Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående studiemedel för undervisning i svenska för invandrare

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 30 år 1974 SfU 1974:30

Nr 30

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående studiemedel för undervisning i svenska för invandrare.

Motionen

I motionen 1974:1299 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen måtte uttala att studiemedel, vilka erhållits eller erhålls vid studier i svenska för invandrare som förbereder sig för fortsatta studier, skall vara icke återbetalningspliktiga.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från centrala studichjälpsnämnden, fr. o. m. 1.7.1974 centrala studiestödsnämnden (CSN).

Gällande bestämmelser

Studiestöd för gymnasiala och därmed jämställda studier lämnas till elever som är under 20 år i form av studiehjälp. Denna utgår enligt 3 kap. studiestödslagen och består av studiebidrag jämte tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel. Till elever över 20 år på gymnasial nivå och till elever på postgymnasial nivå utgår studiemedel enligt 4 kap. samma lag i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Återbetalningsskyldigheten för studiemedel upphör - förutom efter slutbetalning - vid studiemedelstagarens död eller i vissa fall då dennes betalningsförmåga är varaktigt nedsatt. Regler om undantag från återbetalningsskyldigheten gäller även för vissa vuxenstuderande.

Såväl studiehjälp som studiemedel kan utgå till studerande som ej är svensk medborgare under förutsättning att han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att vinna utbildning här. Bestämmelserna tillämpas så att den som med arbetstillstånd förvärvsarbetat i Sverige under en sammanhängande period av två år ansetts uppfylla angivna villkor för rätt till studiestöd. Undantag från kravet på förvärvsarbete görs bl. a. för flyktingar och barn under 20 år till invandrare.

Studiehjälp eller studiemedel kan utgå till studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning. Den som inte är svensk medborgare och deltar i sådan utbildning, t. ex. kurser i svenska, har rätt till svenskt studiestöd om han uppfyller de krav som nämnts ovan. Undervisningen inom kommunal och statlig vuxenutbildning är avgiftsfri.

Kurser för icke svensktalande studerande anordnas också i universitetens regi under universitetskanslersämbetets överinseende. Undervisningen som är upplagd för heltidsstuderande är avgiftsfri. Deltagare i kurserna har rätt till studiemedel under förutsättning att kraven för rätt till svenskt studiestöd är uppfyllda.

1 Riksdagen IV74. II sami. Nr 30

SfU 1974:30

2 Remissyttrandet

Centrala studiehjälpsnämnden avstyrker bifall till motionen. Nämnden anser att en åtgärd som den i motionen föreslagna, nämligen att studiemedel som beviljas för vissa kurser i svenska i sin helhet skulle utgöras av bidrag, inte är lämplig. Nämnden finner det visserligen angeläget att invandrare får möjlighet att genomgå kurser i svenska utan att behöva ådra sig studieskulder men anser att detta bör ske i annan form än genom införande av särregler i studiemedelssystemet. En ledamot av nämnden har avvikande mening och anför att det förhållandet att vissa invandrare hänvisas till studiemedelssystemet för svenskundervisning innebär en inte obetydlig skuldsättning. Han anser därför att all undervisning i svenska skall vara utan kostnad för den enskilde och att i avvaktan på en generell studielön problemet bör lösas i enlighet med motionärernas förslag.

Utskottet

Icke svensk medborgares rätt till svenskt studiestöd har gjorts beroende av hans anknytning till Sverige. Vederbörande skall för rätt att erhålla sådant stöd ha bosatt sig här i riket huvudsakligen i annat syfte än att få utbildning. Är detta villkor uppfyllt utgår - under samma förutsättningar som gäller för svenska medborgare - till studerande under 20 år på gymnasial nivå studiestöd i form av studiehjälp samt till studerande över 20 år på samma nivå och till studerande på postgymnasial nivå studiemedel. Den som med förvärvst i Ilstånd arbetat i Sverige under en sammanhängande period av två år samt den som mottagits som flykting eller är barn till invandrare anses ha bosatt sig här i annat syfte än att studera.

Invandrare kan regelmässigt erhålla grundläggande svenskundervisning avgiftsfritt. Sådan undervisning bedrivs huvudsakligen i studieförbundens regi under tillsyn av skolöverstyrelsen, i arbetsmarknadsstyrelsens mottagningsförläggningar för kollektivt överförda flyktingar eller i samband med reguljär arbetsmarknadsutbildning. Undervisningen kan finansieras antingen genom arbetsgivaren - denne är enligt lag skyldig att ge 240 timmars betald ledighet från arbetet - genom fri inkvartering vid mottagningsförläggningarna eller genom arbetsmarknadsutbildningsbidrag.

För invandrare som avser att bedriva högre studier och måste ha fördjupade kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen bedrivs svenskundervisning inom den statliga och kommunala vuxenutbildningen och genom av universitetskanslersämbetet anordnade kurser i svenska för invandrare. Rätt till studiemedel föreligger vid deltagande i sådan undervisning om förutsättningarna i övrigt för rätt till studiemedel är uppfyllda.

Motionärerna kritiserar den skillnad i förmåner i fråga om svenskundervisning, som enligt deras mening råder mellan dem som får sin undervisning finansierad av arbetsgivaren eller vid arbetsmarknadsutbildning

SfU 1974:30

och dem som omfattas av studiemedelssystemet och därmed tvingas skuldsätta sig för att lära sig svenska. Motionärerna menar att det är önskvärt och ett rättvisekrav att det skapas enhetlighet oberoende av studiesystem när det gäller undervisning i svenska språket för alla som arbetar och bor i vårt land och som inte har svenska som modersmål. All svenskundervisning bör - menar de - vara avgiftsfri och även innefatta rätt till icke återbetalningspliktiga studiemedel.

Utskottet har tidigare uttalat sig för angelägenheten av att studiemedelssystemets regler förenklas och delar CSN:s uppfattning att det inte är lämpligt att för den begränsade grupp studerande motionen åsyftar skapa en särskild studiebidragsform genom särregler i studiemedelssystemet. Sådana regler är ägnade att skapa gränsdragningsproblem i de fall svenskstudier bedrivs samtidigt med andra studiemedelsberättigade studier.

Den jämförelse som motionärerna gör beträffande de ekonomiska villkoren för förvärvsarbetande invandrare och för invandrare som ämnar bedriva högre studier finner utskottet inte helt rättvisande. Den förra gruppen erhåller en grundläggande svenskundervisning om minst 240 timmar. De icke svenska medborgare som uppfyller kraven för rätt till studiemedel har i allmänhet redan erhållit denna grundläggande svenskundervisning antingen under de år de förvärvsarbetat här i riket eller när de som flyktingar vistats på mottagningsläger. För invandrarbarnen ges stödundervisning i svenska såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Beträffande de ekonomiska villkoren för de fördjupade studier i svenska som utöver den grundläggande undervisningen behövs för tillträde till högre studier bör jämförelsen snarare göras med de villkor som gäller för kortutbildade svenska vuxenstuderande som bedriver studier i svenska och andra ämnen för att få tillfälle till högre utbildning. Vuxenutbildningen genomgår ett skede av utomordentligt stark expansion. Det är under sådana förhållanden nödvändigt att en prioritering sker av tillgängliga ekonomiska resurser och att därvid främst de sämst utbildade, vilka f. ö. oftast torde ha den svagaste ekonomin, bereds möjlighet till vidareutbildning. Mot bakgrund av det anförda kan utskottet för närvarande inte finna det särskilt angeläget att den kategori invandrare motionärerna avser skall kunna erhålla mera kvalificerad svenskundervisning utan någon ekonomisk uppoffring. Utskottet kan på grund av det anförda inte biträda yrkandet i motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1299.

Stockholm den 29 oktober 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Sfi) 1974:30

4 Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m). Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad* (s), Andersson i Nybro* (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping* (s), Andersson i Edsbro (c) och Jonsson i Mora* (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”i motionen.” bort ha följande lydelse:

Den grupp studerande som åsyftas med motionen är sådana icke svenska medborgare som anses ha en så stark anknytning till Sverige att de uppfyller villkoren för rätt till studiehjälp och studiemedel vid sina studier. Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att dessa studerande bör kunna erhålla erforderlig svenskundervisning för sina fortsatta studier utan att behöva skuldsätta sig. Detta bör som motionärerna menar lämpligen ske genom att de studiemedel de uppbär för svenskundervisningen blir icke återbetalningspliktiga.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1299 uttalar att studiemedel som erhållits eller som erhålles vid studier i svenska för invandrare som förbereder sig för fortsatta studier skall vara icke återbetalningspliktiga.

GOTAB 74 8176 S Stockholm 1974