Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående de privata städbolagen

Näringsutskottets betänkande nr 44 år 1974 NU 1974:44

Nr 44

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående de privata städbolagen.

Ärendet

I motionen 1974:70 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen hemställer om en utredning om förhållandena inom städbranschen, syftande till sanering och kontroll av denna bransch,

2. hos regeringen hemställer att den till myndigheter och verk under dess kompetensområde utfärdar anvisningar och rekommenderar att städning inom offentliga myndigheter skall handhas av fast anställd personal och att entreprenadsystemet härvidlag överges.

Motionen

Antalet privata städbolag har, anför motionärerna, vuxit kraftigt under de senaste åren. Entreprenadföretag inom städbranschen har blivit ett allt vanligare spekulationsobjekt. Ett stort antal städföretag verkar utan att sluta avtal med Fastighetsanställdas förbund. Företagen utnyttjar ofta sin personal bl. a. genom att basera sina anbud på orealistiskt stora städprogram. Skattesmitning och uraktlåtenhet att fullgöra sociala skyldigheter mot de anställda är också vanliga företeelser.

I motionen pekas på att yrkesskade- och olycksfallsförhållandena bland städpersonalen är otillfredsställande undersökta och att reglerna om sociala rättigheter i många fall missgynnar de deltidsarbetande, som är i majoritet inom denna grupp. På grund av bristen på barntillsyn hänvisas den kvinnliga städpersonalen ofta till arbetstid som allmänt betraktas som obekväm tid, men den får inte alltid några tillägg härför, säger motionärerna vidare. De vänder sig mot att statliga myndigheter samt primär- och sekundärkommunala institutioner i ökad utsträckning anlitar städföretag. Erfarenheter inom vissa företag uppges visa att städning i egen regi är både billigare och mer effektiv än städning på entreprenad. Med hänsyn härtill anser motionärerna att statliga och kommunala myndigheter som valt entreprenadsystemet bör återgå till systemet med fast anställd städpersonal.

Uppgifter i anslutning till motionen

Frågor rörande städning av lokaler vid statliga myndigheter har behandlats av statens städutredning i betänkandet (Ds Fi 1970:13) Den statliga lokal I

Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 44

NU 1974:44

vårdens organisation. Utredningen hade i uppdrag bl. a. att söka kartlägga om en omläggning av den befintliga städorganisationen - enligt vilken i princip varje myndighet för sig svarar för städningen inom sina egna lokaler - till mer eller mindre centralt organiserad städning skulle te sig rationell eller kostnadsbesparande. Vidare skulle utredningen söka utarbeta beräkningsgrunder för en kostnadsjämförelse mellan städning i statlig regi och städning på entreprenad.

Kostnaden för städning vid de statliga myndigheterna beräknades av utredningen till sammanlagt 150 milj. kr. för år 1970, varav 140 milj. kr. avsåg löner och sociala omkostnader. Utredningen ansåg att det var föga sannolikt att anlitande av entreprenör skulle innebära en för statsverket ekonomiskt fördelaktig lösning av den statliga städningsverksamheten. Den stödde sig härvid på erfarenheter som vissa kommuner gjort. Utredningen föreslog att städningen vid statliga myndigheter även framgent skulle bedrivas i egen regi enligt centralt givna metoder och anvisningar. Som central instans för den statliga städningsverksamheten förordades byggnadsstyrelsen.

1 propositionen 1972:1 (bil. 2 s. 16-22) anslöt sig chefen för finansdepartementet i huvudsak till utredningens förslag. Han uttalade att städning i egen regi i de flesta fall vore att föredra. Byggnadsstyrelsen föreslogs lå i uppdrag att svara för central planering och utveckling m. m. av den statliga städningsverksamheten. Dessa riktlinjer godkändes av riksdagen (FiU 1972:11; se vidare nedan s. 4).

Byggnadsstyrelsen har fått det angivna uppdraget fr. o. m. den 1 juli 1972. Styrelsen skall bl. a. följa den tekniska utvecklingen och verka för att effektiva städmetoder kommer till användning inom det statliga området. Styrelsen skall vidare, där så är lämpligt, verka för ökad samordning av städarbetet mellan statliga myndigheter och mellan statliga och kommunala organ.

Städpersonalen vid statliga myndigheter fördes vid årsskiftet 1971-1972 över till tjänstemannaställning. Anställningsvillkoren för städpersonal vid samtliga statliga myndigheter och institutioner regleras genom kollektivavtal mellan statens avtalsverk och Statsanställdas förbund. Lokala avtal mellan respektive myndighet och vederbörande personalorganisation får inte längre träffas. Enligt avtal som slöts i april 1974 mellan avtalsverket och Statsanställdas förbund skall arvodesanställda lokalvårdare och arbetsledare med minst halvtidstjänstgöring fr. o. m. juli 1974 erhålla anställning som lokalvårdare med löneplanslön enligt allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Vederbörande myndighet måste dock först meddela härför erforderliga beslut.

På det kommunala planet beslutar varje kommun självständigt om städarbetets organisation. I ett 70-tal kommuner finns en central städorganisation, som i regel är knuten till fastighetskontoret. 1 övriga kommuner sköter oftast varje förvaltning om städningen för sin sektor.

NU 1974:44

3 Lokalvårdare inom det kommunala området är anslutna till Svenska kommunalarbetareförbundet. Svenska kommunförbundet, som deltog i statens städutredning, har utfärdat anvisningar som bygger på utredningens förslag. Kommunförbundet och Kommunalarbetareförbundet har i maj 1973 antagit vissa rekommendationer till kommunerna för en försöksverksamhet på städområdet. I denna försöksverksamhet, som berör ca 35 objekt, prövas fasta arbetstider, dagstädning samt systemet med självstyrande grupper.

Av privata företag på städområdet är 41 - med tillsammans ca 20 000 anställda - anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund. Dessa företag, som även tillhör Svenska arbetsgivareföreningen och ingår i dess allmänna grupp, träffar avtal med Fastighetsanställdas förbund. Företagen hade år 1973 en sammanlagd årsomsättning på 357 milj. kr. De tio största företagen hade år 1973 följande antal anställda och omsättning:

Inom Sveriges städentreprenörers förbund har tillsatts en arbetsgrupp för att behandla auktorisations- och etableringsfrågor. Bakgrunden härtill, sägs det i förbundets årsredovisning för år 1973, är den alltmer ökande och okontrollerade etableringen av städföretag av tillfallighetsnatur. Denna typ av företag undandrar sig genom sin anonymitet i stor utsträckning de kostnader och det ansvar som genom lagstiftning och avtal åvilar företagen. Avsikten med arbetsgruppen är att på olika vägar söka skapa opinion för tanken på någon form av regler för etablering eller auktorisation av företag i städbranschen.

Antalet yrkesverksamma inom städområdet har uppskattats till mellan 100 000 och 150 000 personer. Antalet fackligt organiserade är lågt.

Statsanställdas förbund har 5 000-6 000 organiserade av totalt ca 12 000 lokalvårdare i statlig verksamhet. Svenska kommunalarbetareförbundet har ca 19 700 medlemmar av totalt ca 27 500 lokalvårdare anställda hos primärkommunerna. Av ca 13 400 landstingsanställda lokalvårdare tillhör ca 10 000 förbundet. Fastighetsanställdas förbund har 13 000-14 000 organi -

Antal Omsättning

sysselsatta (milj. kr.)

Allmänna Svenska Städnings AB (ASAB)

AB Städcentralen

Argus Städnings AB

Städbolaget i Norrköping AB (SINAB)

Städningskåren AB

Mellansvenska Städ AB

Wasabolaget AB

Kontorsstädning AB

Förenade Städ AB

Stockholms Förenade Städ AB

8 000 2 250 1 050 1 150 640 1 200 500 950 730 485

10 NU 1974:44

serade stadarbetare. Av dessa bedriver ca 3 000 städning i egen regi och sluter avtal direkt med företagen, medan ca 11 000 är anställda hos städentreprenörs firmor.

Tidigare riksdagsbehandling

I anslutning till propositionen 1972:1 väcktes en motion med förslag om utredning av möjligheterna att överföra den statliga städverksamheten på privata bolag. Finansutskottet (FiU 1972:11) anslöt sig till departmentschefens bedömning att städning i egen regi i de flesta fall torde vara att föredra. Utskottet anförde dock att detta inte utesluter att myndigheter som övervägt entreprenad och finner denna fördelaktig har möjlighet att även i fortsättningen vända sig till entreprenadfirmor. Det borde ankomma på den enskilda myndigheten att i samråd med byggnadsstyrelsen bedöma vilken form som är att föredra. Utskottet avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen. Centerpartiets, folkpartiets och moderata samlingspartiets representanter i utskottet reserverade sig till förmån för motionen. De yrkade vidare på avslag på Kungl. Maj:ts förslag om central planering och utveckling av städningsverksamheten inom det statliga området.

Utskottet

Syftet med motionen är primärt att få till stånd en kontroll av de privata städbolagens verksamhet. Motionärerna tar även upp frågan om städning av statliga myndigheters lokaler. De anser att det bör utfärdas direktiv om att städningen bör ske i myndigheternas egen regi och alltså ej lämnas ut på entreprenad till privata städbolag.

Vad avser den sistnämnda frågan framgår av den redovisning som lämnats i det föregående att riktlinjer av angiven innebörd redan finns utfärdade för den statliga städningsverksamheten. Det finns därför enligt utskottets mening inte skäl för en särskild framställning från riksdagen i denna fråga.

De privata städbolagen kritiseras skarpt i motionen. Deras arbetsmetoder innebär enligt motionärernas beskrivning ofta en exploatering av personalen. Skattesmitning och uraktlåtenhet att fullgöra sociala skyldigheter mot de anställda sägs vara vanliga företeelser inom branschen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att det inom städbranschen finns en mängd sinsemellan mycket olika företag. Ett antal privata företag - sammanlagt 41 med inalles över 20 000 anställda - tillhör Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp och träffar kollektivavtal med Fastighetsanställdas förbund. De är anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund. Vid sidan av dessa företag följer ytterligare ett antal företag bestämmelserna i det nämnda avtalet genom s. k. hängavtal. Utvecklingen inom städbranschen under de senaste åren kännetecknas emellertid - som motionärerna påpekar - av en omfattande och okontrollerad etablering av städföretag, vilka ofta är

NU 1974:44

av tillfällig natur. Sveriges städentreprenörers förbund har också pekat på detta problem och framhållit att denna typ av företag genom sin anonymitet i stor utsträckning undandrar sig de kostnader och det ansvar som enligt lagstiftning och avtal åvilar företagen. En omständighet som medverkar till denna utveckling är att antalet fackligt organiserade inom branschen är lågt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen uppgift att komma till rätta med de missförhållanden som finns inom städbranschen. Med hänsyn bl. a. till branschens heterogena sammansättning är enligt utskottets mening en allmän översyn av städbranschen påkallad. Det är naturligt att en sådan översyn, syftande till att ge underlag för bedömning av vilka åtgärder som kan vara erforderliga från samhällets och berörda parters sida, sker i samarbete med branschförbundet och med de anställdas fackliga organisationer.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. i anledning av motionen 1974:70 punkten 1 som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört om en översyn av städbranschen,

2. avslår motionen 1974:70 såvitt den avser uttalande om den statliga städningsverksariiheten (punkten 2).

Stockholm den 5 november 1974

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Gustafsson i Byske (c). Andersson i Storfors (s), Rask (s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk). Petersson i Ronneby (c). Nyquist (fp). Pettersson i Helsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm (s) och Siegbahn (m).

GOTAB 74 8152 S Stockholm 1974