagna kraftiga utbyggnaden av industriverket inte kan godtas. Att det statliga utredningsarbetet på industrins område i stor utsträckning inordnas i ett särskilt ämbetsverk innebären byråkratisering som utskottet vill avråda från. Det synes mer rationellt att utredningar av detta slag såsom tidigare varit fallet genomförs i industridepartementets regi i nära samverkan med företagen och deras branschorganisationer. Utskottet anser sig därför inte böra tillstyrka samtliga i propositionen föreslagna tjänster. Förutom för de tretton tjänster som hänför sig till SIFU:s integrering i industriverket anser utskottet att medel bör anvisas bl. a. för sådana tjänster som hänför sig till de uppgifter industriverket fått avseende säkerhetsarbete rörande transport av farligt gods på väg. På dessa grunder beräknar utskottet medelsbehovet till 11 574 000 kr.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen i anledning av propositionen 1974:47 i ifrågavarande del och motionen 1974:1724 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 11 574 000 kr.

NU 1974:35

Inrikesutskottets yttrande nr 1 år 1974

24 InU 1974:1 y

Nr ly

Inrikesutskottets yttrande angående lokaliseringen av statens industriverk.

77// näringsutskottet

Efter samråd med näringsutskottet får inrikesutskottet — i anslutning till förslag i propositionen 1974:47 och i ämnet väckta motioner - avge följande yttrande om lokalisering av statens industriverk.

Bakgrund

Efter beslut vid 1973 års vårriksdag inrättades statens industriverk den 1 juli 1973. Det nya verket har övertagit en stor del av kommerskollegiets uppgifter. Cirka två tredjedelar av verkets personal är överförda från kollegiet. Personalstyrkan utgör budgetåret 1973/74 ca 110 tjänster. För nästa budgetår beräknas i den föreliggande propositionen medel för 153 tjänster. Av de nya tjänsterna kommer 13 från statens institut för företagsutveckling (SIFU), som enligt statsmakternas tidigare beslut skall integreras med industriverket. Integreringen av SIFU med industriverket innebär ingen förändring av riksdagens beslut år 1971 om att en arbetsenhet av SIFU med drygt 100 personer skall omlokaliseras till Borås.

I propositionen 1973:41 som låg till grund för 1973 års beslut om industriverkets inrättande berördes inte frågan om verkets lokalisering, utan det förutsattes att verket skulle vara förlagt till Stockholm. Med anledning av motioner i lokaliseringsfrågan anförde näringsutskottet (NU 1973:54 s. 26) bl. a. att det inte borde tas för givet att det nya verket skulle ligga i Stockholm. På förslag av utskottet hemställde riksdagen om skyndsam utredning beträffande verkets lokalisering.

Den begärda utredningen har verkställts av statskontoret, som förordar att industriverket med undantag av den nämnda SIFU-enheten i sin helhet lokaliseras till Stockholmsområdet. Därvid finns enligt statskontoret skäl att överväga lokalisering av industriverket utanför den centrala delen av detta område. Utredningsförslaget har remissbehandlats.

I anknytning till statskontorets förslag förordas i propositionen 1974:47 (s. 41-42) att industriverket lokaliseras till Stockholmsområdet. Som avgörande skäl härför anförs i propositionen att verket vid omlokalisering till ort utanför Stockholmsområdet skulle få svårt alt fullgöra de utredande och verkställande uppgifter på det industripolitiska området som statsmakterna fastställt för verket i samband med dess inrättande. Vidare bedöms

NU 1974:35

de regionalpolitiska effekterna av en omlokalisering till en ort utanför Stockholmsområdet som så pass begränsade att de inte skulle väga upp de olägenheter som skulle uppstå om industriverkets möjligheter att fullgöra sina uppgifter äventyras.

Frågan var industriverket skall förläggas inom Stockholmsområdet lämnas öppen i propositionen. Det anmäls att de olika lokaliseringsalternativen inom området skall utredas.

Industriverkets lokalisering har aktualiserats i motioner, som dels väckts under allmänna motionstiden, dels i anslutning till propositionen 1974:47.

Borås som lokaliseringsort förordas i motionerna 1974:542 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), 1974:865 av herr Persson i Heden m. fl. (c, m) och 1974:1508 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp). I motionerna pekar man på möjligheterna att bilda ett industripolitiskt förvaltningsblock genom att SIFU och statens provningsanstalt redan enligt tidigare riksdagsbeslut skall omlokaliseras till Borås. Vidare framhålls Boråsregionens behov av regionalpolitiska insatser av aktuellt slag på grund av den ensidiga näringslivsstrukturen med stagnerande TEKO-industri som dominerande inslag.

I motionen 1974:1722 av herr Ekinge (fp) yrkas att Eskilstuna och Nyköping skall ingå bland de lokaliseringsalternativ som enligt propositionen skall utredas. Beträffande Eskilstuna hänvisar motionären till att det stora bortfallet av arbetstillfällen under 1970-talet alltjämt motiverar regionalpolitiska åtgärder. Den aviserade nedläggningen av flygflottiljen i Nyköping gör det enligt motionären angeläget att garantera kommunen en ersättningsverksamhet.

Enligt motionen 1974:1723 av herr Hammarberg m. fl. (s, c, fp, vpk) bör Västerås komma med som alternativ lokaliseringsort vid den i propositionen aviserade utredningen. Motionärerna framhåller kommunens behov av ett stabilare och mer differentierat näringsliv.

I samtliga motioner framhålls också de fördelar som de utpekade kommunerna kan erbjuda, inte minst i form av goda kommunikationer.

Frågan om industriverkets lokalisering inom Stockholmsområdet tas upp i motionerna 1974:1663 av fru Jordan m. fl. (s) och 1974:1726 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Romanus (fp). I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen uttala sig för att industriverket förläggs till Stockholms södra förorter, i den senare motionen till en förortskommun inom Storstockholm.

Utskottet

Utskottet vill först erinra om sina tidigare ställningstaganden när det gäller lokalisering av statlig verksamhet (InU 1971:15 och 1973:22). I det sistnämnda betänkandet diskuterade utskottet frågan om den framtida lokaliseringen av statlig verksamhet. Utskottet ville inte då peka ut vissa orter

NU 1974:35

eller regioner som mottagare av framtida om- eller nylokaliserad statlig verksamhet utan uttalade att den geografiska placeringen får avgöras då frågan blir aktuell och då med hänsynstagande till bl. a. berörda verksamhets särskilda förutsättningar. Utskottet underströk dock att vid bedömningen regionalpolitiska synpunkter måste tillmätas stor betydelse. I sammanhanget drog utskottet fram riksdagsuttalandet år 1971 till förmån för de fyra nordligaste länen. Likaså erinrade utskottet om sitt tidigare uttalande att vid förläggning av statlig verksamhet sydöstra Sverige bör beaktas.

Vid inrättande av nya verk bör mot bakgrund av det ovan sagda allvarligt prövas möjligheterna att förlägga verksamheten utanför Stockholmsområdet. I det aktuella ärendet har en prövning skett med denna utgångspunkt. Även om ärendet från regionalpolitisk synpunkt inte i alla hänseenden fått den grundliga beredning som varit önskvärd anser sig utskottet med hänsyn till arten av den verksamhet det gäller i detta fall kunna biträda förslaget om placering i Stockholmsområdet.

Utskottet biträder alltså propositionens förslag att industriverket skall förläggas till Stockholmsområdet och att den definitiva placeringen inom området skall avgöras efter ytterligare utredning. Av det sagda framgår att utskottet avstyrker samtliga aktuella motionsyrkanden.

Stockholm den 23 april 1974

På inrikesutskottets vägnar BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Andréasson i Falkenberg (s), Rämgård (c) och Carlström (fp).

Avvikande meningar

1. av fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Vid inrättande” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Vid inrättande av nya verk bör mot bakgrund av det ovan sagda allvarligt prövas möjligheterna att förlägga verksamheter utanför Stockholmsområdet. 1 propositionen förordas att industriverket skall placeras i Stockholmsområdet, men den definitiva förläggningen inom området skall ytterligare utredas. Lokaliseringsfrågan är således inte slutligt löst. Mot bakgrund härav och då möjligheterna att placera verket utanför Stockholm i det tidigare

NU 1974:35

utredningsarbetet inte fätt den allsidiga belysning som är önskvärd, förordar utskottet att lokaliseringsalternativ även utanför Stockholmsområdet övervägs i det fortsatta utredningsarbetet. En utgångspunkt bör därvid vara de ovan refererade riksdagsuttalandena. Dessutom börén förläggning till Borås ytterligare prövas. Utskottet har inte heller någon erinran mot att övriga i motionerna upptagna orter övervägs i sammanhanget.

2. av fru Hörnlund (s) som anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Vid inrättande” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Vid inrättande av nya verk bör mot bakgrund av det ovan sagda allvarligt prövas möjligheterna att förlägga verksamheten utanför Stockholmsområdet. I sådana fall måste skälen för en lokalisering till Stockholm vara utomordentligt starka. Utskottet, som i samband med 1971 och 1973 års omlokaliseringsetapper haft att pröva utflyttningen av ett stort antal myndigheter och institutioner, kan inte finna att de skäl som nu förebragts för industriverkets lokalisering till Stockholmsområdet har en sådan styrka. Tvärtom är de argument som åberopats av i stort sett samma slag som traditionellt har anförts av företrädare för myndigheter som motsatt sig en utlokalisering från Stockholm. Utskottet har sålunda inte kunnat övertygas om att industriverket skulle få svårigheter som inte kan bemästras vid fullgörande av sina funktioner vid en omlokalisering utanför Stockholmsområdet.

Det har hävdats att en omlokalisering av industriverket skulle få begränsade regionalpolitiska effekter. Härvid torde åsyftas att verket vid starten haren så pass begränsad personalstyrka som 110 personer. Det har emellertid förutsatts att verket skall successivt tillföras ytterligare personalresurser. Redan för nästa budgetår kommer personalstyrkan att överstiga 150 personer. Med en sådan expansionstakt blir verket ett intressant lokaliseringsobjekt.

Sammanfattningsvis finner utskottet från de synpunkter utskottet har att företräda att industriverket bör lokaliseras till ort utanför Stockholmsområdet.

Vid valet mellan de orter som då kan komma i fråga har utskottet stannat för Borås. En av grundsatserna i omlokaliseringssammanhang har varit alt samla omlokaliserade myndigheter i lämpliga block. 1 Borås skulle kunna bildas ett industripolitiskt block bestående av industriverket med dess S1FUenhet, som under alla förhållanden skall lokaliseras dit, och statens provningsanstalt. Sysselsättningsstrukturen och den allmänna tillbakagången inom Borisregionen gör att en regionalpolitisk insats av detta slag ter sig särskilt angelägen.

Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna 542, 865 och 1508. Ställningstagandet innebär samtidigt att motionerna 1722, 1723, 1663 och 1726 inte kan biträdas av utskottet.

NU 1974:35

28 Särskilt yttrande

av herr Granstedt (c):

Den statliga verksamhetens lokalisering inom Stockholmsområdet har en mycket stor betydelse för regionens sysselsättningsstruktur. Den stora koncentrationen av arbetsplatser till Stockholms innerstad och bristen på arbetsplatser i stora delar av ytterområdena utgör ett mycket stort problem för regionen. Förhållandet leder bl. a. till långa och tidsödande arbetsresor för många människor och besvärande trafikproblem. Om det fortsatta utredningsarbetet leder fram till att industriverket bör lokaliseras till Stockholmsregionen förutsätter jag därför att verket förläggs till en plats i regionens ytterområden där det föreligger brist på sysselsättningstillfällen.

I:

GOTAB 74 7638 S Slockholm 1974