Bet. 1974:SfU5

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad avser visst anslag för budgetåret 1974/75 till allmän försäkring m. m., dels propositionen 1974:15 med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1974-02-21
Källa: data.riksdagen.se

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 5 år 1974 SfU 1974:5

Nr 5

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad avser visst anslag för budgetåret 1974/75 till allmän försäkring m. m., dels propositionen 1974:15 med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring jämte motioner.

Propositionen 1974:1

I propositionen 1974:1 bilaga 7, litt. C 3, har Kungl. Maj:t (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 355 000 000 kr.

Propositionen 1974:15

I propositionen 1974:15 har Kungl. Maj:t (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I propositionen läggs fram förslag till de lagändringar som behövs för genomförande av en förlängning av ersättningstiden för föräldrapenning i samband med barns födelse från sex till sju månader. De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1975.

Propositionen innehåller dessutom förslag om ett tillägg till de övergångsbestämmelser som gäller för föräldraförsäkringen. Författningsförslagen är av följande lydelse:

1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 5

SfU 1974:5

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 3 kap. 13 och 14 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Moder äger rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning. Moder äger dock rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning utgår under högst etthundraåttio dagar sammanlagt för föräldrarna. Den får utgå längst till etthundraåttionde dagen efter den då barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid, dock längst till tvåhundrafyrtionde dagen efter barnets födelse.

Föräldrapenning utgår under högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna. Den får utgå längst till tvåhundrationde dagen efter den då barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets födelse.

I fråga om föräldrapenning skola bestämmelserna i 7 § första och andra styckena äga motsvarande tillämpning. Föräldrapenning får ej utgå i den mån den försäkrade uppbär sjukpenning enligt denna lag.

Föräldrapenning utgår ej till båda föräldrarna för samma dag. Utan hinder härav får dock halv föräldrapenning utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

14 §

Fosterföräldrar likställas vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- eller Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid adoptivföräldrar utgår ej för tid

1 Lagen omtryckt 1973:908.

SfU 1974:5

3 Nuvarande lydelse

innan de fått barnet i sin vård och får utgå längst till tvåhundrafyrtionde dagen efter den då barnet fötts.

Föreslagen lydelse

innan de fått barnet i sin vård och får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts.

I den mån föräldrapenning ej utgått till dem enligt bestämmelserna i 13 § äga adoptivföräldrar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej fyllt tio år i sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu dagar. Detsamma skall gälla fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas i fall då barnet fötts den 1 juli 1974 eller senare. Skulle enligt äldre bestämmelser föräldrapenning i särskilt fall upphöra före utgången av år 1974, får de nya bestämmelserna tillämpas utan hinder av att lagen ej trätt i kraft.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att punkten 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. Har kvinna i anledning av barnsbörd uppburit moderskapspenning eller förskott därå, skall från föräldrapenning som utgår i anledning av barnets födelse avräknas ett belopp av sex kronor för dag.

Med försäkring för sjukpenning överstigande garantinivån avses vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 3 kap. 12 §, såvitt gäller tid före lagens ikraftträdande, placering i sjukpenningklass som medfört rätt till tilläggssjukpenning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SfU 1974:5

4 Motionerna

I den med anledning av propositionen 1974:15 väckta motionen 1974:1597 av herr Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen

1. antar följande

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 3 kap. 13 och 14 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Kungl. May.ts förslag

Motionärernas förslag

3 kap. 13 §

Moder äger sin vård.

I fråga av barnet

Föräldrapenning utgår under högst tvåhundrafyrtio dagar sammanlagt för föräldrarna. Den får utgå längst till tvåhundra fyrtionde dagen efter den då barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid, dock längst till trehundrade dagen efter barnets födelse.

Fosterföräldrar likställas — Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de fått barnet i sin vård och får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts.

14 §

- med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de fått barnet i sin vård och får utgå längst till trehundrade dagen efter den då barnet fötts.

I den

adoptera det.

SfU 1974:5

2. till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 380 000 000 kr.

Vid riksdagens början har väckts följande motioner, nämligen

motionen 1974:26 av herr Henmark (fp) vari hemställs att 20 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring erhåller sådan lydelse ätt vid tillämpning av 9 kap. 4 § med förälder jämställs fosterförälder;

motionen 1974:27 av herrar Henmark (fp) och Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att vid adoptering av barn under 7 år föräldrapenning skall utgå till adoptivföräldrar under samma tid som vid biologiskt föräldraskap, räknat från dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet,

2. hos Kungl. Maj:t begär utredning rörande ekonomiskt stöd till adoptivföräldrar för kostnader i samband med adoptions genomförande;

motionen 1974:207 av fru Marklund (vpk) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om initiativ i syfte att uppnå en snar översyn av de nu gällande bestämmelserna för utbetalning av vårdbidrag så att påtalade tröskeleffekter elimineras samt förslag om kompensation till kommunerna för merkostnader i samband med bidrag till fosterföräldrar för vård av handikappat barn;

motionen 1974:669 av fröken Andersson (c) och fru Olsson i Hölö (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att föräldrapenning skall utgå under sammanlagt tolv månader till endera av föräldrarna, dock att där båda föräldrarna förvärvsarbetar ingen av dem ensam får uppbära föräldrapenning mer än åtta månader,

2. att anställningsskyddet för förälder utsträcks till åtta månader;

motionen 1974:670 av herrar Carlshamre (m) och Ringaby (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att lagen om allmän försäkring ändras så att rätten till föräldrapenning medges alla svenska medborgare som bor i Sverige oavsett bosättningstidens längd;

motionen 1974:680 av herr Lindkvist (s) vari hemställs att den nyligen tillsatta kommittén med uppgift att utreda vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. får riksdagens uppdrag att skyndsamt utreda frågan om jämställdhet mellan biologiska föräldrar och adoptivföräldrar när det gäller rätten till föräldrapenning vid adoption och fosterhemsplacering;

motionen 1974:684 av herrar Nilsson i Trobro (m) och Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag syftande till vidgad ersättning för de kostnader som uppstår vid besök hos såväl anhöriga barn som åldringar vilka vårdas på sjukhus resp. åldringsvårdsinstitutioner förhållandevis långt från hemorten, i enlighet med vad i motionen anförts;

motionen 1974:691 av herr Ringaby m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att utredningen angående vissa frågor

1 * Riksdagen 1974. 11 samt. Nr 5

SfU 1974:5

inom föräldraförsäkringen, m. m. genom tilläggsdirektiv anmodas att med förtur granska erfarenheterna av vårdbidraget och framlägga förslag av sådan innebörd att vårdbidraget får ett större värde för sådana familjer där bidraget nu reduceras till följd av beskattning;

motionen 1974:692 av herr Romanus m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring ges följande lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Moder äger sin vård.

I fråga av barnet.

2. beslutar om sådan ändring av 3 kap. 12 § lagen om allmän försäkring att hemvändande utlandssvenskar ges möjlighet att erhålla föräldrapenning även om de återvänt till Sverige senare än 180 dagar före barnets födelse eller beräknad tid för denna samt att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext för denna ändring,

3. hos Kungl. Maj:t hemställer att den tillsatta utredningen angående vissa frågor inom föräldraförsäkringen ges i uppdrag att, i samband med prövning av frågan om förlängning av tiden för föräldrapenning, också överväga frågan om sådana regler att männen stimuleras att utnyttja rätten till ledighet, i enlighet med vad som anförs i motionen;

motionen 1974:988 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en skyndsam översyn av 3 kap. 12 § andra stycket lagen om allmän försäkring i syfte att jämställa hemvändande utlandssvenskar med andra svenska medborgare i vad gäller möjligheterna att erhålla föräldrapenning;

motionen 1974:1295 av fru Fraenkel m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär utredning

1. angående en särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. angående vårdnadsbidrag till personer som vårdar sjuka och/eller äldre anhöriga i hemmet;

SfU 1974:5

motionen 1974:1308 av fru Sundberg (m) och herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att föräldrapenning till adoptivföräldrar utgår under samma tid som för andra föräldrar och att tiden räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet, om barnet är under sju år.

Utskottets yttrande

Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:47, SfU 1973:19) vidtogs betydande förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer, särskilt i samband med barns födelse och vid vård av sjukt barn. Riksdagsbeslutet innebar i korthet bl. a. följande.

Moderskapsförsäkringen ersattes av en föräldraförsäkring med en garantinivå på 25 kr. per dag under en tid av högst 180 dagar i anslutning till barnets födelse. Till försäkrad som under 270 dagar närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna varit eller skulle ha varit försäkrad för högre sjukpenning än garantinivån utgår föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Föräldrapenning kan utgå tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och längst till 180:e dagen efter födelsen. Om föräldrarna till följd av barnets sjukdom varit förhindrade att vårda barnet under viss del av denna tid kan föräldrapenning utgå längst till 240 :e dagen efter barnets födelse. Även i detta fall gäller emellertid att antalet dagar då föräldrapenning högst kan utgå är 180. För tiden efter barnets födelse får föräldrarna själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma och vårda barnet och därvid uppbära föräldrapenning. Föräldrapenningen är liksom sjukpenningen att anse som skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.

Vårdbidrag för svårt handikappade barn utgick tidigare med 60 % av basbeloppet och var undantaget från skatteplikt. År 1973 höjdes bidraget till belopp motsvarande förtidspension inom folkpensioneringen, inklusive pensionstillskott. I likhet med föräldrapenningen utgör vårdbidraget numera skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.

I propositionen 1974:15 föreslås att ersättningstiden för föräldrapenning förlängs från 180 till 210 dagar sammanlagt för båda föräldrarna och att i enlighet därmed rätten att disponera föräldrapenningen utsträcks till 270:e dagen efter barnets födelse.

Motionärerna i motionerna 1974:669 av fröken Andersson och fru Olsson i Hölö samt 1974:692 av herr Romanus m. fl. anser att ersättningstiden bör förlängas till sammanlagt 12 månader. Om båda föräldrarna förvärvsarbetar bör dock enligt motionärernas mening ingen av föräldrarna ensam få uppbära föräldrapenning mer än åtta månader. I motionen 1974:669 yrkas också att anställningsskyddet utsträcks till åtta månader, medan motionärerna i motionen 1974:692 anser att rätten att disponera föräldrapenningen i de fall föräldrarna till följd av barnets sjukdom varit förhindrade att ha barnet i sin vård bör gälla utan tidsbegränsning. I motionen 1973:1597 av herr Carlshamre

SfU 1974:5

m. fl. yrkas att ersättningstiden förlängs till 240 dagar och att rätten att disponera föräldrapenning skall gälla till 300:e dagen efter barnets födelse. 1 enlighet härmed yrkas att förslagsanslaget till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1974/75 räknas upp från i propositionen 1974:1 angivna 355 milj. kr. till 380 milj. kr.

Frågan om ersättningstid för föräldrapenning och om anställningsskydd i samband med barns födelse prövades av socialförsäkringsutskottet förra året i samband med behandlingen av propositionen 1973:47, som innehöll förslaget till de nya bestämmelserna. Med anledning av motionsyrkanden om en förlängning av ersättningstiden hänvisade utskottet till att familjepolitiska kommittén, som ingående prövat denna fråga, föreslagit ett treårsprogram för utbyggnad av familjestödet, innefattande bl. a. en förlängning av ersättningstiden till åtta månader, och att flera av de remissinstanser som yttrat sig över kommitténs förslag förordat eller ifrågasatt en förlängning av tiden till 12 månader. Utskottet ansåg sig emellertid inte kunna förorda omedelbar lagstiftning om en längre ersättningstid än sex månader och åberopade till stöd härför att en förlängning av ersättningstiden från sex till åtta månader kunde beräknas öka sjukförsäkringens kostnader med drygt 300 milj. kr. om året. Vissa av de nackdelar som var förbundna med 180-dagarsgränsen fick enligt utskottets mening anses eliminerade med den möjlighet till förskjutning av ersättningstiden med 60 dagar som förslaget innebar. Utskottet förutsatte dock att Kungl. Maj:t vid det fortsatta reformarbetet skulle komma att beakta sådana fall där modern av arbetsmarknads- eller hälsoskäl måste avbryta sitt förvärvsarbete tidigare än strax före barnets födelse.

Chefen för socialdepartementet har i januari 1974 tillkallat en utredning för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen. Utredningen, som skall göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya bestämmelserna om bl. a. föräldrapenning och vårdbidrag, har enligt sina direktiv att — med utgångspunkt i familjepolitiska kommitténs förslag - närmare pröva frågan om ersättningstidens längd och därvid undersöka möjligheterna att förlänga ersättningstiden på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för förälder att ha anställning med reducerad arbetstid under en viss period efter det rätt till hel föräldrapenning upphört. Utredningen skall också pröva möjligheterna att erhålla sådan anställning liksom återverkningarna av ett system med reducerad arbetstid på småbarnsföräldrarnas ställning på arbetsmarknaden.

I propositionen föreslås en förlängning med 30 dagar av den tid varunder föräldrapenning högst kan utgå och en motsvarande förskjutning i tiden av rätten att disponera föräldrapenning. Av uttalande i årets statsverksproposition framgår att kostnaderna för denna utbyggnad av föräldraförsäkringen kan beräknas uppgå till 155 milj. kr. för helt år och att kostnaderna för föräldrapenningen under år 1975 kan uppskattas till totalt 1 140 milj. kr. Mot bakgrund härav och med hänsyn till andra angelägna reformkrav inom den allmänna försäkringen är utskottet för

SfU 1974:5

närvarande inte berett att medverka till en ytterligare förlängning vare sig av ersättningstiden för föräldrapenning eller av den tid varunder föräldrapenning kan disponeras. Utskottet biträder alltså förslaget i propositionen och vill uttala sin tillfredsställelse över att en särskild utredning redan nu fått i uppdrag att utvärdera erfarenheterna av den nya försäkringen. Av det tidigare anförda framgår att direktiven givits en avfattning som ger utredningen möjlighet att pröva frågan om föräldraförsäkringens utformning i hela dess vidd och med beaktande av sådana synpunkter som framförts i motionerna. Vad särskilt angår den i motionen 1973:669 aktualiserade frågan om anställningsskydd i samband med barnsbörd vill utskottet erinra om att riksdagen, i samband med att de nya bestämmelserna om föräldraförsäkring antogs, som sin mening uttalade (jfr SfU 1973:19) att ersättningstiden och den tid då anställningsskydd åtnjöts lämpligen borde sammanfalla. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974:669, 1974:692 och 1974:1597, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga.

Adoptiv- och fosterföräldrar är efter 1973 års riksdagsbeslut jämställda med biologiska föräldrar. De är alltså i samma mån som dessa föräldrar berättigade till föräldrapenning. Genom att föräldrapenning kan utgå längst till tvåhundrafyrtionde dagen efter barnets födelse är emellertid adoptiv- och fosterföräldrar, som tar emot barn i adoptionssyfte, i princip betagna möjligheten att erhålla föräldrapenning i sådana fall då barnet är åtta månader eller äldre. För att även i dessa fall underlätta barnets anpassning till dess nya miljö har införts en rätt för föräldrarna att uppbära föräldrapenning under högst 20 dagar sammanlagt. Ersättningsrätten gäller under förutsättning att barnet inte fyllt tio år.

Förslaget i propositionen 1974:15 innebär att ersättningstiden förlängs till 210 dagar och att rätten att disponera föräldrapenning, skall gälla till 270 :e dagen efter barnets födelse.

Motionerna 1974:27 av herrar Henmark och Romanus, 1974:680 av herr Lindkvist och 1974:1308 av fru Sundberg och herr Jonsson i Alingsås syftar alla till att ersättningstiden i fråga om föräldrapenning för barn som tas emot i adoptionssyfte skall kunna räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet. Motionärerna i motionerna 1974:27 och 1974:1308 anser att en sådan rätt till föräldrapenning alltid bör föreligga då barnet är under sju år, medan motionen 1974:680 innehåller yrkande av innebörd att den nya utredningen angående vissa frågor inom föräldraförsäkringen bör erhålla uppdrag att skyndsamt utreda frågan om jämställdhet mellan biologiska föräldrar och adoptivföräldrar i fråga om rätten till föräldrapenning. Herr Carlshamre yrkar i motionen 1974:1597, i enlighet med sitt yrkande om förlängning av ersättningstiden till 240 dagar, att även adoptivföräldrar skall kunna disponera föräldrapenningen till 300:e dagen efter barnets födelse. 1 motionen 1974:27 yrkas också utredning av frågan om ekonomiskt stöd till adoptivföräldrar i samband med adoptions genomförande.

Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet erinra om att

SfU 1974:5

socialförsäkringsutskottet förra året — vid behandling av liknande motionsyrkanden - i sitt av riksdagen godkända betänkande 1973:19 uttalade att det kunde finnas skäl för en längre ersättningstid än 20 dagar men att en förlängning aktualiserade ersättningsfrågan i andra ömmande fall där föräldrarna måste vara hemma för att ta hand om barn med särskilda anpassningsproblem. Enligt utskottets mening borde frågan tas upp till närmare prövning när erfarenheter vunnits av de nya bestämmelsernas tillämpning i praktiken. Mot bakgrund av dessa uttalanden och med den utformning direktiven för den nya utredningen angående föräldraförsäkringen erhållit kan det enligt utskottets mening förutsättas att denna kommer att ägna frågan om rätten till föräldrapenning vid adoption och fosterhemsplacering särskild uppmärksamhet. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1974:27, 1974:680, 1974:1308 och 1974:1597, sistnämnda motion i förevarande del.

För rätt till föräldrapenning gäller i princip att någon av föräldrarna skall ha varit inskriven hos försäkringskassan under 180 dagar i följd närmast före barnets födelse. Däremot ställs inget krav på svenskt medborgarskap. Någon ändring i dessa bestämmelser föreslås inte i propositionen 1974:15.

I motionerna 1974:670 av herrar Carlshamre och Ringaby, 1974:692 av herr Romanus m. fl. och 1974:988 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro framhåller motionärerna att det berörda kravet på inskrivning hos försäkringskassa leder till att utlandssvenskar som flyttar tillbaka till Sverige i samband med ett barns födelse går miste om föräldrapenning. Detta anser motionärerna otillfredsställande. Enligt deras uppfattning bör hemvändande utlandssvenskar vara jämställda med svenska medborgare i fråga om rätten till föräldrapenning.

Kravet på viss tids inskrivning i försäkringskassa för rätt att uppbära föräldrapenning har tillkommit för att motverka att föräldraförsäkringens förmåner inte skall utnyttjas genom en tillfällig bosättning i landet. Av principiella skäl och med hänsyn till de konventioner som Sverige ingått med andra länder har det inte ansetts lämpligt att förmånligare regler skall gälla för hemvändande svenskar än för andra länders medborgare. Enligt utskottets mening kan i och för sig berättigade invändningar knappast riktas mot en ordning som ger utlandssvenskarna en i viss mån annan ställning i försäkringshänseende än svenska medborgare i Sverige. Utskottet vill erinra om att en svensk som tar anställning utomlands redan efter ett års vistelse där är befriad från svensk inkomstskatt på och därmed från skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift för anställningsinkomsten, och att denna regel gäller oavsett om vederbörande fortfarande är bosatt i Sverige eller ej. En svensk som lämnar Sverige utan att anmäla flyttning torde för övrigt i regel inte avföras ur den svenska försäkringskassans register förrän ett år efter avresan.

Utskottet vill emellertid inte bestrida att kravet på 180-dagars inskrivning i försäkringskassa i vissa undantagsfall kan leda till mindre önskvärda resultat. Att för dessa fall skapa möjlighet att erhålla

SfU 1974:5

föräldrapenning genom en generell bestämmelse av den art som föreslås i motionen 1974:670 kan enligt utskottets mening inte anses lämpligt. En tänkbar lösning kan — som antytts i motionen 1974:692 — vara att införa en möjlighet för utlandssvenskar att i särskilda fall erhålla dispens från kravet på inskrivning i försäkringskassa. Utskottet, som i annat sammanhang (SfU 1973:38) förordat att sjukförsäkringsreglerna ses över i syfte att underlätta svenska medborgares arbete i u-länderna, anser sig med det anförda böra föreslå att frågan om utlandssvenskars rätt till föräldrapenning blir föremål för utredning. Detta torde kunna ske inom ramen för hemvistsakkunnigas arbete eller i särskild ordning. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 1974:670, 1974:988 och 1974:692, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillkommer vårdbidrag försäkrad förälder som till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av handikappat barn. Med förälder jämställs adoptivförälder samt den med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Fosterförälder äger däremot enligt de nya bestämmelserna inte rätt att uppbära vårdbidrag. Vårdbidraget har höjts från 60 % till 105 % av basbeloppet. Beräknat efter basbeloppet i januari 1974 uppgår vårdbidraget f. n. till 8 505 kr. Det utgör skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.

I motionen 1974:26 av herr Henmark yrkas att fosterförälder jämställs med annan förälder i fråga om rätten till vårdbidrag. Fru Marklund m. fl. yrkar i motionen 1974:207 att kommunerna kompenseras för merkostnader som uppkommer i samband med att de utger bidrag till fosterföräldrar för vård av handikappat barn. I samma motion hemställer motionärerna om skyndsam översyn av bestämmelserna för utbetalning av vårdbidrag i syfte att eliminera vissa tröskeleffekter till följd av att vårdbidraget numera utgör skattepliktig intäkt. Ett liknande yrkande återfinns i motionen 1974:691 av herr Ringaby m. fl. som anser att den nya utredningen angående föräldraförsäkringen bör få i uppdrag att med förtur granska erfarenheterna av vårdbidraget och framlägga förslag av innebörd att vårdbidraget får ett större värde i sådana fall där det nu reduceras till följd av beskattningen.

Vårdbidraget är avsett som ett grundläggande försörjningsstöd och som en kompensation för att en av föräldrarna i regel måste avstå från förvärvsinkomst för att vårda det handikappade barnet. I likhet med vad som gäller i fråga om annan ersättning för utebliven inkomst har bidraget gjorts skattepliktigt. En följd härav är att föräldern vid beskattningen är berättigad till förvärvsavdrag. Den uppräkning av vårdbidragets belopp som ägde rum 1973 var avsedd som en förstärkning av föräldrastödet. Med hänsyn till avdragsmöjligheterna vid beskattningen och till att inkomsten numera är pensionsgrundande kan enligt utskottets mening förutsättas att bidraget i sin nya utformning för flertalet vårdnadshavare innebär en förbättring i förhållande till tidigare utgående vårdbidrag. Samtidigt vill utskottet inte bestrida att nuvarande skatte- och bidrags -

SfU 1974:5

regler kan medföra att vårdbidraget i vissa fall inte i skälig omfattning ger kompensation för de särskilda kostnader som barnets omvårdnad medför. Särskilt torde detta gälla i fråga om ensamstående vårdnadshavare som för sin försörjning är beroende av förvärvsarbete.

Utskottet vill med anledning av utredningsyrkandena i motionen 1974:207 och 1974:691 upplysa om att riksförsäkringsverket inom kort kommer att publicera ett betänkande med förslag till betydande förbättringar av vårdbidraget. Enligt vad utskottet erfarit kommer förslaget att beröra bl. a. frågan om möjligheten för vårdnadshavaren att från vårdbidraget tillgodoräkna sig avdrag vid beskattningen för merkostnader till följd av vården. På grund härav, och då den i motionerna 1974:207 och 1974:691 aktualiserade skattefrågan har anknytning också till de förslag som kan väntas från skatteutredningen och pensionsålderskommittén, är utskottet inte berett att biträda ifrågavarande utredningsyrkanden i motionerna. Utskottet vill erinra om att det ankommer på den nyligen tillsatta utredningen angående föräldraförsäkringen att göra en första sammanställning och bedömning av de nya reglerna om föräldraförsäkring. Enligt utskottets mening kan det förutsättas att utredningen härvid också kommer att pröva erfarenheterna av vårdbidraget.

Vad härefter angår den i motionen 1974:207 aktualiserade kompensationen till kommunerna för merkostnader i samband med bidrag till fosterföräldrar bör enligt utskottets mening denna fråga prövas inom ramen för kommunalekonomiska utredningens arbete. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1974:207 även i denna del.

I fråga om yrkandet i motionen 1974:26 vill utskottet erinra om att Kommunförbundet i skrivelser i oktober 1973 till barnavårdsnämnderna och de sociala centralnämnderna uttalat att dessa för tiden efter den 1 januari 1974, dvs. den tidpunkt då de nya bestämmelserna om vårdbidrag trädde i kraft, bör överväga en justering av ersättningen till fosterföräldrar i de fall överenskommen ersättning för samhällsvård i enskilt hem bestämts med hänsyn till det vårdbidragsbelopp som utgick före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Enligt samma skrivelse bör i sådana fall, då det kan antas att vårdbidrag utgår till handikappat fosterbarn som inte är omhändertaget för samhällsvård, nämnderna vidtar erforderliga åtgärder. Med hänsyn till dessa av Kommunförbundet utfärdade rekommendationer är utskottet inte berett medverka till lagstiftningsyrkandet i motionen 1974:26.

I motionerna 1974:684 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt samt 1974:1295 av fru Fraenkel m. fl. har framställts yrkanden som saknar direkt samband med föräldraförsäkringen men som utskottet ansett lämpligen böra behandlas i förevarande sammanhang. I motionen 1974:684 yrkas sålunda utredning i syfte att möjliggöra ersättning för kostnader vid besök hos såväl anhöriga barn som åldringar vilka vårdas på sjukhus resp. åldringsvårdsinstitutioner.

I fråga om detta yrkande vill utskottet erinra om att det av uttalande i

SfU 1974:5

propositionen 1974:47 med förslag till föräldraförsäkring framgår att förälder som måste avstå från förvärvsarbete för att vistas hos barn på sjukhus bör ha samma rätt till sjukpenning som förälder som vårdar barn i hemmet. Detta innebär att en tvåförälderfamilj där båda makarna förvärvsarbetar har rätt till föräldrapenning under sammanlagt tio dagar på ett kalenderår för att vistas hos barn på sjukhus. På grund härav och då utskottet inte kan anse det motiverat att inom socialförsäkringens ram eller på annat sätt bidra till kostnader som uppkommer vid besök hos äldre anhöriga på sjukhus avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:684.

Genom den i den allmänna sjukförsäkringen ingående hemmamakeförsäkringen är hemmamake vid sjukdom berättigad till sjukpenning med 8 kr. per dag. Till försäkringen anknyter en frivillig sjukpenningförsäkring, varigenom den sammanlagda sjukpenningen kan uppgå till högst 20 kr. per dag. Beloppet är skattefritt. Motionärerna i motionen 1974:1295 framhåller att vid hemmamakes sjukdom beloppet inte täcker kostnaderna för de vårduppgifter denne eljest fullgör. Ett förbättrat skydd bör därför ges inom sjukförsäkringen. Motionärerna begär att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning angående en särskild tilläggssjukpenning för vårdarbetande med vårduppgifter. Motionärerna tar samtidigt upp frågan om ersättning för vård av sjuka eller gamla anhöriga i hemmet och hemställer i denna del om utredning angående vårdnadsbidrag till personer med sådana vårduppgifter.

Storleken av sjukpenning till hemmamake har nyligen varit föremål för riksdagens prövning i samband med behandlingen av propositionen 1973:46 med förslag till omläggning av sjukpenningförsäkringen. Socialförsäkringsutskottet hade därvid att ta ställning till motioner om en höjning av beloppen till hemmamake särskilt i sådana fall där det fanns minderåriga barn. Utskottet framhöll därvid bl. a. (1973:21) att detta spörsmål fick ses i samband med den av riksdagen vid ett flertal tillfällen behandlade frågan om ATP-poäng för barnavårdande arbete i hemmet. Utskottet pekade på svårigheterna att vid utformandet av en obligatorisk sjukpenningförsäkring för hemmamakar skapa rättvisande regler i fråga om ersättning för de skiftande kostnader som bortfallet av hemmamakes insats förorsakade och framhöll också, att det skulle komma att bli nödvändigt att lämna bidrag till försäkringen av statsmedel med hänsyn till att avgifterna för många familjer skulle bli mycket betungande. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen och riksdagen biföll utskottets hemställan.

Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att inta en annan ståndpunkt i år än förra året. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är berett medverka till att man inför ett särskilt vårdnadsbidrag till personer som vårdar sjuka eller äldre anhöriga i hemmet avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1295.

Mot den i propositionen föreslagna övergångsbestämmelsen avseende rätten till föräldrapenning över garantinivån eller de delar av propositio -

SfU 1974:5

nen som inte upptagits till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 3 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (biologiska föräldrars och med dem jämställdas rätt till föräldrapenning)

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del och med avslag på motionerna 1974:669, 1974:692 och 1974:1597, samtliga i motsvarande del, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av nämnda författningsrum;

2. beträffande 3 kap. 14 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (adoptivföräldrars och med dem jämställdas rätt till föräldrapenning)

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del och med avslag på motionerna 1974:27 såvitt avser yrkandet om omedelbar lagstiftning och motionen 1974:1597 i motsvarande del, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av nämnda författningsrum;

3. beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

4. beträffande föräldrars rätt till anställningsskydd i samband med barnsbörd

att riksdagen avslår motionen 1974:669 i motsvarande del;

5. beträffande beräkning av ersättningstid vid adoption m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1974:680 och 1974:1308;

6. beträffande utredning angående ekonomiskt stöd till föräldrar i samband med adoption

att riksdagen avslår motionen 1974:27 i motsvarande del;

7. beträffande utlandssvenskars rätt till föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1974:670 och 1974:988 samt motionen 1974:692, den sistnämnda i motsvarande del, samtliga i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört;

8. beträffande jämställdhet mellan biologiska föräldrar och fosterföräldrar i fråga om rätten till vårdbidrag

att riksdagen avslår motionen 1974:26;

9. beträffande kompensation till kommunerna

att riksdagen avslår motionen 1974:207 i motsvarande del;

SfU 1974:5

10. beträffande översyn av bestämmelserna om vårdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1974:691 och 1974:207, den sistnämnda i motsvarande del;

11. beträffande anslag till föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 i denna del och med avslag på motionen 1974:1597 i motsvarande del till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 355 000 000 kr.;

12. beträffande kostnader för besök hos anhöriga på sjukhus

att riksdagen avslår motionen 1974:684;

13. beträffande särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter m. m.

att riksdagen avslår motionen 1974:1295.

Stockholm den 21 februari 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk), Nilsson i Norrköping (s), Andersson i Edsbro (c) och Wachtmeister i Staffanstorp (m).

Reservationer och särskilda yttranden

beträffande 3 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (biologiska föräldrars och med dem jämställdas rätt till föräldrapenning)

1. Reservation av herr Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c) och herr Olsson i Stockholm (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”1 propositionen” och slutar på s. 9 med ”i fråga” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna utvidgningen av rätten att disponera föräldrapenning helt otillräcklig för att tillgodose föräldrarnas berättigade krav på att komma i åtnjutande av nämnda förmån bl. a. i sådana fall då föräldrar tvingas ha sitt nyfödda barn på sjukhus mer än två månader efter födelsen. Behovet av samvaro mellan föräldrar och barn minskar uppenbarligen inte därför att barnet måste tillbringa de första månaderna av sitt liv på sjukhus. Begränsningsregeln måste särskilt i sådana fall te sig stötande för föräldrarna.

SfU 1974:5

16 Utskottet finner det inte minst från rättvisesynpunkt angeläget att föräldrar som inte har samma möjlighet som andra att vårda och vara tillsammans med sitt barn under dess första tid bereds möjlighet att — med bibehållen rätt till föräldrapenning — vara tillsammans med barnet när det kommer hem från sjukhuset. Enligt utskottets uppfattning fyller den ifrågavarande begränsningsregeln inte någon påtaglig funktion. Det torde inte vara ofta förekommande att ett barn vistas två eller flera månader på sjukhus efter födelsen, och risken för missbruk — om bestämmelsen slopas — torde vara minimal. Med hänsyn härtill och då ett avskaffande av begränsningsregeln inte torde medföra någon nämnvärd utgiftsökning för försäkringen anser utskottet sig böra biträda yrkandet i motionen 1974:692 att begränsningsregeln i 3 kap. 13 § skall utgå. Utskottet är däremot inte berett att medverka till en omedelbar förlängning av den tid varunder föräldrapenning högst kan utgå. Vad särskilt angår den i motionen 1974:669 aktualiserade frågan om anställningsskydd i samband med barnsbörd vill utskottet erinra om att riksdagen, i samband med att de nya bestämmelserna om föräldrapenning antogs, som sin mening uttalade (jfr SfU 1973:19) att ersättningstiden och den tid då anställningsskydd åtnjöts lämpligen borde sammanfalla. dels ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1974:15 i denna del, med bifall till motionen 1974:692 och med avslag på motionerna 1974:669 och 1974:1597, samtliga i motsvarande del, antar följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse av 3 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring: -

Kungl. Maj:ts förslag Motionärernas förslag

3 kap.

13 §

Moder äger

1 fråga denna lag.

Föräldrapenning utgår

sin vård.

av barnet.

SOI 1974:5

2. Reservation av herrar Fridolfsson (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”1 propositionen” och slutar på s. 9 med ”i fråga” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna utvidgningen av ersättningstiden inte till fyllest. Om en kvinna — på grund av arten av sitt arbete eller av andra skäl — utnyttjar sin rätt till föräldrapenning redan två eller tre månader före nedkomsten kommer hon, redan när barnet hunnit bli 4—5 månader gammalt, att stå utan föräldrapenning. Enligt utskottets uppfattning bör föräldrarnas rätt att vårda och vara tillsammans med barnet under den första tiden av dess levnad väga mycket tungt när man bedömer ersättningstidens längd. Familjepolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande att rätt till ersättning skulle föreligga för en tid av åtta månader. Syftet med förslaget var att man skulle fylla ut det glapprum som kunde uppstå mellan ersättningstidens slut och den tidpunkt då barnet uppnådde sex månaders ålder. Vid remissbehandlingen av detta förslag tillstyrktes det av bl. a. LO, och ett flertal remissinstanser menade att en ersättningstid om tolv månader skulle vara mera realistisk. Mot bakgrund härav anser utskottet sig böra föreslå att ersättningstiden förlängs till 240 dagar och att rätten att disponera föräldrapenning utvidgas att gälla till 300:e dagen efter barnets födelse. Förslag till erforderliga författningsändringar bör föreläggas innevarande års höstriksdag. Vad särskilt angår den i motionen 1974:669 aktualiserade frågan om anställningsskydd i samband med barnsbörd vill utskottet erinra om att riksdagen, i samband med att de nya bestämmelserna om föräldrapenning antogs, som sin mening uttalade (jfr SfU 1973:19) att ersättningstiden och den tid då anställningsskydd åtnjöts lämpligen borde sammanfalla.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del samt med anledning av motionerna 1974:669, 1974:692 och 1974:1597, samtliga såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1974 års höstriksdag om sådan ändring av 3 kap. 13 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring att föräldrapenning kan utgå under 240 dagar och disponeras till den 300:e dagen efter barnets födelse;

3. Särskilt yttrande av herr Hyltander (fp) som anför:

Allmän enighet torde råda om angelägenheten av att barnen under de första levnadsåren har tillgång till en så god omvårdnad som möjligt. Mot bakgrund härav torde den i propositionen föreslagna ersättningstiden om 210 dagar vara alltför kort. Jag vill erinra om att familjepolitiska kommittén föreslog en ersättningstid om 8 månader och att vid remissbehandlingen av detta förslag åtskilliga tungt vägande instanser tillstyrkte en sådan ersättningstid eller förordade en förlängning av densamma till 12 månader. Även jag anser 12 månader vara en lämpligt avvägd ersättningstid. Av statsfinansiella skäl är jag emellertid f. n. inte

SfU 1974:5

beredd att föreslå omedelbar lagstiftning av sådan innebörd. Jag anser att frågan bör tas upp av den nyligen tillsatta utredningen angående vissa frågor inom föräldraförsäkringen. Denna kommitté bör också ingående pröva den i motionerna 1974:669 och 1974:692 aktualiserade frågan om att begränsa makarnas möjligheter att uppbära föräldrapenning i de fall båda arbetar.

beträffande beräkning av ersättningstid vid adoption m. m.

4. Reservation av herrar Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 9 med ”Med anledning” och slutar på s. 10 med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i adoptionslagstiftning och samhällets syn på adoption är att den skall vara till barnets bästa. Ett adoptivbarn som kommer in i en familj bör därför ges samma rätt till vård och anpassning som ett biologiskt barn. Förslaget i propositionen innebär att föräldrapenning kan utgå under högst 240 dagar och disponeras längst till 270:e dagen efter barnets födelse. Om barnet är 9 månader gammalt när det kommer till sina adoptivföräldrar har dessa alltså ingen möjlighet att — med bibehållen rätt till föräldrapenning — stanna hemma från arbetet och vårda barnet. Detta måste enligt utskottets mening anses mycket otillfredsställande. Det torde i allmänhet inte vara lättare att ta vård om ett större barn än ett spädbarn. De flesta adoptivbarn kommer från andra länder och torde mycket ofta ha en svår omställningsperiod efter sin ankomst till Sverige. Det gäller för dem att lära sig ett nytt språk, att anpassa sig till en helt främmande miljö med ett annorlunda klimat, att successivt bygga upp nya känsloband. Utskottet anser det viktigt att man på allt sätt söker underlätta adoptivbarnens omställning till det nya hemmet och anser sig därför böra biträda förslaget i motionen 1974:1308 om en riksdagsskrivelse med begäran att ersättningstiden för adoptivföräldrars föräldrapenning skall räknas från dagen för barnets ankomst till familjen, om barnet är under 7 år. I de fall barnet är mellan 7 och 10 år gammalt bör nu gällande bestämmelser om en ersättningstid på sammanlagt 20 dagar fortfarande gälla.

Med det anförda anser utskottet sig ha i huvudsak tillgodosett också lagstiftningsyrkandet i motionen 1973:27 och utredningsyrkandet i motionen 1973:680.

dets att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:680 och 1974:1308 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1974 års riksdag om sådan ändring av 3 kap. 14 § lagen (1962:381) om allmän försäkring att ersättningstiden för föräldrapenning till adoptivföräldrar skall räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet, om barnet är under 7 år;

SfU 1974:5

beträffande utlandssvenskars rätt till föräldrapenning

5. Reservation av herrar Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Kravet på” och slutar på s. 11 med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Frågan om utlandssvenskars rätt till föräldrapenning uppmärksammades vid remissbehandlingen av familjepolitiska kommitténs förslag av bl. a. försäkringsdomstolen och invandrarverket. Domstolen pekade på att kravet på inskrivning i försäkringskassa innebar en försämring för bl. a. svenska kvinnor som efter bosättning utomlands återvänder till Sverige för att föda barn. Enligt utskottets mening bör svenska familjer — ofta gäller det yngre familjer som gör en insats utanför landets gränser inom internationella organisationer, biståndsverksamhet, handel och industri m. m. — inte åtnjuta ett sämre skydd än svenskarna i Sverige. Utskottet har i annat sammanhang (jfr SfU 1973:38) som sin mening uttalat att man från svensk sida bör underlätta svenska medborgares arbete i u-länderna och så långt möjligt visa svenskarna generositet då de återvänder till Sverige. Enligt utskottets mening bör man rimligen anlägga samma synpunkter på utlandssvenskarnas rätt till föräldrapenning.

Önskemålet att hemvändande utlandssvenskar inte skall missgynnas torde kunna tillgodoses utan särskild utredning. Utskottet förordar därför att Kungl. Maj:t förelägger innevarande års höstriksdag förslag om sådan ändring av lagen om allmän försäkring att hemvändande utlandssvenskar ges samma möjligheter som i Sverige bosatta försäkrade att erhålla föräldrapenning.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:670 och 1974:988 samt motionen 1974:692, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1974 års höstriksdag av innebörd att hemvändande utlandssvenskar skall ha rätt att uppbära föräldrapenning även i sådana fall då de ej uppfyller kravet på 180 dagars inskrivning i försäkringskassa;

beträffande jämställdhet mellan biologiska föräldrar och fosterföräldrar i fråga om rätten till vårdbidrag

6. Särskilt yttrande av herr Hyltander (fp) som anför:

Före den 1 januari 1974 utgick vårdbidrag i form av invaliditetsersättning till barn under 16 år som p. g. a. sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning var i behov av särskild tillsyn och vård. Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillkommer vårdbidraget den förälder som vårdar barnet. Enligt 20 kap. 2 § lagen om allmän försäkring skall med barn jämställas fosterbarn. Bestämmelsen i fråga tar emellertid uteslutande sikte på sjukförsäkringen, hemmamakeförsäkringen och den därtill anslutna frivilliga försäkringen.

SfU 1974:5

20 Vårdbidrag som tidigare utgick i form av invaliditetsersättning till barnet men som numera skall uppbäras av förälder kommer — med den utformning bestämmelserna erhållit — inte att kunna utgå för sjukt, utvecklingsstört eller handikappat barn som vårdas av fosterföräldrar. Detta förhållande kan enligt min uppfattning knappast anses tillfredsställande. Jag förutsätter att den utredning som numera tillsatts för att överse föräldraförsäkringen ingående prövar frågan om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och föreslår de ändringar av gällande bestämmelser som kan finnas påkallade.

beträffande kompensation till kommunerna

7. Reservation av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Vad härefter” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt bestämmelser som riksdagen antog 1973 i samband med omläggningen av moderskapsförsäkringen till en föräldraförsäkring (prop. 1973:47, SfU 1973:19) gäller att fosterföräldrar inte äger uppbära vårdbidrag för sjukt, utvecklingsstört eller fysiskt handikappat barn. Kommunerna har i stället ålagts att ekonomiskt kompensera fosterföräldrarna för merkostnader i samband med vård av sådant barn. De belopp

som kommunerna skall utge uppgår till avsevärda belopp. Någon

inkomstförstärkning för kommunerna till följd av att vårdbidraget

numera gjorts skattepliktigt kan det inte bli tal om, eftersom det i samband med 1973 års reform förutsatts att de skatteintäkter, som kan väntas bli resultatet av de nya reglerna om skatteplikt för bl. a. vårdbidrag, oavkortade skall tillfalla statsverket. Med hänsyn härtill finner utskottet det angeläget att kommunerna verkligen erhåller full kompensation för vad de utger i bidrag till fosterföräldrar.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:207 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag om kompensation till kommunerna för de kostnader de åsamkas genom att utge bidrag till fosterförälder för vård av handikappat barn;

beträffande särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter m. m.

8. Reservation av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Storleken av” och slutar med ”motionen 1974:1295” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1974:1295 föreslås en mer långsiktig reform som enligt motionärerna bör övervägas i linje med förslaget om ATP-poäng för barnavårdande arbete i hemmet och för de grupper, som länge vårdat sjuka och/eller äldre anhöriga i hemmet. Reformen skulle innebära att för dessa kategorier infördes en obligatorisk sjukpenningförsäkring med

SfU 1974:5

statsbidrag till hela avgiften eller större delen därav. Vidare föreslås i motionen att någon form av vårdnadsbidrag införs vid vård av sjuka/eller äldre anhöriga i hemmet. Enligt utskottets mening är reformer i motionens syfte angelägna och frågorna bör närmare utredas. Därvid bör också de ekonomiska konsekvenserna ingående belysas. För närvarande kan för hemmamake vid sjukdom maximalt utgå sjukpenning — inberäknat sådan som utgår på grund av frivillig sjukpenningförsäkring — med 20 kr. per dag. Detta belopp får anses otillräckligt för att täcka kostnaderna för de vårduppgifter som den hemarbetande eljest fullgör. Bland de frågor som därför kräver närmare utredning är den nivå på vilken sjukpenningen för hemarbetande bör läggas. Sjukpenningen för förvärvsarbetande är avsedd att täcka inkomstbortfall. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder för hemarbetande med vårdnadsuppgifter bör sjukpenningen fastställas med ledning av de kostnader, som förorsakas av att den hemarbetandes arbetsinsats bortfaller. Då avgifterna för en obligatorisk sjukpenningförsäkring skulle kunna bli mycket betungande för många familjer bör utredningen också överväga möjligheterna att lämna bidrag till färsäkringen med statsmedel. Utredningen bör i samband med prövningen av sjukpenningförsäkringen för de hemarbetande ta upp frågan om vårdnadsbidrag vid vård av sjuk eller äldre anhörig i hemmet.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1295 hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående dels en särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter enligt de i motionen angivna riktlinjerna, dels vårdnadsbidrag till personer som vårdar sjuka och/eller äldre anhöriga i hemmet.

GOT AB 74 7076 S Stockholm 1974