Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:64 angående finansiering av ett nytt stålverk i Luleå jämte motioner
Näringsutskottets betänkande nr 40 år 1974
NU 1974:40
Nr 40
Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:64 angående finansiering av ett nytt stålverk i Luleå jämte motioner.
Ärendet
I propositionen 1974:64 (industridepartementet) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå,
2. till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 175 000 000 kr.
I anledning av propositionen har väckts fem motioner.
I anslutning till propositionen behandlar utskottet också fem under den allmänna motionstiden väckta motioner med yrkanden angående bl. a. gruvbrytning i Kaunisvaara i Norrbotten,
förläggning av ett järnförädlingsverk till malmfälten i Norrbotten, differentiering av näringslivet i malmkommunerna, samplanering mellan samhällsägda företag och samhälleliga organ i Norrbottens län,
ökat statligt engagemang i den mellansvenska specialstålindustrin. Motionerna redovisas nedan (s. 2).
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av disponent John Olof Edström, Norrbottens järnverk AB, direktör Lars Nabseth, Jernkontoret, och direktör Per Sköld, Statsföretag AB.
Propositionen
Det nya stålverket, som avses bli förlagt vid Norrbottens järnverk (NJA) i Luleå, planeras för en årlig produktion av 4 milj. ton stålämnen för handelsstålverk. Stålverket skall förädla malm från LKAB. NJA:s sammanlagda malmbehov kommer vid genomförande av Stålverk 80 att vara 8,8 milj. ton per år. LKAB:s malmleveranser beräknas till närmare 35 milj. ton per år under 1980-talet. Koksförsörjningen säkras genom tillbyggnad av det koksverk som håller på att uppföras vid NJA. Investeringskostnaderna för Stålverk 80 beräknas till 2 700 milj. kr. i 1973 års penningvärde. I löpande penningvärde kommer verket inklusive räntor under byggnadstiden och rörelsekapital att kosta närmare 4 600 milj. kr. NJA beräknar att Stålverk 80 vid normal konjunkturutveckling åtta år efter det att den första masugnen
1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 40
NU 1974:40
tagits i bruk skall ha genererat vinstmedel motsvarande den totala investeringskostnaden.
I propositionen föreslås att staten skall bidra med ca två tredjedelar och Statsföretag med ca en tredjedel av den ökning av NJA:s egna kapital som stålverket ger anledning till. För statens vidkommande innebär detta att aktier under en fyraårsperiod tecknas i Statsföretag med 700 milj. kr., varav 175 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Statsföretag svarar i sin tur för aktieteckningen i NJA. Staten föreslås vidare lämna lån till NJA med sammanlagt 1 300 milj. kr. enligt samma villkor som lokaliseringslån. De första av dessa lån kommer att behövas tidigast under budgetåret 1976/77. Utöver den finansiella medverkan från staten och Statsföretag avser NJA att uppta lån på den svenska och internationella lånemarknaden.
Uppförandet av anläggningarna för Stålverk 80 ger sysselsättning motsvarande sammanlagt 3 000 manår under åren 1974 till 1979. Stålverket kommer att i full drift sysselsätta ca 2 300 personer. De indirekta effekterna på befolkningsutvecklingen i kommunerna inom den s. k. fyrkanten - Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn - blir emellertid betydligt större. Bl. a. tillkommer en expansion inom tjänstesektorn av ungefär samma storlek som ökningen av antalet anställda vid NJA. Rekryteringen till Stålverk 80 och till den expanderande tjänstesektorn bedöms i huvudsak kunna ske inom länet.
Motionerna
De i anledning av propositionen väckta motionerna är
1974:1676 av herrar Rosqvist (s) och Bergqvist (s), vari hemställs att riksdagen i anslutning till propositionen uttalar att frågan om sjötransporter till och från stålverket bör bli föremål för utredning syftande till en samhällsägd flotta för transporter för stålverkets behov och därmed ett viktigt inflytande på hela transportsektorn,
1974:1763 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
1. godkänner i motionen uppdragna riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå,
2. hos Kungl. Maj:t hemställer att ett program snarast möjligt framläggs i syfte att stödja sysselsättningen i Norrlands inland enligt i motionen angivna riktlinjer,
1974:1764 av herr Stridsman m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i samband med godkännande av propositionen uttalar att lokala filialföretag bör stimuleras att etablera sig i Norrbotten utanför Luleåregionen för att främja en god balans i den regionala fördelningen,
1974:1765 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med bifall till propositionen uttalar sig för att med utgångspunkt i Stålverk 80 hos regeringen hemställa om utarbetandet av ett komplet -
NU 1974:40
terande, brett statligt industriprogram i syfte att skapa sysselsättning och regional balans i hela Norrbotten och att därvid följande beaktas:
1. att gruvbrytning i Kaunisvaara skyndsamt igångsätts,
2. att en inventering av kalkförekomsterna i länet äger rum och att en exploatering av dessa sker för NJA:s behov,
3. att en bättre samordning mellan de statliga företagen i Norrbotten åstadkoms och förslag härom utarbetas och föreläggs riksdagen,
4. att i enlighet med i motionen anförda synpunkter en planmässig utbyggnad av verkstadsservice kommer till stånd,
5. att förslag skyndsamt utarbetas om järnvägsnätets utbyggande i anslutning till förordad industriell expansion,
6. att stor uppmärksamhet ägnas åt de inre och yttre miljöproblemen, varvid samordning sker mellan företaget och de kommunala myndigheterna i syfte att säkerställa en god samhällsplanering,
7. att en integrerad planering av näringslivets utveckling sker i samråd mellan Statsföretag AB och Norrbottens kommuner och landsting, samt
8. att medel ställs till förfogande för att i rimlig grad lösa in och ersätta gjorda investeringar i fritidshus och permanenta bostäder, som måste flyttas respektive blir utsatta för miljöförsämringar,
1974:1766 av herrar Wirtén (fp) och Nyquist (fp), vari hemställs att riksdagen 1.
uttalar att ett investeringsprogram bör genomföras i Norrbottens inland parallellt med utbyggnaden av Stålverk 80,
2. hos Kungl. Maj:t begär att en kartläggning av tänkbara investeringsprojekt snarast kommer till stånd.
Vidare behandlas motionerna
1974:71 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att gruvbrytning startas i Kaunisvaara i Norrbotten samt hos regeringen hemställer att LKAB får i uppdrag att vidta skyndsamma åtgärder i detta syfte,
1974:333 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning av behovet och möjligheterna av ett ökat statligt engagemang i den mellansvenska specialstålindustrin,
1974:336 av herr Häll m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en utredning tillsätts med uppgift att undersöka förutsättningen för en differentiering av malmkommunernas näringsliv,
1974:545 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen uttalar sig för lokalisering av ett järnförädlingsverk till malmfälten,
2. att därutöver åtgärder sätts in för att säkra ett mer differentierat näringsliv i malmkommunerna,
NU 1974:40
3. att, vid ifrågasatta ändrade förhållanden beträffande produktionen vid Mining Corporation, riksdagen hos regeringen ger till känna vad som anförts i motionen,
1974:1130 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär direktiv till Statsföretag AB att omedelbart igångsätta ett planeringssamarbete tillsammans med länets landsting och kommuner i enlighet med vad som skisserats i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till samplanering av verksamhet och resursanvänding mellan SJ, LKAB, statens vattenfallsverk och NJA samt mellan dessa företag och länets landsting och kommuner.
Utskottet
Det förslag som framläggs i propositionen 1974:64 gäller ett efter svenska förhållanden mycket omfattande investeringsprojekt. Kapitalbehovet föranläggning av det planerade nya stålverket i Luleå, Stålverk 80, har beräknats till 4 600 milj. kr. i löpande penningvärde. En förutsättning för att investeringen skall komma till stånd är att staten i avsevärd mån medverkar till att finansiera den.
Hemställan i propositionen går i första hand ut på att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för finansieringen av det nya stålverket som anges där. Prövningen av finansieringsfrågan måste givetvis innefatta en totalbedömning av projektet. Härvid finns skäl att uppmärksamma regionalpolitiska och allmänt näringspolitiska aspekter som inte omedelbart aktualiseras av den rent finansiella bedömningen.
De motiv som chefen för industridepartementet i propositionen anger för att projektet bör komma till stånd är sammanfattningsvis följande. Stålverk 80 synes ha förutsättningar att ge god avkastning på investerat kapital. Satsningen på en statlig basindustri i Norrbotten ger underlag för en positiv näringslivs- och befolkningsutveckling både inom Norrbottens län och i andra län med stålindustri. En vidareförädling av norrbottnisk malm i Sverige är motiverad från företagsekonomiska och sysselsättningspolitiska synpunkter och ger dessutom större exportintäkter än malmförsäljningen. Lokalisering till Luleå av det föreslagna stålverket bedöms av såväl företagsekonomiska som samhälleliga skäl vara att föredra framför andra lokaliseringsalternativ. Det anses också att stålverket bör uppföras av Norrbottens järnverk AB (NJA), vars rörelse - som f. n. är stadd i expansion - genom den nya investeringen kommer att utvidgas på ett mycket påtagligt sätt.
Utskottet har vid sin behandling av propositionen varit i tillfälle att ta del av det fullständiga utredningsmaterialet i ärendet, vilket ställts till förfogande av industridepartementet. Utskottet har vidare fått projektet presenterat genom särskilda föredragningar med tonvikt på hur det bedöms inom NJA och inom NJA:s moderbolag, Statsföretag AB.
NU 1974:40
5 Av de motioner som har väckts i anledning av propositionen är det endast en, 1974:1763, som berör huvudfrågorna i denna. Vad som föreslås är i detta fall vissa ändringar i de riktlinjer som propositionen anger. Motionärernas ställningstagande till projektet som sådant är positivt. I de övriga motioner som har föranletts av propositionen framförs olika kompletterande yrkanden, delvis direkt avseende det nya stålverket och dess rörelse men i huvudsak inriktade på allmänna frågor rörande den regionala utvecklingen i Norrbottens län samt på förslag till olika slags industriell verksamhet i länet, främst i statlig regi. Liknande synpunkter har förts fram i några motioner från den allmänna motionstiden vilka också behandlas här.
Efter sin prövning av projektet ansluter sig utskottet till uppfattningen att detta bör genomföras. Vissa av de riktlinjer som härvid bör gälla diskuteras i det följande. I övrigt har utskottet inga kommentarer till de förslag i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende som redovisas i propositionen.
Beträffande finansieringen föreslås i propositionen att staten genom aktieteckning skall tillföra Statsföretag AB ytterligare eget kapital, som Statsföretag kan använda för teckning av aktier i NJA, och i övrigt medverka genom lån till NJA, lämnade på samma villkor som lokaliseringslån. För teckning av aktier i Statsföretag föreslås för fyra år ett totalbelopp av 700 milj. kr., varav ett belopp av 175 milj. kr. föreslås anvisas i riksstaten för budgetåret 1974/75. Statens långivning till NJA avses uppgå till 1 300 milj. kr.
Två väsentliga avvikelser från de i propositionen angivna riktlinjerna förordas i den motion, 1974:1763, som nyss varit på tal. Stålverk 80 bör för det första, menar motionärerna, realiseras som ett fristående objekt, ett nytt aktiebolag. För detta åberopas dels administrativa skäl, dels hänsyn till de finansieringsformer som motionärerna föreslår. Dessa går ut på att den andel av investeringsbeloppet som staten enligt propositionen förutsätts tillskjuta genom nyteckning av aktier i Statsföretag AB skall erhållas genom att aktier till det avsedda beloppet av 700 milj. kr. bjuds ut på öppna marknaden. Motionärerna anser att i första hand svenska stålföretag bör intresseras för att tillsammans med NJA och Statsföretag engagera sig i det nya aktiebolaget för uppförande och drift av Stålverk 80. Stålverksföretaget skulle härigenom, menar motionärerna, tillföras sakkunskap och erfarenhet från den svenska järn- och stålhanteringen, och därtill skulle en önskvärd riskspridning åstadkommas. Lånebehovet för Stålverk 80 bör enligt motionen till stor del tillgodoses på den internationella marknaden.
Planerna på Stålverk 80 har initierats inom NJA. Avsikten har varit att åstadkomma en utvidgning av NJA:s verksamhet, innebärande att en större mängd malm än f. n. kan vidareförädlas i Norrbotten och att företagets ekonomiska resultat kan förbättras. Stålverk 80 är att se som en direkt vidareutveckling av NJA:s nuvarande verksamhet; det bör i detta sammanhang observeras att NJA sedan några år befinner sig i en expansionsfas som bl. a. innefattar anläggning av ett koksverk av ansenliga dimensioner.
NU 1974:40
6 En sådan uppdelning av den samlade malmförädlingsverksamheten i Luleå på två bolag som motionärerna tänker sig kan enligt utskottets mening inte vara rationell och avstyrks följaktligen bestämt. En annan sak är att planeringen och genomförandet av det nya projektet administrativt bör hållas skilt från den löpande driften vid NJA:s hittillsvarande anläggningar, så att befattningshavarna vid de olika enheterna får möjlighet att var och en koncentrera sina krafter på en typ av uppgifter.
Det nya stålverket har karaktär av basindustri och blir som förut sagts av sådana dimensioner att det inte kan komma till annat än genom betydande medverkan från statens sida. Utskottet finnér det naturligt att en industri av detta slag helt ägs av staten och anser inte att motionärerna anfört bärande motiv för att enskilda skulle inbjudas att teckna aktier i företaget. I de delar som motionärernas finansieringsförslag avviker från propositionens avstyrks det av utskottet. Beträffande NJA:s upplåning för stålverket bör noteras att denna är avsedd att, som motionärerna önskar, till stor del äga rum på den internationella marknaden.
Transporterna av färdiga stålämnen från Stålverk 80 och leveranserna dit av kol, kalksten m. m. avses ske i huvudsak sjövägen. Det beräknas att en relativt störningsfri vintersjöfart skall kunna upprätthållas sedan man fått ett tillskott av isbrytare. Av betydelse för transportförutsättningarna är att det bedöms vara nödvändigt att under en del av året använda isförstärkta fartyg. I motionen 1974:1676 diskuteras den situation som uppstår för Stålverk 80 genom att verket blir beroende av att reguljärt ha tillgång till användbart tonnage. Motionärerna tror att det kommer att bli fördelaktigt för NJA att anskaffa egna isförstärkta fartyg för transporterna. Härigenom skulle NJA kunna undgå ett ogynnsamt förhandlingsläge vid upphandlingen av sjöfraktstjänster.
Frågan om sjötransporter måste bli föremål för ingående överväganden inom NJA. En viktig fråga är i vilken utsträckning det kommer att visa sig önskvärt att de producerade råämnena fraktas direkt till olika avnämare utan omlastning. Av de tilltänkta avnämarna finns åtskilliga i inlandslägen på den europeiska kontinenten. För direkttransport erfordras då flodgående fartyg av måttliga dimensioner, medan i andra fall stora fartyg kan förmodas erbjuda bättre transportekonomi. Marknadssituationen och kundstrukturen får alltså avgörande betydelse för hur transportfrågan skall lösas. Utskottet har erfarit att fortsatta studier av transportproblemen pågår och förutsätter att den i motionen behandlade frågan om NJA skall skaffa sig egna fartyg för sina transportbehov prövas i detta sammanhang.
1 motionen 1974:1765 ges först uttryckligt stöd åt stålverksprojektet, varefter förslag framförs om att ett kompletterande, brett statligt industriprogram skall utarbetas med syfte att skapa sysselsättning och regional balans i hela Norrbotten. Till detta yrkande, som utskottet behandlar senare i betänkandet, fogas en förteckning i åtta punkter över önskemål som anses böra beaktas vid programutformningen. Av dessa punkter har några direkt
NU 1974:40
avseende på själva genomförandet av stålverksprojektet och den planerade driften. De tas upp här.
Stor uppmärksamhet bör enligt motionärerna ägnas åt de inre och yttre miljöproblemen i stålverket, och samordning bör därvid ske mellan företaget och de kommunala myndigheterna i syfte att säkerställa en god samhällsplanering. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på ett par uttalanden som departementschefen gör i propositionen. Tillkomsten av Stålverk 80 ställer stora krav på planering inom de berörda kommunerna och länsstyrelsen, framhåller han och anför därefter att han tror att - med de förberedelser som vidtas och det goda samarbete som de ansvariga inom regionen uppvisar - förutsättningar finns för att samhällsutbyggnaden skall kunna ske på ett smidigt sätt. I fråga om den yttre miljön uttalar departementschefen att NJA noggrant har utrett vilka reningsanläggningar m. m. som erfordras och hur kraven från naturvårdande myndigheter bäst kan tillgodoses; han erinrar också om att en förutsättning för projektets genomförande är att NJA får nödvändiga tillstånd. I fråga om planeringen av arbetsmiljön i det nya verket säger sig departementschefen förutsätta att därvid all möjlig hänsyn tas till de anställda. Utskottet tar för givet att projektledningen kommer att söka förverkliga de principer som departementschefen på detta sätt har angivit.
Det krävs i den här berörda motionen särskilt att medel skall ställas till förfogande för inlösen av och ersättning för fritidshus och permanenta bostäder som i samband med stålverkets tillkomst måste flyttas respektive blir utsatta för miljöförsämringar. Intrång av de slag som motionärerna avser kan självfallet inte komma till stånd utan vederbörlig reglering av ersättningsfrågorna. Något särskilt uttalande från riksdagens sida i detta ämne finner utskottet inte påkallat.
Den kalksten som erfordras för stålframställningen skall enligt planerna erhållas från fyndigheter på Gotland som NJA äger. Härigenom skapas, beräknas det, arbetstillfällen för ett 50-tal personer på Gotland. I motionen 1974:1765 nämns förekomsten av kalkfyndigheter på olika håll i Norrbottens län. Motionärerna vill att det skall undersökas om inte i vart fall en del av kalkbehovet för Stålverk 80:s del skulle kunna täckas genom exploatering av kända tillgångar i Norrbotten.
Om kalkstensbrytning för stålverkets behov kan bedrivas på Gotland med god ekonomi och under förhållanden som är godtagbara från miljösynpunkt ser utskottet ett värde däri, eftersom stålverkets tillkomst då medför regionalpolitisk! gynnsamma effekter i ett annat område, där möjligheterna till industrisysselsättning är och torde förbli små. De relativt låga kostnaderna för sjötransport torde i delta sammanhang vara av betydelse. Givetvis bör dock NJA i sin fortsatta planering ägna uppmärksamhet också åt de norrbottniska kalkstensfyndigheterna. Utskottet utgår från att alla möjligheter att på andra håll i länet åstadkomma en spridningseffekt av stålverkets tillkomst beaktas vid projektets fortsatta utformning.
NU 1974:40
8 Ytterligare en punkt i motionen 1974:1765 som kan nämnas i detta sammanhang är den som innehåller önskemålet om en planmässig utbyggnad av verkstadsservice för de statliga företagen i Norrbotten. Av propositionen framgår att det förutsätts att tjänster i form av bl. a. underhållsarbeten skall köpas från företag som är fristående från verket. Det bör ligga i NJA:s intresse att söka stimulera utvecklingen av serviceföretag av olika slag och detta inte bara i Luleåområdet utan också i andra delar av länet. Ett samarbete med andra statliga företag bör i det sammanhanget vara naturligt. Det allmänna uppsving med befolkningsstillväxt i Luleåregionen och utökad transportaktivitet etc. som följer av stålverkets tillkomst borde komma att utgöra ett incitament för statliga och privata företag att vidmakthålla och i vissa fall utöka den serviceverksamhet som de bedriver inom regionen eller i dess närhet.
Två av de särskilda punkterna i motionen 1974:1765 avser samplanering mellan de statliga företagen i Norrbotten inbördes samt mellan dessa - eller moderbolaget Statsföretag AB - och Norrbottens läns landsting och kommuner. Samma ämne har tidigare tagits upp i motionen 1974:1130. 1 vad gäller de sistnämnda relationerna vill utskottet hänvisa till det uttalande av chefen för industridepartementet som har refererats i det föregående och till vad utskottet yttrat i anslutning därtill. Ett nära samarbete torde förekomma mellan vissa av de statliga företagen. Någon samlad plan för resursutnyttjande från deras sida föreligger dock inte. Utskottet tror liksom motionärerna att ett utbyggt regionalt samarbete inom den statliga företagssektorn skulle kunna visa sig värdefullt men finner inte skäl att föreslå att riksdagen skall utfärda några särskilda anvisningar härvidlag.
Av de fem motioner som föranletts av propositionen 1974:64 ägnas fyra helt eller delvis åt de regionala problem som kan uppkomma i Norrbottens län till följd av den starka expansion som anläggningen av stålverket torde medföra för Luleåregionens del. De särskilda punkter i motionen 1974:1765 som har berörts i det föregående eller tas upp i det följande utgör preciseringar knutna till motionens huvudyrkande, vilket som redan sagts går ut på att det skall utarbetas ett kompletterande, brett statligt industriprogram i syfte att skapa sysselsättning och regional balans i hela Norrbotten. I motionen 1974:1764 understryks särskilt att Luleås tillväxt inte får ske på bekostnad av övriga orter i Norrbotten. Motionärerna räknar inte med att det lokaliseringspolitiska stödet i nämnvärd grad skall medverka till att industriella investeringar kommer till stånd på andra håll i länet. Deras förhoppningar knyts i stället främst till följdinvesteringar i samband med stålverkets tillkomst. För att etablering av filialföretag till stålverket på olika håll i länet skall stimuleras - ett önskemål varom motionärerna vill ha ett uttalande av riksdagen - skulle, menar de, det offertsystem kunna utnyttjas som anvisades vid Statsföretags tillkomst. Detta system avsågs möjliggöra medverkan från Statsföretags sida till samhällsekonomiskt sett angelägna etableringar som inte bedömdes komma att ge ett från företagsekonomisk syn -
NU 1974:40
punkt tillfredsställande resultat. Också i motionen 1974:1766 påkallas sysselsättningsskapande investeringar i Norrbottens inland. Riksdagen föreslås uttala sig för att ett särskilt investeringsprogram genomförs där parallellt med att Stålverk 80 byggs ut. Hos Kungl. Majit skulle riksdagen begära att en kartläggning av tänkbara investeringsprojekt med det snaraste kommer till stånd. Krav på ett program för att stödja sysselsättningen i Norrlands inland - ett vidare område än det som åsyftas i de nyss nämnda motionerna - framställs i motionen 1974:1763. Här är det emellertid inte fråga om ett program för utbyggnad av olika industriprojekt utan om generella åtgärder av olika slag - borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet och direktstöd till det norrländska jordbruket och skogsbruket.
Det program som sålunda skisseras i motionen 1974:1763 griper in på flera andra områden än näringspolitikens. Förslaget om Stålverk 80 utgör enligt utskottets mening inte en lämplig grund (oren omprövningav centrala inslag i skattepolitiken, jordbrukspolitiken och skogspolitiken. Utskottet går därför inte in på enskildheter i det antydda programmet utan avstyrker motionen 1974:1763 i ifrågavarande del, ett ställningstagande som självfallet inte (år uppfattas som ett uttryck för att utskottet skulle nedvärdera det norrländska inlandets problem.
Motionen 1974:1765 innehåller vissa beaktansvärda uppslag. Enligt utskottets mening är emellertid motionärernas kritiska uttalanden delvis mindre välgrundade och deras krav på statliga insatser i Norrbotten delvis inte tillräckligt realistiska för att kunna läggas till grund för beslut. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom motionsyrkandet utan avstyrker detta.
Önskemålen i motionerna 1974:1764 och 1974:1766 tillgodoses till en del genom den pågående regionala utvecklingsplaneringen, länsplanering 1974. En utbyggnad av bl. a. serviceföretag i länet bör, såsom antytts ovan, bli en följd av att Stålverk 80 kommer till stånd. På något längre sikt bör Stålverk 80 också kunna ge upphov till följd industrier av olika slag. Utskottet, som fäster stor vikt vid att en konsolidering och utbyggnad av näringslivet i Norrbottens län kommer till stånd, vill understryka betydelsen av insatser på detta område av de statliga företag som är verksamma i länet. Några särskilda åtgärder eller uttalanden från riksdagens sida i anledning av de båda här aktuella motionerna finner utskottet inte erforderliga.
De problem som är förknippade med den ensidiga näringslivsstrukturen i de lappländska malmkommunerna diskuteras i motionerna 1974:336 och 1974:545. 1 den förra begärs en utredning med uppgift att undersöka förutsättningarna för en differentiering av malmkommunernas näringsliv, i den senare åtgärder i samma syfte och i första hand ett uttalande av riksdagen till förmån för lokalisering av ett järnförädlingsverk till malmfälten. Perspektivet av trytande eller i varje fall mycket svåråtkomliga malmer utgör bakgrunden för utredningskravet. De uppgifter om det nya stålverkets råvaruförsörjning som lämnas i propositionen ger knappast grund för farhågor i det avseendet. Detta betyder dock ingalunda att motionärernas huvud -
NU 1974:40
synpunkt är obefogad. Åtgärder för att åstadkomma ett mera differentierat näringsliv i de kommuner där gruvbrytningen nu är förhärskande måste anses angelägna. Med hänvisning till vad utskottet nyss sagt om de statliga företagens roll vill utskottet här betona att för malmkommunernas del särskilda förväntningar måste knytas till LKAB:s möjligheter att bidra till ett rikare utvecklat näringsliv i de båda kommuner där företaget är den dominerande arbetsgivaren. Vid den regionala planeringen måste uppenbarligen ägnas stor uppmärksamhet åt den här behandlade frågan. Utskottet anser sig med hänsyn till vad här sagts kunna avstyrka de båda motionsyrkandena.
Till förmån för det speciella projekt, ett järnförädlingsverk i malmfälten, som förs fram i motionen 1974:545, är utskottet inte berett att uttala sig. Tanken på ett sådant projekt torde tämligen allmänt betraktas som orealistisk. I vart fall synes man knappast kunna räkna med att erforderliga investeringar skulle kunna komma i fråga under den tid som stora finansiella resurser binds till utbyggnaden av Stålverk 80. Även detta yrkande i motionen 1974:545 avstyrks följaktligen.
Mot bakgrund av det angelägna önskemålet om en differentiering av näringslivet i malmkommunerna tilldrar sig de företag inom tillverkningsindustrin som redan finns i denna region ett självklart intresse. Ett sådant företag är Mining Transportation Co. AB i Kiruna. Detta företag, som är privatägt och som tillverkar främst gruvtruckar för den svenska och den internationella marknaden, berörs i motionen 1974:336 och har givit anledning till ett yrkande i motionen 1974:545. Om företaget inte får möjlighet att leverera gruvtruckar till LKAB bör gruvföretaget överväga att självt överta produktionen så att inte välbehövliga arbetstillfällen tas från orten, sägs det här; motionärernas hemställan är att riksdagen skall delge regeringen att detta är dess mening.
Genom att Mining Transportation Co. har sin tillverkningsenhet förlagd till Kiruna står företaget naturligt nog både tekniskt och kommersiellt i ett visst beroende av LKAB. Samtidigt är det förståeligt om LKAB anser att dess förhållande till Mining Transportation Co., t. ex. när det gäller upphandling, bör vara av rent affärsmässig art. Utskottet utgår dock från att LKAB i medvetande om de särskilda krav som följer av dess dominerande roll i malmkommunernas näringsliv allmänt st rävar efteråt! bidra till positiva existensvillkor förde företag inom andra branscher som bidrar till att bredda arbetsmarknaden och skapa en industriell infrastruktur i malmkommunerna.
Betydande tillgångar av järnmalm finns i Kaunisvaara i Pajala kommun. 1 motionerna 1974:71 och 1974:1765 upprepas ett tidigare framfört krav att gruvbrytning skyndsamt skall igångsättas i Kaunisvaara.
Mot bakgrund av det bekymmersamma sysselsättningsläge som råder i Pajala kommun liksom i åtskilliga andra Norrbottenskommuner är motionärernas önskemål om en omedelbar exploatering av Kaunisvaara-malmen väl förståeligt. När frågan tidigare behandlats i riksdagen har framhållits
NU 1974:40
att olika tekniska och ekonomiska problem måste lösas innan en sådan åtgärd kan bli aktuell. Utnyttjandet av malmen försvåras av dess höga svavelhalt. Det tilltänkta gruvprojektets företagsekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenser måste vara fullt klarlagda. Utredningsläget är f. n. det att LKAB genomför tekniska undersökningar som kan väntas bli avslutade inom kort. En företagsekonomisk kalkyl skall därefter upprättas. Denna, som beräknas föreligga hösten 1974, skall åtföljas av en samhällsekonomisk bedömning av projektet. Med hänsyn till att ett beslut att öppna gruvdrift i Kaunisvaara innebär att mycket omfattande investeringar mäste göras kan utskottet inte se annat än att den här beskrivna proceduren, om än relativt tidsödande, är väl befogad. Utskottet utgår från att prövningen av Kaunisvaara-projektet fullföljs så snabbt som möjligt och att de undersökningsresultat som kommer fram successivt bekantgörs, i den mån inte särskilda skäl talar däremot. Motionärernas förslag att riksdagen nu skall uttala sig för att gruvbrytning skall igångsättas i Kaunisvaara är utskottet av angivna skäl inte berett att tillstyrka.
Ett ökat statligt engagemang i den mellansvenska specialslålindustrin förespråkas i motionen 1974:333. De gynnsamma utsikter i fråga om produktion av handelsstål som ligger till grund för planerna på Stålverk 80 kontrasteras mot den situation som råder för specialstålverken. Enligt en bland sakkunniga förekommande bedömning som motionärerna refererar till kännetecknas denna bransch av överkapacitet. Specialstålverkens framtid sägs ligga i en ökad manufakturering med sikte främst på exportmarknaden. Statliga insatser är enligt motionärerna avgörande för om de svenska specialstålverken med sina internationellt sett begränsade resurser skall kunna utveckla och marknadsföra sina specialiteter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den mellansvenska specialstålindustrins problem kräver uppmärksamhet. Att en stor satsning på en förädling av lappländsk malm till handelsstål förbereds innebär givetvis inte att specialstålindustrin, som länge varit en av vårt lands mest betydelsefulla industribranscher, nu är att betrakta som mindre intressant. Åtgärder för att möjliggöra en fortsatt teknisk och kommersiell utveckling inom branschen och allmänt stärka dess konkurrenskraft är angelägna. Genom tillgång på råämnen från Stålverk 80 bör de mellansvenska specialstålverken fä en god grund för utökad produktion. Utskottet har erfarit att specialstålindustrins situation bevakas av industridepartementet. Vidare bör nämnas att chefen för detta departement har aviserat att ett stålbranschråd kommer att tillsättas. Branschråden, där berörda samhällsorgan samt företagen och de anställda i vederbörande bransch är företrädda, har till huvudsaklig uppgift att fortlöpande följa branschen i dess helhet med tonvikt på den långsiktiga utvecklingen. Det planerade stålbranschrådet blir sålunda ett naturligt forum för överväganden och utredningsinitiativ på det område som motionärerna har aktualiserat. Med hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet deras förslag om en särskild utredning beträffande statligt
NU 1974:40
engagemang i den mellansvenska specialstålindustrin.
Utskottet hemställer
1. beträffande finansieringen av Stålverk 80
att riksdagen med avslag på motionen 1974:1763 punkten 1
a) godkänner i propositionen 1974:64 förordade riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå,
b) till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 175 000 000 kr.,
2. beträffande utredning rörande sjötransporter att riksdagen avslår motionen 1974:1676,
3. beträffande vissa åtgärder i samband med anläggandet av Stålverk 80
att riksdagen avslår motionen 1974:1765 såvitt nu är i fråga (punkterna 2, 4-6 och 8),
4. beträffande samplanering mellan samhälleliga företag och andra samhälleliga organ i Norrbotten
att riksdagen avslår
a) motionen 1974:1130,
b) motionen 1974:1765 såvitt nu är i fråga (punkterna 3 och
7),
5. beträffande åtgärder i syfte att stödja sysselsättningen i Norrlands inland
att riksdagen avslår motionen 1974:1763 punkten 2,
6. beträffande statligt industriprogram för Norrbottens län
att riksdagen avslår motionen 1974:1764 såvitt nu är i fråga (huvudyrkandet),
7. beträffande industriinvesteringar i Norrbottens län utom Luledregionen att
riksdagen avslår
a) motionen 1974:1764,
b) motionen 1974:1766,
8. beträffande åtgärder för differentiering av malmkommunernas näringsliv
att riksdagen avslår
a) motionen 1974:336,
b) motionen 1974:545 punkten 2,
9. beträffande anläggande av ett järnförädlingsverk i malmfälten att riksdagen avslår motionen 1974:545 punkten 1,
10. beträffande tillverkning av gruvtruckar i Kiruna
att riksdagen avslår motionen 1974:545 punkten 3,
11. beträffande gruvbrytning i Kaunisvaara att riksdagen avslår
a) motionen 1974:71,
NU 1974:40
b) motionen 1974:1765 såvitt nu är i fråga (punkten 1),
12. beträffande statligt engagemang i den mellansvenska specialstålindustrin att
riksdagen avslår motionen 1974:333.
Stockholm den 17 maj 1974
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s). Andersson i Örebro (fp). Rask (s), Sjönell (c) (punkterna 5-12), Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s) (punkterna 5-12), Siegbahn (m), fru Jordan (s)(punkterna 1-4), fru Oskarsson (c) (punkterna 1-4) och herr Pettersson i Västerås (vpk).
Reservationer
1. beträffande finansieringen av Stålverk 80 (utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Planerna på” och slutar på s. 6 med "internationella marknaden” bort ha följande lydelse:
Flera vägande skäl kan, såsom närmare utvecklas i motionen 1974:1763, anföras för en annan ordning för finansieringen av Stålverk 80 än den som föreslås i propositionen. Principiella skäl talar emot att staten ensam engagerar sig i ett företag av denna typ. Även statsfinansiella skäl pekar i samma riktning. En väsentlig praktisk omständighet är också att NJA genom att bli ansvarigt för det nya stålverket riskerar att överansträngas administrativt, och detta under en period då starka krafter inom företaget måste ägnas åt att göra den hittillsvarande rörelsen lönsam. I organisatoriskt avseende synes den riktiga lösningen vara att göra Stålverk 80 till ett fristående aktiebolag vid sidan av NJA - men givetvis nära samverkande med detta.
Andra svenska stålverk kan beräknas spara resurser genom att de inte, såsom förut i vissa fall varit aktuellt, har anledning att anlägga egna handelsstålverk. Det bör undersökas huruvida de är beredda att genom aktieteckning i viss utsträckning ställa dessa resurser till förfogande för Stålverk 80. Genom att andra stålverk får tillfälle att bli intressenter i Stålverk 80 bör detta också, som motionärerna framhåller, kunna få tillgång till värdefull erfarenhet och sakkunskap. Den här förordade lösningen är fördelaktig även från riskspridningssynpunkt. I fråga om finansieringen bör också betonas att det är önskvärt att upplåningen för det nya stålverkets behov i största
NU 1974:40
möjliga utsträckning sker på den internationella marknaden.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1763 punkten 1
a) godkänner i propositionen 1974:64 förordade riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå med de ändringar som utskottet angivit,
b) avslår propositionen 1974:64 såvitt den gäller anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB,
2. beträffande åtgärder i syfte att stödja sysselsättningen i Norrlands inland (utskottets hemställan under 5) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det program” och slutar med ”inlandets problem” bort ha följande lydelse:
Det program som sålunda skisseras tar fasta på det väsentliga förhållandet att tillbakagången av det norrländska inlandets näringsliv inte kan hejdas genom punktingripanden av subventionskaraktär utan att i stället varaktiga generella åtgärder erfordras. Med hänsyn till de vittgående regionala konsekvenser som det planerade stålverkets tillkomst kan väntas få är det naturligt att kravet på ett program för sådana generella åtgärder förs fram i det nu aktuella sammanhanget. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1974:1763 i här angivet avseende.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1763 punkten 2 hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast möjligt framlägger ett program för åtgärder i syfte att stödja sysselsättningen i Norrlands inland enligt av utskottet angivna riktlinjer,
3. beträffande statligt industriprogram för Norrbottens län (utskottets hemställan under 6) av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Motionen 1974:1765” och slutar med ”avstyrker detta” bort ha följande lydelse:
Motionen 1974:1765 framställer på ett klargörande sätt de brister som kännetecknar hittillsvarande statliga insatser på malmförädlingens område i Norrbotten. Med rätta betecknas förslaget om uppförande av ett nytt stålverk i Luleå som en framgång för den starka folkopinion som kräver en utbyggnad av den statliga företagssektorn i vårt land. Tillkomsten av Stålverk 80 måste nu få bli början till en mera positiv utveckling i Norrbottens län. Fördenskull krävs att råämnesproduktionen vid stålverket får bli basen för en omfattande manufakturering, bedriven i företag på skilda håll i länet. De malmfyndigheter som finns i länet måste mera planmässigt och effektivt
NU 1974:40
tas till vara i samhällets regi. Den industriella utbyggnaden måste kompletteras med en grundlig upprustning och utbyggnad av järnvägsnätet och en förbättring av kollektivtrafiken i alla dess former. De statliga företagen måste gå i spetsen inte bara i tekniskt och ekonomiskt hänseende utan också i fråga om bestämmanderätt för de anställda, miljövård och liknande värden som tenderar att bli konsekvent åsidosatta i privatkapitalismens samhälle. Utskottet tillstyrker sålunda kravet i motionen 1974:1765 att ett brett statligt industriprogram med syfte att skapa sysselsättning och regional balans i Norrbotten skall upprättas.
dels att utskottet under 6 bort hemställa
6. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1765 såvitt nu är i fråga hos Kungl. Maj:t hemställer om utarbetande av ett statligt industriprogram i syfte att skapa sysselsättning och regional balans i Norrbotten,
4. beträffande gruvbrytning i Kaunisvaara (utskottets hemställan under 11) av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Mot bakgrund” och slutar på s. 11 med ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att en exploatering av järnmalmsfyndigheten i Kaunisvaara bör vara möjlig utan längre dröjsmål. Igångsättande av gruvdrift skulle innebära en påtaglig förbättring av sysselsättningsbetingelserna i området. Det framstår också som nödvändigt att fraktförhållandena förbättras. Ett järnvägsbygge Kaunisvaara-Svappavaara skulle vara ett realistiskt projekt. En järnvägsinvestering skulle inte bara positivt påverka det ekonomiska utfallet av Kaunisvaara-projektet utan också bidra till att förbättra förutsättningarna för näringslivet och befolkningen i hela Tornedalen. Utskottet vill understryka nödvändigheten av att projektet bedöms samhällsekonomiskt och inte snävt företagsekonomiskt. Endast härigenom möjliggörs en tillfredsställande allokering av resurserna.
dels att utskottet under 11 bort hemställa
11. att riksdagen med bifall till motionen 1974:71 och motionen 1974:1765 såvitt nu är i fråga (punkten 1) hos Kungl. Maj:t hemställer att åtgärder skyndsamt vidtas för igångsättande av gruvbrytning i Kaunisvaara.
GOTAB 74 7707 Stockholm 1974