Betänkande 1974:SkU10

Skatteutskottets betänkande nr 10 år 1974

SkU 1974:10

Nr 10

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål, m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1974:13 av herr Helén m. fl. (fp) vari bl. a. hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i syfte att ge fysiska personer rätt till avdrag vid den statliga beskattningen upp till en viss maximigräns för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål;

1974:75 av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar om en utredning rörande införande av avdrag vid taxeringen till inkomstskatt för gåvor, som den skattskyldige skänkt till religiösa, humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart allmännyttiga ändamål;

1974:946 av herr Hyltander m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning syftande till avdragsrätt för fysiska personer vid inkomstbeskattningen för gåvor upp till viss maximigräns till u-hjälp och andra humanitära ändamål samt religiösa, kulturella eller eljest uppenbart allmännyttiga ändamål;

1974:1226 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att Kungl. Maj:t skyndsamt utarbetar kompletterande regler för beskattning av periodiskt understöd så att skattebefrielse även kan omfatta fadderåtaganden;

1974:1236 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående införande av rätt för fysiska personer till begränsat avdrag vid beskattningen för gåvor till bl. a. religiösa ändamål.

Övriga i motionen 1974:13 framställda yrkanden behandlar utskottet i andra sammanhang.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 10

SkU 1974:10

2 Avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål

Gällande bestämmelser

Vid beräkning av inkomst från särskild förvärvskälla skall enligt 20 § kommunalskattelagen (1928:370) från intäkterna avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag får därvid inte göras för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.

Enligt 2 § förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt äger ovannämnda bestämmelser även tillämpning vid den statliga inkomsttaxeringen.

Frågans tidigare behandling

Frågan om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för gåvor till allmännyttiga ändamål har tidigare upprepade gånger varit föremål för riksdagens behandling. Genom beslut vid 1938, 1939, 1941 och 1942 års riksdagar föreskrevs sålunda, att skattskyldig skulle äga rätt att vid taxering visst år enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för gåvor till luftvärnet och sjövärnskåren. Denna avdragsrätt tillämpades senast vid 1943 års taxering.

Genom beslut av 1943 års riksdag bemyndigades vidare Kungl. Maj :t medge, att skattskyldig vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1944 och 1945 fick åtnjuta avdrag för penninggåvor till internationellt hjälparbete för lindrande av nöd bland civilbefolkningen i krigshärjade länder. Avdrag medgavs endast om gåvobeloppet uppgick till minst 1 000 kr.

De sålunda gjorda medgivandena har föranletts av särskilda förhållanden och har varit till tiden begränsade. Vid varje tillfälle, då fråga om sådan avdragsrätt varit under bedömande, har av bevillningsutskottet uttalats, att bestämmelser av detta slag innebar en uppenbar avvikelse från de principer som låg till grund för gällande lagstiftning. Därvid har utskottet framhållit, att främjandet av behjärtansvärda eller eljest allmännyttiga ändamål inte borde ske i form av lättnader vid beskattningen utan genom direkta bidrag från statens sida.

I ett den 20 december 1956 avgivet betänkande med förslag till bestämmelser om avdragsrätt och skatteplikt för periodiskt understöd samt om avdragsrätt för studieunderstöd, m. m., har skattelagssakkunniga behandlat frågan om avdrag för periodiskt understöd och gåvor till allmännyttiga ändamål. De sakkunniga har därvid framhållit, att enbart den omständigheten att ändamålen är behjärtansvärda och att institutionerna behöver stöd ej utgör skäl för avdragsrätt vid beskattningen. Det kan vid förutsättningslöst övervägande befinnas lämpligare att understöd ges i annan form, om understöd från det allmännas sida över huvud taget anses böra ifrågakomma.

Efter att ha anfört en rad invändningar mot en utvidgad avdragsrätt

SkU 1974:10

har de sakkunniga inte ansett sig kunna förorda en självständig avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål. De sakkunniga har emellertid även framkastat tanken att - om det skulle befinnas angeläget att vid beskattningen hänsyn i någon form tas till skattskyldigs utgifter av den beskaffenhet, varom här är fråga — en annan utväg än att tillskapa en särskild avdragsform skulle tillgripas. Enklast kunde detta ske genom att bestämmelserna om det nuvarande avdraget för försäkringspremier o. d. ändrades så, att avdragsrätten omfattade även avgifter eller bidrag till vissa andra ändamål än försäkringar. Avdragsrätten skulle därvid såsom nu vara begränsad till vissa maximibelopp. Åtskilliga avgifter och bidrag till allmännyttiga ändamål eller till sammanslutningar hade från social synpunkt ett värde, som kunde jämföras med försäkringsverksamhetens, och det kunde därför icke anses föreligga avgörande principiella skäl mot att skattskyldig medgavs en friare valrätt i fråga om utnyttjandet av ifrågavarande av sociala skäl betingade avdrag.

Motioner rörande avdrag vid beskattningen för bidrag till humanitära, litterära, religiösa, vetenskapliga eller eljest uppenbart allmännyttiga ändamål har därefter flera gånger varit föremål för riksdagens uppmärksamhet, bl. a. åren 1961 och 1964—1973. I sitt av riksdagen godkända betänkande Bell 1970:13 framhöll bevillningsutskottet att införandet av en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål skulle innebära en avvikelse från grundläggande principer i skattelagstiftningen och att det skulle vara förenat med betydande svårigheter att åstadkomma en för det praktiska taxeringsarbetet lämplig avgränsning av de ändamål som motiverade en avdragsrätt vid taxeringen. Utskottet vidhöll sin tidigare uttalade uppfattning att främjandet av allmännyttiga och liknande ändamål borde ske genom direkta bidrag av allmänna medel och inte genom lättnader vid beskattningen.

1 sina av riksdagen i berörda hänseende godkända betänkanden SkU 1973:14 och 1973:68 fann skatteutskottet inte anledning frånträda riksdagens tidigare intagna ståndpunkt i frågan.

Avdrag vid inkomstbeskattningen för periodiskt understöd till fadderbarn i u-land

Gällande bestämmelser

Enligt 46 § kommunalskattelagen och punkt 5 av anvisningarna till 46 § samma lag får skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen åtnjuta avdrag för bl. a. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, dock att avdrag inte får ske för vad som utgått till person, tillhörande givarens hushåll, och ej heller om understödet inte utgjort skadestånd, för vad som utgått till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad. I 31 § och 32 § 1 mom. samma lag stadgas, att till intäkt hänförs periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, såvida givaren enligt

SkU 1974:10

bl. a. punkt 5 av anvisningarna till 46 § är berättigad till avdrag därför. Intet hindrar att avdrag medges för periodiskt understöd med högst 5 000 kr. till person, som på grund av bosättning utomlands inte är här i riket skattskyldig för det mottagna beloppet. I rättspraxis har emellertid i sådana fall stora krav uppställts på bevisningen om avdragets behörighet och storlek.

Samma bestämmelser med avseende på avdragsrätt och skattskyldighet för periodiskt understöd gäller jämväl enligt 2 § och 4 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt vid den statliga beskattningen.

Frågans tidigare behandling

Frågan om avdrag för periodiskt understöd till fadderbarn i u-land aktualiserades i motioner vid 1968 års riksdag. 1 sitt av riksdagen godkända betänkande BeU 1968:29 framhöll bevillningsutskottet, att ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära att man på en omväg införde rätt till avdrag för gåvor till ett visst, i och för sig behjärtansvärt ändamål. På grund härav avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

I sina av riksdagen i detta hänseende godkända betänkanden SkU 1972:34 och 1973:68 intog skatteutskottet samma ståndpunkt.

Utskottet

I flertalet av de motioner, som utskottet behandlar i detta betänkande, begärs utredning av frågan om införande av rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för gåvor till u-hjälp och till religiösa, humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest allmännyttiga ändamål. Enligt motionerna 1974:75, 1974:946 och 1974:1236 bör rätt till avdrag för sådana gåvor medges vid såväl den statliga som den kommunala taxeringen, medan avdragsrätten enligt motionen 1974:13 bör begränsas till den statliga taxeringen. Motionärerna i motionerna 1974:13, 1974:946 och 1974:1236 anser att rätten till avdrag bör vara maximerad och endast tillkomma fysiska personer.

Det torde inte råda några delade meningar om nyttan och värdet av det arbete som utförs såväl inom som utom landet av folkrörelserna och andra ideella organisationer. Dessa organisationer utgör ett värdefullt komplement till samhällets egna institutioner och det måste därför anses vara ett allmänt intresse att de erhåller tillräckliga ekonomiska resurser för sin verksamhet och för sina insatser på olika områden.

I den politiska debatten har gjorts gällande att samhällets stöd till de ideella organisationerna bör ges uteslutande i form av statliga bidrag och inte genom beredande av förmåner vid beskattningen. Häremot har invänts att ett system med avdragsrätt vid beskattningen för enskilda bidrag i kombination med statliga anslag är en bättre och smidigare väg att tillgodose de ideella organisationernas intressen.

Utskottet skall inte här närmare diskutera för- och nackdelar med

SkU1974:10

olika former av stöd till de ideella organisationerna. Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet emellertid erinra om att anslaget för bidrag till trossamfund i årets statsverksproposition (Bilaga 10 s. 101) föreslås höjt från 5 till 10 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och att både kristna och icke kristna trossamfund skall kunna få bidrag i fortsättningen. I statsverkspropositionen (Bilaga 5 s. 13) föreslås vidare att de samlade anslagen för internationellt utvecklingsarbete för budgetåret 1974/75 tills vidare skall ökas med ca 35 procent till 2 100 milj. kr.

Härutöver vill utskottet fästa uppmärksamheten på att en arbetsgrupp inom statens ungdomsråd i slutet av förra året lade fram ett förslag till ny utformning och förstärkning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Avsikten är att ungdomsrådet efter remissbehandling av betänkandet under våren 1974 till Kungl. Majit skall överlämna ett förslag till nya regler för det statliga stödet. Även på beskattningsområdet pågår vissa utredningar, som berör de ideella organisationerna. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas föreningsskatteutredningen, som har i uppdrag att verkställa en översyn av gällande beskattningsregler rörande ideella föreningar, slutföra sitt arbete under innevarande år. Utskottet har tidigare (SkU 1973:19 och 1973:21) framhållit, att 1972 års skatteutredning vid sina fortsatta överväganden rörande skattesystemets framtida utformning avser att ta upp avdragssystemet till allsidig bedömning i sitt större sammanhang.

Avsikten med yrkandena i motionerna om införande av avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål är givetvis att tillföra folkrörelserna och andra ideella organisationer ökade ekonomiska resurser för deras verksamhet. Av vad ovan anförts framgår att man från statsmakternas sida på olika sätt eftersträvar att tillgodose organisationernas i och för sig berättigade krav på ökat samhällsstöd. I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete och med hänsyn till att 1972 års skatteutredning måste förutsättas pröva behovet av avdrag av det slag, som motionärerna föreslår, avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:13, i denna del, och till motionerna 1974:75, 1974:946 och 1974:1236.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1974:1226, vari begärs skyndsamt förslag om rätt till avdrag för periodiskt understöd med anledning av fadderåtagande i u-länderna.

Ett motsvarande yrkande prövades vid föregående års höstriksdag (SkU 1973:68) och avvisades bl. a. med hänvisning till att en sådan avdragsrätt skulle innebära ett avsteg från principen att avdrag inte medges för understöd till annans undervisning eller uppfostran. I samma betänkande framhöll utskottet vidare att det ankommer på 1972 års skatteutredning att ta ställning till de ändringar av bestämmelserna om avdrag för periodiskt understöd som kan vara erforderliga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet också bifall till motionen 1974:1226.

SkU 1974:10

6 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1974:13, i vad den behandlas i detta betänkande,

2. motionen 1974:75,

3. motionen 1974:946,

4. motionen 1974:1226,

5. motionen 1974:1236.

Stockholm den 19 mars 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Johansson i Jönköping (s), Mundebo (fp), Carlstein (s), Josefson (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Lundgren (s), Boström (s) och Olsson i Järvsö (c).

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m), Mundebo (fp), Josefson (c), Nilsson i Trobro (m), Sundkvist (c), Hallenius (c) och Olsson i Järvsö (c), vilka ansett

dels att de avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Avsikten med” och slutar med ”motionen 1974:1226” bort ha följande lydelse:

Syftet med yrkandena i motionerna om införande av avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål är att tillföra folkrörelserna och andra ideella organisationer ekonomiska resurser för deras verksamhet. Det arbete som dessa organisationer utför är väl värt samhällets stöd. Avdragsrätt vid beskattningen för enskilda bidrag kan vara ett värdefullt komplement till statliga bidrag. En sådan avdragsrätt finns också i en rad andra länder. En offentlig utredning bör få i uppdrag att granska skälen för och emot avdragsrätt och att överväga den närmare utformningen av en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål. Utskottet anser — under åberopande av innehållet i motionerna 1974:13, 1974:75, 1974:946, 1974:1226 och 1974:1236 — att riksdagen bör hemställa om sådan utredning.

SkU1974:10

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:13, 1974:75, 1974:946, 1974:1226 och 1974:1236 hos Kungl. Maj:t begär utredning om införande av rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål.

GOTAB 74 7200 S Stockholm 1974