lagen.nu
Bet. 1974:NU8

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder för att främja industriellt utvecklingsarbete

Typ
Betänkande
Datum
1974-03-12
Källa
data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande nr 8 är 1974

NU 1974:8

Nr 8

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder för att främja industriellt utvecklingsarbete.

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem motioner med yrkanden rörande åtgärder för att öka innovationsverksamheten inom näringslivet, inrättande av organ för internationellt utbyte av tekniska kunskaper och forskningsresultat,

inrättande av organ för rådgivning, dokumentation m. m. på det tekniska området samt åtgärder för att förbättra svenska företags möjligheter till produktion för utländska marknader, åtgärder för att främja en människoanpassad teknik.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1974:1124 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Johansson i Växjö (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om åtgärder för att öka innovationsverksamheten, i syfte att åstadkomma större produktion och ökad sysselsättning i näringslivet,

1974:1493 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen i syfte att snarast komma till rätta med den besvärliga konjunktursituationen — och inför de av regeringen planerade åtgärderna med samma syfte — till Kungl. Maj:t uttalar sig i motionens inriktning med följande delförslag:

1. utse och anvisa för småföretagare lättillgängliga, snabba och prisbilliga utprovnings- och rådgivningsresurser, bl. a. befintliga anstalter och institutioner,

2. inrättandet av en idébank (eller annan lämplig benämning) i avsikt att snabbt och effektivt kunna återfinna och hantera tekniska idéer, forskningsresultat och projekt till nytta för svenskt näringsliv,

3. inrättandet av en effektiv dokumentationscentral för patentfrågor och övriga frågor av teknisk och vetenskaplig art i nära anknytning till kungl, patent- och registreringsverket,

4. ytterligare utökande av den planerade utlandsrepresentationen med tekniskt inriktad personal av hög kapacitet för att i uppsökande syfte undersöka vad svenskt näringsliv kan producera och leverera till aktuella marknader samt i övrigt fånga upp nya produkter och produktidéer,

5. långsiktig kreditgivning på lämpliga villkor till mindre företag att användas för väl planerade och dokumenterade försäljningsåtgärder på

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 8

NU 1974:8

utomeuropeiska marknader,

1974:1503 av herr Olof Johansson i Stockholm (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag angående åtgärder för främjande av en människoanpassad teknologi och en inre strukturomvandling i produktionen på sätt som anförts i motionen och med syfte att bryta utvecklingen mot en alltmer uppdelad arbetsmarknad,

1974:1525 av herr Nyquist (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en skyndsam utredning om åtgärder för att stödja och stimulera enskild innovationsverksamhet,

1974:1527 av herr Sjönell (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för inrättande av ett särskilt organ för ett ökat och kontinuerligt utbyte med utlandet av teknologi och forskningsresultat, som kan främja produktutvecklingen i det svenska näringslivet, särskilt inom mindre företag.

Motiveringen till motionen 1974:1503 finns i motionen 1974:1195 angående beräkningen av bruttonationalprodukten, m. m., vilken har hänvisats till finansutskottet.

Motivering

I motionen 1974:1124 uttalas att det är statsmakternas uppgift att initiera, stimulera och understödja utvecklingsarbete som syftar till att få fram nya konkurrenskraftiga produkter. Olika vägar kan användas. Att uppmärksamma uppfinnare och idégivare och ekonomiskt stödja deras arbete och understryka värdet av verksamheten är en väg, säger motionärerna, att söka upp idéer och förslag samt pröva och vidareutveckla dem fram till praktiskt tillämpning en annan.

Understödjande verksamhet inom området kan ske genom att anslag lämnas till befintliga institutioner, t. ex. styrelsen för teknisk utveckling, högskolorna och näringslivets utvecklingsavdelningar och genom att ökat stöd ges åt utbildning. Det är viktigt att de uppslag och forskningsresultat som kommer fram vid institutioner och högskolor snabbt kan ställas till förfogande för företag och uppfinnare. Eftersom det enligt motionärerna har visat sig att de mindre och medelstora industriföretagen under senare år svarat för den största delen av nyskapandet förordas åtgärder som generellt förbättrar förutsättningarna för dessa. Motionärerna menar också att investeringsfondsmedel borde få användas för forskning och utveckling och provning av produkter.

Det föreslås att en arbetsgrupp inrättas bestående av företrädare för utbildning, forskning och utveckling samt uppfinnare och representanter för mindre och större företag. Arbetsgruppen skulle ha i uppdrag att utreda möjligheterna att öka innovationsgraden i näringslivet och möjligheterna att föra ut uppfinningar och idéer till praktisk tillämpning och produktion.

NU 1974:8

3 Produktionen av nya, unika produkter bör stimuleras, sägs det i motionen 1974:1493. Eftersom Sverige har svårt att konkurrera med billig arbetskraft är en av de återstående möjligheterna att försöka återvinna ställningen som en av de ledande nationerna i världen på teknikens och industrins område. Landet förfogar över skicklig personal inom alla kategorier, och dess innovatörer utgör en ännu inte tillvaratagen idéproduktionsreserv.

Produktionen för exportändamål bör i större utsträckning göras marknadsinriktad, anför motionären. Olika åtgärder har vidtagits för att effektivisera utlandsrepresentationen i handelsfrågor. Utrikesrepresentationen bör dock byggas ut genom att tekniskt inriktad personal, gärna med innovativ läggning, avdelas för en uppsökande verksamhet i olika länder för att tillföra svensk industri tillverkningsvärda objekt. Marknadsstudier av detta slag skulle göra det möjligt för svenska företag med anmälda sysselsättningsbehov att få hjälp med produktval och produktutveckling. För att uppmuntra och underlätta försäljningsverksamheten, som avses äga rum med hittillsvarande metoder, föreslås att de mindre industriföretagen ges möjlighet att erhålla långsiktiga krediter.

Statliga resurser bör, säger motionären vidare, ställas till näringslivets förfogande för att de små företagen snabbt och till låga kostnader skall kunna utnyttja de forsknings- och utvecklingsresultat som kommer fram i olika sammanhang. Motsvarande stöd bör lämnas också för material- och produktprovning. Betydande informationsmängder finns lagrade hos patent- och registreringsverket. Genom upprättande av en idébank och en dokumentationscentral skulle informationen bättre kunna utnyttjas för produktutveckling. Förslag till utformning av en sådan verksamhet presenteras.

För att motverka de negativa följderna av strukturomvandlingen inom näringslivet och tendenserna till utslagning av s. k. icke lönsam arbetskraft bör, anförs i motionen 1974:1503, statsmakterna söka skapa ändrade produktionsförhållanden. Detta kan ske genom en satsning på en sådan teknisk utveckling att de slitsamma processerna kan undvaras och de psykiskt och fysiskt tunga arbetena elimineras. Motionären hävdaratt man måste angripa förutsättningarna bakom produktionsvillkoren. Samhället måste ha ett huvudansvar för att främja teknisk forskning, framtagning av forskningsresultaten till praktisk användning och en ny teknik i produktionen i samtliga led. Målet skall vara att ersätta den teknik som är mänskligt och miljömässigt nedbrytande med en som är människoanpassad. Riktlinjer för en sådan inre strukturomvandling i produktionen bör ingå som en viktig del i näringspolitiken och den ekonomiska politiken. Motionären anser att staten bör stimulera en inre strukturomvandling i produktionen efter de anställdas önskemål och att förslag om en sådan omvandling bör föreläggas riksdagen.

Syftet med motionen 1974:1525 anges vara att understryka behovet av en utredning om de enskilda uppfinnarnas situation och därav

1 * Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 8

NU 1974:8

föranledda åtgärder. Svenska uppfinnareföreningen har vid upprepade tillfällen redovisat den enskilda uppfinnar- och innovationsverksamhetens i det närmaste dominerande betydelse bl. a. för den tekniska utvecklingen, anför motionären, och en starkare och mer medveten satsning från samhällets sida på utvecklingsfrågorna har efterlysts såväl av föreningen som från annat sakkunnigt håll. Statsverkspropositionens förslag om i stort sett oförändrad medelstilldelning under det kommande budgetåret till styrelsen för teknisk utveckling (STU) för främjande av uppfinnarverksamhet betraktar motionären som rimligt med hänsyn till att STU i både organisatoriskt, administrativt och personellt hänseende alltmer har uppmärksammat behoven på detta område och försökt tillgodose dem. Motionären anser det emellertid uppenbart att en rad för de enskilda uppfinnarna väsentliga frågor borde tas upp i en mera samlad översyn. Bland frågor av detta slag som nämns i motionen är ekonomiska och tekniska möjligheter att utveckla och pröva idéer, ekonomiskt och annat stöd för att omsätta idéerna i industriell produktion, möjligheter att skydda respektive exploatera idéerna samt nationellt och internationellt samarbete. Samhällets fortsatta insatser måste enligt motionären styras av en på både kort och lång sikt väl genomtänkt policy och bygga på en grundlig undersökning av de enskilda innovatörernas situation i olika avseenden.

Det förhållandet att det endast i ringa ,mfattning förekommer nyetablering av företag, utveckling av mindre företag och utveckling av nya produkter inom det svenska näringslivet är, uttalas i motionen 1974:1527, ett allvarligt problem. Denna utveckling måste motverkas bl. a. genom en satsning på teknisk utveckling och forskning. Vidare bör de mindre företagen stimuleras med bl. a. kreditstöd och stöd för utbildning. Motionären hävdar att en metod för att stimulera produktutvecklingen i de mindre företagen är att i större utsträckning föra över kunskaper från utlandet. Detta kan ske genom att de mer traditionella metoderna för internationella kontakter byggs ut. Motionären anser emellertid att det finns behov även av andra typer av kontaktorgan och föreslår att en s. k. know-how-börs inrättas. Denna börs skulle sälja och köpa teknologi och kunskaper i olika former. Motionären tänker sig att små länder och företag skulle kunna köpa patent och idéer från denna börs, som även skulle kunna förmedla licenstillverkning.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Organ för stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

Staten lämnar vid sidan av sina åtaganden för universitet, högskolor och institut för forsknings-, försöks- och provningsverksamhet ett omfattande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Anslag ges till kollektiva forskningsinstitutioner, och betydande bidrag tillförs utvecklingsverksamheten genom statligt finansierade utvecklings -

NU 1974:8

program. För att samordna och stödja verksamheten på detta område har följande organ inrättats under år 1973.

Statens industriverk (instruktion 1973:566) trädde i funktion den 1 juli 1973. Verket har bl. a. det samordnande ansvaret för statens insatser på företagsserviceområdet. Dess stöd- och serviceuppgifter är främst inriktade på de mindre och medelstora företagen.

Statens utvecklingsfond (instruktion 1973:622) har till ändamål att genom långivning stödja riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer eller produktionssystem. Den är avsedd att utgöra ett komplement till STU och Sveriges investeringsbank AB. För projekt som erhåller stöd från fonden skall utvecklingsarbetet ha nått så långt att den tekniska osäkerheten kan bedömas vara låg.

Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling har till syfte att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete med industriell inriktning och av gemensamt intresse för två eller flera nordiska länder. Enligt de riktlinjer som Nordiska ministerrådet fastställt skall fonden under sin första verksamhetsperiod inrikta sin verksamhet på områdena miljöteknik inklusive arbetsmiljö, hälsovårdsteknik, transportteknik och materialteknik.

Sekretariatet (Ju 1973:05) för framtidsstudier, tillsatt den 1 februari 1973, är knutet till statsrådsberedningen. Till sekretariatet skall knytas en parlamentariskt sammansatt grupp för kontakt och information. Sekretariatet har bl. a. i uppdrag att genomföra tre eller fyra olika projekt av framtidsstudier. I propositionen 1974:1 bilaga 4 uttalas att frågan om i vilka former framtidsstudierna bör drivas får tas upp till slutlig prövning när dessa projekt har genomförts och utvärderats.

Pågående utredningsarbete

Teknikupphandlingskommittén (I 1973:05; ordförande: direktör Bo Aler) har tillkallats för att utreda vissa frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling. Uppdraget avser upphandling från hela den offentliga sektorn, dvs. stat, landsting och kommuner, med undantag för upphandling av krigsmateriel.

I direktiven konstateras att de statliga insatserna för teknisk forskning och utveckling görs på flera olika sätt, bl. a. genom styrelsen för teknisk utveckling (STU), och att industrins utveckling av ny teknik kan stimuleras även i samband med den statliga upphandlingen. En starkare och mer behovsinriktad teknisk utveckling inom de varu- och tjänstområden som omfattas av den offentliga upphandlingen bör främjas bl. a. genom ökad samordning av upphandlingen och genom STU:s finansiella stöd till utvecklingsarbete som har samband med sådan upphandling.

De sakkunniga har i uppdrag att söka klarlägga på vilka offentliga varu- och tjänstområden önskvärda och möjliga tekniska förbättringar

NU 1974:8

inte har kommit till stånd på grund av bristande samordning mellan upphandlande enheter, för höga utvecklingskostnader för en enda upphandlare eller av andra orsaker. De sakkunniga bör även göra en översiktlig kartläggning av omfattningen av statliga och kommunala myndigheters upphandling inom de nämnda varu- och tjänstområdena liksom en uppskattning av den framtida offentliga efterfrågan inom dessa områden.

I direktiven uttalas att de sakkunniga mot denna bakgrund bör föreslå lämpliga former för information från berörda upphandlande myndigheter till STU om planerade upphandlingar av betydelse för eventuella insatser av STU. STU:s insatser i samband med offentlig upphandling syftar främst till att få en effektiv behovsstyrning av det finansiella stödet till teknisk forskning och utveckling. De sakkunniga bör söka finna en ordning varigenom STU i samråd med de offentliga upphandlarna kan klarlägga på vilka produktområden väsentliga förbättringar kan uppnås genom tekniskt utvecklingsarbete. Även frågan om hur STU i samarbete med berörda organ kan utforma utvecklingsprojekt inom dessa områden bör utredas.

Riksdagsbehandling av tidigare motioner i samma ämne

Motioner om olika åtgärder för att främja industriellt utvecklingsarbete har behandlats av näringsutskottet 1972 och 1973 (NU 1972:52, 1973:18). 1 sitt betänkande över dessa frågor 1972 lämnade utskottet bl. a. en fyllig redogörelse för de olika organ som finns inrättade för stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete. Utskottet refererade även en skrivelse från Svenska uppfinnareföreningen till chefen för industridepartementet samt remissyttranden över denna skrivelse och över motionerna. Utskottet har vid sin behandling av dessa frågor såväl 1972 som 1973 allmänt förklarat sig dela den grundläggande uppfattningen i motionerna, nämligen att satsningen på forsknings- och utvecklingsarbete behöver förstärkas. Vid båda tillfällena avstyrkte utskottet motionerna med motiveringen att de åtgärder som samhället vidtagit eller planerade hade en omfattning och inriktning som måste bedömas vara väl avvägd. Riksdagen följde utskottet och avslog motionerna.

Beträffande yrkanden om inrättande av en idébank och dokumentationscentral för patentfrågor erinrade utskottet bl. a. om de uppgifter som åvilar styrelsen för teknisk utveckling (STU), Svenska utvecklingsaktiebolaget (SUAB) och statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). Vidare hänvisade utskottet till att förslag skulle läggas fram om inrättande av ett industripolitiskt verk och rörande SIFU:s arbetsuppgifter. Vad avser yrkanden om förstärkning av utlandsrepresentationen anförde utskottet att utlandsrepresentationen i form av handelssekreterare och teknisk-vetenskapliga attachéer och kontaktmän under senare år byggts ut. Utskottet sade sig tvivla på att en lösning av det slag som skisserats i motionen verksamt skulle kunna bidra till en

NU 1974:8

ökning av innovationsaktiviteten. Beträffande förslag om inrättande av ett teknikvärderingskontor uttalade utskottet att om det skulle föreligga behov av en närmare utvärdering av ny teknik detta i varje enskilt fall torde kunna tillgodoses genom anlitande av redan befintliga organ som sysslar med sådan verksamhet, t. ex. STU och IVA. Motionsyrkandena avslogs av riksdagen.

I reservation år 1972 uttalade företrädare för centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet att de fann motionärernas förslag att särskild uppmärksamhet skulle ägnas frågoma om kreditgivning till forsknings- och utvecklingsprojekt och om statliga beställningar av civila forsknings- och utvecklingsarbeten hos industrin vara speciellt angelägna. Det sades vara påkallat att omedelbart närmare utveckla ett program för en samordnad statlig och kommunal beställningsverksamhet för att stödja den inhemska industriella utvecklingen.

Företrädare för samma partier anförde i reservation år 1973 bl. a. att samhället visserligen under senare år ökat sina insatser för att stödja den svenska industrins utvecklingsförmåga och förnyelse men att de vidtagna åtgärderna inte var tillräckliga. Olika generella åtgärder för att förbättra tillgången på riskvilligt kapital och för att ge företagen ökade möjligheter att avsätta medel för forsknings- och utvecklingsarbete betecknades som synnerligen önskvärda.

Utskottet

Förslag om olika åtgärder för att stimulera den tekniska utvecklingen inom svensk industri förs fram i de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande. Syftet är bl. a. att stärka den svenska industrins konkurrenskraft på världsmarknaderna och härigenom bidra till en ökad sysselsättning.

Den tekniska förnyelsen inom industrin är av avgörande betydelse för svenskt näringslivs konkurrenskraft på världsmarknaderna, framhåller chefen för industridepartementet i årets statsverksproposition (prop. 1974:1 bilaga 15 s. 125). Teknisk forskning och utveckling är nödvändiga för att lösa angelägna problem som rör energiförsörjning, miljövård och andra viktiga samhällsuppgifter. Intensifierad uppmärksamhet bör, uttalar departementschefen vidare, ägnas innovationsförloppen och de faktorer som påverkar ett effektivt utnyttjande av utvecklingsidéer. Verksamheten bör syfta även till att skapa sådan kännedom om de teknisk-industriella förnyelseprocesserna att det statliga stödet till teknisk forskning och utveckling effektivare kan bidra till att stimulera innovationsbenägenheten hos enskilda företag. Utskottet ansluter sig till denna bedömning och utgår från att departementschefen är beredd att vid behov föreslå sådana åtgärder som den föranleder till. Vad nu sagts innebär också att utskottet har samma allmänna grundsyn som den motionärerna ger uttryck åt.

I motionen 1974:1527 föreslås att ett särskilt organ skall inrättas med

NU 1974:8

uppgift att verka för ett ökat och kontinuerligt utbyte med utlandet av teknologi och forskningsresultat. Motionären anser att vid sidan av existerande traditionella organ för utbyte av teknisk information med utlandet även andra kontaktorgan bör tillskapas. Det föreslagna organet — en know-how-börs — skulle bl. a. kunna köpa patent och idéer samt förmedla licenstillverkning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att nya metoder för att följa produktionsutvecklingen utomlands bör prövas och vill erinra om vad som anförts i det föregående om vikten av teknisk förnyelse inom industrin. Utskottet förutsätter att det uppslag som framförs i motionen uppmärksammas av berörda myndigheter och organisationer och anser sig inte ha anledning att nu föreslå riksdagen att göra en framställning till Kungl. Majit i denna fråga.

Förslag till olika åtgärder för att öka innovationsverksamheten i näringslivet förs fram i motionerna 1974:1124 och 1974:1493. Yrkanden som helt överensstämmer med de nu föreliggande avstyrktes av utskottet (NU 1973:18) vid förra årets riksdag. Utskottet hänvisade då till att olika åtgärder vidtagits eller planerades för att öka det statliga stödet till industrin. Åtgärder på detta område under år 1973 har redovisats i det föregående. Utskottet anser alltjämt att det inte finns anledning för riksdagen att göra de framställningar till Kungl. Majit som föreslås i motionerna. Dessa avstyrks alltså av utskottet.

Uppfinnarnas siutation aktualiseras i motionen 1974:1525. Motionären önskar en utredning om åtgärder för att stödja och stimulera enskild innovationsverksamhet. Han menar att samhällets fortsatta insatser måste bygga på en väl genomtänkt policy och utgå från en grundlig undersökning av de enskilda innovatörernas situation i olika avseenden.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att chefen för industridepartementet i årets statsverksproposition (prop. 1974:1 bilaga 15 s. 125) när det gäller anslag till styrelsen för teknisk utveckling särskilt framhåller att resurserna för råd och stöd till uppfinningsverksamhet bör ökas. De problem som tas upp i motionen kan förutsättas bli uppmärksammade av berörda myndigheter. Utskottet anser det därför inte påkallat att riksdagen nu tar initiativ till en särskild utredning enligt motionärens förslag.

I motionen 1974:1503 uttalas att den tekniska forskningen och utvecklingsarbetet bör inriktas på att åstadkomma en förändring av arbetsmiljön. Motionären anser att förutsättningarna bakom produktionsvillkoren måste angripas för att de negativa följderna av strukturomvandlingen inom näringslivet skall motverkas. Yrkandet i motionen syftar till förslag angående åtgärder för att främja en människoanpassad teknik och en inre strukturomvandling i produktionen på sätt som anförts i motionen och med syfte att bryta utvecklingen mot en alltmer uppdelad arbetsmarknad.

De synpunkter som förs fram i motionen är enligt utskottets mening

NU 1974:8

beaktansvärda. Utskottet finner emellertid att en rad åtgärder av det slag som motionären syftar till har vidtagits. Styrelsen för teknisk utveckling har i sin anslagsframställning för det kommande budgetåret föreslagit fortsatta kraftigt ökade insatser för utvecklingsprojekt inom arbetsmiljöområdet, och i statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bilaga 15 s. 122) har ökade medel beräknats för detta ändamål. Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling skall enligt de riktlinjer som Nordiska ministerrådet fastställt inrikta sin verksamhet bl. a. på området miljöteknik inklusive arbetsmiljö. Mot denna bakgrund anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den av motionären önskade framställningen till Kungl. Maj:t.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974:1527 om ökat utbyte med utlandet av teknologi och forskningsresultat,

2. att riksdagen avslår

a) motionen 1974:1124 om åtgärder för att öka innovationsverksamheten,

b) motionen 1974:1493 om åtgärder för en mer exportinriktad näringspolitik,

3. att riksdagen avslår motionen 1974:1525 om åtgärder till stöd för enskilda uppfinnare,

4. att riksdagen avslår motionen 1974:1503 om åtgärder för att främja viss strukturomvandling av produktionen.

Stockholm den 12 mars 1974

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herrar Nyquist (fp), Pettersson i Helsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm (s), Siegbahn (m) och fru Jordan (s).

Reservationer

1. beträffande åtgärder för att öka innovationsverksamheten, m. m. (utskottets hemställan under 2) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c), Nyquist (fp) och Siegbahn (m), vilka anser

dels att det stycke på s. 8 i utskottets yttrande som börjar med ”Förslag till” och slutar med ”av utskottet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

NU 1974:8

10 De förslag till olika åtgärder för att öka innovationsverksamheten i näringslivet som återfinns i motionerna 1974:1124 och 1974:1493 har tidigare framförts i motioner vid 1973 års riksdag. Liksom då kan det konstateras att de under senare år ökade samhällsinsatserna för att stödja industrins utvecklingsförmåga inte är tillräckliga. Olika slags generella åtgärder för att förbättra tillgången på riskvilligt kapital och för att ge företagen ökade möjligheter att avsätta medel för forsknings- och utvecklingsarbete framstår som synnerligen önskvärda. Vidare behövs förbättrade provnings-, rådgivnings- och dokumentationsresurser och en förstärkning av utrikesrepresentationens möjligheter att bistå svenska företag som vill inrikta sin produktion på utländska marknader. Utskottet anser att genom Kungl. Maj:ts försorg bör göras en noggrann genomgång av hela det problemområde som behandlas i de båda motionerna.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1974:1124 och 1974:1493 hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning om åtgärder för att öka innovationsverksamheten m. m. i enlighet med vad utskottet anfört,

2. beträffande åtgärder till stöd för enskilda uppfinnare (utskottets hemställan under 3) av herr Nyquist (fp), som anser

dels att det stycke på s. 8 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”motionärens förslag” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

I årets statsverksproposition (prop. 1974:1 bilaga 15 s. 125) föreslås att resurserna för råd och stöd till uppfinningsverksamheten skall ökas. Denna förstärkning är i och för sig tillfredsställande men innebär inte en lösning på längre sikt av de problem som påtalas i motionen. Stor enighet torde råda om att resurserna för råd och stöd till uppfinningsverksamheten bör ökas. Men en ökad satsning måste sättas in i ett större utvecklingssammanhang och dessutom fortsättningsvis grundas på en kartläggning av den enskilde innovatörens situation i olika avseenden. Vi saknar inte bara en väl genomtänkt samhällets policy för innovationsverksamheten utan också en alltigenom klar bild av de många svårigheter som möter såväl etablerade uppfinnare som personer med allmän fallenhet för innovationer. För att en samlad prövning av samhällets fortsatta stöd till de enskilda uppfinnarna skall åstadkommas bör enligt utskottets mening den av motionären föreslagna utredningen komma till stånd. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1974:1525.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1974'1525 hos Kungl. Maj:t anhåller om en skyndsam utredning on åtgärder till stöd för enskilda uppfinnare i enlighet med vad utskottet anfört,

NU 1974:8

3. beträffande åtgärder för att främja viss strukturomvandling av produktionen (utskottets hemställan under 4) av herrar Böjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c) och herr Nyquist (fp), vilka anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”De synpunkter” och slutar på s. 9 med ”till Kungl. Maj :t” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet finner att de frågor som tas upp i motionen är väsentliga. Den tekniska utvecklingen har otvivelaktigt i viss utsträckning haft negativa konsekvenser för arbetsmiljön och bl. a. medfört att stora grupper arbetstagare har slagits ut på arbetsmarknaden. Även om samhället under senare år med olika metoder sökt motverka denna utveckling är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och för att stimulera till en förändring av produktionsvillkoren så att större hänsyn tas till de anställdas behov och önskemål. Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:1503.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1503 hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till åtgärder för att främja en strukturomvandling av produktionen i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

beträffande åtgärder för att främja viss strukturomvandling av produktionen (utskottets hemställan under 4) av herr Svensson i Malmö (vpk):

Motionen 1974:1503 tar upp ett ytterst viktigt problem. Tekniken och de allmänna produktionsvillkoren divergerar allt uppenbarare från folkflertalets intressen. Under decennierna fram till omkring år 1960 har lönarbetarna i väsentlig mån lyckats framflytta sina positioner. Därefter har ökade svårigheter och på vissa punkter ett tillbakaträngande kunnat noteras. Ökad arbetstakt, prestationslön, arbetsmiljöförändringar, slöseri med naturresurser m. m. har fått allt allvarligare effekter.

Detta är en följd av kapitalkoncentrationen och av den kapitalistiska utvecklingens behov. Ledar- och funktionärsskiktet inom regeringspartiet har accepterat utslagningen, uppdelningen på vad som cyniskt kallats ”Aoch B-lag”, det naiva tillväxttänkandet och storkapitalets ledande roll över produktionsliv och forskning. Staten har i verkligheten hjälpt till att jämna vägen för den nämnda utvecklingstendensen. Den fråga motionären tar upp är sålunda en social maktfråga. Motionen ger uttryck för en borgerlig-humanistisk kritik av den högt utvecklade kapitalismen. Enligt vänsterpartiet kommunisternas mening kan de av motionären väckta frågorna inte klart uppfattas och drivas med mindre än att deras maktpolitiska grundval diskuteras. Detta sker ej i motionen.

NU 1974:8

12 Vänsterpartiet kommunisterna anser å andra sidan att de berörda frågorna ständigt måste hållas aktuella i folkflertalets motstånd mot kapitalismens misshushållning med människor och materiella resurser. Vaije stöd åt dem som i skilda sammanhang vill stimulera aktiv och kritisk debatt kring dessa frågor är därför av betydelse. Detta har väglett partiets ställningstagande till motionen 1974:1503.

GOTAB 74 7234 S Stockholm 1974