Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet för anställda till sjöss att utnyttja tandvårdsförsäkringen

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 25 år 1974

SfU 1974:25

Nr 25

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet för anställda till sjöss att utnyttja tandvårdsförsäkringen.

Motionen

I motionen 1974:414 av herrar Rosqvist (s) och Bergqvist (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag, som vidgar sjöfolkets möjligheter att tillgodogöra sig tandvårdsförsäkringens förmåner.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från riksförsäkringsverket, Svenska landstingsförbundet, Sveriges redareförening, Svenska sjöfolksförbundet och Svenska maskinbefälsförbundet.

Gällande rätt

Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare samt de som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. Försäkrad äger efter den 1 januari 1974 rätt till ersättning enligt vissa grunder för utgifter för tandvård om vården meddelas vid folktandvårdspoliklinik, odontologisk fakultet, tandsjukvårdscentral eller eljest genom det allmännas försorg eller lämnas av tandläkare, som är uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning.

Ersättning för försäkrads kostnader för sjukdom utomlands kan utgå enligt förutsättningar som anges i kungörelsen (1962:388) angående ersättning för sjukvård utom riket enligt lagen om allmän försäkring. Någon motsvarande rätt till ersättning för kostnader för tandvård utomlands finns inte.

Arbetsgivare har enligt 38 § sjömanslagen ett primärt ansvar för sjuk eller skadad sjömans kostnader för vård vid sjukdom. Gottgörelse för kostnaderna utgår från sjukförsäkringen i enlighet med bestämmelser i 2 kap.

9 tj AFL. Någon motsvarande lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att bestrida kostnader för anställds tandvård finns inte.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande uttryckt förståelse för de svårigheter svenska sjömän, som vistas långa perioder utanför Sverige, har att utnyttja tandvårdsförsäkringen. Enligt verkets mening är det dock orealistiskt att tänka sig att man skulle göra den svenska tandvårdsförsäkringens bestämmelser tillämpliga på tandvård som meddelas utomlands. Betydande

1 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 25

SfU 1974:25

svårigheter skulle uppkomma om man skulle försöka bygga upp ett särskilt regelsystem för beredande av någorlunda likvärdiga förmåner för tandvård meddelad av tandläkare i utlandet. I ställer bör, framhåller verket, speciella åtgärder övervägas för att snabbt och under en komprimerad behandlingstid bereda berörda svenska sjömän tillgång till erforderlig tandvård under vistelse i hemlandet. Det förefaller verket inte otänkbart att särskilda resurser för sådan ”intensivbehandling” skulle kunna avdelas inom vissa folktandvårdskliniker. Förutsättningarna för att utvidga redaransvaret till att avse tandvård för ombordanställda förtjänar enligt verkets mening också att prövas, i vart fall beträffande sådan akut tandvård som behöver ges i utlandet. Verket tillstyrker att frågorna utreds närmare och att därvid också förhållandena för andra grupper av svenskar utomlands uppmärksammas.

Landstingsförbundet finner i sitt remissyttrande den av motionärerna föreslagna utredningen väl motiverad och framhåller att utredningsuppdraget bör vidgas till att omfatta alla sjukförsäkrades möjligheter att tillgodogöra sig den allmänna tandvårdsförsäkringen.

Berörda fackorganisationer har alla understrukit angelägenheten av att de i motionen aktualiserade frågorna löses. Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet anvisar som en tänkbar lösning på sjömännens tandvårdsproblem ett system med särskilda sjömanstandläkare utomlands. Sveriges redareförening föreslår alternativt att man i samråd med världshälsoorganisationen inför någon form av internationell behandlingsbok och en blankett, vilken vederbörande tandläkare i utlandet skulle kunna sända in till sjukkassan för erhållande av ersättning.

Utskottet

Ersättning för försäkrads kostnader för sjukdom utomlands kan utgå enligt förutsättningar som anges i kungörelsen (1962:388) angående ersättning för sjukvård utom riket enligt lagen om allmän försäkring. Någon motsvarande rätt till ersättning för kostnader för tandvård utomlands finns inte.

Motionärerna framhåller att sjöfolk, som genom sin tjänst befinner sig utomlands, endast i mycket begränsad omfattning har möjlighet att utnyttja den nya tandvårdsförsäkringens förmåner, eftersom de i stor utsträckning tvingas anlita tandläkare som inte är anslutna till försäkringen. Yrkandet i motionen syftar till att vidga de ombordanställdas möjligheter i berörda hänseende.

De remissinstanser som på utskottets begäran yttrat sig över motionen har samtliga uttalat förståelse för de av motionärerna framförda synpunkterna. Riksförsäkringsverket har åberopat sitt yttrande över en framställning i ämnet från Svenska sjöfolksförbundet till socialdepartementet. Av detta yttrande framgår att man enligt verkets mening i första hand bör överväga särskilda åtgärder för att snabbt och under en komprimerad behandlingstid

SfU 1974:25

lämna personal i svenska handelsflottan tillgång till erforderlig tandvård under vistelse i Sverige.

Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj.t med anledning av Svenska sjöfolksförbundets framställning numera uppdragit åt riksförsäkringsverket att utreda frågan vilka särskilda åtgärder som kan erfordras för att personal i svenska handelsflottan under vistelse i Sverige skall kunna åtnjuta den allmänna tandvårdsförsäkringens förmåner.

Av det anförda framgår att yrkandet i motionen redan är tillgodosett. Motionen bör alltså inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:414.

Stockholm den 16 oktober 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s),Carlsson i Vikmanshyttan* (c), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s). Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik <s), herrar Hyltander* (fp), Marcusson (s). Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s). Andersson i Nybro (c), Nilsson i Norrköping (s). Andersson i Edsbro (c) och Larsson i Vänersborg (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 74 7954 S Slockholm 1974