lagen.nu
Bet. 1974:SfU39

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:184 angående finansiering av sjukförsäkring för studerande m. m. jämte motioner

Typ
Betänkande
Datum
1974-12-04
Källa
data.riksdagen.se

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 39 år 1974 SfU 1974:39

Nr 39

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:184 angående finansiering av sjukförsäkring för studerande m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:184 har Kungl. Majit (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. antaga i propositionen framlagda förslag till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

b. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. medge att anslagen Studiebidrag m. m. och Studiemedelsfonden under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1974/75 för belastas med de kostnader som föranleds av vad i propositionen föreslås i fråga om studiehjälp i form av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel.

1 propositionen föreslås bl. a. att den särskilda sjukförsäkringen för studerande, som skall träda i kraft den 1 januari 1975, skall vara avgiftsfri för de studerande. Vidare föreslås att inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpssystemet höjs för bidragsåret 1975 från 23 000 kr. till 26 000 kr. i till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. Reducering av tillägget vid inkomster därutöver skall ske med 15 % av överskjutande inkomst upp till en inkomst på 54 000 kr. och vid inkomst därutöver med 24 96. En inkomstgräns på 26 000 kr. i taxerad inkomst skall också gälla för det behovsprövade tillägget och i fråga om återbetalningspliktiga studiemedel för s. k. yngre elever.

De i propositionen framlagda författningsförslagen är följande.

1 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1, dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 3 §, 3 kap. 1, 4, 5, 5 a, 8, 10, 11, 2022, 29 och 30 §§, 4 kap. 1, 5, 10, 17, 19, 21, 22, 26, 27 och 36 §§, 5 kap. 15, 64, 65, 79 och 8688 §§ samt 6 kap. 4 § orden ”Konungen” och ”Kungl. Maj:t” och böjningsformer av dessa ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,

'Lagen omtryckt 1974:483.

1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 39

SfU 1974:39

dels att 3 kap. 24 och 27 §§, 4 kap. 30 § och 5 kap. 1 och 60 §§ samt punkt 6 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

24 §

Vid beräkning av studiehjälp för sådan del av läsår som överskjuter eller ej uppgår till hel månad, skall för vecka beräknas en fjärdedel av månadsbeloppet, avrundat till helt krontal vid öretal Under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt. Studiehjälp beräknas, icke för dagar, som ej utgör hel vecka.

27 Vad i detta kapitel föreskrivs om föräldrar avser dels fader och moder som har vårdnaden eller, i fråga om studerande som fyllt 20 år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sammanbor med sådan vårdnadshavare. I fråga om fosterbarn gäller vad som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

Vid beräkning av studiehjälp för sådan del av läsår som överskjuter eller ej uppgår till hel månad, skall för vecka beräknas en fjärdedel av månadsbeloppet. Studiehjälp beräknas icke för dagar, som ej utgör hel vecka.

Belopp som enligt första stycket beräknas för vecka avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.

§

Vad i detta kapitel föreskrivs om föräldrar avser dels fader och moder som har vårdnaden eller, i fråga om studerande som fyllt 18 år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sammanbor med sådan vårdnadshavare. I fråga om fosterbarn gäller vad som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

4 kap.

30 §'

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår även för sådan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under en termin. Detta gäller dock endast om terminen infaller närmast efter sådan termin under vilken den studerande bedrivit studier för vilka studiehjälp eller studiemedel utgått eller kunnat utgå.

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår även för sådan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under en termin. Detta gäller dock endast om terminen infaller närmast efter sådan termin under vilken den studerande bedrivit studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §. Villkoret i 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under föregående termin eller annan tidigare termin.

SfU 1974:39

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala dessa genom årliga avgifter.

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod skall ej återbetalas enligt vad som framgår av 77—80 §§.

60 §

Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet.

Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet. Föreligger eljest synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige även i annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet eller del därav.

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för vuxenutbildning kan i vissa fall befrias från del av återbetalningsskyldigheten enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för vuxenutbildning kan i vissa fall befrias från del av återbetalningsskyldigheten enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj.ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

6. Bestämmelserna i 22 §,23 § andra och tredje styckena samt 24 § studiehjälpsreglementet (1964:402) äger fortfarande tillämpning med avseende på studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet, om

ej låntagaren begär sådan förändring av återbetalningsvillkoren sorn

avses i andra stycket.

Begär låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån enligt studiehjälpsreglementet (1964:402), skall lånet jämte ränta återbetalas som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess lydelse enligt lagen (1974:483) om ändring i studiestödslagen samt punkterna 6 a—6 e.

Föreligger synnerliga skäl får låntagare befrias från honom åvilande betalningsskyldighet även i

annat fall än som avses i 24 §

andra stycket studiehjälpsreglementet (1964:402).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

1 * Riksdagen 1974. II sami. Nr 33

SfU 1974:39

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 19 kap. 4 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

19 kap.

4 §2

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 § skall utgå med sju procent av det belopp, varå avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap.

11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats sora regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974: 525) om ersättning för viss födelsekontrolIerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §.

För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförande av medel till och från fonden.

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 § skall utgå med sju procent av det belopp, varå avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974: 525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden i anledning av alt återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973: 349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskott

1 Lagen omtryckt 1973: 908.

1 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974: 132 föreslagen lydelse.

SfU 1974:39

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförande av medel till och från fonden.

I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatt beräknas avgiften till

sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.

7 §3

Statsbidrag utgår för varje år med en fjärdedel av allmän försäkringskassas utgifter för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974: 525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varjé år med en fjärdedel av de kostnader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973: 349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts

motionen 1974:2012 (jfr. 1974:1902) av herr Ringaby (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:184 hos Kungl. Maj:t begär sådana föreskrifter i anslutning till studiestödslagen som utmynnar

i att en enhetlig reduktionsfaktor om 15 96 tillämpas då inkomst- och behovsprövning föranleder avtrappning av förmånen i fråga;

J Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974: 122 föreslagen lydelse.

SfU 1974:39

motionen 1974:2013 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om sådan ändring av reglerna för statligt studiestöd att även ungdomar i åldern 18-19 år kan erhålla studielån utan prövning mot föräldrars inkomst och förmögenhet.

Utskottet

I samband med att riksdagen tidigare i år antog förslag om en särskild sjukförsäkring för studerande (prop. 1974:14, SfU 1974:19) uttalade chefen för utbildningsdepartementet att han hade för avsikt att senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan om försäkringens finansiering och att han också ämnade återkomma till frågan om en eventuell förändring av inkomstgränserna för det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen.

I propositionen föreslås-ianslutning till förslaget i propositionen 1974:132 att sjukförsäkringsavgiften för löntagare skall slopas fr. o. m. den 1 januari 1975 - att den särskilda sjukförsäkringsavgiften för studerande skall finansieras, inte genom en avgift för de studerande utan på samma sätt som för löntagare i allmänhet, dvs. genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och med statliga medel. Mot detta förslag har utskottet inte funnit anledning till erinran och utskottet tillstyrker alltså bifall till propositionen i berörda del.

Studerande under 20 år i gymnasial utbildning erhåller studiehjälp i form av bl. a. inkomstprövat tillägg. Sådant tillägg utgår fr. o. m. kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 17 år med högst 75 och lägst 20 kr. i månaden. Inkomstprövningen av tillägget sker mot egen och föräldrars eller, i förekommande fall, makes inkomst och förmögenhet. Reglerna om inkomstprövning och reduktion av det inkomstprövade tillägget har sedan 1972 motsvarat de bestämmelser som gäller i fråga om det statliga bostadstillägget. Inkomstprövningsgränsen uppgår därför f. n. till 23 000 kr. till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, och reducering av tillägget vid inkomster däröver sker med 12,18 resp. 24 %,beroende på i vilket inkomstskikt bidragstagaren befinner sig. Enligt förslaget i propositionen skall - i överensstämmelse med vad som i särskild proposition (1974:150) föreslås i fråga om det statliga bostadstillägget - inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget höjas från 23 000 kr. till 26 000 kr. och reducering av överskjutande inkomst ske med 15 96 upp till 54 000 kr. och med 24 96 vid inkomst därutöver.

Herr Ringaby yrkar i motionen 1974:2012 att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära förslag om att en enhetlig reduktionsfaktor om 15 % skall tilllämpas då inkomst-och behovsprövning föranleder avtrappning av förmånen i fråga. Som motivering för yrkandet åberopar motionären (jfr. 1974:1902) att förslaget leder till sammanlagda marginaleffekter på omkring och över 90 96 av en inkomstökning, vilket enligt hans uppfattning inte är acceptabelt.

SfU 1974:39

7 Ett motionsyrkande av samma innebörd som i motionen 1974:2012, gällande det statliga bostadstillägget, återfinns i den med anledning av propositionen 1974:150 väckta motionen 1974:1902. Civilutskottet avstyrker bifall till denna motion i sitt betänkande 1974:36 med hänvisning till att införandet av en enhetlig reduktionsfaktor på 15 % skulle leda till att tillägg kunde utgå till familjer med en taxerad årsinkomst på upp till 95 200 kr.

Som tidigare framhållits är reglerna om inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen direkt kopplade till motsvarande bestämmelser om statligt bostadstillägg. I likhet med föredragande statsrådet i propositionen 1974:184 finnér socialförsäkringsutskottet det naturligt att sambandet mellan reglerna om statligt bostadstillägg och inkomstprövat tillägg upprätthålls. På grund av det anförda och då utskottet delar den av chefen för bostadsdepartementet i propositionen 1974:150 och av civilutskottet uttalade uppfattningen att det är viktigt att tillägg inte utgår i alltför höga inkomstlägen avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:2012.

Studiehjälp utgår f. n. till studerande på gymnasial nivå som fyller högst 19 år under det kalenderår då läsåret börjar.

I motionen 1974:2013 yrkar herr Westberg i Ljusdal - med åberopande av att reglerna för studielån till studerande på gymnasial och därmed jämställd nivå, vilka inte fyllt 20 år, är restriktiva och att deras möjligheter att erhålla sådana lån i alltför stor utsträckning påverkas av föräldrarnas ekonomi - förslag till sådan ändring av reglerna för statligt studiestöd att också ungdomar i åldern 18-19 år kan erhålla studielån utan prövning mot föräldrars inkomst och förmögenhet. Frågan om sänkning av 20-årsgränsen inom studiestödssystemet behandlades av lagutskottet under våren 1974 i samband med behandlingen av propositionen 1974:44 med förslag till sänkning av myndighetsåldern. I sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1974:12 framhöll utskottet att enligt dess mening vissa skäl talade för en sänkning av nämnda gräns men att frågan om en sådan sänkning inte kunde bedömas utan närmare utredning.

Som svar på en enkel fråga av herr Westberg i Ljusdal om ändrad inkomstoch förmögenhetsprövning i studiehjälpssystemet har chefen för utbildningsdepartementet den 19 november i år - med hänvisning till den av riksdagen beslutade sänkningen av myndighetsåldern till 18 år och till att riksdagen likaledes i år på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:19) begärt en allsidig och förutsättningslös utredning angående det studiesociala systemet - som sin mening uttalat att det får anses naturligt att frågan vilken inverkan uppnådd myndighetsålder bör ha i studiehjälpshänseende behandlas inom ramen för den av riksdagen sålunda beslutade utredningen.

Utskottet, som delar denna uppfattning, förutsätter att den i motionen aktualiserade frågan blir prövad i den av utbildningsministern föreslagna ordningen och avstyrker därför bfall till motionen 1974:2013.

SfU 1974:39

8 Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till

särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:184 antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

b. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

2. att riksdagen medger att anslagen Studiebidrag m. m. och Studiemedelsfonden under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1974/75 får belastas med de kostnader som föranleds av vad i propositionen föreslås i fråga om studiehjälp i form av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel;

3. beträffande reduktionsfaktorn för inkomstprövat tillägg inom studiestödssystemet

att riksdagen avslår motionen 1974:2012;

4. beträffande inkomstprövning mot föräldrars inkomst och förmögenhet för rätt till studielån

att riksdagen avslår motionen 1974:2013.

Stockholm den 4 december 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c). Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander (fp), Marcusson (s), Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Olsson i Stockholm (vpk), Nilsson i Norrköping (s), Andersson i Edsbro (c), fröken Rogestam (c) och herr Gösta Gustafsson i Göteborg (s).

SfU 1974:39

9 Reservation

av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Ett motionsyrkande” och slutar med ”motionen 1974:2012.” bort ha följande lydelse:

Av propositionen 1974:150 angående riktlinjer för bostadspolitiken m. m. framgår att en reduktionsfaktor om 24 % i högre inkomstlägen leder till marginaleffekter som ligger omkring och över 90 %. Detta kan enligt utskottets mening inte anses rimligt,och utskottet anser sig därför böra tillstyrka bifall till motionen 1974:2012.

dels att utskottet under" 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:2012 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär sådana föreskrifter i anslutning till studiestödslagen att vid prövning av rätten till inkomstprövat tilllägg skall gälla en enhetlig reduktionsfaktor om 15 %.