Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:170 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 56 år 1974

NU 1974:56

Nr 56

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:170 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

TRETTONDE HUVUDTITELN A. Industridepartementet in. in.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 underpunkten 1 (s. 65 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

C. Bergsbruk in. m.

2. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 2 (s. 67 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 68 000 kr.

3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 3 (s. 68) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 2 323 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

4. Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 4 (s. 69 f.) framlagda förslag och hemställer

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 56

NU 1974:56

att riksdagen till Byggnader och utrustning på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

5. Finansiering av stirlingprojektet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 5 (s. 71-76) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 10 300 000 kr. jämte ränta,

2. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 5 150 000 kr.

F. Statens vattenfallsverk

6. Kraftstationer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 6 (s. 76-80) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen

1. medger att statens vattenfallsverk fr. o. m. budgetåret 1974/75 får disponera en från 300 000 000 kr. till 400 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

2. till Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 168 900 000 kr.

7. Statlig säkerhet förSvensk kärnbränsleförsörjning AB. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 7 (s. 80-85) föreslagit riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 800 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln.

I anledning av propositionen i denna del har väckts motionerna

1974:1968 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i avvaktan på riksdagens energipolitiska beslut våren 1975 avslår propositionen vad beträffar säkerhet med högst 800 milj. kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln,

1974:1969 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att ramen för säkerheter enligt förevarande punkt i propositionen sätts till 337 milj. kr.

NU 1974:56

3 Motionerna

Den höjning av garantibeloppet som föreslås i propositionen hänför sig, påpekas i motionen 1974:1968, till kontrakt för sex reaktorer samt garanti för andra icke preciserade behov. Motionärerna anför att dessa kontrakt ligger utanför de principer som centerpartiet dragit upp i fråga om idrifttagande av kärnkraftverk. Vidare kritiserar motionärerna det sätt på vilket frågan handlagts. De anser att riksdagen på ett tidigt stadium borde ha informerats om de nya villkor för kontrakt om anrikningstjänster som Förenta staternas atomenergikommission uppställt. Det skulle enligt motionärerna ha varit möjligt för regeringen att redan under våren 1974 låta riksdagen ta del av de aviserade förändringarna i villkoren.

1 motionen 1974:1969 erinras om att vänsterpartiet kommunisterna, som inte tagit definitiv ställning i de energipolitiska frågorna, tills vidare motsätter sig en ytterligare utbyggnad av uranbaserade kärnkraftverk på grund av de risker som är förknippade därmed. Motionärerna menar att den i propositionen föreslagna garantiramen går utöver vad som i dagens läge är nödvändigt. I avvaktan på att linjerna klarnar för landets energipolitik anser motionärerna att garantiramen inte bör utvidgas utöver vad Förenta staternas atomenergikommission krävt vid förhandlingarna 1974, nämligen 337 milj. kr.

Utskottet

Svensk kärnbränsleförsörjning AB upphandlar kärnbränsle och ansvarar för förskottsbetalningar härför.

Riksdagen beslöt år 1973 att ställa säkerhet om högst 300 milj. kr. för bolagets åtaganden gentemot såväl långivare som leverantörer. Under år 1974 har bolaget - enligt av statsmakterna fastlagda riktlinjer - upphandlat anrikningstjänster från Sovjetunionen, avsedda att utgöra en för delägarna i bolaget gemensam reserv, samt slutit kontrakt om anrikningstjänster med Förenta staternas atomenergikommission (USAEC). Genom kontrakten, som måste tecknas flera år före första leverans, tillgodoses behovet av anrikningstjänster fram till mitten av 1990-talet för hela det av statsmakterna godkända utbyggnadsprogrammet om elva reaktorer. Därutöver har med stöd av förra årets riksdagsbeslut i fråga om garantier kontrakt för ytterligare en reaktor slutits.

Den utvidgning av ramen för den statliga säkerheten till högst 800 milj. kr. som föreslås i propositionen motiveras i huvudsak med de skärpta krav på finansiella garantier som USAEC har ställt under våren 1974. Kraven grundar sig på de uppsägningsavgifter som USAEC fastställde i början av året. De uppgår för tiden fram till den 30 juni 1975 till 337 milj. kr. För perioden den 1 juli 1975-den 30 juni 1977 kräver USAEC en ytterligare höjning av garantierna till ett belopp motsvarande totalt ca 430 milj. kr.

1* Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 56

NU 1974:56

4 Såväl USAEC som den sovjetiska exportorganisationen kräver att garantierna ställs i US dollar. Utöver uppfyllandet av dessa krav på garantier skall bolaget erlägga förskottsbetalning till USAEC för perioden den 1 juli 1973-den 30 juni 1975 med 60 milj. kr. och till Sovjetunionen avlämna en garanti för bolagets förpliktelser för anrikningstjänster. För tiden t. o. m. budgetåret 1976/77 tillkommer ytterligare behov av säkerhet för inköp av uran avsett att anrikas i Sovjetunionen enligt förstnämnda kontrakt samt av förskottsbetalningar till USAEC till ett belopp av 30 milj. kr. Bolaget har beräknat det totala behovet av statliga säkerheter fram till den 30 juni 1977 till 670 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. marknadsutvecklingen på kärnbränsleområdet föreslås en utvidgning av ramen för säkerheten till totalt 800 milj. kr. Denna säkerhet skall även omfatta bolagets åtaganden inom senare led av kärnbränslecykeln.

I två motioner kritiseras den föreslagna utvidgningen av ramen för den statliga säkerheten. Längst går motionen 1974:1968. Formellt sett yrkas här avslag på förslaget i propositionen. Den reella innebörden torde dock vara att det är höjningen av garantibeloppet från 300 milj. kr. till 800 milj. kr. som motionärerna vänder sig emot. De sex reaktorer som de nu aktuella kontrakten hänför sig till sägs falla utanför de riktlinjer i fråga om idrifttagande av kärnkraftverk som accepterats från centerpartiets sida. 1 motionen 1974:1969 godtas endast en höjning till 337 milj. kr., en summa som enligt motionärerna tills vidare skulle vara tillräcklig för att täcka de utökade krav som från amerikansk sida uppställts vid förhandlingarna 1974.

Utskottet vill erinra om att syftet med kärnkraftbolagets åtaganden är att säkra tillgången på anrikningstjänster så att den svenska handlingsfriheten beträffande utbyggnaden av kärnkraft bevaras. I detta sammanhang vill utskottet, liksom vid sin behandling av motsvarande fråga förra året, slå fast att de aktuella åtgärderna från statens och bolagets sida inte binder ställningstaganden som rör utnyttjandet av kärnkraft i Sverige. Den i propositionen föreslagna utvidgningen av ramen för den statliga säkerheten hänför sig, som framgår av det föregående, till största delen till de ökade krav på garantier som USAEC har ställt. Den är alltså icke en följd av nya eller utökade åtaganden i fråga om kärnkraftsutbyggnad utöver dem som fastlades år 1973.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna och tillstyrker att maximibeloppet för den statliga säkerheten till Svensk kärnbränsleförsörjning AB höjs i enlighet med hemställan under förevarande punkt i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avslag på motionerna 1974:1968 och 1974:1969 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 800 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln.

NU 1974:56

5 FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

8. Lån till Norrbottens järnverk AIL Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 8 (s. 85-88) föreslagit riksdagen att till Lån till Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.

I motionen 1974:1972 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk) hemställs att riksdagen i anledning av förevarande punkt i propositionen uttalar att frågan om ett expansionsstöd till Luleå kommun i anslutning till utbyggnaden av NJA enligt i motionen förordade alternativ av regeringen skyndsamt måtte upptas till behandling och förslag härom föreläggas riksdagen.

Motionen

Motionärerna framhåller att de beslutade stora investeringarna i Norrbottens järnverk AB kommer att föra med sig en kraftig expansion i Luleåområdet. Denna utveckling är naturligtvis mycket positiv men skapar också stora problem, säger motionärerna. För att bygga ut samhällets service i fråga om bostäder, vägar, skolor m. m. i den omfattning som de statliga industriinvesteringarna föranleder krävs investeringar, som enligt Luleå kommuns beräkning kommer att uppgå till 1,3 miljarder kr. fram till år 1980. Då investeringarna kan skattefinansieras endast med 300 milj. kr. kommer kommunen, anför motionärerna, att tvingas till en upplåning som förefaller helt orimlig, inte minst med hänsyn till de stora låneskulder som kommunen redan har. Staten bör därför enligt motionärerna ta på sig minst hälften av de kostnader som är förenade med den hastiga expansionen i Luleåregionen och därmed främja en samhällsplanering i folkets intresse. De tänker sig att det statliga stödet skulle kunna utgå antingen som ett direkt expansionsstöd om 100 milj. kr. eller som ett under tio år ränteoch amorteringsfritt expansionslån på 500 milj. kr.

Utskottet

Norrbottens järnverk AB (NJA) avser att fram till år 1977 investera främst i en utbyggnad av det existerande stålverket. Investeringsprogrammet för tiden t. o. m. år 1975, IP 74, vilket i sina huvuddrag redovisas i propositionen, skall göra det möjligt att allt det vid stålverket framställda råjärnet vidareförädlas till stål. De totala kostnaderna för IP 74 - inklusive visst rörelsekapital - anges till 272 milj. kr. IP 74 beräknas ge ytterligare ca 250 arbetstillfällen vid NJA, vartill kommer att anläggningsarbetena kommer att ge sysselsättning åt byggnads- och montagearbetare. NJA, som endast i begränsad omfattning kan finansiera investeringarna med egna medel, har hemställt hos Kungl. Maj:t om bidrag och lån om totalt 154 milj. kr.

J

NU 1974:56

6 Chefen för industridepartementet uttalar i propositionen att IP 74 är betydelsefull såväl med hänsyn till NJA:s möjligheter att bedriva en effektiv och lönsam produktion som med hänsyn till regionalpolitiska effekter. Han föreslår därför att NJA får det begärda finansieringsstödet men att detta i sin helhet lämnas som lån på samma villkor som gäller för lokaliseringslån, något som innebär viss ränte- och amorteringsfrihet. Utskottet har intet att erinra häremot och tillstyrker alltså Kungl. Majlis förslag.

Vissa konsekvenser för Luleåregionen av de stora statliga investeringarna i NJA, framför allt de som avser Stålverk 80, tas upp i motionen 1974:1972. Utbyggnaden av NJA kommer att förutom en rad positiva effekter även föra med sig stora problem för Luleå kommun. Kommunen måste investera mycket stora belopp för att bygga ut samhällsservice i form av bostäder, vägar, skolor osv. Motionärerna anser att staten, som genom investeringarna i NJA är ansvarig för den snabba expansionen, bör träda till och hjälpa kommunen antingen genom expansionsbidrag eller genom ett under tio år ränte- och amorteringsfritt lån. De vill att denna fråga närmare skall utredas och att regeringen snarast skall lägga fram förslag i ämnet.

Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning att NJAis snabba expansion kommer att ställa stora krav på Luleå kommun. Svårigheter av samma slag om än inte av samma storleksordning som i Luleå drabbar de flesta kommuner vilka genom industriell expansion eller omlokalisering av statlig verksamhet får en stor inflyttning under en kort tidsperiod. Att staten i detta fall skulle anvisa ett sådant särskilt stöd till kommunen som motionärerna syftar till framstår med hänsyn till de allmänna konsekvenserna inte som en framkomlig väg. Utskottet förutsätter att de statliga planeringsorganen och övriga berörda myndigheter noga följer utvecklingen. En särskild framställning från riksdagen till Kungl. Majit enligt hemställan i motionen är enligt utskottets mening inte befogad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lån till Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1972.

NU 1974:56

7 FONDEN FÖR STATENS AKTIER

9. Förvärv av aktier i AB Eiser. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 9 (s. 88 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Förvärv av aktier i AB Eiser på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 17 800 000 kr.

Stockholm den 3 december 1974

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c). Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Pettersson i Helsingborg (s) och Pettersson i Västerås (vpk).

Reservationer

vid punkten 7 (Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB)

1. av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c) och fru Hambraeus (c) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inte att de skäl som anförts för en ökning av beloppet för den statliga säkerheten med 500 milj. kr. är bärande. Den garantiram om 300 milj. kr. som riksdagen fastställde hösten 1973 bör vara tillräcklig för att säkra upphandling av kärnbränsle för huvudparten av de kraftverk vilkas utbyggnad godtogs av riksdagen våren 1973.

Det har aviserats att ett allsidigt underlag för beslut av riksdagen i fråga om ett långsiktigt handlingsprogram för energipolitiken kommer att framläggas vid 1975 års riksmöte. De överväganden rörande kärnkraftens framtid i Sverige som då skall företas bör vara förutsättningslösa. Om riksdagen nu gör kraftigt ökade åtaganden för upphandling av kärnbränsle genom att ställa säkerhet med ytterligare 500 milj. kr. kan detta i realiteten komma att innebära en inskränkning av riksdagens handlingsfrihet nästa år. Ett så betydande engagemang på kärnbränsleområdet måste också för många te sig som ett åsidosättande av den princip i fråga om kärnkraftsutbyggnaden som riksdagen slog fast våren 1973. Utskottet tillstyrker därför motionen

NU 1974:56

1974:1968, vilket innebär att Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av det år 1973 fastställda maximibeloppet för statlig säkerhet för kärnbränslebolaget från 300 till 800 milj. kr. liksom också förslaget i motionen 1974:1969 om en mera begränsad ökning avstyrks.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1968 avslår Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1974:1969 såvitt gäller säkerhet utöver ett belopp av 300 000 000 kr. för åtaganden av Svensk kärnbränsleförsörjning AB.

2. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka den i propositionen föreslagna utvidgningen av ramen för den statliga säkerheten i dess helhet. Det finns otvivelaktigt risk för att de långsiktiga åtaganden från Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s sida som ligger till grund för höjningen av garantibeloppet i realiteten kommer att binda riksdagens handlingsfrihet. Det är ofrånkomligt att varje ytterligare satsning på kärnkraft kan komma att åberopas som prejudicerande när nya utbyggnadsförslag förs fram. Med hänsyn till att riksdagen under våren 1975 avses komma att ta ställning till ett program för den framtida energipolitiken är det enligt utskottets mening inte lämpligt att det nu fattas beslut som rör åtaganden efter den 1 juli 1975. Maximibeloppet för den statliga säkerheten bör därför höjas endast i den mån som krävs för att täcka åtaganden fram till denna tidpunkt. Utöver den ram av 337 milj. kr. som anges i motionen 1974:1969 torde få beräknas 45 milj. kr. som motsvarar erforderliga förskottsbetalningar till USAEC. Utskottet förordar sålunda en garantiram av 382 milj. kr.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1974:1969 samt med avslag på motionen 1974:1968 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 382 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.

vid punkten 8 (Lån till Norrbottens järnverk AB)

3. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med "inte befogad” bort ha följande lydelse:

I all aktiv regional planering kan uppkomma situationer, där mycket stora satsningar på en ort är lämpliga och kanske nödvändiga. Särskilt är detta

NU 1974:56

fallet när insatsens syfte är att stödja en hel regions utveckling eller att utveckla verksamheter som till följd av exempelvis sin anknytning till råvarufyndigheter är lokalt bundna. Utbyggnaden av NJA är en viktig åtgärd för att stoppa utflyttningen från Norrbotten och utveckla denna region. De stora statliga satsningarna innebär dock att Luleåregionen på kort tid kommer att expandera mycket kraftigt och att - som motionärerna påpekar - kommunen kommer att få stora ekonomiska svårigheter. Det finns onekligen risk för att kommunen tvingas skjuta på nödvändiga samhällsinvesteringar om inte tillräckliga ekonomiska resurser ställs till förfogande. Med hänsyn till de följder som de exceptionellt stora statliga investeringarna i NJA kan komma att få för Luleåregionen anser utskottet att frågan om ett särskilt statligt stöd till kommunen bör övervägas. Utskottet tillstyrker alltså motionsyrkandet därom.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1972 hos Kungl. Majit anhåller att frågan om ett expansionsstöd till Luleå kommun i anslutning till utbyggnaden av NJA skyndsamt prövas.