Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ersättning under praktiktjänstgöring
Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 18 år 1974
SfU 1974:18
Nr 18
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ersättning under praktiktjänstgöring.
Motionerna
I detta betänkande behandlas
motionen 1974:108 av herr Wikner m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om åtgärder i syfte att uppnå enhetliga regler för ekonomisk ersättning vid praktiktjänstgöring i de fall praktiken är en förutsättning för viss utbildning,
motionen 1974:685 av herr Nyhage m. fl. (m, fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag om att utbildningsarvode skall utgå till ämneslärarkandidater under praktiktjänstgöringen.
Gällande bestämmelser m. m.
Till studerande under 20 år vid gymnasieskolor, folkhögskolor m. fl. läroanstalter utgår studiehjälp i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel fr. o. m. kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år. Studiebidraget är f. n. 125 kr. i månaden. Utöver nämnd studiehjälp kan inkomstprövat tillägg, inackorderingstillägg och resetillägg utgå. Till studerande vid eftergymnasiala läroanstalter och elever över 20 år utgår studiemedel, bestående av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen är indexreglerade och utgår med 140% av basbeloppet, f. n. 11 900 kr. Härtill kan utgå barntillägg och extra studiemedel. Högst 1 755 kr. av studiemedlen utgör studiebidrag.
Förutsättningen för att erhålla de olika formerna av studiestöd är att eleven är inskriven vid läroanstalt. Om praktiken är intagen i kursplanen utgår sålunda studiestöd oavsett om praktiken fullgörs utanför läroanstalten. Vid sådana olika former av s. k. förpraktik som utgör förutsättning för att bli antagen som elev och som alltså fullgörs före inskrivning i läroanstalt kan studiestöd ej utgå.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
När en motion med yrkande om rätt till studielån vid förpraktik väcktes år 1972, inhämtade socialförsäkringsutskottet yttranden från centrala studiehjälpsnämnden, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, Landstingsförbundet och Kommunförbundet.
Ingen av dessa remissinstanser tillstyrkte motionen, även om flera av dem medgav att förpraktikanternas ekonomiska situation ofta var
1 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 18
SfU 1974:18
otillfredsställande. Universitetskanstersämbetet framhöll att sådan praktik som avsågs i motionen inte var att betrakta som ett led i utbildningen utan som ett allmänt behörighetskrav, avsett att garantera att de studerande hade ett visst mått av arbetslivserfarenhet inom områden av betydelse för de tillämnade studierna. Centrala studiehjälpsnämnden underströk också den principiella skillnaden mellan praktik, som ingick i en viss kursplan, och sådan praktik som åsyftades i motionen. Från flera remissinstanser anfördes som skäl för avstyrkande av motionsförslaget att många av dem som genomgått förpraktik inte blev antagna till den avsedda utbildningen och att dessa skulle åsamkas en i många fall orimlig skuldsättning om de hade rätt till studielån. Centrala studiehjälpsnämnden och Kommunförbundet föreslog som en lösning av förpraktikanternas ekonomiska problem att praktiken integrerades i studiegången och fullgjordes under den tid eleven var inskriven vid läroanstalt.
Socialförsäkringsutskottet (SfU 1972:39) anslöt sig i allt väsentligt till de synpunkter som redovisats av remissorganen och avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottets förslag. När en liknande motion behandlades i samband med propositionen 1973:63 angående studiesocialt stöd intog riksdagen samma ståndpunkt i frågan.
Enligt riksdagsbeslut 1973 skall fr. o. m. den 1 juli 1974 ske en omorganisation av praktiken på lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinjerna vid lärarhögskolan. Den praktisk-pedagogiska utbildningen av adjunkter och lektorer omfattar nu dels en utbildningstermin vid lärarhögskola med pedagogik och metodik samt viss praktik om sammanlagt 9 veckor, dels en efterföljande praktiktermin om 20 veckor varunder den blivande läraren tjänstgör med minskad undervisningsskyldighet och erhåller avlöningsförmåner. Genom omorganisationen kommer praktiken att minskas till 24 veckor fördelade så att en introduktionspraktik om två veckor och en övningspraktik om sex veckor förläggs till den första terminen och en praktikanttjänstgöring om 16 veckor till den andra terminen. Under praktiktiden skall de blivande lärarna arbeta i lärarlag tillsammans med behörig lärare.
Orsaken till omorganisationen är bl. a. att organisatoriska problem uppkommit när det gäller att placera lärarkandidaterna. Eftersom placering skett på vakanta lärartjänster och dessa tenderat att minska har praktiken måst förläggas på långt avstånd från lärarhögskolor och spridas på många orter. Genom det nya systemet skall praktiktjänstgöringen i regel kunna förläggas till lärarhögskoleorten och dess omedelbara närhet eller till s. k. praktikcentra, där grupper av kandidater, i regel minst 12, kan placeras.
Genom att lärarkandidaterna i fortsättningen inte skall förordnas på lärartjänst med undervisningsskyldighet bortfaller de avlöningsförmåner som varit förenade med tjänstgöringen. Lärarkandidaterna kan i stället utnyttja rätten till studiemedel.
SfU 1974:18
3 Utskottet
Studiesociala förmåner utgår i form av studehjälp till elever under 20 år som är inskrivna vid gymnasieskolor och därmed jämförbara läroanstalter och i form av studiemedel till elever som är inskrivna vid eftergymnasiala läroanstalter eller över 20 år.
I motionen 1974:108 uppmärksammas de ekonomiska svårigheter som kan uppstå för elever som måste ha praktik för att få tillträde till vissa läroanstalter på grund av att de under praktiktiden ej har rätt till studiestöd. Motionärerna framhåller att ersättning visserligen som regel utgår från arbetsgivarna men att ersättningarna ofta varierar och att de kan utgå med blygsamma belopp. I motionen krävs därför åtgärder i syfte att uppnå enhetliga regler för ekonomisk ersättning vid praktiktjänstgöring i det fall praktiken är en förutsättning för viss utbildning.
Krav på obligatorisk förpraktik föreligger huvudsakligen vid tillträde till utbildning i yrken med hushållsinriktning och inom vård- och socialsektorerna. Inom de senare förekommer dock praktik i långt större utsträckning under utbildningstiden än dessförinnan, och utvecklingen har de senare åren gått mot en ökad integrering av praktiken i utbildningen. Så t. ex. kan nämnas att vid förskollärarutbildningen kravet på förpraktik inom spädbarnsvården slopats fr. o. m. innevarande års hösttermin. Huruvida även återstående obligatorisk förpraktik, 16 veckors institutionspraktik, skall integreras i utbildningen är för närvarande föremål för överväganden inom skolöverstyrelsen.
Utskottet anser en utveckling mot en inom utbildningen alltmer integrerad praktik vara från studiesocial synpunkt önskvärd. Utskottet är därför inte berett att medverka till att studiestöd skall utgå även till s. k. förpraktikanter.
Härutöver vill utskottet framhålla att praktikfrågan bör ses i ett vidare sammanhang där sociala och inte minst arbetsmarknadssynpunkter bör få utrymme. Motioner som belyser frågan från dessa synpunkter behandlas vid årets riksdag av social- och inrikesutskotten (Jfr SoU 1974:5).
Inom arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har tillsatts en arbetsgrupp i avsikt att få en bättre och mer enhetlig utformning av den praktik, som finns inbyggd i arbetsmarknadsoch utbildningsväsendet. Gruppen skall behandla frågor om bl. a. praktikplatser, praktikbehov och praktikens innehåll. Härigenom kommer man att få en samlad översyn av hela praktikfrågan.
Enligt utskottets mening kan det förutsättas att även de av motionärerna aktualiserade problemen därvid kommer att uppmärksammas.
På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:108.
Genom en av riksdagen under hösten 1973 beslutad omorganisation fr. o. m. den 1 juli 1974 av utbildningen på lärarhögskola för bl. a. ämneslärarkandidaterna kommer i utbildningen ingående praktik, vilken hittills huvudsakligen fullgjorts genom att kandidaterna uppehållit lärartjänster, att ersättas med praktik som skall fullgöras i lärarlag under
SfU 1974:18
behörig lärares ledning. Tidigare utgående avlöningsförmåner under praktiktjänstgöring kommer därvid att ersättas av studiemedel.
I motionen 1974:685 framhålls att lärarkandidaten till följd av omorganisationen inte kommer att ha samma självständighet i sitt arbete som tidigare, då ansvaret under båda utbildningsterminerna skall ligga på handledaren. Eftersom utbildningen förutsätter ett aktivt deltagande från kandidaten och hans ansvar ökas under tjänstgöringen är det enligt motionärerna rimligt att låta ett utbildningsbidrag utgå, så att lärarkandidaten inte enbart är hänvisad till studiemedel för att finansiera denna del av utbildningen. Motionärerna pekar på att omorganisationen kommer att medföra ökad skuldsättning. Dessutom kommer det kontanta arbetsmarknadsstöd som tidigare kunnat utgå vid förekommande arbetslöshet omedelbart efter utbildningen att bortfalla. Ökad skuldsättning och arbetslöshet medför enligt motionärernas mening risk för en social snedrekrytering.
Utskottet anser att den av förra årets riksdag beslutade omorganisationen av lärarhögskoleutbildningen, vilken f. ö. biträtts av ämneslärarnas fackförbund, innebär väsentliga organisatoriska fördelar. Den gamla organisationen har kunnat fungera endast under förutsättning att vakanta lärartjänster funnits att tillgå. Tillgången på behöriga lärare har emellertid under senare år ökat så avsevärt att svårigheter uppstått att bereda lärarna arbete. Genom omorganisationen har lärartjänster frigjorts, vilket kan bidra till en minskad arbetslöshet efter fullgjord utbildning.
Utbildning — såväl praktisk som teoretisk — finansieras normalt med studiemedel, och några skäl för att göra avsteg härifrån och införa utbildningsarvode för ämneslärarkandidaterna finner utskottet inte föreligga. Möjligheten att erhålla kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet omedelbart efter utbildningen skulle inte påverkas härav. Ämneslärarkandidaterna har visserligen hittills varit ekonomiskt gynnade genom att de åtnjutit avlöningsförmåner under en del av utbildningen. Bortfallet av denna förmån innebär emellertid inte att kandidaterna blir sämre ställda än flertalet andra studerandegrupper. Enligt vad utskottet erfarit har de ämneslärarkandidater, som sökt till den praktiska utbildningen vid lärarhögskolan i tron att kunna tillgodogöra sig hittills utgående avlöningsförmåner under andra terminen av utbildningen, haft svårt att acceptera de för dem ändrade förutsättningarna och även uttalat farhågor för att den nya organisationen i inledningsskedet inte kommer att ge dem de utbildningsmässiga fördelar som avsetts och som kan kompensera det ekonomiska bortfallet. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att riksdagens beslut förelåg i god tid före det utbildningen påbörjades innevarande vårtermin. I den mån brister i informationen förelegat — och detta tycks beklagligtvis ha varit fallet — får de fackliga organisationerna ta på sig en viss del av ansvaret härför. Utskottet finner farhågorna för att utbildningen skulle komma att brista i kvalitet under övergångsskedet betydligt överdrivna och vill erinra om att frågan om tidpunkt för den
SfU 1974:18
nya organisationens ikraftträdande var föremål för ingående överväganden i samband med förra årets riksdagsbeslut (Jfr UbU 1973:34). Skulle mot förmodan hinder uppstå som gör det omöjligt att genomföra omorganisationen vid beslutad tidpunkt, den 1 juli 1974, kan det enligt utskottets mening förutsättas att berörda myndigheter tar frågan om en förskjutning av tidpunkten för reformen under övervägande.
Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda inte kunna biträda yrkandet i motionen 1974:685.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1974:108,
2. motionen 1974:685.
Stockholm den 3 april 1974
På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Olsson i Stockholm (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Westberg i Ljusdal (fp).
Reservationer
1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”motionen 1974:108” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att förpraktikanternas ekonomiska situation är otillfredsställande. Det förhållandet, att många ungdomar för att erhålla tillträde till en utbildning först måste genomgå viss praktik, har lett till att praktikplatserna blivit eftertraktade. I många fall utnyttjas denna situation av arbetsgivaren, som mot en låg och ofta godtycklig ersättning låter praktikanterna utföra arbetsuppgifter för vilka han eljest måst anställa arbetskraft mot avtalsenlig lön. Frånsett det stötande i att på detta sätt dra nytta av billig arbetskraft kan tillvägagångssättet medföra att praktiktiden inte ger praktikanten det kunskapsmässiga utbyte som är avsett.
Enligt utskottets uppfattning bör ersättningen under praktiktjänstgöringen rimligen bestämmas med hänsyn till de arbetsuppgifter praktikan -
SfU 1974:18
ten fullgör. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1974:108.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974:108 hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder i syfte att uppnå enhetliga regler för ekonomisk ersättning vid praktiktjänstgöring i de fall praktiken är en förutsättning för viss utbildning i enlighet med vad i motionen anförts.
2. av herrar Westberg i Ljusdal (fp), Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 4 rad 7 nedifrån med ”Utskottet vill” och slutar på s. 5 med ”motionen 1974:685.” bort ha följande lydelse:
Även om riksdagsbeslut förelåg i god tid före det utbildningen påbörjades innevarande vårtermin, kom dock beslutet efter det att ansökningarna till utbildningen skett. Ämneslärarkandidaterna synes därefter inte ha erhållit sådan information om beslutets innebörd, att de förstått dess ekonomiska konsekvenser och kunnat ompröva om de skulle genomgå utbildningen eller ej. Härtill kommer att intentionerna bakom den nya praktikorganisationen endast kommer att kunna uppfyllas under den senare hälften av utbildningen, eftersom 1974 års lärarkandidater bedriver sina studier under första terminen enligt den gamla ordningen. Utskottet finner det därför rimligt, att denna övergånsgrupp av ämneslärarkandidater erhåller någon form av utbildningsarvode som kompensation för den uteblivna löneförmånen.
Med hänsyn till det anförda förordar utskottet att de ämneslärarkandidater som genomgår sin andra utbildningstermin under hösten 1974 erhåller ett utbildningsarvode.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1974:685 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att utbildningsarvode skall utgå till ämneslärarkandidater i enlighet med vad utskottet förordat.
Särskilt yttrande
av fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anfört:
Vi delar utskottets uppfattning att omorganisationen av lärarhögskoleutbildningen som föregående års riksdag beslutade innebär väsentliga fördelar. Likaså delar vi uppfattningen att utbildningen skall finansieras med studiemedel och att det inte finns anledning att införa utbildningsarvode.
Vi menar dock att de ämneslärarkandidater som i januari 1974 påbörjade sin utbildning vid lärarhögskolan erhållit en så bristfällig
SfU 1974:18
information, att det varit svårt för dem att klart överblicka sina ekonomiska förhållanden för 1974. Vid ansökningstillfället meddelades att det ännu ej fastställts huruvida lön eller studiemedel skulle utgå. Även informationen från lärarhögskolorna m. fl. under början av terminen har varit svävande. Mot bakgrund härav anser vi att det hade varit befogat att för denna grupp ämneslärarkandidater låta utbildningsbidrag utgå under hösten 1974.
GOTAB 74 7322 S Stockholm 1974