Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om handläggning av ersättningsärenden enligt lagen om allmän försäkring
Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 29 år 1974
SfU 1974:29
Nr 29
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om handläggning av ersättningsärenden enligt lagen om allmän försäkring.
Motionen m. m.
I motionen 1974:998 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av tillämpningsföreskrifterna till lagen om allmän försäkring (AFL) samt, i erforderliga fall, förelägger riksdagen förslag syftande till att möjliggöra flexibilitet i handläggningen av sådana fall där de försäkrade genom oförvållade händelser eljest riskerar att ställas utanför den allmänna försäkringens förmånssystem.
Som motivering för sitt yrkande återger motionären följande fall. Två makar hade för avsikt att adoptera ett utländskt barn, som flyttat till deras hem i Sverige. Innan adoptionen hunnit fullföljas, avled mannen. Motionären framhåller att i denna situation barnpension inte kunde utgå till barnet eftersom mannen inte hunnit bli får i juridisk mening. Vidare framhåller motionären att inte heller bidragsförskott kan utgå på grund av flickans utländska börd.
Såväl makar som ensamstående kan adoptera barn. Ena maken kan även adoptera andra makens barn. Adoptivförhållandet kommer till stånd genom beslut av allmän domstol eller - när utländskt adoptionsbeslut föreligger - genom godkännande av Kungl. Majit. Efter adoptionen anses barnet i rättsliga sammanhang som barn till adoptanten eller adoptanterna och inte till sina biologiska föräldrar.
Handläggningen av ett adoptionsärende, vari ingår utredning om att förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda, kan ta åtskilliga månader i anspråk. Under denna tid vistas utländska barn under 16 år som kommer till Sverige regelmässigt som fosterbarn i det blivande adoptionshemmet.
Folkpension i form av barnpension utgår enligt 8 kap. 5 § AFL till barn under 18 år som förlorat någon av föräldrarna. Såsom villkor för rätt till barnpension från folkpensioneringen krävs att barnet är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Skulle barnet inte uppfylla dessa villkor vid tidpunkten för dödsfallet utan först vid en senare tidpunkt, börjar pensionen att utgå vid denna senare tidpunkt. Adoptivbarn har i enlighet med vad ovan nämnts sin pensionsrätt helt knuten till adoptanten. För fosterbarn är rätten till barnpension bunden till föräldrarna och inte till fosterföräldrarna.
Enligt lagen om bidragsförskott kan bidragsförskott utgå till barn, som
1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 29
SfU 1974:29
är svensk medborgare och bosatt i riket, om vårdnaden tillkommer endast en av föräldrarna. Bidragsförskott utgår då i förhållande till fader eller moder som ej har vårdnaden om barnet. Med hänsyn till vad som anförts i motionen kan framhållas att även barn, som saknar svenskt medborgarskap, kan få bidragsförskott om vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket. Däremot kan bidragsförskott inte utgå till barn som adopterats av ensamstående person och som står under dennes vårdnad.
Utskottet
Adoption av barn kommer till stånd genom allmän domstols beslut eller - när utländskt adoptionsbeslut föreligger - genom Kungl. Maj:ts godkännande. Under tiden för handläggningen av adoptionsärende vistas de utländska barn som kommer till Sverige för att adopteras hos den blivande adoptivföräldern eller adoptivföräldrarna som fosterbarn. Genom adoptionen övergår den försörjningsskyldighet som enligt föräldrabalkens bestämmelser eljest åvilar ett barns biologiska föräldrar på adoptanten eller adoptanterna. Även i andra rättsliga sammanhang anses barnet som adoptantens barn och inte som barn till de biologiska föräldrarna.
När försörjningsskyldig förälder eller adoptivförälder avlider blir barnet berättigat till folkpension i form av barnpension till dess det fyllt 18 år.
I motionen 1974:998 återger motionären ett fall där makar hade för avsikt att adoptera ett utländskt barn som kommit till deras hem i Sverige och där mannen hastigt avled innan adoptionen kommit till stånd. Eftersom mannen inte hunnit bli far till barnet kunde någon barnpension inte utgå. Motionären menar, att det bör finnas "tillämpningsföreskrifter” till lagen om allmän försäkring, där undantag kan göras i situationer som den återgivna eller liknande så att barnpension ändock kan utgå.
Barnpensioner grundar sig på principen att samhället skall ge ekonomiskt skydd i fall där barnet på grund av förälders död mister den som lagligen är skyldig att försörja det. Motsvarande skydd har inte ansetts påkallat i fall när t. ex. släkting eller fosterförälder utan laglig skyldighet åtagit sig att sörja för barnet men sedan avlider. Motionärens förslag syftar till att barnpension efter skälighetsprövning skall kunna utgå även då något bortfall av underhållsskyldigheten inte föreligger. Utskottet, som inte är berett att förorda en förändring av den hittills gällande principen, kan inte biträda motionsförslaget. Tilläggas bör att det även skulle strida mot de allmänna grundsatserna i AFL att avgöra frågan om viss förmån skall utgå eller ej efter en skälighetsprövning. En bestämmelse av angiven art kan dessutom knappast ges en utformning som möjliggör en enhetlig rättstillämpning.
SfU 1974:29
3 Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1974:998. Stockholm den 29 oktober 1974
På socialforsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad* (s), Andersson i Nybro* (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping* (s), Andersson i Edsbro (c) och Jonsson i Mora* (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 74 8175 S Slockholm 1974